Det var en AEG Elfa trefas-automat, med plastvippa, och den ser ut som tre vanliga.

Jag tog dremeln, och nu vet jag att den inte funkar.

Så fort någon av vipporna ramlar till off så rasar de andra också.

Blev ett besök på Bauhaus, köpte tre 16A enfassäkringar och bytte. Kopplade då också in den sista fasen, så nu kan jag enkelt välja hur mycket effekt jag vill ha, och om båda stegen skall vara aktiva. Det kan ju vara trevligt att ha ordentligt med effekt om nåt pajar så jag måste köra på el.

Jag har kollat i schemat, och även fast det sitter tre kontaktorer i pumpen, en för varje fas, så är två av dem parallellkopplade, så den har nog bara två steg, 2.6kW resp 3.0, 3.2 eller 6.2, beroende på vilken/vilka faser man slår på.

Jag har just pratat med Stiebel, och de trodde att det kunde vara hetgasvakten som ibland stoppar efter en VV-körning. Nominellt skall den trigga vid 117°, och jag ser med min logger att tempen var 108°. Jag mäter ju bara en gång per minut, så det är mycket möjligt att tempen rusade upp precis när växelventilen slog över. Jag ser att det kom en skvätt hetvatten till värmekretsen precis när den stannade. Han sa att hetgastempen är hög om man har låg brinetemp in. Jag hade 0.8° in vid tillfället. Körningen innan mätte jag hetgasen till 107° och brinen till 1.2°, så det skulle kunna vara det som är orsaken. De skulle skicka en ny hetgasvakt. Annars skulle jag  nog kunna undvika problemet genom att sänka VV-tempen en halv grad eller så. Var det inte någon leverantör som ignorerade högt tryck/het gas precis när den växlar till värme?

Jag fick svar från Stiebel, och man använder "reglerdynamik"-parametern för att justera hur aggressivt styret är både för VP-start och tillskott.

Jag satte upp det till fabriksinställningen, 20, från 10 som inst hade satt, och för att kolla att det funkar så höjde jag bivalenstempen från -20° till -15° och det har inte gått något tillskott i natt. Jag har långa körtider, ca 2 timmar i stöten vid temp under -15 när den hade fått använda tillskott vid behov.

Pumpen stannde just efter att ha gått sedan 5-tiden, trots att det finns värmebehov. Det verkar som den bara kan köra VV två gånger utan VP-stopp. 

Jag kom igår på att en givare nog sitter monterad på fel ställe. Min pump styr ju två kretsar, VK1 som är radiatorkretsen i huset, och VK2 som är en shuntgrupp till garagegolvet.

VK1 regleras på returtemp och VK2 på shuntframledning.

Returtempgivaren (VK1) sitter i botten av acktanken, vilket är det naturliga stället om man bara har en VK1 krets.  Det kan ju inte funka nåt vidare när VK2 returnerar sitt kalla vatten till acken också. Då påverkas ju regleringen av VK1 av temperaturen för VK2-returen, som regleras separat.

Jag tror att det var nåt hjärnsläpp där och att givaren skall flyttas till något av rören som bara bär VK1 retur, lämpligen det som har trögaste slingan. Tyvärr är rördragningen sådan att de två VK1-slingorna går på stammen på var sida av VK2-anslutningen, så det finns inget ställe som bara innehåller hela VK1-retur.

Citat från: tipo874 skrivet 22 februari 2005, 12:56:15

Nu har jag klämt in ytterligare ett par givare, hetgas och suggas.

http://spiff.hax.se/log.html

Det syns tydligt att effekförbrukningen följer hetgastempen (== trycket).

Hej Tipo

Jag har tillsvidare ingen egen värmepump men försöker ta reda på allt jag kan, bl.a. har jag försökt analysera din log i åtskilliga timmar :-)

Kan du vara snäll och korrigera mig om jag har fel, men om jag tolkat grafen effektförbrukning rätt så betyder:

-de höga gröna topparna att tillsatsvärmen slagit på
-de låga gröna dalarna att VP slagit av (trots att du precis använt tillskott)

Betyder inte detta att du har en obalans i systemet eftersom VP slår av trots energibehov?

Min åsikt är att styret är alldeles för aggressivt att slå till tillskottet och håller sedan kvar det lite för länge så att det blir en översläng och man åker på VP-stopp.

Jag berättade detta i en annan tråd.

Dagens kurva (05-03-02) visar först enbart VP eftersom jag hade manuellt stängt av TS. Eftersom den inte orkade upp till mer än 37° på returen och börvärdet var 42° så slog jag på TS:et vid 1-tiden, och det är den första kraftiga toppen.

01:17 stängde den sedan av båda TS-stegen och 01:54 slog den på dem igen. Vid 03:10 gick den ner på ett steg och 03:58 blev det VP-stopp. 20 minuter senare startade den VP och 04:44 gick första TS-steget in 05:01 gick det andra in.

Jag tycker att styret är lite oroligt och jag hade väntat mig att kompressorn skulle gå konstant med enstaka TS.

Det är möjligt att det skulle bli bättre om jag skruvade upp den externa cirkpumpen från 2:an till 3:an och fick en snabbare respons på returen. Jag kanske skall testa det om det blir kallt i natt igen.

Det kan också vara shuntningen av garagegolvet som stör. När den öppnar kommer plötsligt kallt returvatten strömmande tillbaka. Stiebel mäter ju på returen. Jag har en 60 sekunders shuntmotor, och jag skulle nog egentligen haft en 5-minuters för att få shunten att hitta rätt läge.

Hmm, kom just på en idé, man kanske skulle testa att nattsänka garaget ett par grader? Betongplattan är ju så trög att den i vilket fall inte hinner kompensera för det snabba tempfallet under natten, och ingen är heller i garaget under natten. Då skulle den energin kunna användas i huset i stället 

Jag har funderingar på att bara stänga av ena TS-steget. Tyvärr har jag en trefas säkringsautomat till TS-et så jag kan inte selektivt slå på och av faserna var för sig.

Nån som vet om det funkar att ta Dremeln och dela vippan mellan faserna?

SEN är frågan om COP när är den bäst?

COP är bäst när kompressorn behöver jobbar mot så lågt tryck som möjligt, dvs då temperaturhöjningen är så låg som möjligt.

Gasens temperatur är ju proportionell mot dess tryck så ju högre temp desto högre tryck och högre effektförbrukning.

Som Rickard nämner värma villan ned till -35 grader UTAN något som helst tillskott!!!
det är suveränt!! inga avbrott alls för avfrostning och dylikt den kan gå i veckor om det behövs utan avbrott.
Rickard värmer sitt hus vid riktig svinkyla med ca 2 kw effekt!!!!!!  Allstå aldrig över 50 kwh/dygn för värme och varmvatten!!!!
Undrar huuur nöjd han är?? 

OK

men vad händer när där blir is nära slingorna vid kyla.

Stoppar VP då?

Värmer man upp mediet så det minskar isbildning?

Janne

Hej

Kurvan visar att VP går mot VVL klockan:

KL 11, 12,14,19,20. som kort pik. Sen faller tempen först snabbt ner senare mer långsamt tills nästa start.

kan man i dina kurvor se när VP avfrostrar?

Tala om var och när.

Janne

Hej

Tack för din beskrivn. Den förklarar en hel del. Kan du nästa gång innan du visar kurvorna. med rit program skriva exv

VV vid Varm kurvan
VP RG  vid retur VP
VP FG  vid framl VP

Jag och andra har svårt att se med de olika färgerna vad som är vad.

Obs:

Fin pool med arr runt den du har. Jag hoppas att du anv den mycket, inte bara barnen som vissa poolfamiljer.
Jag själv är en bad kruka. Vill ha sommartid i pool över 25 grader.
barnen hos mig har badat i poolen när vattnet var 15 gr. Jag avstår då.
Sommartid vilken Temp har du.

Statestik på det kan vi ha till sommarn. EJ under VP delen. förslags vis "Allmänt".

MVH
Janne

Obs.

har du sett om mitt avbrott reg när jag hämtade kaffe  och ej var inloggad på ca 30min.

Hej

Jag har svårt att förstå att alla dina temp varierar så med tiden.

VV borde vara +- 3,4 graders upp och ner vid tappning annars stabil.
Kan Ni förklara kurvorna lite.

Janne

OBS

För statestik vid inloggning.
Jag loggar ut nu och tar en kopp kaffe.
Kommer tillbaka om 30 min.

Blir det avbrott då på inloggnings tiden?

Frågan var ju, hur går det rickard...

Jodå, det går bra, bifogar en skärmdump.

det vore perfekt att ha en luftkondensor när lufen är varmare än grundvattnet för att få så stor cop som möjligt

Jag känner en som kör ett gammalt ventbatteri för brine på sommaren för att toppa tempen på brine.. behöver jag säga att han jobbat med vent 
Sen har han vacumsolfångare...   men råast av allt dubbla kollektorslngar i backen för sin ytjordvärme. En för att "ladda" marken...
Är det nån som hängt på mera prylar     kul att labba, men tyvärr inte så mycket att vinna....  mera att vinna på att tex byta ut ett högtemp rad. system till ett lågtemp!!

Om temperturen och därmed trycket på högtryckssidan ökar så ökar kompressorns strömförbrukning. Att deltaT i sig ökar betyder inte att förbrukningen ökar. Dessutom bör man ta hänsyn till gliden i exvis R407C när man beräknar kondenseringstemperaturen.

Vad händer egentligen vid lägre vattenflöde genom vvx:en?

Jag har nu sänkt laddpumpen från 3 till 2, och det medför att tempen framledningstempen är högre och returen är lägre, så snitttempen blir nog den samma, och den levererade energin blir nog också samma. Varmare vatten, fast i mindre mängd.

Jag ser ingen märkbar förändring i effektförbrukningen, trots att framtempen är högre.

Troligen får jag något högre vv temp på grund av skiktning och att givaren sitter relativt lågt i VVB:n.

Jag är ju ingen kylexpert, men jag såg att utloppet på kompressorn höll ca 85° i går, och det är väll i stort sett den tempen som gasen har när den kommer in i vvx:en, och teoretiskt bör det vara den högsta temperatur som går att ta ut utan att höja trycket, eller?

hej

jag tror följande lite osäker men
det man vill uppnå är alltid så lite skillnad mellan förångningstemp och kondenseingstemp för att det ska gå åt så lite kompressoreffekt som möjligt
självklart så är alltid effektuttaget lika stort men den tillförda kompressoreffekten bör ju bli mindre.
en given värmepump ger olika effekter beroende på gasens volymitet vid kompressorns inlopp
ju högre förångningstryck desto tätare gas och större effekter, varje grads höjning av förångningstemp är viktig
det vore perfekt att ha en luftkondensor när lufen är varmare än grundvattnet för att få så stor cop som möjligt

tracker

självklart.  varför tror du att de flesta här predikar den låga framledningstemperaturens lära! 

det närmaste du kan komma en luftkondensor utan att ha en är att ha en markkollektor. när solen gassar på höjs marktemperaturen avsevärt . långt in i november så låg brine in på +8 grader här där jag bor. just nu ligger den på +2 och kommer i april att börja stiga igen. både för att marken börjar värmas upp och för att energiuttaget minskar.

Bara för att bevisa min okunskap inom området.... :-[

Man kan läsa i flera diskussioner i detta forum vilket som är optimalt delta-T. Vad jag förstår så är delta-T skillnaden mellan t.ex. framledning och returledning till radiatorerna.

Hur vet man vad som är rätt delta?

Jag trodde att deltat var större vid högre framledningstemepratur och mindre vid lägre framledningstemepratur. Om det är så måste man då inte ange vilket delta man har vid en viss framledningstemperatur för att kunna jämföra?

Hej

om jag ej har helt fel så är det alltid att föredra ett lägre delta t i alla lägen
om du höjer delta t på trycksidan så måste kompressorn jobba hårdare (häng på en amperemeter till kompressorn)
kompressorns extraeffekt tillförs ju till kondensorn.
på förångningssidan så får du lägre förångningtemp så det blir det ett större delta p =tar mer effekt

tracker

Om temperturen och därmed trycket på högtryckssidan ökar så ökar kompressorns strömförbrukning. Att deltaT i sig ökar betyder inte att förbrukningen ökar. Dessutom bör man ta hänsyn till gliden i exvis R407C när man beräknar kondenseringstemperaturen.


Effektuttaget på förångningssidan ökar inte med minskat KB flöde. Att dra den slutsatsen är fel. Deltat ökar pga att förångningsprocessen tar den energi den behöver oavsett flödet. Samma sak här, effektuttaget = flödet i l/s * deltaT * 4,18 = effekten i kW. Förångningstempen sjunker med 0,5 * ökningen av deltaT för ett media som R407C

Eftersom det är gas vi pratar om som skall övergå till vätskeform. Så är det optimala att dels ta ut energin i temp och dels övergången till vätska. Samma gamla princip som är det gäller ånga :,v(

har du strypventil så prova. jag tror det blir bättre.

Jag menar VB... Just nu 35,5 fram och 30,0 retur dvs 3,5 graders delta...

(KB givarna visar fel -8 resp -5 ska vara  -5 resp -3)

35,5 fram....30,0 retur = 5,5 delta-t

lättare att hänga med om ni pratar om vilket delta t ni har istället för vilket läge på cirkpumpen.

Jag då?

Om du klicka på globen till vänster ser du mätnigar på de fyra rören ut från min 1110-4(KB-givarna visar för låga värden)

Jag kör på läge 1 och har en delta på 3,5 grader... Ska jag strypa flödet

på kb-sidan är delta 3.5 bra..5-7 gäller vb-sidan.

det hela har väll inget att göra med om du kör i läge2 eller 3. du har som jag delta 6 i läge 3. dom andra har delta 3 i läge 3 & får delta 6 i läge 1 eller 2 (hängde du med)
vi som får kalt i nått rum när vi sänker hastigheten måste köra på högsta.

Precis vad jag menar, i MITT fall verkar läge 3 på CP gälla. Vad jag testade var om ett högre deltaT på varma sidan var bättre eller sämre, jag upplever det som sämre. Skulle jag få samma temp i huset är jag tvungen att höja framl.tempen och det är negativt för cop. En fördel kan vara att det varma vattnet i acc-tanken (bara 60 l) räcker längre efter VP-stopp. Faktum kvarstår, högre deltaT på varma sidan ger mindre värme till radiatorerna.
Enligt Thermia skall dock VP vara effektivast vid deltaT på ca 8 gr, så vad som ger bäst driftsekonomi vet jag inte.
Tills jag kan mäta elförbrukning på VP och jämföra vid olika deltaT, justera framledningstemp för att uppnå samma temp inne får CP gå på läge 3.

Efter att ha kört VB-pumpen på läge 2 istället för läge 3 i drygt ett dygn kan jag konstatera:
Utetemp under testperiod: dag, +2 natt 0gr
Delta t på varma sidan har ökat till ca: 7-8 grader från ca: 5-6 grader, framledn.temp oförändrad (ser endast hela grader)
Delta t på kalla sidan är oförändrat liksom temp in från berget.
Temp i huset ca: 0,5 gr kallare, men i kök (längst bort från VP) ca: 2 gr kallare.
Elförbrukning på VP kan jag tyvärr inte se så jag VET inte om det är mer ekonomiskt eller inte.
Får väl göra om testet när jag monterat en elmätare på VP.
Som det känns nu så funkar min anläggning bättre med VB-pump på läge 3.
För att få upp värmen i huset efter att ha ändrat till läge 3 igen så gjorde jag ett "test" till, jag ökade rumbör till 23. Efter att VP gått konstant i drygt 1 timme låg VB-fram på 41 gr och VB-retur på 36 gr. Ger detta någon indikation på vilken temp jag kan få i systemet vid konstant drift (vid svinkyla)?

det hela har väll inget att göra med om du kör i läge2 eller 3. du har som jag delta 6 i läge 3. dom andra har delta 3 i läge 3 & får delta 6 i läge 1 eller 2 (hängde du med)
vi som får kalt i nått rum när vi sänker hastigheten måste köra på högsta.
Men om man har lika varmt i alla rum fast man sänker hastigheten så kanska man ska logga lite o kolla vad som är bäst.


Jag är väll inte ute o cycklar nu 

Minskar VB-flödet kommer värmeövergångstalet på vattensidan att minska något. Värmeövergångstalet på köldmediesidan är i stort sett oförändrat med trycket. För vattenånga är t.ex värmeövergångstalet vid kondensation nästan konstant vid tryck över 3 bar.

Köldmedium skiljer sig från vatten ganska rejält. Jag har inga data på R407C men för andra köldmedier så ökar värmeövergångstalet med trycket upp till 20 bar.

Det är logiskt omöjligt att 5-10 grader VB-differens skulle ge optimalt kondensortryck oavsett på vilken nivå VB-temperaturerna ligger. Fanns det ett optimalt kondensortryck skulle det vara ett fixt tryck oberoende av VB-differensen.

Har jag aldrig påstått, antagligen är det optimala kondensortrycket beroende på temperaturnivån på VB. Och antagligen flyttar detta "fönster" på sig beroende på vilken nivå temp VB ligger på. 5-10 grader är nog inget exakt mått utan snarare en rekommendation på var optimala VB-differansen bör vara vid normal drift.

Vad man får för relation mellan hetgastemperatur och VB-flöde beror på VB-temperaturdifferensen i förhållande till glidens storlek. Är VB-differensen större än gliden bör man få lägre hetgastemperatur när VB-flödet minskas. Är VB-differensen mindre än gliden bör man få man högre temperatur. Att jag skriver bör beror på att värmeväxlarens utformning också spelar roll. Det går alltså att få vilket resultat som helst beronde på köldmedium och VB-differens.

Här svammlar du! Lägre hetgastemp när VB flödet minskas, knappast!
Tänk dig att VB-flödet stoppas helt med kompressorn i gång vad händer då? Går hetgastempen ner eller upp?
Sen stämmer det nog att utformningen på värmeväxlaren spelar stor roll, så jag antar att tillverkarens rekommendation på diff VB är ganska så optimal.

Relationen mellan tryck och temperatur för köldmedieångan bestäms inte av allmänna gaslagen utan av ångtryckskurvan som fås från Clausius-Clapeyrons relation.

Rätt av dig, fel av mig. Men även i C-C ekvationen så kvarstår sambandet: högre tryck=högre temperatur. :-[

Roland: Vaddå Håller inte med Carl N. Utgångspunkterna riktiga men tolkningen fel.
Vad i tolkningen är fel?? Motbevis ??

Minskar VB-flödet kommer värmeövergångstalet på vattensidan att minska något. Värmeövergångstalet på köldmediesidan är i stort sett oförändrat med trycket. För vattenånga är t.ex värmeövergångstalet vid kondensation nästan konstant vid tryck över 3 bar. Inverkan av ångans strömningshastighet på värmeövergångstalet vid kondensation är obetydlig vid de hastigheter det här handlar om (några m/s) enligt min gamla kurslitteratur. Det är först när ånghastigheten blir så stor att den börjar "blåsa" bort vätskefilmen som ånghastigheten påverkar värmeövergångstalet. Totala värmeövergångstalet minskar alltså något när VB-flödet minskar.

Det är logiskt omöjligt att 5-10 grader VB-differens skulle ge optimalt kondensortryck oavsett på vilken nivå VB-temperaturerna ligger. Fanns det ett optimalt kondensortryck skulle det vara ett fixt tryck oberoende av VB-differensen.

Vad man får för relation mellan hetgastemperatur och VB-flöde beror på VB-temperaturdifferensen i förhållande till glidens storlek. Är VB-differensen större än gliden bör man få lägre hetgastemperatur när VB-flödet minskas. Är VB-differensen mindre än gliden bör man få man högre temperatur. Att jag skriver bör beror på att värmeväxlarens utformning också spelar roll. Det går alltså att få vilket resultat som helst beronde på köldmedium och VB-differens.

Relationen mellan tryck och temperatur för köldmedieångan bestäms inte av allmänna gaslagen utan av ångtryckskurvan som fås från Clausius-Clapeyrons relation.

Roland: Vaddå Håller inte med Carl N. Utgångspunkterna riktiga men tolkningen fel.

Vad i tolkningen är fel?? Motbevis ??