Författare Ämne: Nibe 1235 (läst 10098 gånger)

Virgin1 · « **skrivet:** 02 mars 2008, 15:24:34 »

Jag behöver tips för att trimma in min nya 1235-10 på bästa sätt och hoppas att forumet har mer kunskap än mig... Den har nu gått en vecka och är inställd: Gradminuter start -60 och stopp 0, Köldbärare ut ca 0till -1 grad , in 2-3 grader , Värmebärare ut vid +3 grader ute , ca 38 grader , tillbaka 7-9 graders skillnad. Kompressorn, tid mellan starter 20 minuter och Vv laddning max 20 minuter, Hela perioden är 60 minuter.

Jag har första veckan haft ca 18 starter/dýgn med ca 14 timmars gångtid / dygn vilket jag tycker ser bra ut eller...

Det jag undrar är om det kan vara vettigt att öka gradminuterna för kompressorstart för att förlänga varje gångtid och minska antal starter ? Tror ni att temperaturen inne börjar svaja då ? Jag har ingen knäpptank utan litar till den volym som finns i systemet.
Förbrukningen totalt i huset var första veckan 388 kWh mot tidigare ca 900 kWh vid samma väder. Tack på förhand för tips !

Rickard · « **Svar #1 skrivet:** 02 mars 2008, 16:36:09 »

Innetemperaturen börjar inte svaja märkbart om du höjer gradminuterna till -120 och TS-min till 450, prova det och se vad resultatet blir

Virgin1 · « **Svar #2 skrivet:** 02 mars 2008, 16:57:57 »

Tack för snabbt svar ! Jag skall ändra startgradminuterna och se vad resultatet blir. Tid mellan starter står nu på 20 min, tror du att det är OK eller skall jag öka den också ?
Hur ser mina värden ut för övrigt, 18 starter / dygn är väl lite mycket eller... 14 timmars driftstid/dygn är nog också lite högt eller...
Det har ju varit mycket varmt i Stockholm senaste 2 veckorna med +2 till + 6 hela dygnet.

Tack för ett suveränt forum, även om man anlitar en auktoriserad installatör så har de inte så mycket erfarenhet av detta, de är oftast bäst på rörarbetet. !!!!!

Rickard · « **Svar #3 skrivet:** 03 mars 2008, 06:32:31 »

Antalet starter är kanske lite högt, men driftstiden kan du nog inte påverka med mindre än att du sänker inomhustempen eller förbrukar mindre tappvarmvatten - drifttiden hänger ju i princip bara ihop med den energiförbrukning ni har.

20 minuter mellan starterna behöver du inte ändra på, det blir inte aktuellt om du höjer värdet för gradminuter och TS-min.
Du måste öka värdet för TS-min om du ökar gradminutvärdet, annars riskerar du onödigt eltillskott.

Med tanke på driftstiden vid denna utetemp kanske du skulle haft lite större värmepump, men det får framtiden utvisa.

Roland · « **Svar #4 skrivet:** 03 mars 2008, 08:52:05 »

Pumpeffekt och värmebehov jämfört med mina värden tycker jag tyder på att installatören har dimesionerat rätt. Det är inte så ofta det är riktigt kallt i Stockholm. Pumpen behöver inte klara lägre temperatur än -7 och det bör den göra även när borrhålstemperaturen har stabiliserat sig.

Virgin1 · « **Svar #5 skrivet:** 14 mars 2008, 10:17:02 »

Tack för bra svar ! Efter ca 3 veckors drift och höjning av gradminuterna för start till 100 har jag nu landat på ca 17 starter och ca 15-18 timmars kompressortid / dygn. Med 170 kvm boa och +2 till +5 grader utetemperatur tycker jag fortfarande att gångtiden är något hög, håller forumet med ? Jag bedömer att det beror på dåligt isolerade varmebärare i krypgrunden så att avkylningen sker för snabbt. Trots det har jag 7-9 graders diff i VB vilket ju är OK. Jag har +1till 2 gader in i KB och -1 till-2 grader ut , det är ju ett nytt hål, tycker ni att jag skall minska flödet för att få diffen mer på plussidan ? Varmvatten ligger på ca 1 timme/ dygn, vi är sparsamma med vattnet....
Jag får tendens till sjunkande temperatur inne när pumpen står så jag vill helst inte öka gradminuterna mer för start, jag tror också att det bara ökar gångtiden ännu mer.

Rickard · « **Svar #6 skrivet:** 14 mars 2008, 10:24:00 »

Har du tendenser till sjunkande temp inne med så få och korta stilleståndstider så har du grava problem med isoleringen av huset.
Kolla fönster, sätt in tätningslister mellan karm och båge, och dammtätningslister mellan bågarna.
Isolera också vinden lite om det är möjligt.

Kolla även lister runt dörrar, källarluckor?, vindsluckor? mm där du kan tänkas ha tjuvdrag.
Har du krypgrund kan det också vara lämpligt att minska på ventilationen under vintern, det ger dig varmare golv och mindre energiförbrukning.

Har du oisolerade VB-rör i krypgrunden skall de naturligvis isoleras. Minst 30 mm isolering tycker jag. Helst mer.

Virgin1 · « **Svar #7 skrivet:** 20 mars 2008, 16:21:10 »

Hej Forumet !
Jag undrar vad ni har för uppfattning om temperaturen på ingående köldbärare. Jag har vid utetemp runt nollan ca -1,5 till -1,8 grader ut och ca +1 grad in. Jag tycker att den ingående temperaturen borde vara högre i ett nytt hål på 190m.
Cirkulationspumpen står på 3. Rent logiskt borde väl man sträva efter så varm temperatur som möjligt i KB för att inte kyla hålet, eller tänker jag fel...
Innan jag provar att sänka cirkulationspumens hastighet skulle jag vilja ha er synpunkt.
Vad kan nackdelen vara att ha för låg hastighet på KB ?
Tack på förhand !

Rickard · « **Svar #8 skrivet:** 20 mars 2008, 19:51:15 »

Dina temperaturer är lite låga för att vara första året, men absolut inte någon katastrof, kanske har du långt till grundvattnet och ditt hål är därför egentligen inte 190 meter...
Cirkpumpen skall klara 400 meter kollektor, och det är antagligen vad du har, du kan iofs dra ned den till läge 2 men jag tror inte att du sparar nåt på det, det kostar dig förmodligen inget heller, men som sagt, pumpen är optimerad för upp till 400 meter kollektor.

Roland · « **Svar #9 skrivet:** 21 mars 2008, 09:36:38 »

Tycker också KBin är låg för att vara nytt borrhål och med tanke på att pumpen inte har behövt arbeta för fullt, det har ju varit hyfsat varmt.

Kylningen av borrhålet bestäms av hur stor andel av tiden pumpen går och det bestäms av värmebehovet så det är inget som går att styra.

När cirkulationspumpens hastighet minskas kommer temperaturen på ingående köldbärare att öka något och den utgående minska. Jag tror att en minskning kommer att ge något lägre elförbrukning. 3 graders temperaturskillnad för en så kraftig värmepump är lite, det betyder att köldbärarpumpen får arbeta ordentligt. Nackdelen med för låg hastighet är densamma som nackdelen med för hög hastighet. Pumpen drar onödigt mycket el.

Roland · « **Svar #10 skrivet:** 21 mars 2008, 11:27:19 »

Lite komplettering till föregående inlägg. Köldbärarpumpen till min värmepump på 5 kW drar 108 W i läge 1 och ca 180 W i läge 3. Kompressorn drar runt 1,5 kW. Köldbärarpumpens elförbrukning är alltså inte försumbar i förhållande till kompressorn.

Tar man en dubbelt så kraftig värmepump med längre slang blir effektbehovet till köldbärarpumpen proportionsvis större. Tryckfallet i slangen per meter (det är ju samma slangdiameter för en pump på 5 kW som för 10 kW) varierar ungefär med kvadraten på flödeshastigheten. Dessutom är slangen längre. Så det borde finnas mer att vinna på att få rätt inställning på köldbärarpumpen till en stor värmepump än till en liten även om det är broderier i kanten i vilket fall som helst. Skulle gissa att bästa deltaT på köldbäraren är ungefär 5 grader.

Temperaturgivarna visar ofta fel. Det kan vara idé att köra köldbärarpumpen när kompressorn står still. När temperaturerna har stabiliserat sig skall skillnaden vara noll men det verkar vara sällsynt att den blir det. På min pump skiljer det en grad.

Virgin1 · « **Svar #11 skrivet:** 21 mars 2008, 12:47:36 »

Tack för utförliga kommentarer !
Vad jag förstår måste delta T på KB vara optimerad för den gas som används , Nibe anger 2-5 grader men eftersom köldbärarpumpen och kompressorn går med konstant hastighet så spelar deltat ingen roll utom för att förångningen skall kunna bli så stor som möjligt. Om deltat är för litet kan ju inte pumpen ge max värme i processen.
Är det då inte bättre att köra KB pumpen så långsamt som möjligt så att brinen hinner värmas upp i hålet även om pumpen får jobba hårt. En annan fördel blir ju också att hålet inte kyls ner så snabbt när brinen är varmare.
Jag vet inte om jag tänker fel här men så länge brinen orkar pumpas runt är det väl OK.
Jag ändrade pumpen till läge 2 men ser ännu ingen skillnad på deltat.
Jag börjar också bli lite orolig för att mitt hål är "torrt" för att nu när "vintern" kommit till Stockholm med -4 grader och snö så får kompressorn jobba nästan hela tiden. (22 tim sista dygnet) Detta stöder ju också det faktum att ingående temp på KB är lågt (nu 0,8 grader, i ett nytt hål)

Virgin1 · « **Svar #12 skrivet:** 21 mars 2008, 16:17:05 »

Jag har just följt ditt råd att låta KB pumpen gå när kompressorn står still. Resultatet efter 20 minuters stopp är att diffen på givarna är 0,4 grader (stabilt) men jag vet ju inte vilken som är rätt. Tycker du att det är acceptabelt ? Det är 13 % av deltat på 3 grader.... Vad jag också såg var att det tog ungefär 20 minuter att höja "tomgångsbrinen" från 0,7 till 2 grader där den slutade när kompressorn gick igång igen.
Detta är kanske för vetenskapligt men jag tycker det är för lång tid att värma brinen, eller ? Hur lång omloppstid kan det vara i brinen ? Det borde gå att räkna fram om man har pump volymen , den är 0,58 l/sekund men jag har inte totalvolymen. Skall man bli värmepumpsnörd så gäller det att studera allt eller ?

Roland · « **Svar #13 skrivet:** 21 mars 2008, 17:25:40 »

Citat från: Virgin1 skrivet 21 mars 2008, 12:47:36

Vad jag förstår måste delta T på KB vara optimerad för den gas som används , Nibe anger 2-5 grader men eftersom köldbärarpumpen och kompressorn går med konstant hastighet så spelar deltat ingen roll utom för att förångningen skall kunna bli så stor som möjligt. Om deltat är för litet kan ju inte pumpen ge max värme i processen.

Det ingen roll vilket köldmedium det är för deltaT på kalla sidan. Det handlar i stället om att hitta minimum för summan av kompressorns och KB-pumpens elförbrukning. Ökat KB-flöde ger lite lägre effektbehov till kompressorn men ökat effektbehov till cirkulationspumpen.

Förångningen är alltid fullständig, det ser regleringen av expansionsventilen till att den blir. Det som ändras är kompressorns insugningstryck. Lägre förångingstemperatur = lägre insugningstryck = högre elförbrukning. DeltaT spelar ingen roll där.

Citera

Är det då inte bättre att köra KB pumpen så långsamt som möjligt så att brinen hinner värmas upp i hålet även om pumpen får jobba hårt. En annan fördel blir ju också att hålet inte kyls ner så snabbt när brinen är varmare.

Nerkylningen av borrhålet beror på hur mycket värme pumpen tar ut. Går köldbärarpumpen alltför sakta blir temperaturen i förångaren onödigt låg vilket ger resultat enligt ovan. Det gör att kompressorns elförbrukning ökar mer än vad man vinner på cirkulationspumpens lägre elförbrukning.

Citera

Jag börjar också bli lite orolig för att mitt hål är "torrt" för att nu när "vintern" kommit till Stockholm med -4 grader och snö så får kompressorn jobba nästan hela tiden. (22 tim sista dygnet) Detta stöder ju också det faktum att ingående temp på KB är lågt (nu 0,8 grader, i ett nytt hål)

En pump på 10 kW som går 22 timmar/dygn för att värma ett hus som behöver kanske 35 000 kWh/år värme, det tycker jag är lite mycket. Men det beror inte primärt på köldbärartemperaturen utan mer på att värmeförbrukningen av någon anledning är hög. Har ni högre temperatur inomhus nu? Det brukar vara vanligt att man har varmare inne efter värmepumpinstallation. Värmen blir ju billigare. Högre köldbärartemperatur betyder att pumpen ger högre effekt vilket minskar gångtiden så köldbärartemperaturen spelar viss roll.

Om pumpen går kontinuerligt en längre tid borde KBin med tanke på effektuttaget, ca 38 W/m, bli en till två minusgrader. Men 10 kW till 35000 kWh/år bör betyda att den sällan kommer att gå kontinuerligt.

Det kan vara så att grundvattennivån är låg. Ger terrängen kring huset några indikationer? Ligger huset på en höjd? Finns det några grannar i närheten med borrhål att fråga? Det går att mäta i borrhålet men det kan ju vara lite besvärligt om man måste gräva för att komma åt locket till borrhålet.

Citat från: Virgin1 skrivet 21 mars 2008, 16:17:05

Jag har just följt ditt råd att låta KB pumpen gå när kompressorn står still. Resultatet efter 20 minuters stopp är att diffen på givarna är 0,4 grader (stabilt) men jag vet ju inte vilken som är rätt. Tycker du att det är acceptabelt ? Det är 13 % av deltat på 3 grader.... Vad jag också såg var att det tog ungefär 20 minuter att höja "tomgångsbrinen" från 0,7 till 2 grader där den slutade när kompressorn gick igång igen.
Detta är kanske för vetenskapligt men jag tycker det är för lång tid att värma brinen, eller ? Hur lång omloppstid kan det vara i brinen ? Det borde gå att räkna fram om man har pump volymen , den är 0,58 l/sekund men jag har inte totalvolymen. Skall man bli värmepumpsnörd så gäller det att studera allt eller ?

0,4 grader är så bra man kan begära, har själv 1 grads skillnad. Det gäller bara att hålla koll på om man skall addera eller subtrahera skillnaden till avläst deltaT för att få rätt värde. Det tar 10 -15 minuter för köldbäraren att snurra ett varv i slangen. Har själv märkt att det tar ungefär 20 -30 minuter att få stabila temperaturer efter det att pumpen har startat. Detsamma borde gälla efter det att den har stannat. Om det inte blev någon skillnad med läge 2 tycker jag att det värt att prova 1. Blir differensen bara under 5 grader är det inget problem.

Virgin1 · « **Svar #14 skrivet:** 21 mars 2008, 17:56:28 »

Tack för en lysande förklaring !!! Nu förstår jag hur styrningen av förångningen fungerar och att alla data är balanserade. jag förenklade lite för mycket men vad göra när man inte vet.
Jag skall i alla fall prova med läge 1 på KB pumpen. Enligt borrprotokollet skall grundvattnet ligga på 4 m , men jag tvivlar att det är korrekt....det kom väldigt lite vatten ur hålet när kollektorn sänktes ner.
Jag förstår att man inte kan kräva exakthet på tempgivarna men det blir ju svårt att veta deltat för de kan ju visa fel bägge två åt olika håll. Har du en grad diff blir det ju ännu svårare att hålla koll på deltat.
Jag vet att jag har dålig isolering på bottenvåningen, måste nog isolera om blindbotten, jag har krypgrund. Det kan vara orsaken till hög förbrukning.
Än en gång stort tack för uttömmande svar !

pricken · « **Svar #15 skrivet:** 21 mars 2008, 19:31:56 »

Jag flikar in här en kommentar angående tempgivarna som levereras med Nibe.

På min maskin så har jag efter 20-30 minuters gångtid -1,2º på KB in. Har naturligtvis monterat richards logger enligt konstens alla regler, dvs med Arctic silver II(kontaktpasta för processorer), buntband hårt dragna och rejält med isolering. Dessa visar på ±0º efter samma tid(20-30 minuter).

Vad jag vill påvisa med detta är det kan mycket väl vara så att dina tempgivare i Nibe´n visar för "kallt", för jag litar då helt klart mer på richards.

Virgin1 · « **Svar #16 skrivet:** 23 mars 2008, 11:08:16 »

Hej igen och Glad Påsk !
I natt blev det kallt i Stockholm, 5-7 minus på natten. Vad jag är lite konfunderad över är att pumpen inte klarade att ge mer än 47 grader, VB ut, börvärdet var 48,5. Den byggde bara på gradminuter tills tillsatsen gick på med effektsteg 1. Efter det kunde den börja "äta" gradminuter. Jag hade KB 0,5 grader in och -2,5 grader ut.
Om jag kollar offerten/kalkylen så skall pumpen klara ner till -10 grader utan tillsats. DUT är -20 grader med VB 55 grader.
Det är något "lurt" här men jag vet inte vad... Borde inte pumpen ge i alla fall upp till 55 grader innan tillsatsen går in. VB diffen var ca 7-10 grader.
Finns det något jag kan göra, jag har redan justerat till 500 gm , tillsatsstart men det spelar väl ingen roll här att öka den om pumpen inte kan ge mer än 47 grader ? då bygger ju bara minuterna på ytterligare.
En annan sak jag noterat är att tillsatstiden är viktad mot vilket effektsteg som används, jag fick en timmes tillsatstid på pumpen men tillsats 1 (3kW) var igång minst två timmar. Jag tror att den räknar tiden på 6 kW men om endast steg 1 används halverar den tiden, har någon annan noterat detta ?

Jarlen · « **Svar #17 skrivet:** 23 mars 2008, 12:12:19 »

Jag har en nyinstallerad Nibe 1135. Således samma som din fast med separat VVB. Under den gångna natten har det här varit ca -10. Och det har inte varit några problem.

Modellerna 1135-1235 ska ju klara nästan upp till sjuttio grader (68) på VB fram. Jag har ett hus som har större uppvärmd yta än ditt. Jag har något djupare borrhål än ditt, men det tycker jag inte ska göra så mycket. Jag har följt din lina sen du började. Och lagt märke till att du haft en viss oro för KB in. Mitt råd till dig är: Ta ett snack med Nibe och installatören. Jag tycker inte att man som ny VP ägare ska ha sådana här problem och förväntas ordna dem själv.

Lycka till JARLEN

wigert · « **Svar #18 skrivet:** 23 mars 2008, 12:18:14 »

Den enkla förklaringen är väl att kompressorn vid 47 grader vb-ut ger samma effekt som dina radiatorer lämnar?

Att den inte klarar -10 utan tillsats kan bero på hur du tappat varmvatten. Eftersom pumpen prioriterar VV kan den hamna på efterkälken och inte klara av värmen. Det kan ju också vara så att offerten bygger på en annan snitt-temp på kb-in?

Tillsatsen går i ditt fall in när gradminuterna är på -500, det har inget med vb-ut temp att göra. Du har rätt i att det inte spelar någon roll för vad kompressorn klarar av, det blir bara kallare inne.

Lägg gärna ut dimensioneringsförtutsättningarna/kalkylen här så kan du säkert få en del tips!

Virgin1 · « **Svar #19 skrivet:** 23 mars 2008, 13:16:14 »

Hej och tack för svar ! Det var ingen varvattenladdning som stoppade systemet, pumpen klarade helt enkelt inte på egen hand att höja VB mer än till 47 grader utan gm bara ökade till tillsatsnivån och så startade den. Jag tolkar det som att det är något galet med antingen dimensioneringen eller pumpen, frågan är bara vad....VB diffen var OK 7-10 grader, KB diffen var ca 3 grader så basvärdena var OK. Jag bifogar kalkylen som gjordes innan installationen om någon kan ha en kommentar ( 2 st PDF)

Jarlen · « **Svar #20 skrivet:** 23 mars 2008, 14:06:33 »

Hej Virgin

Ditt protokoll är i stort sett exakt likadant som mitt. Jag förmodar att vid besiktning av din anläggning före offerten, så tog ingen av de som givit dig offerter upp dina rör installationer radiatorer mm. Så var det i mitt fall. "Surt sa räven." Beträffande din grundvattennivå så har borrfirman en skyldighet att lämna ett protokoll på borrdjupet och grundvattenivån mm. Har du fått ett sådant protokoll så anges stabil grundvattennivå nästan längst ner på sidan till vänster. Har du inte fått ett protokoll så kan du ringa till SVERIGES GEOLOGISKA UNDERSÖKNING tel. 018-17 90 00 så kan dom ge dig alla uppgifter på ditt borrhål. Även på omgivande borrhål som kan påverka eventuella försämringar av ditt.

Virgin1 · « **Svar #21 skrivet:** 23 mars 2008, 14:23:29 »

Tack Jarlen !

Borrprotokollet säger 4 m till grundvatten och 1,5 m till berg så det är ju bra värden. Vad gäller omgivande hål så ligger de på 20-25 m från mitt hål så påverkan borde vara minimal. Om du läste Rolands kommentar så tror han inte att KB diffen har så stor inverkan på detta, bara diffen är > 3 grader. Vad har du för data på din KB ? Installatören gick igenom huset och studerade radiatorerna innan offerten men programmet har nog ingen input för detta. Det är nog bara upp till installatören att bedöma. Det viktigaste de tittar på är om det är ett högtemp system eller ett lågtempsystem, i fallet hög kan de behöva byta ett antal radiatorer.

Roland · « **Svar #22 skrivet:** 23 mars 2008, 15:36:33 »

Utifrån angiven el- eller oljeförbrukning, antaganden om verkningsgrad och klimatdata för orten beräknas hur stor värmeeffekt huset behöver per grad uppvärmningsbehov. Från det värdet och pumpens effekt beräknas vilken temperatur pumpen klarar utan tilsatsel. Man måste också ta hänsyn till att boende och hushållsel bidrar med värme.

I det här fallet antog man att huset behöver värmas när temperaturen går under 16 grader. Vill man ha 20 grader inne skall alltså sol, hushållsel och boende bidra med motsvarande 4 graders uppvärmning. Det tycker jag är optimistiskt vintertid även om det kan stämma nu när vårsolen börjar skina. Om det nu är så att hushållsel och boende bara bidrar med värme som räcker för 2 graders uppvärmning har naturligtvis kalkylen motsvarande fel.

Men största anledningen till avvikelsen är säkert det faktum att värmeförbrukningen måste avse ett år där värmebehovet stämmer med de klimatdata som programmet räknar med, det SMHI kallar normalår. Nu är det så att de senaste åren har varit varmare än normalåret, det går att hitta värden någonstans på SCB:s hemsidor.

Uppger man vid dimensioneringen av värmepumpen en elförbrukning för ett år som har varit varmare än normalåret betraktas huset av beräkningsprogrammet som bättre isolerat än vad det egentligen är. Resultatet blir då att värmepumpen beräknas klara en temperatur som är för låg. Det är rätt vanligt att det blir så här när man går från elpanna och det verkar inte vara något som leverantörerna vet att de skall korrigera för. Går man från oljeeldning är osäkerheten i pannans årsverkningsgrad så stor att man normalt inte tänker på normalårsfelet när kalkylerad lägsta temperatur inte stämmer med den pumpen klarar.

Normalåret brukar vara medelvärdet för en period på 20 eller 30 år. Det har de senaste åren varit varmare än normalt. Tror att senaste året det var kallare än normalåret var 1996. Det var också några kalla vintrar i mitten på 80-talet. Har inte data för tiden efter 2002 som var sista året med oljepanna.

Roland · « **Svar #23 skrivet:** 23 mars 2008, 15:49:44 »

Citat från: Virgin1 skrivet 23 mars 2008, 11:08:16

En annan sak jag noterat är att tillsatstiden är viktad mot vilket effektsteg som används, jag fick en timmes tillsatstid på pumpen men tillsats 1 (3kW) var igång minst två timmar. Jag tror att den räknar tiden på 6 kW men om endast steg 1 används halverar den tiden, har någon annan noterat detta ?

Farbriksinställningen för tillsatselen är 6 kW och då räknar pumpen timmar à 6 kW. Två timmar med 3 kW blir alltså en timme.

Virgin1 · « **Svar #24 skrivet:** 23 mars 2008, 16:03:56 »

Tack Roland för din kommentar ! Vad du menar är att dimensioneringen är problemet eftersom den är dimensionerad mot normalåret. Jag har haft ganska konstant förbrukning tidigare på ca 35000 kWh värme sedan 2002 så jag tror inte detta är problemet.
Vad jag inte förstår är att pumpen trots att den får order av börvärdet att stiga till 48,5 grader inte klarar mer än 47 utan att ta hjälp av tillsatsen. Vad styr detta ?
Vad jag kan förstå klarar pumpen 55-65 grader VB ut utan tillsats vid ideala förhållanden så 48 är ju långt under....
Borde den då inte "äta" gradminuter upp till säg 55 grader på egen hand ? Detta givet att VB diffen är den ideala 7-10 grader vilket var fallet här.
Jag kanske har en tankelucka men förstår inte detta ....

Virgin1 · « **Svar #25 skrivet:** 23 mars 2008, 16:11:09 »

En sak jag kom på är att kanske flödeshastigheten på VB är för hög så att den "kyler"ner värmeväxlaren för mycket och därför verkningsgraden minskar...den ställdes på 3 av installatören. men då minskar väl också värmeavgivningen från radiatorerna (kallare inne), det är inte så lätt det här.

Jarlen · « **Svar #26 skrivet:** 23 mars 2008, 16:36:09 »

Hej Virgin !

Jag har ett ettrörssystem , vad man vanligtvis kallar högtemperatursystem. När jag projekterade för vår bergvärme så hade jag ganska klart för mig vad jag ville ha. Eftersom jag hade ettrörssystem ville jag ha en VP som kunde jobba med lite högre temperaturer. Och eftersom jag ämnade värma min pool så tog jag till ett extra långt borrhål för det. Jag är en försiktig herre när det gäller sådana här saker. Så jag tog till en VP på 10 kW (Både hängslen och svångrem med andra ord).

Dessa förutsättningar ignorerade i stort sett alla anbudsgivarna.
Antingen så offererade man ett för kort borra och dribblade med massa tilläggs priser etc. Eller annars så tog man till en för liten VP effekt och med tilläggspris för högre effekt. Men jag stod på mig och fick en offert utan luddigheter. Nu hör det till saken att jag är fastighetsmäklare och gammal byggmästare så jag är väl insatt i dylika spörsmål. Men bäva månde den som inte har en sådan bakgrund.

Borrning och installation gick excellent. Rörmokaren gjorde en bra installation men kunde inte ett skit om inställningarna på VP:n. Han hade telefon konferens med någon när han skulle göra dessa. Efter det att han lämnat oss med VP:n så började det gå en massa larm. Jag lyckades få hit en kille från NIBE som fixade det. Efter det har jag inte sett röken av vare sig installatörsfirman eller någon representant för dem som gått igenom anläggningen med mig.

Jag har ringt säljaren och ondgjort mig över det. Han beklagade och sa att den person som skötte dessa åtaganden slutat men att en ny hade börjat och skulle kontakta mig inom kort.
Det har nu gått ca 2 mån. sen det samtalet och jag har fortfarande inte sett röken av någon representant fgör firman.

Jag uppmanar därför alla presumtiva VP köpare: Se till att Ni inte betalar ut slutlikviden förrän Ni har fått en riktig genomgång av era system med säljaren, eller hans reprensentan och att Ni sett att systemet fungerar på ett nöjaktigt sett.

Virgin . Jag påstår inte att du råkat ut för samma sak som jag, men jag tycker att det är fördjäv.... att du ska behöva sitta och söka information på nätet för att din anläggning ska fungera. Det tycker jag är en självklar sak att säljaren ska ombesörja.

Här kommer mina sista data per den 21 mars 2008

Drift period från 2007-11-14 tom. 2008-03-21 = 128 dygn

Totalt 7596 kWh. = Ca 59 kWh / dygn inkl. hushålls el.

Drifttid VB 1520 h 18 min

Drifttid VV 212 h 45 min.
Summa Total 1733 h = Ca 13,5 tim/ dygn

3840 starter = Ca 30 starter/dygn

Hälsningar JARLEN

Virgin1 · « **Svar #27 skrivet:** 23 mars 2008, 16:50:09 »

Tack Jarlen !
Jag är helt enig med dig om installatörerna, de har ju arbetat mycket med el och oljepannor tidigare , detta är ju så mycket mer komplext. Borrningen och rörinstallationen var perfekt gjorda men om pumpen kunde de väldigt lite. Jag tycker det är ett ämne för tillverkaren att utbilda sina "Auktoriserade" återförsäljare så att de kan detta. Annars blir det ju så att de får ta det via telefonsupport/garanti kostnader i stället.
Samtidigt är man ju intresserad av ämnet , annars skulle man inte hitta detta suveräna forum !
Jag tycker du har många starter på din pump, 30/dygn låter mycket även om gångtiden är bra per dygn. kanske kan det vara ide att öka gradminuterna för start till ca 500 , jag gjorde det och fick ner antal starter från 25 till 15-20.

Jarlen · « **Svar #28 skrivet:** 23 mars 2008, 17:16:32 »

Hej igen Virgin

Jag föreslå att du nollställa datorn Det finns någonstans i manualen hur man gör. Den återgår då till fabriksinställningarna. Sen avvaktar du över natten som ska bli ungefär lika kall som föregående. Då ser du hur VP:n beter sig, och kan bli förvissad om att det inte är på grund av din ändringar i programmet som förorsakar problemet med värmebäraren.

Med andra ord Back to the basis. Det är en bra grundregel när man har tekniska problem.

Hälsn. JARLEN

PS Jag håller med dig till fullo. Det här är ett förträffligt forum. Det ska var lustfyllt att vara här, och inte vara något onödigt ont.

ot · « **Svar #29 skrivet:** 23 mars 2008, 17:19:30 »

Citat från: Virgin1 skrivet 23 mars 2008, 11:08:16

En annan sak jag noterat är att tillsatstiden är viktad mot vilket effektsteg som används, jag fick en timmes tillsatstid på pumpen men tillsats 1 (3kW) var igång minst två timmar. Jag tror att den räknar tiden på 6 kW men om endast steg 1 används halverar den tiden, har någon annan noterat detta ?

Hej

Jag har en Nibe 1230 .. ( Liknande Styr-system som 1235 )

Min 1230 räknar så här.... 1 TS timme ( i Meny 9.1.3 )= 1 timme med 9kW TS

Steg ett (3kW) draget så räknar Niben ( i Meny 9.1.3 ) 1 timme när det i verkligheten tar 3 timmar .
Steg två (6kW) draget så räknar Niben ( i Meny 9.1.3 ) 2 timmar när det i verkligheten tar 3 timmar .

Mvh ot

Jarlen · « **Svar #30 skrivet:** 23 mars 2008, 17:27:07 »

Förlåt!
Jag glömde att svara på ditt påpekande om mina starter. Jag vet att de är för många. Jag avvaktar tills det blir lite varmare då ska jag installera en knäpptank på 150l. som jag har stående. Då kommer det problemet att lösa sig.

Häls Jarlen

Roland · « **Svar #31 skrivet:** 24 mars 2008, 08:53:09 »

Citat från: Virgin1 skrivet 23 mars 2008, 16:03:56

Vad du menar är att dimensioneringen är problemet eftersom den är dimensionerad mot normalåret. Jag har haft ganska konstant förbrukning tidigare på ca 35000 kWh värme sedan 2002 så jag tror inte detta är problemet.

Enligt SCB:s statistik var antalet graddagar åren 2003-2005 i snitt 95% av normalåret 1970-2000. Efter 2005 har det enligt mina gångtidsiffror varit ännu mindre värmebehov. Nu vet jag inte vad NIBE:s program räknar med för klimatdata men det är troligt att det fattades några tusen kWh i startvärdet för kalkylen. Sen måste man komma ihåg att klimatet kan varierar lokalt. Det finns varma lägen och köldhål. Det påverkar också resultatet.

Citera

Vad jag inte förstår är att pumpen trots att den får order av börvärdet att stiga till 48,5 grader inte klarar mer än 47 utan att ta hjälp av tillsatsen. Vad styr detta ?
Vad jag kan förstå klarar pumpen 55-65 grader VB ut utan tillsats vid ideala förhållanden så 48 är ju långt under....

Pumpen ger ca 10 kW. Vid 47 graders framledningstemperatur klarar radiatorerna av att avge 10 kW och då kan inte längre temperaturen stiga. För att få högre temperatur måste den tillförda värmeeffekten ökas.

Pumpen klarar mycket riktigt av att leverera värme vid högre temperaturer men det förutsätter att värmeavgivningen från det som värms håller sig under pumpens avgivna effekt. Det är inga som helst problem att värma upp den isolerade varmvattenberedaren till hög temperatur. Vill man ha samma höga temperatur på radiatorvattnet måste man isolera radiatorerna med filtar eller annat så att de inte kan avge värmen.

Är pumpen rätt dimensionerad är det bara bra om radiatortemperaturen är låg. Det ger bättre verkningsgrad. Min pump klarar av att dra upp framledningstemperaturen till 42 grader. Den ger då ca 5,5 kW. Jag skulle mycket hellre vilja ha sådana radiatorer att pumpen inte orkade mer än till 35 grader. Det skulle ge mycket bättre verkningsgrad.

Citat från: Virgin1 skrivet 23 mars 2008, 16:11:09

En sak jag kom på är att kanske flödeshastigheten på VB är för hög så att den "kyler"ner värmeväxlaren för mycket och därför verkningsgraden minskar...den ställdes på 3 av installatören. men då minskar väl också värmeavgivningen från radiatorerna (kallare inne), det är inte så lätt det här.

Om flödeshastigheten minskas kommer deltaT över pumpen (och radiatorerna) att öka. I och med att reglersystemet reglerar framledningstemperaturen utifrån utetemperaturen (jag förutsätter att det inte finns innegivare) kommer framledningstemperaturen att hållas konstant men radiatorernas medeltemperatur kommer att minska något (deltaT ökade ju). Det blir något svalare inne så man måste kompensera med att öka värdet på värmekurvan.

IVT reglerar på returtemperaturen så där fungerar det tvärtom. Det blir varmare inne vid minskad fart på pumpen.

7-10 grader deltaT bör man i vilket fall som helst sikta på.

Pen · « **Svar #32 skrivet:** 26 mars 2008, 09:27:10 »

Jag är i stort sett nöjd med installationen av min Nibe. MEN.....

Beräkningskalkylerna har en stor brist! Ingen beräkning är bättre än uppgifterna den baseras på. Beräkningen baseras i stor grad på min uppgivna energiförbrunking får man förmoda. Men ingen av de SVEP-anslutna firmorna jag begärde offert ifrån frågade vilket år min energiförbrukning avsåg. Då alla rekommenderade en mindre pump än jag själv hade uppskattat ringde jag till slut till NIBE. Inte heller de frågade vilket år mina uppgifter avsåg. USELT!

Nu tog jag ändå den mindre modellen efter att själv kollat igenom elräkningar från tidigare år och diskuterat lite här på forat. Nu har det ju inte varit så kallt i vinter, så det återstår att se hur långt ner den räcker.

Pen

Författare Ämne: Nibe 1235 (läst 10098 gånger)

Annonser

Right Block

Online just nu!