0 medlemmar och 1 gäst tittar på detta ämne.
Som jag ser det finns det inget bättre sätt att mäta verkningsgrad än att se hur kollektorn belastas vid olika körsätt.låg temp på kollektorn = stort effekt/energiuttaghög temp på kollektorn = lågt effekt/energiuttagDeltaT verkar inte ha ändrats mycket på kalla sidan, kanske lite större, vilket också tyder på större effektuttag vid lägre hastighet på varma sidans cirkpump.Nu skall vi ju komma ihåg att vi pratar om väldigt små förändringar, knappt mätbara, men ändå!
låg temp på kollektorn = stort effekt/energiuttaghög temp på kollektorn = lågt effekt/energiuttag
Ähh så lätt ska man väl inte ge sig kul med spett!!! det är mycket mer på dom än man kan tro....Citera
Köldmedier med "glide" Att ett köldmedium har glide innebär att dess kondenserings- och förångningstemperatur är "glidande" genom värmeväxlaren. Detta gör tubpannekondensorer utan motströmsflöde mindre lämpliga. På- och avfrostning kan bli ojämn och vid stor glide kan ett läckage leda till förändrad sammansättning, vilket påverkar effekt, COP, tryck och expansionsventilens funktion. “Glide“ i köldmediet innebär att fyllning måste ske i vätskefas. Men framför allt ställs större krav på konstruktören för att få optimal drift. Större krav ställs även på servicepersonalen som handhar mediet. Några viktiga punkter att beakta vid glide är att:motströmsvärmeväxlare krävs för att undvika negativa effekter på värmeövergång tubpannekondensorer utan motståndsflöde är olämpliga då kondenseringen höjs luftkylda kondensorer med olämplig kretsdelning kan vara olämpliga vid "väldimensionerade" förångare kan gliden ge sänkt förångning, teoretiskt är minsta DT=0,5* “gliden“+överhettningen flödande förångare ger förändring av cirkulerad blandning kunskaperna om glidens inverkan är begränsad hos konstruktörer, entreprenörer och serviceföretag
Hmmm... jag får nog revidera min teori, ny teori Med högsta nivå på cirkpump är diff VB (om jag kisar lite) ca 4 grader i ditt diagram. R407C har en "glide" på ca 5 grader. Kanske är det så att det krävs en diff VB på minst 5 grader för att den ska kondensera fullständigt, oavsett temp på VB-r?
Jag fick så klart lov att sänka pumpen också, och ser ett lite märkligt, men inte oangenämt beteende.Innetempen är på väg upp, energiförbrukningen på väg ned, brinetempen både in och ut stiger. Jag vet inte riktigt vad orsaken är till alla dessa samverkande positiva egenskaper, men jag tänkte låta den gå så här ett tag. Möjligen beror det på att radiatorerna är varma en längre stund, även fast de inte har samma topptemp som tidigare. Den lägre energiförbrukningen kan kanske härledas till lägre förbrukning hos pumpen. Jag ser att förbrukningen mellan körningarna sjunkit från ca 90W till 65W. Inkluderat i detta är effekten att driva två cirkpumpar på lägsta hastighet (extern cirk och golvvärmen i garaget) och styret.
En nackdel är att antalet starter går upp.
Jag har en idé på hur man kanske kan reda ut det hela.Någon som orkar sätta en givare på freonröret ut från kondensorn.Det optimala är nog att få så kallt ut från kondensorn som möjligt.Min logger ger bara halvgrader så det blir nog svårt för mig att se något.
Suggastemperaturen som du är ute efter är förångningstemperaturen plus överhettningen, dvs 7-8 grader men kan variera.
Ökad fart på värmebärarpumpen medför alltså att kompressorn måste komprimera köldmediet till ett högre tryck för att det skall kunna kondensera vilket medför högre elförbrukning och lägre värmeeffekt (= varmare köldbärare). Lägg därtill att högre fart på cirkulationspumparna drar mer el och jag tycker att min rekommendation från tidigare att köra pumparna på låg fart står sig.
Ojojoj, vilken kul diskussion!
Sen tillkommer ju oxå att med ett högt delta t då avger radiatorn mindre värmeenergi till rummet vid en fix framledning.Det medför att man måste höja framledningstemperaturen liiite om man ökat delta t med oförändrad framledning. Höjd framledning vet vi ger sämre COP...
Du verkar ung!! när jag gick i skolan då var det mest ångmaskin och räknesticka som gällde
Hur förklarar man att jag får ökad KB-temp vid lägre CP-hastiget på VB? jag fick så stor skillnad som 0.3 grader! (inget mätfel) när jag ändrade från läge 3 till läge 1.Kan det ha att göra med att min VP använder R134a som är en rent gas i motsatts till R407 t.ex? och då kanske inte har eller bara ett litet "glide"?
CiteraOjojoj, vilken kul diskussion! Du verkar ung!! när jag gick i skolan då var det mest ångmaskin och räknesticka som gällde . Inte glide och dylikt Så vad vet jag :-[ Jag kör på trean ett tag till ovetande om problemet iofs har jag ca 6 grader delta trots läge tre...
Roland: Vaddå Håller inte med Carl N. Utgångspunkterna riktiga men tolkningen fel. Vad i tolkningen är fel?? Motbevis ??
Minskar VB-flödet kommer värmeövergångstalet på vattensidan att minska något. Värmeövergångstalet på köldmediesidan är i stort sett oförändrat med trycket. För vattenånga är t.ex värmeövergångstalet vid kondensation nästan konstant vid tryck över 3 bar.
Det är logiskt omöjligt att 5-10 grader VB-differens skulle ge optimalt kondensortryck oavsett på vilken nivå VB-temperaturerna ligger. Fanns det ett optimalt kondensortryck skulle det vara ett fixt tryck oberoende av VB-differensen.
Vad man får för relation mellan hetgastemperatur och VB-flöde beror på VB-temperaturdifferensen i förhållande till glidens storlek. Är VB-differensen större än gliden bör man få lägre hetgastemperatur när VB-flödet minskas. Är VB-differensen mindre än gliden bör man få man högre temperatur. Att jag skriver bör beror på att värmeväxlarens utformning också spelar roll. Det går alltså att få vilket resultat som helst beronde på köldmedium och VB-differens.
Relationen mellan tryck och temperatur för köldmedieångan bestäms inte av allmänna gaslagen utan av ångtryckskurvan som fås från Clausius-Clapeyrons relation.
Sen stämmer det nog att utformningen på värmeväxlaren spelar stor roll, så jag antar att tillverkarens rekommendation på diff VB är ganska så optimal.
Efter att ha kört VB-pumpen på läge 2 istället för läge 3 i drygt ett dygn kan jag konstatera:Utetemp under testperiod: dag, +2 natt 0grDelta t på varma sidan har ökat till ca: 7-8 grader från ca: 5-6 grader, framledn.temp oförändrad (ser endast hela grader)Delta t på kalla sidan är oförändrat liksom temp in från berget.Temp i huset ca: 0,5 gr kallare, men i kök (längst bort från VP) ca: 2 gr kallare.Elförbrukning på VP kan jag tyvärr inte se så jag VET inte om det är mer ekonomiskt eller inte.Får väl göra om testet när jag monterat en elmätare på VP.Som det känns nu så funkar min anläggning bättre med VB-pump på läge 3.För att få upp värmen i huset efter att ha ändrat till läge 3 igen så gjorde jag ett "test" till, jag ökade rumbör till 23. Efter att VP gått konstant i drygt 1 timme låg VB-fram på 41 gr och VB-retur på 36 gr. Ger detta någon indikation på vilken temp jag kan få i systemet vid konstant drift (vid svinkyla)?
det hela har väll inget att göra med om du kör i läge2 eller 3. du har som jag delta 6 i läge 3. dom andra har delta 3 i läge 3 & får delta 6 i läge 1 eller 2 (hängde du med)vi som får kalt i nått rum när vi sänker hastigheten måste köra på högsta.
Jag då?Om du klicka på globen till vänster ser du mätnigar på de fyra rören ut från min 1110-4(KB-givarna visar för låga värden)Jag kör på läge 1 och har en delta på 3,5 grader... Ska jag strypa flödet
Jag menar VB... Just nu 35,5 fram och 30,0 retur dvs 3,5 graders delta...(KB givarna visar fel -8 resp -5 ska vara -5 resp -3)
Hejom jag ej har helt fel så är det alltid att föredra ett lägre delta t i alla lägenom du höjer delta t på trycksidan så måste kompressorn jobba hårdare (häng på en amperemeter till kompressorn)kompressorns extraeffekt tillförs ju till kondensorn.på förångningssidan så får du lägre förångningtemp så det blir det ett större delta p =tar mer effekttracker
hejjag tror följande lite osäker mendet man vill uppnå är alltid så lite skillnad mellan förångningstemp och kondenseingstemp för att det ska gå åt så lite kompressoreffekt som möjligtsjälvklart så är alltid effektuttaget lika stort men den tillförda kompressoreffekten bör ju bli mindre.en given värmepump ger olika effekter beroende på gasens volymitet vid kompressorns inloppju högre förångningstryck desto tätare gas och större effekter, varje grads höjning av förångningstemp är viktigdet vore perfekt att ha en luftkondensor när lufen är varmare än grundvattnet för att få så stor cop som möjligttracker
PerF: "för ett media som R407C"Vad gäller om man har ett köldmedie utan glide?
Om temperturen och därmed trycket på högtryckssidan ökar så ökar kompressorns strömförbrukning. Att deltaT i sig ökar betyder inte att förbrukningen ökar. Dessutom bör man ta hänsyn till gliden i exvis R407C när man beräknar kondenseringstemperaturen.
Jag fick så klart lov att sänka pumpen också, och ser ett lite märkligt, men inte oangenämt beteende.Innehållet i min 200 liters ack räcker nu i ca 18 minuter innan tempen ut börjar sjunka. Tidigare började den sjunka efter ca 8 minuter. Returtempen pendlar nu också max 1 grad mellan körningarna. Dock har delta T ökat ca 1 grad så att den ligger på 7-8 grader.Innetempen är på väg upp, energiförbrukningen på väg ned, brinetempen både in och ut stiger. Jag vet inte riktigt vad orsaken är till alla dessa samverkande positiva egenskaper, men jag tänkte låta den gå så här ett tag. Möjligen beror det på att radiatorerna är varma en längre stund, även fast de inte har samma topptemp som tidigare. Den lägre energiförbrukningen kan kanske härledas till lägre förbrukning hos pumpen. Jag ser att förbrukningen mellan körningarna sjunkit från ca 90W till 65W. Inkluderat i detta är effekten att driva två cirkpumpar på lägsta hastighet (extern cirk och golvvärmen i garaget) och styret.En nackdel är att antalet starter går upp.Om ni kollar (idag) påhttp://spiff.hax.se/log.htmlså ändrade jag hastigheten från 2 till 1 strax före 14.Strax före 10 ändrade jag från 2 till 3, och då ser man att temperaturerna pendlar betydligt mera än på de lägre hastigheterna.Det verkar som delta T klarar sig även på radiatorerna i slutet av slingorna. Det är dock inte speciellt kallt ute, så det kanske behövs mera snurr på pumpen om det nyper till.
det vore perfekt att ha en luftkondensor när lufen är varmare än grundvattnet för att få så stor cop som möjligt
HejJag har svårt att förstå att alla dina temp varierar så med tiden.VV borde vara +- 3,4 graders upp och ner vid tappning annars stabil.Kan Ni förklara kurvorna lite.Janne
Tack för din beskrivn. Den förklarar en hel del. Kan du nästa gång innan du visar kurvorna. med rit program skriva exvVV vid Varm kurvanVP RG vid retur VPVP FG vid framl VP
Citat från: Alexander Pettersson skrivet 02 februari 2005, 20:04:36Jag har en idé på hur man kanske kan reda ut det hela.Någon som orkar sätta en givare på freonröret ut från kondensorn.Det optimala är nog att få så kallt ut från kondensorn som möjligt.Min logger ger bara halvgrader så det blir nog svårt för mig att se något.Suggastemperaturen som du är ute efter är förångningstemperaturen plus överhettningen, dvs 7-8 grader men kan variera.Den förändras något med kondenseringstemperaturen men inte mycket. Dessutom pendlar den något vilket gör att den är svår att mäta.Argh! Skall naturligtvis vara KB-temperaturen UT som är avhängig kondenseringstemperaturen, dvs större effektuttag vid lägre tryck.
SEN är frågan om COP när är den bäst?
Nu har jag klämt in ytterligare ett par givare, hetgas och suggas.http://spiff.hax.se/log.htmlDet syns tydligt att effekförbrukningen följer hetgastempen (== trycket).
Citat från: tipo874 skrivet 22 februari 2005, 12:56:15Nu har jag klämt in ytterligare ett par givare, hetgas och suggas.http://spiff.hax.se/log.htmlDet syns tydligt att effekförbrukningen följer hetgastempen (== trycket).Hej TipoJag har tillsvidare ingen egen värmepump men försöker ta reda på allt jag kan, bl.a. har jag försökt analysera din log i åtskilliga timmar :-)Kan du vara snäll och korrigera mig om jag har fel, men om jag tolkat grafen effektförbrukning rätt så betyder:-de höga gröna topparna att tillsatsvärmen slagit på-de låga gröna dalarna att VP slagit av (trots att du precis använt tillskott)Betyder inte detta att du har en obalans i systemet eftersom VP slår av trots energibehov?
01:17 stängde den sedan av båda TS-stegen och 01:54 slog den på dem igen. Vid 03:10 gick den ner på ett steg och 03:58 blev det VP-stopp. 20 minuter senare startade den VP och 04:44 gick första TS-steget in 05:01 gick det andra in.
Jag har funderingar på att bara stänga av ena TS-steget. Tyvärr har jag en trefas säkringsautomat till TS-et så jag kan inte selektivt slå på och av faserna var för sig.Nån som vet om det funkar att ta Dremeln och dela vippan mellan faserna?