Författare Ämne: hjälp nibe 1215-5 (läst 5862 gånger)

sulvik1 · « **skrivet:** 02 december 2009, 22:07:37 »

hjälp.

jag har problem med min Kb-r och KB-f.

båda står på 50 grader .

vad kan det vara för fel !!

vet ej hur länge det har stått så !!

kan något gå sönder... tänker då främst på borrhålet då jag antar att datorn tro att det finns mycket "ennergi" i borrhålet ?

kan borrhålet frysa...?

Huddinge · « **Svar #1 skrivet:** 02 december 2009, 22:34:38 »

Givarfel som vanligt.
Det enda som kollas vad jag vet är att inte kb är kallare än -8 grader (default) och det är ju inte så troligt om anläggningen är vettigt dimensionerad så pumpen knallar bara på som vanligt.

sulvik1 · « **Svar #2 skrivet:** 04 december 2009, 16:38:46 »

är det svårt att byta givarna på kb pumpen.

ringde till nibe och dom skickar nya givare gratis !!

det är bra service eller är det ett vanligt fel....

Elmer · « **Svar #3 skrivet:** 04 december 2009, 17:33:29 »

Tämligen vanligt fel.

sulvik1 · « **Svar #4 skrivet:** 04 december 2009, 18:37:58 »

ok
misstänkte det !

är det svårt att byta givarnar då?

Rickard · « **Svar #5 skrivet:** 04 december 2009, 18:45:14 »

Nej, om du vet var KB-ledningarn aär är det bara att leta rätt på (de klena) kablarna som går in i isoleringen på KB-ledningarna, sen är det bara att följa kablarna och byta ut dem.
Du måste nog lossa fronten och manöverpanelen för att komma åt kopplingsplinten, men i övrigt är det inga problem.

Se till att bryta spänningen ordentligt innan du börjar pilla i den!

sulvik1 · « **Svar #6 skrivet:** 04 december 2009, 18:57:36 »

ok

man byter kablarna oxå då?

eller räcker det att byta givarna?
fast det kanske sitter ihop och går kanske inte att dela på kabel och givare ?

Elmer · « **Svar #7 skrivet:** 04 december 2009, 19:06:28 »

Eftersom jag grävt i min 1230 så kan jag rapportera att givarna sitter monterade under isoleringen som måste skäras upp innan du kommer åt givarna som sitter inskjutna i pålödda kopparrör.
Givaren är ihoplödd med kabeln och täcks av krympslang. Kabeln avslutas med en kontakt som sitter fäst i en plint.
Hoppas jag inte lurar dej nu, men det bör se lika ut på din vp.

sulvik1 · « **Svar #8 skrivet:** 04 december 2009, 19:13:26 »

så detta är nått som en "vanligt" händig man klarar av ? b00k

sulvik1 · « **Svar #9 skrivet:** 04 december 2009, 20:03:02 »

när jag ändå är på g ...

grad min ?! verkar stå på 60 .. skall man ändra till 100 ?

eller vad händer då? får man längre gång tid då samt mindre start/stopp..

Rickard · « **Svar #10 skrivet:** 05 december 2009, 10:59:05 »

Byt hela givaren med kablage, då slipper du en felkälla (skarven)
Om du ökar gradminuterna så går den längre, ja.

Kom ihåg att öka värdet för TS-min också, om möjligt skall den vara 5 X gradminutvärdet.

När du ändå ändrar, höj även värdet för VB diff VP (eller vad den nu heter) från 13 grader till 17 grader så att den inte tvånsgstartas eller stoppas p.g.a. det.

sulvik1 · « **Svar #11 skrivet:** 05 december 2009, 20:22:34 »

vb diff?
är det någon formel på den oxå.. typ = 5xgradminutvärdet Ts -min

vad är vp intervall ?

Rickard · « **Svar #12 skrivet:** 06 december 2009, 08:55:59 »

VB diff VP är en funktion som tvångsstartar eller tvångsstoppar värmepumpen om skillnaden mellan börvärde och ärvärde på framledningstempen är större än det värde du ställer in där.
OM man ökar graminutvärdet så kommer även temperaturvariationerna i systemet att öka, och man riskerar att värmepumpen börjar startat/stoppas av VB diff VP istället för av gradminutregulatorn.
I princip finns det ingen "formel" för vad detta värde skall ställas in på, utan jag anser att värdet skall vara så högt ställt att det aldrig triggas.

VP intervall = kortaste tid mellan två starter, ett skyddsvärde som skall förhindra extremt täta start och stopp om det blir nåt fel på värmepumpen, denna funktion skall normalt (i en anläggning som ställts in rätt) aldrig komma till användning, så det kan du lämna därhän.

Jarlen · « **Svar #13 skrivet:** 06 december 2009, 16:30:13 »

Hej Rickard!

Jag är inte helt överens med dig i ditt resonemang, det stämmer inte vid 1-rörssystem.

Mvh//Jarlen

Rickard · « **Svar #14 skrivet:** 06 december 2009, 16:47:19 »

Citat från: Jarlen skrivet 06 december 2009, 16:30:13

Hej Rickard!

Jag är inte helt överens med dig i ditt resonemang, det stämmer inte vid 1-rörssystem.

Mvh//Jarlen

Vad i mitt resonemang håller du inte med om, och på vilket sätt?

Eftersom VP diff VP åsidosätter gradminutregulatorn anser jag att det bara är en "säkerhetsfunktion" som griper in i dåligt intrimmade system - t.ex. i system där installatör/ägare låter alla temostater stänga t.ex. vid solinstrålning på våren vilket gör att värmepumpen arbetar mot väldigt små vattenvolymer - och temperaturen börjar pendla både snabbt och kraftigt.

Jarlen · « **Svar #15 skrivet:** 07 december 2009, 14:28:07 »

Citera

VB diff VP är en funktion som tvångsstartar eller tvångsstoppar värmepumpen om skillnaden mellan börvärde och ärvärde på framledningstempen är större än det värde du ställer in där.
OM man ökar graminutvärdet så kommer även temperaturvariationerna i systemet att öka, och man riskerar att värmepumpen börjar startat/stoppas av VB diff VP istället för av gradminutregulatorn.
I princip finns det ingen "formel" för vad detta värde skall ställas in på, utan jag anser att värdet skall vara så högt ställt att det aldrig triggas.

VP intervall = kortaste tid mellan två starter, ett skyddsvärde som skall förhindra extremt täta start och stopp om det blir nåt fel på värmepumpen, denna funktion skall normalt (i en anläggning som ställts in rätt) aldrig komma till användning, så det kan du lämna därhän.

Citera

Vad i mitt resonemang håller du inte med om, och på vilket sätt?

Hej Rickard!

Eftersom VP diff VP åsidosätter gradminutregulatorn anser jag att det bara är en "säkerhetsfunktion" som griper in i dåligt intrimmade system - t.ex. i system där installatör/ägare låter alla termostater stänga t.ex. vid solinstrålning på våren vilket gör att värmepumpen arbetar mot väldigt små vattenvolymer - och temperaturen börjar pendla både snabbt och kraftigt.

Hej Rickard!

Jag håller med dig i huvudsak ang. funktion 9.2.2., men inte med dina generella uttalanden angående hur funktionens påverkan på uppvärmningen, eftersom du enbart beskriver den från perspektivet 2-rörs system.
Som du kanske har märkt så tar jag numera alla chanser att pennitrera funktionens inverkan på 1-rörs system. Jag har därför tagit på mig den självpåtagna uppgiften att försöka lotsa folk rätt vid dylika system. Du har säkert helt rätt i hur den fungerar i ett 2-rörs system, men vid 1-rörs system gäller helt andra förutsättningar.

Jag har observerat att innan jag började rekommendera ändringar av värdet i 9.2.2. så har aldrig någon här på forumet tidigare diskuterat funktionen, och hur intimt förknippad den är med gradminuterna. Därför är jag glad för att du tar upp den till diskussion. Jag kan hoppas att det är jag som inspirerat dig.

Förra året efter det att jag kopplat in en 150l volymtank fick jag anledning att grubbla över varför, min anläggning trots att jag ställt in den efter råd och anvisningar här på forumet, inte uppförde sig på det viset som så ofta beskrevs som idealiska förhållanden.

-Jag kunde inte begripa:
-Varför fick inte jag något mätbart delta på VB?
- Varför blev det kallt och praktiskt taget omöjligt att få en jämn och behaglig värme vid utetemp kring +/-0 och varmare?
-Varför sköt temperaturerna så högt över börvärdet när det sedan blev kallare?
-Varför sköt gradminuterna i höjden?

Jag tycker det är självklart att vi alla här på forumet borde fråga de som är nya och inte har en profil inlagd, om de har 1 eller 2-rörssystem inan de ger några handfasta råd.

Min konklusion över ett 1- rörssystem är följande:

1) Man måste ha god speed på vattnet, och ett rikligt flöde.

2) Det är inte av vikt att kunna avläsa ett delta-T, som vid 2- rörssystem.
   Delta-T kan man på 1- rörssystem avläsa vid uppvärmningsperiodens slut sedan
   sjunker det logaritmiskt varefter värmeperioden fortgår.

3) Ett 1-rörssystem fungerar oftast förträffligt vid låga ute temperaturer, på några minusgrader
   eller kallare, men, vid temperaturer kring +/-0 ºCoch över, då låg temperatur på framlednings
   vattnet erfordras kan det bli lite svajigt med inomhustemperaturen, om man tillåter temperaturen
   på vattnet att pendla för mycket kring den teoretiska värme behovet. (bör värdet).

4) Det krävs lite "finlir " för att få det att fungera vid temperaturer kring +/- 0.
   Detta kan man komma till rätta med genom att i servicemenyn under driftinställningar
   ställa ner värdet i 9.2.2 . Förinställt värde är 13 grader. Jag har ställt ner värdet till 8
   grader. På så sätt tillåter jag inte temperaturen sjunka allt för mycket innan nästa värme
   period startar. Jag kommer då också ifrån problematiken med onödigt höga framlednings
   temperaturer som renderar i ett dåligt COP, som blir följden av att endast reglera
   med gradminuter. Vad jag kan förstå, så är det med ledning av det här värdet som
   processorn räknar fram start och stop av gradminuterna.

5) Dessutom är det viktigt att försöka ha en så låg värmekurva som möjligt, för att uppnå ett jämt och homogen flöde.
   (Jag har min värmekurva inställd på 7 fast Nibe rekommenderar kurva 10 i Stockholmstrakten. Jag har ej heller ställt om gradminuterna till ett högre värde)

Slutledningsvis:

I ett 1-rörssystem måste radiatorerna, allt efter som de ligger i kedjan, dela på radiator vatten som passerat genom tidigare raddar, och som vid höga ute-temperaturer då man har börvärden kring 35-40 grader, blir temperaturen på radiatorvattnet i ett 1-rorssystem, som en droppe i havet. Värmen räcker då inte till. Framförallt i slutet av slingan. Man försöker då oftast att kompensera med att höja framlednings temperaturen för att få bättre värme. och hamnar då oftast på temperaturer som ligger över respektive under börvärdet med ca 10-15 grader. Alltså uppåt 50-55 grader vid 40 graders börvärde. Men det är inte lösningen på problemet, utan lösningen är att få så låga svängningar i framlednings temperaturen som möjligt, så att ingen radiator i slingan får börja om från scratch vid den nya värmeperiodens start.

Jag säger inte att jag har rätt i allt vad jag säger, men det är vad jag kommit fram till efter att grundligt analyserat funktionerna och hur de verkar. Men diskuterar gärna med lika sinnade hur man optimerar 1-rörs system.
-
Därför Rickard, Ge oss en undertavlor för 1-rörs system respektive 2-rörs system. Dinstinktiopnen mellan de bägge systemen bör vara tydlig.

Mvh//Jarlen

Rickard · « **Svar #16 skrivet:** 08 december 2009, 07:21:44 »

Det finns flera olika typer av 1-rörssystem, och jag är inte expert på något av dem, men så påass mycket vet jag att det inte skall vara någre problem att köra ett enrörssystem som fungerar bra med gradminutreglering.
Lågt inställdt värde på gradminuter ger bättre komfort, om än obetydligt, i alla system, med det genererar också väldigt många start och stopp om man inte har volymtank vilket också är anledningen till att styrning med gradminuter finns.

Gradminutregulatorn innebär alltså att man använder huset som värmeackumulator istället för vattenvolymen och därför också tillåter större temperaturvariationer än i andra system, som t.ex. IVT:s styrning på hysteres, som för övrigt mer eller mindre är detsamma som styrning med VP diff VP på en Nibe eller Thermia värmepump.

Mina kommentarer på dina punkter ovan:

1. Ja, det är nog rätt generellt ett bra råd för enrörssystem, ju högre flöde desto mindre deltaT, jag vill dock påstår att man i ett "fungerande" 1-rörssytem skall ha STÖRRE deltaT än i ett tvårörs-system, har väldigt svårt att förstå hur du inte kan få en mätbar difftemp i ditt system. Jag tror faktiskt att du har något grundläggande fel i din anläggning som gör att du inte kan mäta upp något deltaT, om jag nu förstått ditt inlägg rätt vill säga.
I ett rätt dimensionerat enrörssystem skall varje radiator som sitter "efter" den första vara överdimensionerad med 7% i förhållande till en radiator i ett tvårörs-system, om man dimensionerat rätt skall anläggningen fungera bra, oavsett vilken värmek'lla man använder sig av - dock har man i de flesta fall ett system som kräver en högre framledningstemp än i motsvarande tvårörssystem.

2. Här förstår jag inte alls hur du menar, DeltaT = momentan skillnad mellan vbF och vbR, och den blir 0 vid värmeperiodens slut, i vart fall med givarna monterade på sina originalplatser.
Eftersom man i ett enrörssystem normalt, i princip, skall köra vattnet genom alla radiatorer efter vartannat så skall DeltaT vara högre än i ett tvårörsystem - vattnet kyls av varje radiator i slingan innan det går vidare till nästa radiator.
Om du inte får större deltaT i ditt system än du skulle haft i ett tvårörsystem hävdar jag att du har ett felkostruerat, eller dåligt/obefintligt intrimmat system, eller igensatta flödesfördelare i kopplen.
Detta skulle sin tur betyda att du tvingas köra ut onödigt hög temp i ditt system, vilket resulterar i dålig COP.
OM detta är problemet för just dig så skulle det innebära att dina radiatorer inte blir varma hela vägen från topp till botten - Blir de det?

3. Jag ser ingen aledning till att detta skulle stämma bättre i ett enrörssystem.
I alla system får man lätt "kallt" i huset just vid 0 graders utetemp om man styr mot utetemp med en central styrning, och det är också anledningen till att man i de flesta värmepumpar av modernare snitt kan knäcka värmekurvan vid just den tempen. Har man ett väl fungerande, rätt dimensionerat enrörssystem bör det fungera på samma sätt som ett tvårörssystem, men däremot behöver man normalt köra ut lite varmare vatten.

4. De åtgärder du gjort är att sätta gradminutregulatorn ur spel, och min uppfattning är fortfarande, även om jag inte är någon expert på praktiskt handhavande av enrörssystem, att det inte skall behöva vara någon skillnad mellan enrörs och tvårörs system om de fungerar som de ska.

Om jag förstått det hela rätt finns det i princip två olika typer av enrörsystem, ett som släpper hela flödet genom radiatorerna (om termostaten är öppen) och ett som bara shuntar ut ett delflöde (någon form av strypbricka som gör att man beroende på grundflödet får ett visst difftryck över varje enskild radiator).
Vet du vilken typ du har?

Jag tror visst att man behöver reda ut skillnaderna på enrörs och tvårörs system, men de problem du haft, och de lösningar du hittat tror jag mer beror på att ditt system inte fungerar som det skall, än att dina lösningar bör vara generella råd till alla med enrörs system.
Detta baserat på det du skrivit i ditt tidigare inlägg.

/Rickard

Rdx · « **Svar #17 skrivet:** 08 december 2009, 08:42:39 »

Jag har ettrörssystem kör med väldigt kraftig (max) gradminuterstyrning och har en 210 liters volymtank. Fungerar utmärkt (men jag kör ju med termostater också och är nöjd med det, så Rickard blir inte helt nöjd ändå

) Man kan i alla fall säga att termostater inte gör lika stor skada i ettrörssystem som i tvårörssystem, då cirkulationen alltid är garanterad.

Mitt system har bypass i kopplen så att bara ett delflöde kan passera genom radiatorn. Jag vet inte vilket system det skulle vara som inte har en bypass? Hur skulle det i så fall fungera med termostater eller annan temperaturregelering som ju de flesta system är byggda för?

Rickard · « **Svar #18 skrivet:** 08 december 2009, 09:40:33 »

Citat från: Ridax skrivet 08 december 2009, 08:42:39

Jag har ettrörssystem kör med väldigt kraftig (max) gradminuterstyrning och har en 210 liters volymtank. Fungerar utmärkt (men jag kör ju med termostater också och är nöjd med det, så Rickard blir inte helt nöjd ändå ) Man kan i alla fall säga att termostater inte gör lika stor skada i ettrörssystem som i tvårörssystem, då cirkulationen alltid är garanterad.

Mitt system har bypass i kopplen så att bara ett delflöde kan passera genom radiatorn. Jag vet inte vilket system det skulle vara som inte har en bypass? Hur skulle det i så fall fungera med termostater eller annan temperaturregelering som ju de flesta system är byggda för?

Termostater

Näe, du har säkert rätt, nån form av bypass sitter det nog på de flesta system, i vart fall om det finns termostater.

Så här skriver danfoss om sina koppel för enrörs system (hur kan de fortfarande säljas/installeras?)

Radiatorkoppel RA-KE används i ettrörsanläggningar
med pumpcirkulation.
• Rationell och arbetsbesparande montering.
• Kan levereras med eller utan avstängning
mot radiatorn.
RA-KE kopplets underdel med sin fördelningsfunktion
fördelar flödet så att ca 40% av flödet
går till radiatorn och ca 60% går förbi i slingflödet
vid P-band 2 °C på termostaten.
Om det är nödvändigt att tillsätta kemikalier i
det cirkulerande vattnet för att minska kalkavsättning
och korrosion är det viktigt att leverantörens
anvisningar följs.

Då 40% av flödet passerar radiatorn skall ett mätbart DeltaT uppkomma, och speciellt om det gör så på 3-5 radiatorer i varje slinga kommer deltaT att bli större än i ett konventinellt 2-rörs system, och det är också därför man dimensionerar upp de efterföljande radiatorerna med 7% för varje extra radiator som sitter i den enskilda slingan.

Funktionen som sådan bör dock inte kräva styrning på VB diff Vp för att fungera på ett bra sätt, om systemet fungerar som det är tänkt.

skepparn · « **Svar #19 skrivet:** 19 december 2009, 00:30:56 »

Jag har ett 1-rörs-system - och håller inte med Jarlen i hans beskrivning av hur ett 1-rörs-system beter sig. Jag har å andra sidan väldigt smala rör...
Ju längre tid mellan starterna (många gradminuter) sjunker mycket riktigt temperaturen mera än om man har täta starter. Å andra sidan har ett hus normalt ganska lång tidskonstant så det spelar egentligen ingen större roll. Jag har just nu 180 (ts=620) och det fungerar utmärkt. Jag har ett dT på 12..14 grader varför jag har fått ställa upp VB diff VP till 18 grader - annars fick ju VP arbeta alldeles för ofta!

Jag har försökt förstå hur mitt system fungerar - och hur det borde fungera.
Kolla min hemsida: http://ljungdahl.info/
Där finns lite information om vad hur jag ser på detta med värmepumpar och mina loggar.

Rickard är en regler- och systemtekniker - han förefaller att veta vad reglering är och innebär!

/Arne

Författare Ämne: hjälp nibe 1215-5 (läst 5862 gånger)

Annonser

Right Block

Online just nu!