Ämne: Projekt - Liten modell Ispinne revival

[ltzen]

Lyckades komma över en liten modell av Ispinnen - ser ut att sitta en ca 1100watt 230 volts kompressor i innedelen och en rätt så liten ispinnemodell. (AKJ111JT-004)

Utmaningen nu är att innedelen är demonterad i delar. Består av en urmonterad kompressor, kondensor, eldelen och en display där man kan ange gradantal som styrning.

 - Ser enheten ut att kunna vara rimligen komplett enligt bilderna?

 - Inga pressostater vad jag kan se pÃ¥ ledningarna. Sitter de dolda eller kan man tänka sig att det ska till (vilka modeller kan vara rimliga?)

 - PÃ¥fyllningsnippeln sitter pÃ¥ en bit slang som ser ut att passa bättre i vattenslangssammanhang - kan denna verkligen tÃ¥la trycket?

 - Tänker mig att jag löder samman ispinnen med kompressor och kondensor- löder samman kondensor och kompressor samt sÃ¥klart eventuella pressostater som jag kan begripa ska dit. Fylla med gasol..

Bifogar bilder

Kan man prova kompressorn ens för en sekund urkopplad från gassystemet för att konstatera om den över huvudtaget lever?

[GDS-Jan]

Visst kan du köra en kompressor några sekunder öppen.
Folk pumpar både vakuum och cykeldäck med gamla kompressorer från kyl och frys.

Men du drar in syre i den från luften vilket gör att den kanske inte håller så länge som värmepump efter det.

Jag skulle bygga med en annan kompressor.

Men prova kan du alltid.
Du har ju inget att förlora.
 

[xxargs]

Det är egentligen fukten i luften som sugs in som är största problemet om du provkör. Nu är det säkert en mineraloljekompressor och är inte lika känslig som de med AB/POE/vinyl-oljor - Har det dessutom stått med öppna anslutningar (eller plastslangen som i bilden) så är det troligen ganska uppfuktat ändå.

Det är helt klart vettigt att försöka provköra (se dock till att utblÃ¥set pÃ¥ kompressorn är fri - är det täppt sÃ¥ kan trycket bli 30-40 bar och dÃ¥ kan det hända trÃ¥kiga saker - dock sÃ¥g startapparaten till kompressorn ganska illa medfaren ut, hur ser pinnarna ut - är de krökta och glasgenomföringen krasat sönder, i sÃ¥fall är det bara att slänga kompressorn till Ã¥tervinningen dÃ¥ den inte gÃ¥r att trycksätta  längre samt blir elektriskt farlig eftersom de 3 pinnarna är kopplade till elnätet.

skall du sedan använda denna för ispinnen så måste du kunna vakumsuga denna djupt då det förmodligen är mycket fukt i systemets rör och kompressor - och detta kan inte kompressorn göra då vakumet måste ner mycket djupare än vad kompressorn åstadkommer innan fukten vill börja röra sig utåt.

Skall man senare köra propan så måste man hålla fukthalten i systemet mycket lågt, under 25 ppm om man inte vill ha isbildning och igensättning i expansionsventilen.

flytande propans löslighet av vatten ligger pÃ¥ mindre än 1/10-del av vatteninnehÃ¥llet i Ã¥ngan (Rh-värdet)  i gasen ovanför den flytande gasolytan och vid starkare kyla sÃ¥ är det en 1/20-del  vilket innebär när man komprimerar och kondenserar propangas som inte är helt torr sÃ¥ bildas det snart rullande droppar vatten i kondensatet och som fryser igen expansionsventilen när kondensatet med dropparna vatten passerar där

Iom att propan skyr vatten som den gör sÃ¥ är den ocksÃ¥ lätt att torka med en torkfilter medans med HCF-gaserna sÃ¥ är köldmediet i dess flytande form ocksÃ¥ en ganska bra torkmedel i sig och torkfiltret och köldmediet i dess flytande form slÃ¥ss om vattnet och det är därför man kör med molecular sieve (zeoliter) med mycket hög bindningskraft pÃ¥ vattnet i torkfiltret  medans med propan fÃ¥r man bort vattnet med riktigt hÃ¥rt torkad silikagel (vilket man hade förr i tiden i kylmaskiner dÃ¥ R12 och propan liknar varandra väldigt mycket i det avseendet)

[ltzen]

 - Pinnarna till kompressorn är ok. Den delen som sitter straxt ovanför kompressorn ser mindre ok ut dock.
 - SÃ¥ för att endast prova maskinen skulle jag kunna dutta till pÃ¥ kompressorn o se sÃ¥ den gÃ¥r runt, mjuklöda ihop ledningarna pÃ¥ bilden, vakumsuga riktigt länge och sedan provköra o se om vattenledningen blir varmare. (dvs jag kan vänta med att reda ut hela elpaketet + eventuella saknade pressostater/expensionsventiler etc).
Hur kan jag luska ut hur mkt gasol/propan som ska i den ?

[hplp]

Kan du inte istället bara mäta lindningarna om du vill veta om kompressorn är hel. Har den skurit har förmodligen minst en lindning också bränt av. men 100% säkert vet man ju inte.
Vad menar du med mjuklöda?
Sen vore det nog bra med ett kopplingschema.
Vad jag kan se finns det tre kablar, undrar om det inte ska finnas en hög/lågtrycksvakt också.

[ltzen]

Om det saknas tryckvakter - kan jag ändå löda ihop ledningarna och provköra för o se så att konceptet funkar? Eller har i tips var jag kan få tag på tryckvakter på nätet?

[hawkeye99]

Hej!
Jag föreslÃ¥r att du ringer till octopus, Kurt Karlsson och  frÃ¥gar honom, kanske skickar bilder. Han hjälper dig säkert mer än gärna.
Jag var där igÃ¥r  pÃ¥ studiebesök och trots sina 78 Ã¥r är han knivskarp oc har klart för sig hur allting funkar.
Jag har hans sonson som lärare i kylteknik.  han har ocksÃ¥ förklarat  principen och tänket bakom ispinnen. Efter 1 Ã¥rs rÃ¥pluggande av  kyllära sÃ¥  är det bara att inse att  han är pÃ¥ helrätt spÃ¥r. Kurt  avrÃ¥der absolut frÃ¥n varmvattenproduktion. Han menar att  vi är sÃ¥ nära CP ( critical punkt) som man kan komma vid varmvattenproduktionen och  det dödar kompressorn.
Han kör  för övrigt med gasol i sina pumpar och det är ingen kylbehörighet pÃ¥ det.  Ispinnen har en enda rörlig del och det är kompressorn. Inte ens expansionsventilen  är mekanisk eller elektronisk. Där sitter ett kapilärrör som samtidigt fungerar som suggasvärmeväxlare.  Han sa ocksÃ¥ att det gÃ¥r bra att ersätta r22 med  gasol eller propan som det egentligen heter. Maila mig om du vill, jag  förmedlar gärna  Jonathans kontaktuppgifter.
Eva

[ltzen]

Intressant - Förstår jag rätt att Kurt avråder från varmvattenproduktion och förespråkar istället värmevattenproduktion för att låta elpatronen höja de sista graderna till varmvattnet?

Skjuter in en annan teoretisk fråga - när man hårdlöder de första delarna på ett kylsystem - hur gör man detta utan att det blir glödskal invändigt? Eller accepterar man helt enkelt detta och borstar/blåser bort det när delarna ändå är tillgängliga invändigt?

[xxargs]

Invändig renhet är viktigt i kylprylar om grejorna skall få lång livslängd och glödskal är oönskat, därför kör man med inert gas sakta flödande i rören medans det hårdlöds, kylteknikern använder ren kvävgas men som hemapularen kan man titta på gasen som används till MIG/MAG-svetsen - dvs argon eller koldioxid.


 

[ltzen]

Ang propanmängd i en sådan maskin - tillverkaren skriver "ca 1 kg" på de normalstora maskinerna. Denna är betydligt mindre och jag har ingen viktangivelse kring vad det kan tänkas behöva.

Instruktionerna på de större pumparna är grovt beskrivet att fylla till samtliga ispinnar börjar bli kalla. Om jag följer den tanken och samtidigt mäter arbetstrycket men manometerstället och även vilotryck. Kan jag gå på en tumregel kring hög/lågtryck för arbete/vilotryck vid en viss temperatur för att på så sätt känna om systemet är vettigt fyllt? Borde finnas tabeller för t.ex vilotryck för ett korrekt fyllt system med r290 vid en viss temperatur?

[JNilsson]

>Borde finnas tabeller för t.ex vilotryck för ett korrekt fyllt system med r290 vid en viss temperatur?

Det är ju inte så lätt att göra en sådan lista.
Sålänge det finns både vätska och gas i apparaten följer trycket temperaturen, mängden spelar ingen roll.

[xxargs]

tabellverk på gasmängder finns bara för anläggningar där någon redan gjort intrimmningsjobbet, oftast i serieproducerade produkter. Ar det platsbyggd som här så är det upp till den installerade kylingenjören att finna ut den optimala laddningen och förhoppningsvis skriver det någonstans ;-)

----

Man måste trimma upp detta med sakta påfyllning under drift helst genom att ha koll på trycken både lågtryck och högtryck, kolla temperaturer på olika punkter, hetgas - flöde, överhettning och underkylning, alla punkter helst samtidigt. Det här kommer också ta lite tid då ispinnen bör få den förväntade mängden is som motsvarar dess naturliga driftfall.


Vad jag förstår så är det ett kapillärsystem och då brukar man fylla det kritiskt så att sista dropparna av den kokande kondensatet ur evaporatorn nätt och jämt kyler botten på receivern strax efter evaporatorn (och definitivt inte följer med in till kompressorn) och då gäller det att kapillären är tillräckligt lång så att det inte matar på för mycket vid den tänkta driftförhållandet och i situationer när det gör det (tex. när man är en bit utanför tänkta driftintervallen med hög värme på kondensorn och låg temperatur på ispinnen) och det flödar på lite för mycket i kappilären mot evaporatorn gentemot behovet/kapaciteten så skall det ta slut på kondensat i kondensorn och kapillären börja slurka gas från kondensor, detta för att receivern efter evaporatorn inte skall bli full med flytande kondensat och till sist suger kondensat in i kompressorn - en skyddsmekanism kan man äga.

Man får alltså effekten när ispinnen är kall att man får flash-gas då och då (dvs den typiska kylskåpspysetet i intervaller) då kompressorns pumpkapacitet av sug-gasmassa inte är tillräcklig för att helt till fullo tillverka kondensat som sedan sugs in i kapillären och det slurkar.

Med andra ord fylla snÃ¥lt,  sätt nÃ¥gra termoelement pÃ¥ olika delar av  ispinnen och en pÃ¥ botten av receivern kort efter ispinnen samt en pÃ¥ sugröret till kompressorn.  Receivern kan tillÃ¥tas bli nästan lika kall (eftersom det finns smÃ¥ mängder kondensat som bubblar i botten om det är rätt fyllt)  som ispinnen men röret därifrÃ¥n mot kompressorn skall vara helst flera grader varmare

när du startar maskinen så är den isfri och det kommer börja med att det bara frostar i ena ändan på ispinnen där insläppet av köldmedie sker - men i det läget har den inte nått normal driftsituation ännu och receivern kommer vara märkbart varmare än ispinnens kallaste del (kort efter insläppet av kölmedie) och man får bida tid tills isen har utvecklats ordentligt samt lyssna på maskinen, pyser det i kappilären hela tiden och isen inte vill utveckla sig vidare - en skvätt mer köldmedie och vänta ett tag till, fyll på en dutt till tills isen har utvecklats hela vägen och receivern precis börja bli kall i botten samt att det inte pyser om kapillären för mycket utan bara lite i intervall som en kyl/frys.

fyller man pÃ¥ sÃ¥ att receivern blir kall redan frÃ¥n början innan det är ordentligt med is pÃ¥ ispinnen sÃ¥ är systemet med stor sannolikhet överfylld och det kommer att bli mer och mer med kondensat i receivern ju kallare ispinnen är och till sist sÃ¥ slurkar det iväg en skvätt mot kompressorn som explosionskokar när den möter den varma oljan och det stänker upp olja som kanske sugs in i kompressordelen och det blir inte bra 

(receivern skall ocksÃ¥ utföras sÃ¥ att den suger med oljan som samlar sig där sakta men säkert - lösningar pÃ¥ detta har jag sett som att man lÃ¥ter sugröret gÃ¥ in i burken med en krok i slutet med sugpipsöppningen uppÃ¥t till minst halva höjden av receivern men i nedersta/lägsta ändan där kroksvängen nÃ¥r nära botten pÃ¥ receivern har man borrat ett litet hÃ¥l  sÃ¥ att lite olja/köldmedie kan tränga in till insidan av rörkroken och av suget dras med inÃ¥t mot kompressorn) 

lite spÃ¥r av sÃ¥dan pys i intervall bör man ha (för att receivern inte skall bli full med kondensat om tillflödet är stort)  vid förväntad temperatur pÃ¥ ispinne samt kondensorn,  men inte konstant brus, även om det kommer att bli mer flash-gas i längre intervaller ju kallare ispinnen är (vid kall väder)  eller att man kör kondensorn pÃ¥ hög temperatur

--

I industrin sitter man och provar fram gram för gram när man tex. tillverkar nya modeller av kyl och frys och allt mäts - även energiförbrukningen för att hitta sweet-spoten som sedan blir tillverkningsparameter vid masstillverkning.

mao. den första exemplaret tar tid att få fram...

[ltzen]

Okei - mycket att tänka på
Men det låter samtidigt som en oerhört rolig bit att lära sig.

En frÃ¥ga - var börjar jag? Misstänker att jag inte börjar med tomt system innan jag startar kompressor.  Är det sÃ¥ att jag i alla lägen kan fylla upp över lÃ¥gpressostatens utlösningstryck? Dvs 0.5 bar i detta fallet? Jag kör med manometerställ kopplat pÃ¥ bÃ¥de hög och lÃ¥gtryck. Ser att sugtrycket vill ner till vakumtryck flera gÃ¥nger första minutrarna samtidigt som högtrycken inte rör sig över 7-9 bar. Eller ska jag helt glömma trycken och bara fokusera pÃ¥ ispinnens isningsgrad?
När kompressorn explosionskokar - kan jag höra det, ger den upp eller hur märker jag det?

Det är kapillärsystem.

Ska nog samtidigt ge mig på att försöka få reda på ursprunglig laddvikt från tillverkaren för denna lilla ispinnen.

Och stort tack för bra svar

[xxargs]

Att det kokar propan i oljan sÃ¥ att det stänker omkring inne i kompressorn när det kommer in till oljan är inget som du ser eller hör mer än att sugledningen är lika kall som ispinnen och även delar av kompressorn sida kring inloppet kanske är lika kall om det är stora mängder kondensat som sugs in. 'explosion' kanske var väl starkt ord att ta till men det är lite grand som explosionerna som blir om man rÃ¥kar fÃ¥ vatten i en het frityrgryta - det kan stänka omkring ordenligt  - nÃ¥got likande händer när flytande propan far in och det kan stänka olja av bubblorna som kompressorn inte är tänkt att hantera  och livslängden kan kortas mycket.

Nedanstående är metoden jag skulle prova efter, men det betyder inte att det är 'rätt sätt' då jag inte är någon kylnisse och kan trixen eller har provar själv på någon liknande lösning.


Starta aldrig kompressor under vakum! - är  det vakum pÃ¥ samma nivÃ¥ som en vakumpump kylnissarna använder sÃ¥ kan man fÃ¥ stora överlag och ljusbÃ¥gar inne i kompressorn redan vid 230 Volt - lysrör har enstaka mBar och neonrör typiskt 12 mBar och kan 'brinna' uppemot nästan metern i form av 'gnista' och lödningarna pÃ¥ insidan av kompressorn är pÃ¥ enstaka cm (avstÃ¥ndet mellan anslutningspinnarna), sÃ¥ det är en smal sak att 'brinna' om det tänds av nÃ¥gon transient pÃ¥ elnätet, när det är under tryck sÃ¥ är det däremot väldigt spänningstÃ¥ligt.

Du vakumsuger den först (ordentligt med en bra vakumpump och helst en absolutvakummätare och torkfiltret bör bytas precis innan detta),  du väger tuben pÃ¥ gram när och notera värdet, sedan släpper du pÃ¥ gasen (utan att det är nÃ¥gon luft i slangarna, med andra ord dessa vakumsugs ocksÃ¥ samtidigt och du behöver en T-kors med med trycktÃ¥lig och tät kran mot vakumpumpen och samma sak mot gasoltuben och dess kran)  med allt avstängt tills det sluta pysa kort sagt (tuben om den är liten kommer att bli ganska kall)  - även om du har tryckprovat med kolsyra/argon nÃ¥gra bar innan sÃ¥ skall du läcksöka med all uppfinningsrikedom du kan hitta pÃ¥ - sÃ¥pvatten, gasoldetektor etc. och kanske tom vänta nÃ¥gon vecka och se att gastrycket inte sjunker med flera bar - dock är detta temperaturkänsligt och att trycket varierar i det här lägen behöver inte betyda läcka sÃ¥ länge den nÃ¥r samma värde som när du fyllde pÃ¥ när temperaturerna är samma  som dÃ¥ och inte sjunker med tiden - detta förutsätter att systemet inte är fylld med ens en dropp flytande gasol utan allt är i gasform - och att försäkra sig detta är att din pÃ¥fyllningstub har lägre temperatur än den kallaste punkten i anläggning i slutet i slutet av trycksättningsfasen..

När du trycker upp pÃ¥ det sättet sÃ¥ handlar det om ca 15- 20 gram gasol per liter innervolym i systemet (om det inte kondenserar i nÃ¥gon del för att den är kallare än din allt kallare gasoltub), om torkfilter blir varm sÃ¥ visar det pÃ¥ att filtret adsorberar lite av gasolen (kapillärkondensering)  men det är ingen fara dÃ¥ den blir utsparkad igen ur zeolitmatrisen om det kommer vattenÃ¥nga in i filtret.

att ha koll på gasolvikten som åker in i systemet är jätteviktigt så väg ofta och bokför. också för att senare veta hur mycket systemet skall fyllas i senare tillfälle

Med ca 15-20 gram gasol per liter innervolym som det blir när man bara trycker upp till 8 Bar eller vad det blir, ger ingen kyla eller kondensat att tala om och det kommer förmodligen bara att pysa i kapillärröret när du starta kompressorn och du får lågt tryck på evaporatorsidan.

När kompressorn gÃ¥r fÃ¥r du släppa in mer gas lite lÃ¥ngsamt pÃ¥ lÃ¥gtrycksidan och känner av efter kapillärröret om det börja ge kyla i andra ändan och det kan kanske behövas över 100 gram till i gas innan du kommer i det läget dÃ¥ kondensorns inre ytor hunnit vätas upp med gasol och det gÃ¥r Ã¥t en del innan droppar börja bli sÃ¥ stora att de blÃ¥ses till ingÃ¥ngen pÃ¥ kapillärröret  och i det läget bör ljudbilden frÃ¥n kapillären ändrat och börja slurka  - och här fyller man försiktigt pÃ¥ tills det precis slutar att slurka och dÃ¥ ispinnen fortfarande är varm sÃ¥ kommer kondensatet som far igenom kapillärröret in i evaporatorn att koka upp ganska omedelbar i närheten av utsläppet vilket gör att det mata pÃ¥ gas bra mot kompressorn och det fyller pÃ¥ pÃ¥ kondensorsidan.

dock har vi ett aber här - din varmvattentank/kondensorn är förmodligen kall och dÃ¥ kommer det vara dÃ¥ligt med tryck och flödet är lägre än när du har dina 35-50 grader pÃ¥ kondensorn eller vad nu tänker köra pÃ¥ här. därför bör temperaturen pÃ¥ kondensorsidan nÃ¥ till tänkt arbetstemperatur innan fyllning av mer gas igen, vilket förmodligen gör kommer att höra att det susar allt mer med gas genom kapillären ju varmare kondensorn är och kanske är lockande att dÃ¥ och dÃ¥ slurka i lite mer med gasol för att tysta det, med samtidig koll pÃ¥ hur isningen av ispinnen fortgÃ¥r samt att receivern pÃ¥ utloppet fortfarande är betydligt varmare än ispinnens kallaste del.  - här fÃ¥ man hejda sig halvvägs och kanske köra med susande kapillär tills om man ser att isen pÃ¥ ispinnen nÃ¥r hela sträckan och receivern börja bli kall, gör det inte det och det slurkar i kapillären sÃ¥ fÃ¥r man dutta i lite mer gas dÃ¥ och dÃ¥ och se hur isbildningen utvecklar sig närmare sugledningen och när receiven börja frosta och isa sig delvis sÃ¥ har flytande kondensatstänk nÃ¥tt fram till receivern och längre än sÃ¥ skall det inte. Susar och slurkar kapillären fortfarande mycket i det här läget sÃ¥ har kapillären för högt flöde  och borde vara längre dÃ¥ det är om kondensat nÃ¥r fram till receivern eller inte som bestämmer slutliga kapaciteten och är systemet rätt balanserat för detta med rätt kapillärrörslängd
så bör det vara en smula på gränsen att det slurkar märkbart periodmässigt då om för mycket flashgas passerar kapillären så minska det systemets verkningsgrad då all gas som inte kondenseras utan bara passerar, är bara onödigt kompressorarbete nedlagt på.

se ovanstÃ¥ende som förslag och  ideer hur man kan prova sig fram och försöka hitta rätt mängd köldmedie med justeringar i mindre steg och sedan - kanske först efter dagar ser utfallet

att samtidigt också ha koll på tryck och temperaturer på olika punkter är också för att försöka bygga sig en helhetsbild på hur det hela fungerar...






     

[BigGitt]

Hur har det gått?