Ad
CitCop - Värmepumpar med installation i hela Sverige
Besök oss idag
Annonsera i Värmepumpsforum, klicka här för att ställa e-postfråga och få mer info.
140x140vpforum-11.gif
kontakta oss för pris!

Skriv svar

Varning: Det har inte skrivits nya inlägg i detta ämne på 50 dagar.
Om du inte är säker på att du faktiskt vill svara i det här ämnet, så bör du överväga att istället starta ett nytt ämne.
Namn:
E-post:
Ämne:
Inläggsikon:

Verifiering:
This box must be left blank:

Skriv in bokstäverna som syns på bilden
Lyssna på bokstäverna muntligt / Begär en ny bild

Skriv in bokstäverna som syns på bilden:
Skriv in de tre sista bokstäverna i alfabetet:
Hur många var de älva dragspelarna (siffror):

För att slippa svara på kontrollfrågor, registrera dig här!


Ämnessammanfattning

Skrivet av: gunnarb
« skrivet: 08 november 2011, 20:57:48 »

För att snabba på urluftningen så kan man köra upp systemet med hjälp av tillsatselen till ungefär samma temperatur som i en olje- eller vedpanna (c:a 60-70 grader) under någon timma, varefter den mesta luften brukar ha avgivits. Det kan bli litet varmt i huset så man får kanske öppna några fönster.
Jag kan inte påminna mig att jag efter detta behövde gå och lufta elementen under ett års tid.
Skrivet av: Smurfen.
« skrivet: 08 november 2011, 17:26:34 »


Visst, Smurfen, men det är ju inte avtappningen som är problemet utan avluftningen efter påfyllning. Jag har väldigt mycket luft i brunnsvattnet (vilket hitintills ingen har kunnat göra något åt) vilket försvårar; när jag luftat av några gånger så behöver jag fylla på lite i systemet o.s.v.
aake
 
Det är när man ska lufta man uppskattar vedpannan en eldning sen är luften borta Thumbsup naturligtvis ska man inte tappa ur i onödan men om det ändå behövs.
Skrivet av: Roland
« skrivet: 08 november 2011, 10:01:11 »

Per kg har järn bara en tiondel av vattnets värmekapacitet så järnet i systemet gör inte så stor skillnad. Man brukar rekommendera 20-25 L/vatten per kW installerad pumpeffekt. Skulle det visa sig att man har ett system med lägre vattenvolym kan man undvika alltför många starter genom att öka kopplingsdifferensen  eller gradminuterna beroende på vad det är för typ av pump man har.
Skrivet av: purjo__
« skrivet: 08 november 2011, 09:08:10 »

Väg radiatorerna med och utan vatten. Sen är det lätt att räkna ut vattenvolym och värmekapacitivitet.
Skrivet av: DKT
« skrivet: 08 november 2011, 08:45:42 »

Är radiatorerna kopplade till en elpanna eller värmepump där man känner effekten med någorlunda noggrannhet kan man använda följande metod: Stäng av värmesystemet och låt radiatorvattnet svalna av till rumstemperatur. Starta pumpen eller pannan och mät returtemperaturen  t.ex. varje minut efter ca 10 minuter (det tar ungefär så lång tid för vattnet att snurra ett varv i systemet) och helst också framledningstemperaturen vid något tillfälle (används för att uppskatta radiatorernas medeltemperatur).

Beräkna sedan temperaturstegringen per minut vid två olika returtemperaturer. Om man antar att medeltemperaturen på radiatorerna ligger några grader över returtemperaturen kan man ställa upp två ekvationer med två obekanta: vattenvolymen och radiatorernas avgivna effekt per grad radiatortemperatur över rummet.

Ekvationerna blir i princip enligt följande mall: 
Tillförd effekt = Vattenvolym x spec. värme x temperaturökning/tidsenhet + (radiatortemperatur - rumstemperatur) x avgiven effekt/grad övertemperatur.

Är radiatorernas temperatur är låg kan man anta att värmeavgivningen är proportionell mot övertemperaturen och då kan man använda ekvationerna ovan. Vill man göra det enkelt för sig kan man anta att den av radiatorerna avgivna effekten är noll men då blir den beräknade vattenvolymen lite för låg.

Tillägg: Egentligen är det inte vattenvolymen man får som resultat utan ekvivalent vattenvolym. Järnet i rör och radiatorer räknas som ur värmelagringssynpunkt motsvarande volym vatten.
Ok. Någon som vet hur man får reda på hur mycket järn man har i sina radiatorer och rör? Eller någon formel för att beräkna detta? >:D
Skrivet av: aakeoe
« skrivet: 08 november 2011, 07:50:02 »

Visst, Smurfen, men det är ju inte avtappningen som är problemet utan avluftningen efter påfyllning. Jag har väldigt mycket luft i brunnsvattnet (vilket hitintills ingen har kunnat göra något åt) vilket försvårar; när jag luftat av några gånger så behöver jag fylla på lite i systemet o.s.v.
aake
Skrivet av: Smurfen.
« skrivet: 07 november 2011, 16:54:16 »

Har man kommun vatten så kan man ju tappa ur och kolla på vattenmätaren när man fyller på om man ändå måste tappa ur systemet  *vinkar*
Skrivet av: aakeoe
« skrivet: 07 november 2011, 16:02:17 »

Hinka ur låter lätt, men för mig tog det närmare ett år från konvertering juni -10 till dess systemet var luftfritt. Första tiden avluftning dagligen och sista månaden ungefär en gång per vecka.
aake
Skrivet av: gunnarb
« skrivet: 07 november 2011, 08:08:37 »

Svar till Sgt Ardberg
"Stog du verkligen och "hinkade ur" radiatorsystemet 300 liter vatten? Hysteriskt! 
Själv hade jag hjälp av originalritningar och en linjal, sen kollade jag ungefär mot liknande raddar på nätet - och frågade till sist rörkrökarn om han tyckte att ja uppskattat rätt!"
Jag skulle ändå tömma systemet och det tog sammanlagt 30 min att tömma och mäta. Precisionen blev 90%. Hur lång tid tog det dig att leta reda på originalritningar (och vilka har sådana tillgängliga för gamla hus, i alla fall inte jag för mitt 150 år gamla hus där dessutom alla element är olika), linjal, mäta, kolla rördiametern, kvadrera, multiplicera med pi, dela med 4 och multiplicera med längden, leta uppgifter om gamla element från 1920-talet på nätet (lär överhuvudtaget inte finnas) samt ringa upp rörmokaren och förklara problemet för honom och gå igenom dina beräkningar med honom??? Och hur noggrannt blir det???
Jag tar gärna fram matematiska modeller när de ger en fördel framför praktiskt arbete (är själv matematiker), men inte när det går lättare på annat sätt och det är verkligen rättframt och lätt som en plätt att tömma systemet.
Skrivet av: Smurfen.
« skrivet: 06 november 2011, 12:07:43 »

Ja 20 graders delta låter högt.
Skrivet av: cougar
« skrivet: 06 november 2011, 12:03:51 »

Håller vp sämre om den går med tex 11 graders delta  Sc:,h Tror förövrigt att det är bäst med en lagomt stor vp en för stor finns det ju ingen anledning att ha och givetvis ingen som är för liten heller.
11 graders delta är ingen katastrof, men det är ju inte ovanligt med 20 graders delta och mer när kompromisserna går för långt....
faktum är ju att om man vill ha en värmepump att leverera optimalt är det bättre med lägre delta, ju större temperaturspann det är mellan kondensering och förångning ju mer slits värmepumpen.
Sen ska man ju inte ha en större värmepump än huset kräver, självklart!
Skrivet av: Smurfen.
« skrivet: 06 november 2011, 10:59:56 »

Håller vp sämre om den går med tex 11 graders delta  Sc:,h Tror förövrigt att det är bäst med en lagomt stor vp en för stor finns det ju ingen anledning att ha och givetvis ingen som är för liten heller.
Skrivet av: cougar
« skrivet: 06 november 2011, 10:53:48 »

Det är bra med vattenvolym, men det är flödet som är viktigt.
Oftast kräver värmepumpen ett högre flöde än vad radiatorerna klarar av för att få optimal verkningsgrad.
Då måste man separera de två flödena med en arbetstank, annars hamnar vi i det läget som gäller för merparten av alla värmepumpsinstallationer, att vi får kompromissa med att gå "halva vägen var" dvs raddarna får lite för höggt flöde och värmepumpen lite för lite. Alla blir nöjda och glada....eller?  Är det kanske därför merparten av värmepumpara inte håller de utlovade 20 åren?
Skrivet av: bopakoster
« skrivet: 06 november 2011, 10:44:17 »

Stog du verkligen och "hinkade ur" radiatorsystemet 300 liter vatten? Hysteriskt!  *vinkar*
Själv hade jag hjälp av originalritningar och en linjal, sen kollade jag ungefär mot liknande raddar på nätet - och frågade till sist rörkrökarn om han tyckte att ja uppskattat rätt!
Jag har gamla(?) fina sektionsraddar. Har funnit på nätet att den sort jag har, rymmer 3dl per sektion så det är busenkelt att räkna ut volymen, antal sektionerx0,3 liter. + det som ryms i rören.
Skrivet av: eleson
« skrivet: 06 november 2011, 08:45:24 »

Som en liknelse kan sägas att om bakaxeln på en bil klarar 100 hkr (~ 73 kW) så kan man sätta dit en motor som har effekten 110 hkr mätt efter växellådan och 120 hkr mätt före växellådan, om växellådan och kardanstången mellan lådan och bakaxeln har vardera 10 hkr:s förluster. Alltså har man här tre förvirrande storlekar 100, 110 och 120 hkr och alla är hkr, bara beroende på var man mäter.  Vart tycker ni att man skall gå in och göra jämförelsen mellan olika VP:ar?

Utgår från hur mycket effekt huset behöver vid din Dimensionerande Ute Temperatur DUT.
Sedan skaffar du dig lite koll på vilken framledningstemperatur dina element behöver för att avge den effekten.
Nu kan man leta en pump som kan ge den effekten vid den framledningstempen.

Den här pumpen har en viss effektivitet, COP, vid den framledningstempen och utifrån det så vet man hur mycket effekt som skall hämtas från backen.
Utifrån det så så kan man räkna ut hur lång slang du behöver. Tipset är att beräkna slanglängden utifrån vad pumpen maximalt kan ge, och inte bara utefter husets behov, som troligen är något lägre.
På så sätt klarar systemet av om man vill bygga ut lite eller bara höja tempen.

/E
Skrivet av: SgtArdbeg
« skrivet: 06 november 2011, 00:15:55 »

I mitt fall fick jag fram en total volym på nästan 300 l (hade en del riktigt gamla och stora element) och kunde direkt utesluta behovet av en volymtank och sparade därmed 10-15 tusen kronor på ett par timmars arbete.
Stog du verkligen och "hinkade ur" radiatorsystemet 300 liter vatten? Hysteriskt!  *vinkar*
Själv hade jag hjälp av originalritningar och en linjal, sen kollade jag ungefär mot liknande raddar på nätet - och frågade till sist rörkrökarn om han tyckte att ja uppskattat rätt!
Skrivet av: Roland
« skrivet: 05 november 2011, 16:31:23 »

Lite off topic. Fråga: Är det någon som har tips på hur man skall mäta storleken på radiatorsystemet?

Är radiatorerna kopplade till en elpanna eller värmepump där man känner effekten med någorlunda noggrannhet kan man använda följande metod: Stäng av värmesystemet och låt radiatorvattnet svalna av till rumstemperatur. Starta pumpen eller pannan och mät returtemperaturen  t.ex. varje minut efter ca 10 minuter (det tar ungefär så lång tid för vattnet att snurra ett varv i systemet) och helst också framledningstemperaturen vid något tillfälle (används för att uppskatta radiatorernas medeltemperatur).

Beräkna sedan temperaturstegringen per minut vid två olika returtemperaturer. Om man antar att medeltemperaturen på radiatorerna ligger några grader över returtemperaturen kan man ställa upp två ekvationer med två obekanta: vattenvolymen och radiatorernas avgivna effekt per grad radiatortemperatur över rummet.

Ekvationerna blir i princip enligt följande mall: 
Tillförd effekt = Vattenvolym x spec. värme x temperaturökning/tidsenhet + (radiatortemperatur - rumstemperatur) x avgiven effekt/grad övertemperatur.

Är radiatorernas temperatur är låg kan man anta att värmeavgivningen är proportionell mot övertemperaturen och då kan man använda ekvationerna ovan. Vill man göra det enkelt för sig kan man anta att den av radiatorerna avgivna effekten är noll men då blir den beräknade vattenvolymen lite för låg.

Tillägg: Egentligen är det inte vattenvolymen man får som resultat utan ekvivalent vattenvolym. Järnet i rör och radiatorer räknas som ur värmelagringssynpunkt motsvarande volym vatten.
Skrivet av: Smurfen.
« skrivet: 05 november 2011, 13:05:54 »

Eller så installerar man vp utan extra tank och provar ett år är ju inga problem att installera efteråt framförallt inte om man har monterat avstängningar på lämpligt ställe. Men man kan ju vilja ha en tank fast man har stor vatten volym knäppningar i raddarna är en bra anledning.
Skrivet av: gunnarb
« skrivet: 05 november 2011, 12:16:09 »

Det säkraste sättet att ta reda på vattenvolymen i radiatorsystemet är att tömma det och mäta upp volymen i hinkar med känd volym. Det tar kanske ett par timmar inklusive återfyllning och avluftning. Visserligen är det inte bra för systemet att få in nytt friskt syrerikt vatten (ökar rostbildningen), men om man kör upp temperaturen litet extra under några timmar och avluftar ordentligt efter detta så är det inte så farligt, bara man inte gör det för ofta.
Det tar förmodligen mycket längre tid att leta information på nätet om radiatorernas vattenvolym plus att mäta upp rörens längd och volym samt räkna ut den totala volymen och resultatet blir förmodligen ganska osäkert i alla fall.
I mitt fall fick jag fram en total volym på nästan 300 l (hade en del riktigt gamla och stora element) och kunde direkt utesluta behovet av en volymtank och sparade därmed 10-15 tusen kronor på ett par timmars arbete.
Skrivet av: Carl N
« skrivet: 05 november 2011, 10:11:07 »

En markslinga återhämtar sig varje sommar även om den är underdimensionerad.

Fast gräset växer dåligt ovanpå en underdimensionerad markslinga, det brukar synas tydligt var den ligger.
Skrivet av: Smurfen.
« skrivet: 04 november 2011, 21:45:02 »

Nja, det är en del, men energin måste finnas att hämta i marken. När man hämtar den så kyls backen, i teorin, med för kort slang så kan backen bli riktigt kall, men vid ungefär -12° grader så lutar pumpen att fungera.

Men du har rätt en gammal pump kan ha tagit 6.67 kW från backen , men den nya kan ta 7.5 kw.
Slingan du ha i backen kan vara optimerad för de 6.67. Och om det är så och du tar ut mer så kyls backen ned utan att återhämta sig.
Om huset inte behöver alla 10 kW utan kanske bara 9 så ändrar sig siffrorna något. Men räkna med att en nyare pump tar lite mer ur backen.

Det här kan en duktig VP- representant hjälpa dig med att kontrollera.

En markslinga återhämtar sig varje sommar även om den är underdimensionerad.
Skrivet av: sad
« skrivet: 04 november 2011, 16:26:17 »

Det är möjligt att det går att mäta på något sånt sätt, men bäst är att kolla på typ rinkabyror.se och kolla liknande/samma element där och se vad det är för vattenvolym. Det som är i rören är ite så många liter så de kan man ju bara lägga på marginalkontot...
Skrivet av: Hotpumpuser
« skrivet: 04 november 2011, 16:20:32 »

Jag skulle nog satsa på en volymtank ändå, om du inte har ett jättestort radiatorsystem

Lite off topic. Fråga: Är det någon som har tips på hur man skall mäta storleken på radiatorsystemet? Radiatorerna är vanliga 1970-tals räfflade med en rak ribba uppe och nere samt "vågig" vägg. En del (många) är dubbla eller trippla med luftspalt emellan. Dessutom ligger ju lite vattenvolym i rören också. Kan man ta yttermåttet och multiplicera varje radiatorenhet med 0,5 eller annan kofficient och på så sätt få volymen på ett ungefär eller vad tycker ni?
Skrivet av: sad
« skrivet: 04 november 2011, 16:02:40 »

Slanglängden blir inte för lång, men du får kollla att det funkar med just den pumpen.
Radiatorerna kan inte bli för många eller för stora, i alla fall inte i ett tvårörssystem. Problemet uppstår bara om pumpen inte kan bli av med värmen, ju lägre temperatur systemet jobbar mot desto bättre.
Har du inte använt mycket eltillskott(vilket det inte låter som) så skulle jag satsa på en liknande pump, alltså 10-12kw.
Jag skulle nog satsa på en volymtank ändå, om du inte har ett jättestort radiatorsystem

Vad gäller din sista fråga så är den ganska lätt. Om pumpen ger 10kw effekt, men bara drar 2kw (cop 5) från elnätet så kommer restrerande 8kw från marken. Hade din 11kw en cop på 3 så tog den 7,3kw från marken och resten från elnätet. Men det måste finnas slanglängdstabeller på nätet, en 10kw pump behöver som sagt 180m borra, vad det motsvarar i jordvärme ver jag inte
Skrivet av: Hotpumpuser
« skrivet: 04 november 2011, 15:54:19 »

... en gammal pump kan ha tagit 6.67 kW från backen , men den nya kan ta 7.5 kw.
Slingan du ha i backen kan vara optimerad för de 6.67. Och om det är så och du tar ut mer så kyls backen ned utan att återhämta sig.
Om huset inte behöver alla 10 kW utan kanske bara 9 så ändrar sig siffrorna något. Men räkna med att en nyare pump tar lite mer ur backen.

Ja det var också det jag befarade, nämligen att storleken i kW på en dagsmodern VP inte är omedelbart jämförbar med storleken i kW på en VP som var dagsmodern för 15 år sedan. Fråga: Är det någon som har ett förslag på vilka tekniska värden man bör använda sig av eller hur man skall gå tillväga?

(Som en liknelse kan sägas att om bakaxeln på en bil klarar 100 hkr (~ 73 kW) så kan man sätta dit en motor som har effekten 110 hkr mätt efter växellådan och 120 hkr mätt före växellådan, om växellådan och kardanstången mellan lådan och bakaxeln har vardera 10 hkr:s förluster. Alltså har man här tre förvirrande storlekar 100, 110 och 120 hkr och alla är hkr, bara beroende på var man mäter.)  Vart tycker ni att man skall gå in och göra jämförelsen mellan olika VP:ar?
Skrivet av: eleson
« skrivet: 04 november 2011, 15:32:32 »

Menar du alltså i princip att om det kan vara så att om den gamla pumpen är på ex. 10 kW så kan den vilja ha motsv. 6,67 kW från marken, medan om den nya pumpen är på låt säga 12 kW så kan den vilja ha motsv. 9 kW ur samma slanglängd, och detta kan inte marken klara av? Är det inte så att vätskan i slangen bara pumpas runt lite mer??

Nja, det är en del, men energin måste finnas att hämta i marken. När man hämtar den så kyls backen, i teorin, med för kort slang så kan backen bli riktigt kall, men vid ungefär -12° grader så lutar pumpen att fungera.

Men du har rätt en gammal pump kan ha tagit 6.67 kW från backen , men den nya kan ta 7.5 kw.
Slingan du ha i backen kan vara optimerad för de 6.67. Och om det är så och du tar ut mer så kyls backen ned utan att återhämta sig.
Om huset inte behöver alla 10 kW utan kanske bara 9 så ändrar sig siffrorna något. Men räkna med att en nyare pump tar lite mer ur backen.

Det här kan en duktig VP- representant hjälpa dig med att kontrollera.

Skrivet av: Hotpumpuser
« skrivet: 04 november 2011, 15:17:49 »

och folk har generellt inte tillräckligt bra koll...

Håller verkligen med dig. Det är därför som jag ställer dessa dumma frågor. Jag vill helt enkelt ha bättre koll och inte blint förlita mig på det som försäljare och installatörer påstår.

Utgångspunkten är ju att systemet har fungerat tillfredsställande. Ingen av oss eller besökare har behövt frysa och det har funnits vv till i vart fall något under lagom volym med 200 liters vv-beredare.

Köldbärarlängden tror jag är tillräcklig med 2 x 300 meter kollektorslang om det blir fråga om att behålla nuvarande VP storlek eller gå upp 10-15 % i storlek. Fråga: Ifall jag går ner i VP storlek säg 10-15 % skulle slanglängden kunna bli för lång?

Fråga: Är problemen med rätt storlek på radiatorvolymen vid val av VP likadan åt bägge hållen? Alltså om jag har för många radiatorer så klarar inte VP:n av att värma alla tillräckligt. Och om jag har för liten radiatorvolym/vattenvolym eller för stor VP så blir det fel åt det hållet också, för om jag förstod det rätt kan man inte justera ner överkapacitet på VP:n.

Skrivet av: sad
« skrivet: 04 november 2011, 14:12:29 »

Jag tror att det är ganska ovanligt, och det beror på att man dimensionerar pumparna till ca 70% av effektbehovet vid lägsta temperatur för orten. Det innebär att en volymtank i många fall inte behövs eftersom vattnet i elementen räcker till för att ge pumpen tillräckligt långa gångtider. Det är också oftast en sån sak som installatören snålar på för att vinna offerten. (Om pumpen måste starta 15 eller 40ggr per dag struntar nog många installatörer i, och folk har generellt inte tillräckligt bra koll...)
Vill man dimensionera pumpen så att den klarar en större del av värmebehovet när det är som kallast på orten så bör man i de flesta fall ha en volymtank. Den agerar helt enkelt som ett värmelager när pumpen är avstängd.
En siffra som det ofta pratas om är 20-25liter per kw, alltså en 10kw pump bör ha 200-250liter vattenvolym att jobba mot. Jag själv har ca 120 liter i värmesystemet + 100liter volymtank och 10kw pump.

Att sätta in en större pump kostar inte många kronor, men det blir bara bra om det finns tillräckligt med vattenvolym i systemet och att köldbäraren är lång nog för att klara av effekten (vilket jag tror i ditt fall). Att sätta in en volymtank kan vara ganska dyrt, man får också tänka på värmeförlusterna i tanken, men om utrymmet där den står skall värmas upp kostar det ju inget extra.
eftersom vi inte vet hur många starter du haft på nuvarande anläggning är det svårt att svara på om du skulle behövt en volymtank, men jag skulle gissat på att din gamla anläggning skulle mått bra av en volymtank även den, och kanske förlängt livslängden något år.
Skrivet av: Hotpumpuser
« skrivet: 04 november 2011, 13:30:56 »

Sammanfattning:

+ Kollektorslangens längd ska maximeras - Det är ju härifrån gratisenergin hämtas.   (Och vi behövde ju inte se till investeringskostnaden- Borra extra! ) Parallellkoppla flera kollektorslingor för att minska behovet av effektkrävande cirkpumpar på kalla sidan.

Haha, det var den extra installationskostnaden för större eller mindre pump som avsågs. Alltså lite extra rör och sånt; inte investeringskostnad i form av ett extra borrhål eller mer slang.

Även till sad_ant, Tack för tipset med volymtank. Är det vanligt att man har det och vad brukar sånt gå på i kostnad?
Skrivet av: Hotpumpuser
« skrivet: 04 november 2011, 13:17:47 »

Det enda skäl som jag kan tänka mig för att inte välja en pump som är en storlek större än vad som rekommenderas är om man har ett underdimensionerat hål eller markvärmeslinga som riskerar att frysa permanent om man plockar ut för mycket energi ur marken under årets kallaste period, men risken för det tror jag är klart överdriven. Om detta skulle bli fallet med en för stor pump så kan man alltid, även med en för stor pump ställa in den så att den kopplar in tillsatsel litet tidigare än vad den egentligen skulle behöva.,
Men personligen skulle jag inte tveka. Välj en pump som är en storlek större än vad som gängse beräkningsmodeller och många installatörer anser.
Befintlig VP har fungerat klanderfritt i 14-15 år. Elförbrukningen med vv och 2 pers hushåll utan en massa lampor och datorer (= övre medelåldern, 60 år ;)) har varit lägst på sommarmånaderna med 700 kWh/månad och högst på vintern med 3.500 kWh/månad. Däremellan en ganska rak kurva. Total elförbrukning 20.000 kWh/år. Tar man bort hushållselen vilken beräknas uppgå till 350 kWh/månad skulle vv:t stå för 350 kwh/månad och resten värme. Det blir alltså 20.000 - ((12 x 350) + (12 x 350)) = 11.600 kWh/år för värmen. Om detta är bra siffor eller inte kan man alltid ha olika åsikter om. Huset är på 160 m2, 1,5 plan, byggt 1975, normal isolerat enl. byggår, 2-glas fönster med en storlek på 40-50 % av fasadarean, beläget vid sydkusten i Skåne där många minusgrader är lika sällsynt som Mallorcavärme i Kiruna under december  :o. Ifall man kommer fram till att förbrukningen är helt ok, går det bara att spekulera i om detta beror på bra beräkning eller ren tur. Men eftersom man sitter med facit i hand, så kan man nog bortse från risken för att slingan fryser så länge inte en annan och en större pump väljs. Alltså verkar det här också att se om angivna kW på något sätt går att översätta till dagens VP:ars tekniska siffror. Någon som har ett förslag på hur man gör??
Skrivet av: BlueM
« skrivet: 04 november 2011, 10:55:21 »

Sammanfattning:

+ Kollektorslangens längd ska maximeras - Det är ju härifrån gratisenergin hämtas.   (Och vi behövde ju inte se till investeringskostnaden- Borra extra! ) Parallellkoppla flera kollektorslingor för att minska behovet av effektkrävande cirkpumpar på kalla sidan.

+ Välj en "lite" för stor pump för huset. Behovet av tillskotts-el ska vara väldigt litet. (eller noll).         

+ Skaffa en volymtank för att minimera antal starter för kompressorn.
Skrivet av: sad
« skrivet: 04 november 2011, 10:05:46 »

Det är ju bättre att ha en något stor pump och kompensera med en volymtank på 1-200liter
Skrivet av: gunnarb
« skrivet: 04 november 2011, 09:39:04 »

Om man redan har haft en värmepump så brukar värmeelementen redan vara dimensionerade för lågtemperatur (typ 35 grader i elementen räcker för 0 graders utomhustemperatur) och då ger en 15 %-ig effekthöjning (en storlek större värmepump) bara en temperaturhöjning i värmeelementen med knappt 5 grader, vilket fortfarande fungerar bra.
Om man däremot, som jag hade när jag installerade värmepump har ett högtemperatursystem (typ 55 grader vid 0 graders utomhustemperatur) så måste man givetvis installera fler element för att det överhuvudtaget ska fungera med värmepump.

Svar till cougar: (Om du inte har en invertervärmepump så går det inte att lösa med inställningar) Jo en on/off pump löser detta på liknande sätt som en inverterpump men genom att gå på och av litet oftare än vad en mindre pump skulle ha gjort.
Skrivet av: Carl N
« skrivet: 04 november 2011, 07:26:01 »

Carl N, är det så att effekten på VP:n skall även sättas i relation till storleken (de faco "nedkylningen") hos alla radiatorerna? Alltså dumt uttryckt: Ett system kan inte kompenseras när en klantig installatör satt en stor VP till ett system med bara en liten radiator i en friggebod?  :o Jag trodde i min enfald att just ett sådan "misstag" kunde på något sätt regleras på pumpen.  ^-^  Om det nu är så att man skall ta hänsyn till radiatorernas storlek, känner du (eller någon annan) till vilken beräkningsmodell man i så fall skall använda sig av?

Precis rätt uppfattat, i normala fall så räcker det med att en van rörkrökare kollar på radiatorerna så får han en uppfattning om hur mycket effekt de ger.

Man kan räkna mer exakt genom att kolla hur mycket den sammanlagda uteffekten är på radiatorerna genom att jämföra radiatorerna med motsvarande nya och läsa av effekten i tabeller.
Rinkaby:s hemsida har bra sortiment och siffror om du vill kolla själv, kolla då på DT30-siffran.

Ytterligare ett sätt är om du vet den verkliga maximala framledningstempen med din gamla värmepump, då den går med bara kompressor, man kan då räkna fram hur stor värmepump ditt system klarar av.
Skrivet av: cougar
« skrivet: 04 november 2011, 06:44:25 »

Carl N, är det så att effekten på VP:n skall även sättas i relation till storleken (de faco "nedkylningen") hos alla radiatorerna? Alltså dumt uttryckt: Ett system kan inte kompenseras när en klantig installatör satt en stor VP till ett system med bara en liten radiator i en friggebod?  :o Jag trodde i min enfald att just ett sådan "misstag" kunde på något sätt regleras på pumpen.  ^-^  Om det nu är så att man skall ta hänsyn till radiatorernas storlek, känner du (eller någon annan) till vilken beräkningsmodell man i så fall skall använda sig av?
Det är ju flödet över värmepumpen som är viktigt, det går inte att få så högt flöde som värmepumpen kräver över en radiator......
En arbetstank mellan värmepumpen och radiatorsystemet löser det, då du  kan ha olika flöden i radkretsen och värmepumpen.
Om du inte har en invertervärmepump så går det inte att lösa med inställningar
Skrivet av: gunnarb
« skrivet: 04 november 2011, 06:42:28 »

Det finns risk för att elbolagen i framtiden kommer att differentiera taxan så att man får betala väsentligt mer under den kallaste tiden av året samt att säkringsavgiften kommer att öka drastiskt (det är ju det som elnätet och elproduktionen måste dimensioneras efter). Detta talar till fördel för att välja en litet för stor pump som håller nere tillsatselförbrukningen under den kallaste tiden av året och därmed också tillåter en lägre säkringsstorlek.
Jag valde för 11 år sedan en pump (Nibe 1110) som var på 10 kW i. st. för de 8,5 kW som "experterna" rekommenderade. Jag har ett 170 m hål i berget och det ger som lägst -1 grad upp i februari månad och +6 grader under hösten (god marginal för permanentfrysning). Jag behöver bara sätta på tillsatsvärmen de dagar när temperaturen ligger under - 15 grader och det är inte många här i stockholmstrakten. COP-värdet över året är också bra. Vi har sänkt årsförbrukningen från 30
MWh (exkl. hushållsel) till c:a 9 MWh.
Visst har pumpen säkerligen startat litet fler gånger än en mindre pump skulle ha gjort, men den har gått som en klocka i 11 år och visar inga tendenser till att lägga av ännu. Jag har heller inte upplevt några av de problem som har nämnts i tråden ovan.
Det enda skäl som jag kan tänka mig för att inte välja en pump som är en storlek större än vad som rekommenderas är om man har ett underdimensionerat hål eller markvärmeslinga som riskerar att frysa permanent om man plockar ut för mycket energi ur marken under årets kallaste period, men risken för det tror jag är klart överdriven. Om detta skulle bli fallet med en för stor pump så kan man alltid, även med en för stor pump ställa in den så att den kopplar in tillsatsel litet tidigare än vad den egentligen skulle behöva.,
Men personligen skulle jag inte tveka. Välj en pump som är en storlek större än vad som gängse beräkningsmodeller och många installatörer anser.
Skrivet av: Remo
« skrivet: 04 november 2011, 01:39:18 »

Det är köldbärare in, om du har kollad det när det är som kallast ute. 
Skrivet av: Hotpumpuser
« skrivet: 04 november 2011, 00:02:56 »

Glöm inte att marken skall kunna leverera energin.
dvs, den gamla pumpen kanske plockade 2/3 av energin från marken, den nya kanske tar 3/4 från marken.
Det kan vara så att du borde ta en mindre pump bara för att den större helt enkelt inte kan ta all energi den behöver från marken. Då blir delar elspets, men slingan kommer att hålla högre temp.

Vet du vad lägsta temp är från din markslinga?
/E



Menar du alltså i princip att om det kan vara så att om den gamla pumpen är på ex. 10 kW så kan den vilja ha motsv. 6,67 kW från marken, medan om den nya pumpen är på låt säga 12 kW så kan den vilja ha motsv. 9 kW ur samma slanglängd, och detta kan inte marken klara av? Är det inte så att vätskan i slangen bara pumpas runt lite mer??

Lägsta temp från markslingan; hur får man reda på den?
Skrivet av: Hotpumpuser
« skrivet: 03 november 2011, 23:50:39 »

Carl N, är det så att effekten på VP:n skall även sättas i relation till storleken (de faco "nedkylningen") hos alla radiatorerna? Alltså dumt uttryckt: Ett system kan inte kompenseras när en klantig installatör satt en stor VP till ett system med bara en liten radiator i en friggebod?  :o Jag trodde i min enfald att just ett sådan "misstag" kunde på något sätt regleras på pumpen.  ^-^  Om det nu är så att man skall ta hänsyn till radiatorernas storlek, känner du (eller någon annan) till vilken beräkningsmodell man i så fall skall använda sig av?
Skrivet av: Carl N
« skrivet: 03 november 2011, 22:43:22 »

Meningen: Stor temperatur på radiatorvattnet och risk för att VP:n stannar på hög retur eller HP (vad är det??) förstår jag inte riktigt, kan du förklara lite närmare?

Om värmepumpen ger mer effekt än vad värmesystemet (radiatorerna) kan göra av med så finns risken att temperaturen på framledningen blir för hög. En värmepump som jobbar med flytande kondensering skickar ju in all sin effekt i värmesystemet. Om temperaturen stiger över en viss nivå så kommer även trycket i värmepumpens kondensor blir för hög och högtryckspressostaten löser eller så stoppar den på hög returtemp innan dess.
Skrivet av: eleson
« skrivet: 03 november 2011, 20:58:20 »

Glöm inte att marken skall kunna leverera energin.
dvs, den gamla pumpen kanske plockade 2/3 av energin från marken, den nya kanske tar 3/4 från marken.
Det kan vara så att du borde ta en mindre pump bara för att den större helt enkelt inte kan ta all energi den behöver från marken. Då blir delar elspets, men slingan kommer att hålla högre temp.

Vet du vad lägsta temp är från din markslinga?
/E

Skrivet av: cougar
« skrivet: 03 november 2011, 19:30:28 »

Korta gångtider är ett problem därför att kompressorn slits extra mycket i startögonblicket och rörledningarna slits också pga att värmepumpen ruskar till vid varje start, detta går att lösa med större vattenvolym och mjukstart på kompressorn.
Med dagens stigande elpris så vill man inte ha en för liten värmepump som får lov att ta hjälp av elpatronen för ofta
Skrivet av: Hotpumpuser
« skrivet: 03 november 2011, 18:15:29 »

Tack Carl N för svar.

Långa gångtider resp. korta gångtider. Är detta ett problem ur till exempel hållbarhetssynpunkt, eller är det bättre att VP:n får jobba mycket istället för att vila?

Risk för många start/stopp. Är detta ett problem ur till exempel hållbarhetssynpunkt? Vilket är värst långa gångtider och färre start/stopp eller kortare gångtider och fler start/stopp?

Meningen: Stor temperatur på radiatorvattnet och risk för att VP:n stannar på hög retur eller HP (vad är det??) förstår jag inte riktigt, kan du förklara lite närmare?
Skrivet av: Carl N
« skrivet: 03 november 2011, 18:02:49 »

Liten VP + Långa gångtider - Mycket tillskott
Stor VP + Inget tillskott - Risk för många start/stopp - Stor temperaturvariation på radiatorvattnet och risk för att VP:n stannar på hög retur eller HP.
Skrivet av: Hotpumpuser
« skrivet: 03 november 2011, 14:58:38 »

Kommer snart att byta en befintlig markVP med 2 x 300 m kollektorslag till en ny markVP. Kollektorslagen och VP:n är c:a 15 år gammal. Om pumpens nuvarande storlek är optimalt korrekt eller inte, kan tvistas om i oändlighet. Det jag undrar är om någon av er kan ha vänligheten att kortfattat, gärna i punktform, berätta fördel repektive nackdel, om man råkar välja "fel" storlek på VP:n. Vänligen bortse från själv VP-kostnaden och installationskostnaden. 

Annonser

Right Block

Vibrationsdämpare
Besök vår webshop, klicka här!
Energioffert.se
Energibutiken.se smarta varor på nätet, leverans till dörren
luftvärmepumpar, tillbehör, installationsmaterial, vi har allt!
Annonspriser

Online just nu!

Ad
CitCop - Värmepumpar med installation i hela Sverige
Besök oss idag
Annonsera i Värmepumpsforum, klicka här för att ställa e-postfråga och få mer info.
140x140vpforum-11.gif
kontakta oss för pris!