0 medlemmar och 1 gäst tittar på detta ämne.
Rätta mej om jag har fel.
Så vad du säger är att det momentana energi upptaget från berget vid högre COP är så stort att man måste ha ett större effektivt borrdjup. Jag tror att att förmodligen går VPn också mer sällan och därigenom hinner hålet återhämta sig mer. Huvudfrågan är (oavsett vad kompressorn heter): Kommer ett lågtemp system att förbruka mer energi, totalt sätt mer än ett hög temp system? Då stämmer det men inte annars, om inte den momentana förbrukningen skulle gå "rocket high" viket jag inte tror (utan att veta).
OK. Lågtempsystemet behöver djupare borra eftersom det hämtar upp mer energi därifrån. Vad blir då effekten av att sänka framledningstempen mha effektivare/flera raddar men med samma borrdjup? Hålet blir kallare och köldbärartempen lägre. Hur mycket bättre/sämre COP får man i ett sådant fall?
Jag formulerar om frågan lite: kan jag sänka köldbärar/framledningstempen från 0/50 till 0/35 ºC så förbättras avgiven/tillförd effekt från 7,1/2,2 till 8,8/1,9 (enligt tekniska data till Nibe 1225-8), om nu borran är lite klen så kommer köldbärar tempen att sjunka. Antag att den går ner från 0 till -3 ºC. Hur ändras avgiven/tillförd effekt då?
Köldbärartemperaturen kommer att sjunka oavsett om borran är klen eller inte, den sjunker bara mer om borran är klen. Med ovan angivna värden blir COP 3,2 repektive 4,6. Det betyder att av den producerade värmen kommer 69 resp. 78 % från borrhålet. I lågtemperaturfallet kommer värmeuttaget från borrhålet att bli 78/69 = 1,13 gånger det i högtemperaturfallet. Det finns ingen anledning att anta att köldbärartemperaturen sjunker 3 grader. Det går att räkna ut hur mycket den sjunker. Det är vanligt med en ingående köldbärartemperatur som ligger 7 grader under bergets temperatur när pumpen går kontinuerligt. Det betyder, med hänsyn tagen till att utgående köldbärare är kallare, att medeltemperaturskillnaden för värmeöverföringen i borrhålet är 8-9 grader. Blir värmeuttaget en faktor 1,13 av vad det tidigare var betyder det en ökning med 0,13. Temperaturskillnaden köldbärare/berg ökar med samma faktor, dvs ca en grad. Det betyder i sin tur att pumpens COP sjunker ca 3 %, från 4,6 till 4,5 och att effekten sjunker ca 5 %. Kalkylerna ovan gäller för det fall pumpen går dygnet runt, när den går på dellast blir temperatursänkningen lägre.