|
|
Ämnessammanfattning
Skrivet av: Ville Vessla
« skrivet: 25 oktober 2010, 08:02:59 »
Jag tror inte att man rakt av kan dra den typen av slutsatser.
Vid praktiska tester av att sänka flödet har det blivit kallare i vårt hus, och jag har varit tvungen att justera parallell/kurva för att få samma rumstemp med lägre flöde/större deltaT.
När mina teorier inte stämmer med verkligheten brukar jag låta verkligheten gälla. Så när Villes verklighet inte stämde med mina funderingar tyckte jag att det var bäst att ge upp och försöka ta reda på var jag hade tänkt fel. Nu kommer Rickard med en verklighet som stämmer med mina teorier. Tack för det, det känns genast bättre.
Jag tänkte tvärtom här, om Rolands teorier säger mot mig så blir jag tveksam till mina resultat. Men en sak som gör att jag kanske inte märkt nåt med olika delta är att jag har en rätt klen pump som saknar elpatron vilket då gör att mina resultat bara är relevanta när kompressorn tar hela lasten vilket den klarat ner till ca -8 ºC tidigare. Här i Jämtland händer det nog så pass ofta att det blir kallare så det går egentligen inte dra nån slutsats från min anläggning. Efter att ha tänkt lite bättre är jag nu helt säker på att du har rätt.
Skrivet av: digitalrobert
« skrivet: 24 oktober 2010, 18:37:10 »
Det finns alltså förmodligen en liten driftsmässig besparing att göra med en volymtank i TS fall?
Det gör det men det är väl lite värmeförluster från tanken också så vad nettot blir är osäkert.
Roland: skulle på samma sätt en vp med lite lägre effekt ge en driftsmässig besparing i TS fall?
Svårt att säga, det är så mycket som spelar in. Jämför man två olika kraftiga pumpar som arbetar mot samma hus och borrhål så kommer den kraftigare pumpen i genomsnitt att ha lite lägre ingående köldbärartemperatur. Det blir större temperaturfall i borrhålet. Dessutom drar cirkulationspumpen proportionsvis el för samma deltaT. Tryckfallet ökar ju med nästan kvadraten på flödet så det kan vara vettigt med lite större deltaT för den kraftigare pumpen.
Den kraftigare pumpen kommer också med samma inställningar att arbeta med i genomsnitt lite högre temperatur på den varma sidan.
Sen är frågan vad om den kraftiga och klena pumpen har samma COP vid samma betingelser. Oftast brukar större maskiner ha bättre verkningsgrad än mindre. Vad det blir totalt varierar nog från fall till fall.
Jag kan ha helt fel här så rätta mig gärna: Vi utgår från att TS vp skulle jobba lite mer effektivt med en volymtank pga tajtare pendling kring börvärdet, ev kan värmeförluster från volymtanken som inte kommer huset till godo äta upp en del av eller hela vinsten. En klenare vp utan volymtank skulle med samma gradminutinställning också pendla närmare börvärdet och man får inga värmeförluster. COP EN 14511 för 1245-6 är 4,51 och för 1245-8 4,59 men OM en klenare vp inte har sämre COP så bör den vara aningens effektivare (räknar inte in eventuellt behov av tillsatsel)? COP EN 14511 för 1245-10 är 4,52.
Skrivet av: Roland
« skrivet: 24 oktober 2010, 17:56:21 »
Det finns alltså förmodligen en liten driftsmässig besparing att göra med en volymtank i TS fall?
Det gör det men det är väl lite värmeförluster från tanken också så vad nettot blir är osäkert.
Roland: skulle på samma sätt en vp med lite lägre effekt ge en driftsmässig besparing i TS fall?
Svårt att säga, det är så mycket som spelar in. Jämför man två olika kraftiga pumpar som arbetar mot samma hus och borrhål så kommer den kraftigare pumpen i genomsnitt att ha lite lägre ingående köldbärartemperatur. Det blir större temperaturfall i borrhålet. Dessutom drar cirkulationspumpen proportionsvis el för samma deltaT. Tryckfallet ökar ju med nästan kvadraten på flödet så det kan vara vettigt med lite större deltaT för den kraftigare pumpen. Den kraftigare pumpen kommer också med samma inställningar att arbeta med i genomsnitt lite högre temperatur på den varma sidan. Sen är frågan vad om den kraftiga och klena pumpen har samma COP vid samma betingelser. Oftast brukar större maskiner ha bättre verkningsgrad än mindre. Vad det blir totalt varierar nog från fall till fall.
Skrivet av: digitalrobert
« skrivet: 24 oktober 2010, 12:27:23 »
Det finns alltså förmodligen en liten driftsmässig besparing att göra med en volymtank i TS fall?
Det gör det men det är väl lite värmeförluster från tanken också så vad nettot blir är osäkert.
Roland: skulle på samma sätt en vp med lite lägre effekt ge en driftsmässig besparing i TS fall?
Skrivet av: Rickard
« skrivet: 24 oktober 2010, 09:41:01 »
Jag tror att förklaringen finns i att ett lägre flöde omedelbart ger högre vbf, säg t.ex. 2 grader.
Detta betyder nödvändigtvis inte att returledningstempen blir kallare, eftersom radiatorn matas med varmare vatten, så borde returen, om flödet inte ändrats bli högre.
Om man då istället antar att returtempen blir densamma med högre vbf och lägre flöde så kommer inte gradminuterna att räkna ned till startpunkten fortare än med ett högre flöde, och detta skulle kunna vara förklaringen till att temperaturen i huset blir lägre med sänkt flöde/ökat deltaT.
Skrivet av: Roland
« skrivet: 24 oktober 2010, 09:34:07 »
Jag tror inte att man rakt av kan dra den typen av slutsatser.
Vid praktiska tester av att sänka flödet har det blivit kallare i vårt hus, och jag har varit tvungen att justera parallell/kurva för att få samma rumstemp med lägre flöde/större deltaT.
När mina teorier inte stämmer med verkligheten brukar jag låta verkligheten gälla. Så när Villes verklighet inte stämde med mina funderingar tyckte jag att det var bäst att ge upp och försöka ta reda på var jag hade tänkt fel. Nu kommer Rickard med en verklighet som stämmer med mina teorier. Tack för det, det känns genast bättre.
Skrivet av: Rickard
« skrivet: 24 oktober 2010, 08:54:36 »
... så den kommer att räkna gradminuter mycket snabbare med ett lägre flöde....
Gradminuterna är ju den mängd energi som tillförs värmesystemet och om de räknas upp snabbare med lägre flöde utan att tillförd effekt ökas så bör det bli kallare i huset?
Men det gäller ju åt båda hållen, när kompressorn går når den 0 snabbare och när den står når den startpunkten snabbare.
Det innebär samma kompressortid men fler starter om du inte ökar(minskar?, svårt med negativa värden) gradmin för start.
Jag tror inte att man rakt av kan dra den typen av slutsatser. Vid praktiska tester av att sänka flödet har det blivit kallare i vårt hus, och jag har varit tvungen att justera parallell/kurva för att få samma rumstemp med lägre flöde/större deltaT.
Skrivet av: Ville Vessla
« skrivet: 24 oktober 2010, 08:49:25 »
Njaaää, med högre framledning får du lägre retur vilket gör att så fort kompressorn stannar så blir ju framledningen samma som returen så den kommer att räkna gradminuter mycket snabbare med ett lägre flöde. Den kommer inte att förlänga stopptiderna. Jag har lekt med olika deltan på min Nibe under ett par år och kommit fram till en sak eller två, men inte att det skulle påverka vilken kurva som är lämplig.
Jag ger mig, tydligen har jag dragit för stora växlar på mina IVT-erfarenheter.
Jag har ändrat mig och tror du har rätt. Det är inget jag praktiskt märkt av men rent teoretiskt bör ditt resonemang stämma.
Skrivet av: Ville Vessla
« skrivet: 24 oktober 2010, 07:58:51 »
Njaaää, med högre framledning får du lägre retur
Detta förstår inte jag riktigt, Kan du utveckla det lite 
Vet inte vad jag ska utveckla, med en given effekt så minskar returen om du stryper flödet så att framledning ökar. Om så inte vore fallet har du trollat fram mer effekt men vad vet jag? kanske du kan även det Thumbsup
Skrivet av: Ville Vessla
« skrivet: 24 oktober 2010, 07:56:51 »
... så den kommer att räkna gradminuter mycket snabbare med ett lägre flöde....
Gradminuterna är ju den mängd energi som tillförs värmesystemet och om de räknas upp snabbare med lägre flöde utan att tillförd effekt ökas så bör det bli kallare i huset?
Men det gäller ju åt båda hållen, när kompressorn går når den 0 snabbare och när den står når den startpunkten snabbare. Det innebär samma kompressortid men fler starter om du inte ökar(minskar?, svårt med negativa värden) gradmin för start.
Skrivet av: Rickard
« skrivet: 23 oktober 2010, 22:48:24 »
Lägre flöde ger högre framledningstemp, men även lägre returtemp, och man behöver höja kurvan en aning för att få lika varmt i huset.
Enkel matematik.
Skrivet av: ORAKLET
« skrivet: 23 oktober 2010, 22:45:40 »
Njaaää, med högre framledning får du lägre retur Detta förstår inte jag riktigt, Kan du utveckla det lite
Skrivet av: Roland
« skrivet: 23 oktober 2010, 22:02:09 »
Njaaää, med högre framledning får du lägre retur vilket gör att så fort kompressorn stannar så blir ju framledningen samma som returen så den kommer att räkna gradminuter mycket snabbare med ett lägre flöde. Den kommer inte att förlänga stopptiderna. Jag har lekt med olika deltan på min Nibe under ett par år och kommit fram till en sak eller två, men inte att det skulle påverka vilken kurva som är lämplig.
Jag ger mig, tydligen har jag dragit för stora växlar på mina IVT-erfarenheter.
Skrivet av: digitalrobert
« skrivet: 23 oktober 2010, 20:21:55 »
... så den kommer att räkna gradminuter mycket snabbare med ett lägre flöde....
Gradminuterna är ju den mängd energi som tillförs värmesystemet och om de räknas upp snabbare med lägre flöde utan att tillförd effekt ökas så bör det bli kallare i huset?
Skrivet av: Ville Vessla
« skrivet: 23 oktober 2010, 19:35:43 »
Men enligt min mening slutar inte historien där. Reglersystemet kommer att sträva efter att hålla framledningstemperaturen på i medeltal samma nivå som tidigare och kommer att öka den andel av tiden pumpens står still. Efter ett halvt till ett dygn har temperaturen i huset sjunkit något vilket gör att returen är ytterligare lite svalare vilket gör att medelvärdet på framledningstemperaturen blir samma som före hastighetsändringen. Reglersystemet är nöjt med det och kör vidare. Det är först nu som det finns komplett facit av förändringen.
Nu är min syn på det här baserad på mina IVT-erfarenheter där pumpen arbetar med i normalinställningen start och stopp 2,5 grader under respektive över returtemperaturens börvärde som bestäms av värmekurvan. Jag tycker dock att Nibe, som reglerar utifrån framledningen, borde fungera på samma sätt fast tvärtom även om reglersystemet räknar gradminuter.
Njaaää, med högre framledning får du lägre retur vilket gör att så fort kompressorn stannar så blir ju framledningen samma som returen så den kommer att räkna gradminuter mycket snabbare med ett lägre flöde. Den kommer inte att förlänga stopptiderna. Jag har lekt med olika deltan på min Nibe under ett par år och kommit fram till en sak eller två, men inte att det skulle påverka vilken kurva som är lämplig.
Skrivet av: digitalrobert
« skrivet: 23 oktober 2010, 17:46:41 »
Det finns alltså förmodligen en liten driftsmässig besparing att göra med en volymtank i TS fall?
Det gör det men det är väl lite värmeförluster från tanken också så vad nettot blir är osäkert.
Ok. Eftersom volymtanken reducerar förhållandet effekt/vattenvolym så borde även en vp med lite lägre effekt ge en besparing i TS fall?
Skrivet av: Roland
« skrivet: 23 oktober 2010, 17:04:22 »
Det finns alltså förmodligen en liten driftsmässig besparing att göra med en volymtank i TS fall?
Det gör det men det är väl lite värmeförluster från tanken också så vad nettot blir är osäkert.
Skrivet av: Roland
« skrivet: 23 oktober 2010, 17:02:36 »
Det är lite mer att ta hänsyn till än bara deltaT. Om man har en Nibepump (reglerar med hjälp av framledningstemperaturen) och deltaT = 6 och sedan minskar cirkulationen så att deltaT blir 10 grader och inte ändrar värmekurvan blir radiatorerna i snitt 2 grader svalare vilket gör att det blir svalare inne.
Nej, det blir samma snitt. Minskar du CP så ökar framledning lika mycket som retur minskar så där är det ingen skillnad.
Kurvan ska vara den samma men däremot får du öka gradminuterna kraftigt för att kompensera de högre svängningarna i framledning.
Men börvärdet på framledningstemperaturen, det värde som reglersystemet använder för att räkna gradminuter från kan rimligen inte ändras bara för att hastigheten på cirkulationspumpen ändras. Jag håller med om att det blir större svängningar men runt samma börvärde på framledningstemperaturen. I och med att deltaT över radiatorerna ökar med lägre flöde, leder i medeltal oförändrad framledningstemperatur till att de i snitt blir svalare. Man måste se till läget en längre tid efter ändringen. Jag ser förloppet så här: det som initialt händer när hastigheten ändras är att returtemperaturen är oförändrad. Då pumpens effekt inte ändras mycket genom hastighetsändringen kommer framledningstemperaturen att öka, radiatorernas värmeavgivning ökar till att börja med. Efter 10-15 minuter kommer svalare retur tillbaka. Då sjunker framledningstemperaturen. Efter några timmar har vi fått situationen att returen har blivit svalare och framledningstemperaturen har ökat, medelvärdet är i stort sett oförändrat. Rumstemperaturen är också oförändrad, det har inte hunnit hända något med den. Vi har situationen som beskrivs i Villes inlägg. Men enligt min mening slutar inte historien där. Reglersystemet kommer att sträva efter att hålla framledningstemperaturen på i medeltal samma nivå som tidigare och kommer att öka den andel av tiden pumpens står still. Efter ett halvt till ett dygn har temperaturen i huset sjunkit något vilket gör att returen är ytterligare lite svalare vilket gör att medelvärdet på framledningstemperaturen blir samma som före hastighetsändringen. Reglersystemet är nöjt med det och kör vidare. Det är först nu som det finns komplett facit av förändringen. Nu är min syn på det här baserad på mina IVT-erfarenheter där pumpen arbetar med i normalinställningen start och stopp 2,5 grader under respektive över returtemperaturens börvärde som bestäms av värmekurvan. Jag tycker dock att Nibe, som reglerar utifrån framledningen, borde fungera på samma sätt fast tvärtom även om reglersystemet räknar gradminuter.
Skrivet av: Ville Vessla
« skrivet: 23 oktober 2010, 14:27:33 »
Det är lite mer att ta hänsyn till än bara deltaT. Om man har en Nibepump (reglerar med hjälp av framledningstemperaturen) och deltaT = 6 och sedan minskar cirkulationen så att deltaT blir 10 grader och inte ändrar värmekurvan blir radiatorerna i snitt 2 grader svalare vilket gör att det blir svalare inne.
Nej, det blir samma snitt. Minskar du CP så ökar framledning lika mycket som retur minskar så där är det ingen skillnad. Kurvan ska vara den samma men däremot får du öka gradminuterna kraftigt för att kompensera de högre svängningarna i framledning.
Skrivet av: digitalrobert
« skrivet: 23 oktober 2010, 11:19:57 »
Jo Roland, skulle det inte förbättra både cop (lägre framl.temp) och bli färre starter?
Som det är nu så går vp ca 10 grader över beräknat värde. Diffen minskar naturligtvis när det blir kallare.
Skulle jag minska gradmin. till ett mer "lagom" värde så får den för korta gångtider tycker jag, alltså runt 15 min.
Det skulle förbättra situationen. Att temperaturen går upp till 10 grader över börvärdet kostar. I gengäld startar den vid rätt låg temperatur men totalt sett kostar det mer el jämfört med en konstant temperatur. Jag räknade på min pump en gång och kom fram till att 10 graders kopplingsdifferens (+-5 grader runt börvärdet) kostade 2,5 % mer el jämfört med om pumpen hade arbetat vid börvärdestemperaturen hela tiden. Elförbrukningen verkade öka med kvadraten på kopplingsdifferensen så +- 10 grader kan kanske kosta uppemot 10 % mer el.
...
Det finns alltså förmodligen en liten driftsmässig besparing att göra med en volymtank i TS fall?
Skrivet av: Roland
« skrivet: 23 oktober 2010, 10:31:09 »
Det är lite mer att ta hänsyn till än bara deltaT. Om man har en Nibepump (reglerar med hjälp av framledningstemperaturen) och deltaT = 6 och sedan minskar cirkulationen så att deltaT blir 10 grader och inte ändrar värmekurvan blir radiatorerna i snitt 2 grader svalare vilket gör att det blir svalare inne. Man måste alltså korrigera med värmekurvan när man ändrar hastigheten på cirkulationspumpen (förutsätter att innegivare inte finns). Eftersom det tar något dygn för ny jämvikt att ställa in sig märker man inte det när man ställer om pumpen och jämför läget omedelbart eller någon timme senare. Vill man experimentera med cirkulationspumpen bör man vänta något dygn mellan varje omställning och ev. justera värmekurvan. Jag förutsätter att man vill bibehålla konstant innetemperatur.
Har man som jag en IVT-pump som reglerar med hjälp av returtemperaturen blir det tvärtom varmare inne när värmebärarflödet minskas. Börvärdet på returen är oförändrat vilket gör att framledningstemperaturen ökar.
Vill man verkligen optimera är det radiatorerna man skall ge sig på och kontrollera att det är en märkbar temperaturdifferens mellan in- och utlopp. Nu var det enrörssystem i en del av huset så där har jag inga råd att ge. Vad gäller parallellkopplade radiatorer bör det skilja minst 5 grader mellan in- och utlopp.
Skrivet av: han540
« skrivet: 22 oktober 2010, 22:34:11 »
Det var ju synd Roland. Har kört lite nu med 85 procent på cirk-pumpen. Toppvärdet har sjunkit med 2-3 grader och det tar betydligt längre tid för den att komma till börvärdet, längre gångtider alltså, men det spelar ingen roll då? Var ska man lägga sig: nu startar den med delta 7 och slutar med delta 6. Är det för lågt? Cirk-pumpen får ju jobba lite hårdare, så kanske bättre som jag hade det innan: start 8, slut 7. Är lite frestad att testa olika hastigheter på pumpen vid vv-körning. Frågade Nibe en gång och han sa bara att 70 ska den stå på, punkt slut. Men det borde ju gå att optimera den där också. Har inte orkat stå med stoppur och jämföra ännu  . Finns det fler sätt att kolla på, eller ska man strunta i det...
Skrivet av: Roland
« skrivet: 22 oktober 2010, 11:18:24 »
Jag har faktiskt testat delta mellan 7 och 9, men har inte varit nere på 6-7. Har tänkt som så att eftersom jag har lite vatten att värma, så får man väl värme den lite långsammare... ett resonemang som väl är tveksamt. Får ta och testa ner mot delta 6...kanske kan det ge lite längre gångtider som är värt att nämnas.
Fast volymtank behöver väl inte kosta så mycket. En gammal vv-beredare kan väl funka?
Pumpen levererar nästan samma värmeeffekt oberoende av deltaT så någon långsammare värmning med högre värmebärarflöde blir det inte. Vattnet värms visserligen mindre vid varje passage genom pumpen men passerar pumpen oftare. Slutresultat lika. Det går att använda en gammal varmvattenberedare och då blir det naturligtvis andra pengar.
Skrivet av: JimGus
« skrivet: 21 oktober 2010, 23:03:45 »
 Sorry Oraklet
Skrivet av: ORAKLET
« skrivet: 21 oktober 2010, 22:52:02 »
Jaha och jag som skrev i 10 min
Skrivet av: JimGus
« skrivet: 21 oktober 2010, 22:51:01 »
Skrivet av: JimGus
« skrivet: 21 oktober 2010, 22:43:12 »
Hej shovel. Nja Kondenserings tempen (INTE vätsketempen) ska vara så lika VBF som möjligt. Vätskan ska vara 3-5 grader varmare än VBR. Kan gärna vara kallare men inte varmare
Hej Oraklet, du har helt rätt men på NIBE-språk är kondenseringstemp benämnd med just "vätsketemp*" i styret. 3-5 grader varmare säger du? varför inte så nära som möjligt? Trodde det var hela poängen med "täta ut"? Trodde du & C-C stod där med manometrarna & justerade med VB pumpen så långt som möjligt & därefter "pytsa ut/fyllde" gas till ni var någon grad när ? Edit: *vätskeledningstemp ska det vara
Skrivet av: ORAKLET
« skrivet: 21 oktober 2010, 22:25:15 »
Hej shovel. Nja Kondenserings tempen (INTE vätsketempen) ska vara så lika VBF som möjligt. Vätskan ska vara 3-5 grader varmare än VBR. Kan gärna vara kallare men inte varmare
Skrivet av: JimGus
« skrivet: 21 oktober 2010, 22:19:44 »
Om jag förstått "Täta ut-tråden" rätt är det väll inte VB-diffen i första hand man ska gå på utan tempen efter kondensor (vätsketemp) med VB-r. Dessa ska då vara så jämna som möjligt för att Kd ska kunna avge så mycket effekt som möjligt. Roland som är duktig på att räkna kanske har lust att kommentera? Klart du ska fixa dig en volymtank  Edit: skrev fel, ändrat från VB-f Till VB-r
Skrivet av: han540
« skrivet: 21 oktober 2010, 21:52:56 »
Jag har faktiskt testat delta mellan 7 och 9, men har inte varit nere på 6-7. Har tänkt som så att eftersom jag har lite vatten att värma, så får man väl värme den lite långsammare... ett resonemang som väl är tveksamt. Får ta och testa ner mot delta 6...kanske kan det ge lite längre gångtider som är värt att nämnas.
Fast volymtank behöver väl inte kosta så mycket. En gammal vv-beredare kan väl funka?
Skrivet av: JimGus
« skrivet: 21 oktober 2010, 16:15:28 »
han540,
vad har du för Vb-diff? Om du ligger över 8grader kan du kanske öka VB-pumpen & på så sätt få ned att Är-värdet skjuter över Bör-värdet?
Jag är inte så hemma på Nibes reglersystem men jag undrar om det hjälper. I och med att Nibe reglerar med hjälp av framledningstemperaturen betyder en mindre VB-differens att man måste justera ner värmekurvan för att få samma temperatur inne. Med samma värde på gradminuterna har jag svårt att se att något ändras. Det är som jag ser det liter vatten/kW, avgiven effekt från radiatorerna och inställt antal gradminuter som bestämmer drifttiden. VB-differensen borde inte ha något med drifttiden att göra.
Mitt råd till han540 var för att få längre gångtider & förhoppningsvis bättre COP då inte VP:n behöver jobba med lika hög temp som 10grader över bör). Detta förutsatt att hans radiatorer klarar att tillgodose husets behov med den lägre framledningen. Har själv bara positiva erfarenheter av detta & kunde även ställa ned gradminuterna för start. Jag håller fullständigt med om att man ska ligga minst på 20l/kW & gärna högre.
Skrivet av: Stig-H
« skrivet: 21 oktober 2010, 13:35:02 »
Roland / han540. Vad jag märkt med min nibe är att kurvan helt står för husets egenskaper. Så även om man ökar flödet på han540 vb, ex med en diff på 6 grader så är huset densamma men med mera yta som värmer men lite mindre. Så den diffen jämnar man ut med den berömda ratten på niben. Om det ens blir någon skillnad?? Möjligen den då att vp'n blir starkare av tempsänkningen på vb ut och levererar några w extra. Jag kör min vb pump på max men av misstag en gång då jag provade lite så hamnade den på mellanfart. Jag märkte inget föränn någon dag senare då jag såg att vb diffen var högre än vanligt. Kanske det var mätbar skillnad inne, men inte så man kände något.
Det kallas learning by doing då man vågar pilla på paneler och testa sig fram...
Om han540 ökar på vbpumpen så förlängs även arbetstiden på vp'n, typ, så ökas antalet gradminuter/automatik. Men sedan står den längre.
Men om man typ ökar ventilationen inomhus så måste man kompensera med att ändra kurvan. (den i digitalpanelen)
Skrivet av: Roland
« skrivet: 21 oktober 2010, 11:08:10 »
han540,
vad har du för Vb-diff? Om du ligger över 8grader kan du kanske öka VB-pumpen & på så sätt få ned att Är-värdet skjuter över Bör-värdet?
Jag är inte så hemma på Nibes reglersystem men jag undrar om det hjälper. I och med att Nibe reglerar med hjälp av framledningstemperaturen betyder en mindre VB-differens att man måste justera ner värmekurvan för att få samma temperatur inne. Med samma värde på gradminuterna har jag svårt att se att något ändras. Det är som jag ser det liter vatten/kW, avgiven effekt från radiatorerna och inställt antal gradminuter som bestämmer drifttiden. VB-differensen borde inte ha något med drifttiden att göra.
Skrivet av: JimGus
« skrivet: 21 oktober 2010, 10:47:14 »
han540,
vad har du för Vb-diff? Om du ligger över 8grader kan du kanske öka VB-pumpen & på så sätt få ned att Är-värdet skjuter över Bör-värdet?
Skrivet av: Roland
« skrivet: 20 oktober 2010, 22:41:10 »
Jo Roland, skulle det inte förbättra både cop (lägre framl.temp) och bli färre starter?
Som det är nu så går vp ca 10 grader över beräknat värde. Diffen minskar naturligtvis när det blir kallare.
Skulle jag minska gradmin. till ett mer "lagom" värde så får den för korta gångtider tycker jag, alltså runt 15 min.
Det skulle förbättra situationen. Att temperaturen går upp till 10 grader över börvärdet kostar. I gengäld startar den vid rätt låg temperatur men totalt sett kostar det mer el jämfört med en konstant temperatur. Jag räknade på min pump en gång och kom fram till att 10 graders kopplingsdifferens (+-5 grader runt börvärdet) kostade 2,5 % mer el jämfört med om pumpen hade arbetat vid börvärdestemperaturen hela tiden. Elförbrukningen verkade öka med kvadraten på kopplingsdifferensen så +- 10 grader kan kanske kosta uppemot 10 % mer el. Man brukar rekommendera minst 20 L vattenvolym per kW installerad effekt. I det här fallet verkar det lite snålt med vatten. Med tanke på att varmt borrhål ger hög effekt borde det finnas minst ca 200 L vatten i systemet. Det är en avvägningsfråga. Man får välja mellan lågt antal starter och högre elförbrukning eller lägre elförbrukning och högt antal starter som kan minska livslängden på pumpen eller att installera en volymtank som jag tror kommer att kosta runt 5000 kr.
Skrivet av: han540
« skrivet: 20 oktober 2010, 21:47:47 »
Jo Roland, skulle det inte förbättra både cop (lägre framl.temp) och bli färre starter?
Som det är nu så går vp ca 10 grader över beräknat värde. Diffen minskar naturligtvis när det blir kallare.
Skulle jag minska gradmin. till ett mer "lagom" värde så får den för korta gångtider tycker jag, alltså runt 15 min.
Skrivet av: Ville Vessla
« skrivet: 20 oktober 2010, 08:13:07 »
Det finns ingen justering på givare det gör man i värme menyn på pumpen dels hur varmt man vill ha inne dels hur stor påverkan givaren ska få ha på framledningen.
Har dom fimpat den? Att kunna ändra tempen utan att springa ner i källarn använder jag rätt ofta på min givare(1115).
Skrivet av: Roland
« skrivet: 19 oktober 2010, 21:41:29 »
Det skulle förbättra situationen med en tank, förstås. Går det att räkna eller göra ett överslag på hur mycket det skulle göra?
Vad skulle förbättras? Är antalet starter per dygn för högt eller vad?
Skrivet av: Smurfen.
« skrivet: 19 oktober 2010, 20:50:27 »
Ok, tack, men det känns lite gammaldags att få springa ner till källaren för en liten justering...
Förresten, fick ingen kabel. Vad för någon ska det vara?
Om du ställer in rätt ska det inte behöva justeras Är inte så noga med kabel ska vara minst 0.5mm2 om du inte drar den bredvid starkströmskabel då ska du använda skärmad kabel. I handboken står det att max rumsgivarpåverkan är 3 men jag kan ställa min till 6 men jag har senaste modellen på pumpen.
Skrivet av: han540
« skrivet: 19 oktober 2010, 20:41:03 »
Ok, tack, men det känns lite gammaldags att få springa ner till källaren för en liten justering...
Förresten, fick ingen kabel. Vad för någon ska det vara?
Skrivet av: Smurfen.
« skrivet: 19 oktober 2010, 19:58:02 »
Det finns ingen justering på givare det gör man i värme menyn på pumpen dels hur varmt man vill ha inne dels hur stor påverkan givaren ska få ha på framledningen.
Skrivet av: han540
« skrivet: 19 oktober 2010, 19:48:17 »
Ja, jag har skrivit om det förut, att jag fått en lite för stor pump. Ska inte ta upp detta igen...men då är det i alla fall bekräftat!
Ingen golvvärme, och ingen tillsatsel (ingen större risk).
Rätt, köldbärare in låg på runt 3 om jag inte minns fel, och så sjönk den som mest vid körning till strax under 2 grader.
Det skulle förbättra situationen med en tank, förstås. Går det att räkna eller göra ett överslag på hur mycket det skulle göra?
Har äntligen fått innegivaren!! men misstänker att något inte stämmer. Det finns inget reglage, typ, eller något annat för den delen heller. Ska det inte göra det?
Skrivet av: Roland
« skrivet: 19 oktober 2010, 10:07:52 »
Pumpen har bara gått 1832 timmar på ett år, alltså väldigt få gångtimmar = kraftig pump i förhållande till värmebehovet jämfört med en normal dimensionering där man ofta hamnar på 3500 timmar/år. Ingen tillsatsel (i alla fall ingen angiven) bekräftar det. Det betyder ett varmt borrhål, med tanke på att det är västkusten skulle jag tro att KBin ligger på ca +3 grader även när det är som kallast ute. Det betyder i så fall att kompressorn i snitt över året drar minst 15 8-9* % mer el än vad databladet anger. Vi vet inte heller om det är golv- eller radiatorvärme. Pumpen kan, inkl. cirkulationspumpar, dra mer än 4500 kWh/år.
* Feltänkt av mig där. Det är värmeeffekten som kan öka med 15 % men el till kompressorn blir inte mer än 2-3% per grad. COP förbättras ju vid högre temperatur på KB.
Skrivet av: Rdx
« skrivet: 19 oktober 2010, 06:36:19 »
Vad är det jag ska läsa igen? Han har förbrukat 3664 kWh och påstår att huset minst förbrukat 20 000 kWh! Dvs har ett COP på 5.5, den pumpen vill jag ha...
Han hade ju elpanna tidigare (möjligtvis modell äldre). Du kan ju inte räkna med riktigt 100% verkningsgrad på den. Med 95% verkningsgrad samt en gammal dålig cirk-pump så är du nere i 18,000-18,500 kWh för uppvärmningen vilket ger COP 4,9 ca. Låter kanske inte helt troligt det heller (för det är väl ett radiatorsystem och inte golvvärme?). Till den som tyckte att det var helt ointressant att någon var nöjd efter 1 år, så håller jag inte alls med. Det är väl klart att det är bra att man är nöjd efter 1 år. Sedan är det sant att det inte säger allt, eftersom pumpen rimligtvis måste hålla i många år för att användaren skall vara fortsatt nöjd.
Skrivet av: han540
« skrivet: 18 oktober 2010, 22:46:41 »
Måste erkänna, att 23.000 kw/år som står i min beskrivning är mer eller mindre en beräkning, gjord tillsammans med installatören. Det KAN ju vara lite i överkant, men just denna kalla vinter undrar man ju om inte det stämmer. Körde endast el innan vi byggde ut huset. Då, med 110 kvadrat att värma upp, så låg vi ofta över 20.000 kw inkl hus-el. Kan ju nämna också att sen vi byggde ut huset har jag eldat (ingen el) mellan nov-april och kört elpatron resten av tiden. Elpatron har jag förstått är inte det mest ekonomiska men våran totala förbrukning är samma nu som när jag eldade. Är rätt nöjd med det
Skrivet av: jehu
« skrivet: 18 oktober 2010, 22:42:58 »
Hej !
Blir alltid lite tveksam när jag läser/hör att folk är sååå nöjda med sina värmepumpinstallationer!
Frågan som då borde komma med automatik blir för mig:
"Hur länge har du haft din nya bergvärmepump?"
"Nöjdhetsfaktorn" efter bara 1-2 år är för mig i stort sett värdelös!
Kom igen efter användningen av pumpen i åtmonstone 10 år!
Tycker jag! Och här på forumet får man ju tycka till!
Så här då kanske -en lyckad installation: -roi - installationen insparad på fyra år -komfort - har höjt innetempen två grader -servicefritt - fyra servicetillfällen på sju år. Tycka till får man nog. Men det finns ingen dramatik med en bra bergvärmenstallation.
Skrivet av: Errka
« skrivet: 18 oktober 2010, 22:16:06 »
Känner även jag att 3600 KWh förbrukning låter lite...
Nu kan ju borrhålet vara extraordinärt och huset välisolerat, men, föregående vinter var väl den kallaste vintern på 150 år i hela Sverige...? Även runt Göteborg...
Att få runt 5,0 COP på årsbasis känns som glädjesiffror på en 1245-8... Men vi kanske har fel, trådens skapare kanske har alla faktorerna på sin sida (brinetemp, lågtemperaturvärmesystem, välisolerat hus)... Men förbrukning förra året (betydligt mildare) var ju ändock mer är 23000 KWh.
Jag är skeptisk...
Skrivet av: han540
« skrivet: 17 oktober 2010, 19:17:51 »
Maba, med cirk-pump blir det ju närmare 4000kw=cop 5
Jovisst är det så att man har lite varmare, lite goare på fler ställen dessutom, när man har bergvärme...
Skrivet av: Apan
« skrivet: 17 oktober 2010, 18:40:31 »
Vill ju det.. Thumbsup, nu blir det vindkraftverk på tomten, men vet inte om läget är optimalt..
Skrivet av: Smurfen.
« skrivet: 17 oktober 2010, 18:36:57 »
Förbrukningen kan ju inte minska
|
|
|
gäster: 665
dolda: 1
användare: 9
