Ad
CitCop - Värmepumpar med installation i hela Sverige
Besök oss idag
Annonsera i Värmepumpsforum, klicka här för att ställa e-postfråga och få mer info.
140x140vpforum-11.gif
kontakta oss för pris!

Skriv svar

Varning: Det har inte skrivits nya inlägg i detta ämne på 50 dagar.
Om du inte är säker på att du faktiskt vill svara i det här ämnet, så bör du överväga att istället starta ett nytt ämne.
Namn:
E-post:
Ämne:
Inläggsikon:

Verifiering:
This box must be left blank:

Skriv in bokstäverna som syns på bilden
Lyssna på bokstäverna muntligt / Begär en ny bild

Skriv in bokstäverna som syns på bilden:
Skriv in de tre sista bokstäverna i alfabetet:
Hur många var de älva dragspelarna (siffror):

För att slippa svara på kontrollfrågor, registrera dig här!


Ämnessammanfattning

Skrivet av: SW
« skrivet: 13 oktober 2009, 09:24:21 »

Hej igen,
Angående knäppningar......
Jag såg att Terrawatt har en ACC-tank med slingor för varmvatten på 300 L och en på
500 L.
En acctank där varmvattnet fixas alltså.
De går att utrusta med en solslinga i botten.
Jag undrar om den kanske går att leda radiatorkretsen från VX-ventilen via solslingan i tanken och sedan till stigaren och på så sätt slippa knäppningar ?
Eller är det måhända för knäppt ?

SW ???
Skrivet av: SW
« skrivet: 04 oktober 2009, 19:25:31 »

Så då kan man, om jag förstod dig rätt, alltså välja om Terrawatts tank skall kopplas som acktank eller VV-beredare, det är ju i så fall mycket smart...det hade jag gärna haft som möjlighet på min pump. Så hade jag sluppit investera i en separat knäpptank...shuntstyrning ger ju något sämre effektivitet(COP) men eliminerar i stort sett oljud i radiatorsystemet.

Citera

Hej

Jag försöker bifoga Terrawatts beskrivning av de olika styrningarna.
De kan naturligtvis beskriva det hela bättre än vad jag kan

Hälsar
sw
Skrivet av: Heddan
« skrivet: 04 oktober 2009, 19:03:17 »

Så då kan man, om jag förstod dig rätt, alltså välja om Terrawatts tank skall kopplas som acktank eller VV-beredare, det är ju i så fall mycket smart...det hade jag gärna haft som möjlighet på min pump. Så hade jag sluppit investera i en separat knäpptank...shuntstyrning ger ju något sämre effektivitet(COP) men eliminerar i stort sett oljud i radiatorsystemet.

Citera
Främsta nackdelen är väl tyngden, mer än 200 kg och kanske servicetillgängligheten.
Viktproblemet har Thermia löst genom att deras kombipumpar går snabbt att dela i två delar. Min installatör delade på min pump, bar ner den till källaren med min hjälp och satte sedan ihop den på under en timme.
Skrivet av: SW
« skrivet: 04 oktober 2009, 14:49:57 »



En fråga, hur fungerar tanken i Terrawatts enhetsaggregat. Är det en ack-tank eller är det en VV-beredare? Alltså arbetar VP:n direkt mot radiatorkretsen eller arbetar VP:n mot tanken och så shuntas varmvatten ut mot radiatorerna?

Hejsan
Om jag förstått det rätt så arbetar TW enhetsaggregat mot radiatorkretsen och arbetar via en VX-ventil också mot en 300 Liter stor inbyggd tank, som tillhör radiatorkretsen.
Man kan alternativt välja en SHUNTLÖSNING.
Tappvattnet värms i en plattväxlare.

Jag tror också att det är nys det med varmvattnet.
Terrawatt sade också en gång "att det är inte många pumpar som slår TW-pumparna beträffande varmvattnet".

Främsta nackdelen är väl tyngden, mer än 200 kg och kanske servicetillgängligheten.

hälsningar
SW
Skrivet av: Heddan
« skrivet: 04 oktober 2009, 14:22:33 »

Thermias enhetsaggregat delas och sätts ihop på en timme så det är inga problem vid in och utforslingen.
Och nå väldigt lite vatten ger de då inte heller, rent svammel tycker jag. Jag har hittils inte lyckats stå i duschen utan varmvatten fast jag har provocerat den så mycket jag bara kan, jag har ställt ner VV-start 10 grader. Min sambo, som gärna står i duschen i 30min i riktigt hett vatten har börjat duscha precis när VV-körningen skulle börja. Sedan har både min son och jag duschat efter det utan bris på varmvatten. Så har man inte ett STORT badkar utan bara normala rutiner så finns det ingen anledning med separat beredare...

Och så blir jag nyfiken varför enhetsaggregaten skulle krångla mera än de med separat beredare. Det är ju samma prylar i dom, i alla fall i Thermias. Men Folksams statistik går ju inte att gå på för fem öre, de tar ju inte hänsyn till hur många som har sålts. Så det är ju klart enhetsaggragat kanske är överrepresenterade i skadestatistiken eftersom det förmodligen säljs klart mest av dom.

Men servicemässigt kan jag förstå att de kanske är lite besvärligare...

En fråga, hur fungerar tanken i Terrawatts enhetsaggregat. Är det en ack-tank eller är det en VV-beredare? Alltså arbetar VP:n direkt mot radiatorkretsen eller arbetar VP:n mot tanken och så shuntas varmvatten ut mot radiatorerna?
Skrivet av: cougar
« skrivet: 04 oktober 2009, 09:57:11 »

SW-> Jag var för snabb med mitt svar. det som beskrivs i texten du la till är ju vad som händer vid flytande kondensering, och det kommer man inte undan med acktank.
Jag skulle endå rekomendera acktank för längre drifttider och jämnare temp på radiatorerna


Hej igen
Jag fattar inte varför man inte kommer undan knäppningar med en acc.tank vid flytande kondensering.
Jag avser situationen med ett ENHETSAGGREGAT Terrawatt  TW 90 eller TW 105.

Vad anser du för övrigt om ett sådant ENHETSAGGREGAT.
Tungt förstås, men för övrigt ?

Hälsningar
SW

Knäppningarna som uppstår vid drift MED ack.tank kommer av att tempen varierar, men dom är inte på långa vägar så många som när man kör utan ack.tank. då varierar tempen mycket mer.
Ang. enhets aggregat, jag personligen tycker inte dom är roliga, och då menar jag alla märken, de är svindyra att serva då allting sitter så trångt, om dom måste bytas ut är dom astunga, som du var inne på, Dom ger väldigt lita varmvatten, vi har noterat att enhetsaggregat är överrepresenterade när det gäller kompressorhaverier och andra fel, detta gäller alla märken, se Folksams undersökning.
Finns det plats så rekomenderar jag ALLTID anläggningar med lös ack/VVB
Skrivet av: SW
« skrivet: 03 oktober 2009, 14:49:16 »

SW-> Jag var för snabb med mitt svar. det som beskrivs i texten du la till är ju vad som händer vid flytande kondensering, och det kommer man inte undan med acktank.
Jag skulle endå rekomendera acktank för längre drifttider och jämnare temp på radiatorerna


Hej igen
Jag fattar inte varför man inte kommer undan knäppningar med en acc.tank vid flytande kondensering.
Jag avser situationen med ett ENHETSAGGREGAT Terrawatt  TW 90 eller TW 105.

Vad anser du för övrigt om ett sådant ENHETSAGGREGAT.
Tungt förstås, men för övrigt ?

Hälsningar
SW
Skrivet av: Roland
« skrivet: 02 oktober 2009, 09:42:53 »

Det var en intressant artikel Lexus länkade till. Men jag är lite skeptisk till vad som står där. Jag tillbringade större delen av gårdagen med att fundera och räkna på det här med värmeövergång i borrhålet.

I kedjan berg till köldbärare finns det värmeöverföringsmotstånd på följande ställen: I berget – gränskiktet bergvägg/vatten – vattnet – gränsskikt vatten/slang –  slangväggen – gränsskiktet slang/köldbärare.

Enligt SGU:s varia 511, som det har refererats till rätt ofta här, kan man räkna med värmeöverföringsmotstånd på 0,1 K/(W/m) mellan köldbärare och bergvägg. Enlig min beräkning på ett borrhål med 0,1 m diameter och en värmeledningsförmåga på berget på 3,5 W/(m*K) blir värmeöverföringsmotståndet i berget 0,21 K/(W/m), alltså tillsammans 0,31 K/(W/m). För en borrhålsbelastning på 30 W/m, vilket är vad min anläggning tar ut, blir det en temperaturskillnad berg till köldbärare på 30 * 0,31 = 9,3 grader. I mitt fall är bergets ostörda temperatur 7 grader. Medel temperaturen in/ut på köldbäraren vintertid när pumpen går kontinuerligt är ca – 1,5 grader. Det ger ett deltaT på 8,5 grader. Det tycker jag stämmer hyfsat bra med beräknade 9,3 med tanke på alla ingående osäkerheter.

Värmeöverföringsmotståndet 0,1 avsåg värmeöverföringen bergvägg – köldbärare och behöver delas upp ytterligare. Värmeledningen i slangen är det enklaste. Värmeledningsförmågan för polyeten är 0,35 W/(m*K). 2 mm väggtjocklek och 2 st 40 mm slangar i borrhålet ger ett värmeöverföringsmotstånd på 0,02 K/(W/m). Varia 511 anger 0,03 men talar inte om vilken väggtjocklek värdet avser.

Sen börjar det bli lite besvärligt. För min anläggning är det laminär strömning i borrhålsslangen, Re = ca 1800. Det finns allmänt använda formler för beräkning av värmeövergångstalen för dessa förhållanden men jag gillar inte riktigt formlerna i det här fallet. Det ingår en term (d/L)^0,33 som säkert fungerar bra om man räknar på värmeväxlare där d/L är i storleksordningen 1/100 eller mindre. Man har bättre värmeöverföring i början av inloppssträckan innan hastighetsprofilen har utbildats och det måste formeln ta hänsyn till. Men när man har 100 meter slang med en innerdiameter på 0,036 meter då känns formeln konstig. Redan innan 10 metersträcket har nåtts måste förhållandena ha blivit konstanta. I vilket fall som helst bestämde jag mig för att räkna med 160 W/(m2*K). Det är snarare för lågt än för högt. Formler som gäller för övergångsområdet laminär/turbulent ger för Re = 2300 ett värmeövergångstal på 240 W/(m2*K).   
160 W/(m2*K) ger för två 40 mm slangar ett värmeöverföringsmotstånd på 0,03 K/(W/m) och det gäller för insidan på köldbärarslangen.

Utsidan är ännu besvärligare att räkna på. Det sker värmeöverföring genom ledning i vattnet och genom konvektion. En grov kalkyl på enbart ledning ger 0,11 K/(W/m). Konvektionen vågar jag mig inte på att uppskatta. Det är i alla fall inte orimligt att motståndet i vattnet skulle kunna bli 0,05 K/(W/m).

Sammanfattningsvis skulle det kunna se ut så här med reservation för osäkerhet i en del enskilda poster men där ändå summan är hyfsat rätt:
Värmeövergångsmotstånd i K/(W/m)
Slangens insida  0,03
Slangväggen     0,02
Yttervägg slang- berg 0,05
Berget  0,21
Summa 0,31

Genom att byta köldbärare eller genom att utforma slangen insida på olika sätt är det bara första posten på 0,03 som det går att påverka, dvs ca 10 % av totala värmeöverföringsmotståndet. Allt annat är lika. Förhållandena i vattnet utanför slangen påverkas inte. Berget är detsamma.

För att nu gå över till artikeln i länken.

Rubriken är ”15 % mer utan krångel!” Läser man texten ser man att de gånger man hittar 15 % handlar det om 15 % mindre tryckfall. 

Det står att köldbärarens in-temperatur ökar 10 % vilket är ett ovetenskapligt uttryck om man inte menar Kelvin vilket det uppenbarligen inte handlar om. Räknar man med grader Celsius blir det absurt. Journalisten måste mena att temperaturdifferensen mellan ostört berg (eller något annat) och köldbärare minskar 10 %. Om det är differensen mot ostört berg som avses är en förbättring på 10 % orimligt hög.

Effektuttaget påstås gå från 47 till 56 W/m. Bortsett från att det är i mitt tycke alltför höga värden. Min pump tar ut ca 30 W/m och håller sig en bit över nollan in på senvintern. Med 47 W/m skulle KBin bli under -3. Men det jag främst reagerar mot är att det skulle vara möjligt att nå 20 % bättre totalresultat genom att påverka en faktor som bidrar med ca 10 % av värmeöverföringsmotståndet.

Det finns ytterligare en faktor som gör mig tveksam. Det finns en grundläggande koppling mellan överföring av impuls, värme och massa i strömmande medier. Det handlar i stort sett om samma molekylära mekanismer. Överföring av impuls är detsamma som friktionsförluster, alltså tryckfall. Vill man ha höga värmeövergångstal kostar det i form av tryckfall, dvs pumpenergi. Turbulent strömning ger högre värmeövergångstal, men tittar man i diagram som visar friktionsfaktorn som funktion av Reynolds tal ser man att friktionsfaktorn är betydligt lägre för laminär strömning än för turbulent vid samma värde på Re. Att kunna få lägre tryckfall samtidigt som värmeöverföringen ökar, något sådant ingår inte i min föreställningsvärld.

Tittar man på bilden av slangen ser räfflorna ut att vara parallella med slangen. Det blir förmodligen mycket enklare att tillverka slangen så än om räfflorna skulle vara vridna som i en gevärspipa. Frågan är vad det blir för turbulens av raka räfflor. Jag har svårt att föreställa mig att de skulle ge någon turbulens överhuvudtaget. Jag har läst om försök med spiralvridna elliptiska rör i ångpannor och där blir det en viss förbättring men någon förbättring med raka räfflor tycker jag verkar mycket tveksamt.

Skribenten avslutar med att efterlysa slangmaterial med dubbelt så bra värmeledningsförmåga. Kan väl vara bra men kan ge högst 3 % mer värmeuttag för samma köldbärartemperaturer.

Artikeln känns inte förtroendeingivande men det vore intressant att studera resultaten av mätningarna gjorda på KTH.
Skrivet av: Lexus
« skrivet: 29 september 2009, 21:25:13 »


Värdet för spritblandningen stämmer inte med de värden jag har, se bifogad fil. För en etanolblandning som fryser vid -15 grader (ca 30 volym %) är värmekapaciteten vid noll grader 4290 kJ/kg*K och densiteten 971,5 kg/m3. Det blir 4,17 kJ/L.



Bra bra.

Ja, jag har sett så många uppgifter typ 4,15, 3,8 och 3,5. Erkänner direkt att jag inte har full koll, varför jag uppskattar att du redovisar uppgifter om etanolblandningen. Tack tack.

När det är 4,17 blir pottaska än mer tveksam, speciellt i jämförelse med spritblandning tillsammans med den räfflade kollektorn som påstås ta upp 20% mer energi med 15% lägre tryckfall d.v.s. den plocker upp mer energi till lägre driftkostnad.

http://www.geotec.se/upload/cms/file/borrsvangen/3_2008_femton_low.pdf

Skrivet av: Roland
« skrivet: 29 september 2009, 19:28:47 »


Vatten har en värmekapacitet om 4,18 kJ/kg eller om man så vill 4,18 kJ/liter eller 4180 kJ/m³. Jag skrev i ett inlägg tidigare i tråden att spritblandningen har värmekapacitet 3,5 kJ/lit.


Värdet för spritblandningen stämmer inte med de värden jag har, se bifogad fil. För en etanolblandning som fryser vid -15 grader (ca 30 volym %) är värmekapaciteten vid noll grader 4290 kJ/kg*K och densiteten 971,5 kg/m3. Det blir 4,17 kJ/L.

3,5 verkar vara en linjär sammanvägning av värden för ren etanol och vatten men blandningen fungerar inte så. Utspädda lösningar har högre värmekapacitet än rent vatten.
Skrivet av: Lexus
« skrivet: 29 september 2009, 10:44:40 »


Pottaskelösningen har högre densitet men lägre specifikt värme per volym. Enligt den artikel jag tidigare hänvisade till är produkten av densiteten och specifika värmet för etanollösningen 4172 kJ/m3*K och för pottaskelösningen 3850 kJ/m3*K (det står kW/m3*K i artikeln men det måste vara tryckfel). Bägge värdena gäller för lösningar med fryspunkt -15 grader. 



Vatten har en värmekapacitet om 4,18 kJ/kg eller om man så vill 4,18 kJ/liter eller 4180 kJ/m³. Jag skrev i ett inlägg tidigare i tråden att spritblandningen har värmekapacitet 3,5 kJ/lit.

Skrev också att en 150 meter djup energibrunn inte lämnar mer än 4,2 kW, vid deltatT 6° borrcentrum/granitberg. Det betyder att det är berget som begränsar effektuttaget d.v.s. effektuttaget kan ökas om deltaT ökas alternativt flödet ökas tillsammans med djupare brunn. Det finns även kollektorer som plockar upp mer energi än standard 40mm enkel u-rör t.ex. dubbla u-rör 4x32mm eller räfflade enkla u-rör 40mm och som även ger lägre tryckfall.

Om pottaska ska konkurrera, så blir det med lägre flöde. Ger pottaska högre tryckfall på grund av högre friktion, så kanske det ger högre kostnad för cirkulation och därigenom ingen vinst/fördel.

Skrivet av: cougar
« skrivet: 29 september 2009, 07:10:04 »




Vet inte vad skillnaden mellan mina beräkningar och Cougars praktiska erfarenheter beror på. Intressant problem i alla fall. Om pottaska är så bra (kaliumformiat skall vara ännu bättre enligt tabellen jag har) frågar man sig varför det inte används i stället för etanol.

...och för att inte tala om miljöpåverkan, men
Vissa av oss använder ju pottaska istället för sprit  :)
pottaska kräver ju en del av materialvalet då man måsta he syrafasta växlare osv.
det innebär ju en fördyring vid tillverkningen.
dessutom är det lite slabbigt att hålla på med, sprit är betydligt trevligare att handkas med...
Nästa gång jag har service på en Terrawatt med spritbrine så ska jag göra en ordentlig översyn av driftvärdena och jämföra med en likvärdig pottaskepump och lägga ut här.

Skrivet av: Roland
« skrivet: 28 september 2009, 22:06:45 »

Jag så några uppgifter någonstans (hittar tyvärr inte igen det) att pottaska-lösning har betydligt högre specifik värme och densitet än etanol-lösning. I de fallen cirkpumpen på brine begränsar hur mycket effekt som man får ut så är ju detta av betydelse. Men det innebär ju i så fall att brine-pumpen på Terrawatt är lite för klen för att köra med etanol?

Pottaskelösningen har högre densitet men lägre specifikt värme per volym. Enligt den artikel jag tidigare hänvisade till är produkten av densiteten och specifika värmet för etanollösningen 4172 kJ/m3*K och för pottaskelösningen 3850 kJ/m3*K (det står kW/m3*K i artikeln men det måste vara tryckfel). Bägge värdena gäller för lösningar med fryspunkt -15 grader. 

Men det är en svaghet i min kalkyl, de värden jag har räknat med förutsätter vad jag förstår att deltaT hålls konstant. Men så kommer det inte att bli i praktiken i och med att cirkulationspumpen inte regleras.

Vet inte vad skillnaden mellan mina beräkningar och Cougars praktiska erfarenheter beror på. Intressant problem i alla fall. Om pottaska är så bra (kaliumformiat skall vara ännu bättre enligt tabellen jag har) frågar man sig varför det inte används i stället för etanol.
Skrivet av: Carl N
« skrivet: 28 september 2009, 16:37:17 »

Jag så några uppgifter någonstans (hittar tyvärr inte igen det) att pottaska-lösning har betydligt högre specifik värme och densitet än etanol-lösning. I de fallen cirkpumpen på brine begränsar hur mycket effekt som man får ut så är ju detta av betydelse. Men det innebär ju i så fall att brine-pumpen på Terrawatt är lite för klen för att köra med etanol?
Skrivet av: cougar
« skrivet: 28 september 2009, 15:35:03 »

Jag har inte kompetensen att förklara det matematiskt, men jag vet erfarenhetsmässigt att förångningstemperaturen är högre vid pottaskedrift än med sprit.
En återförsäljare i Enköping sålde Terrawattpumpar men tyckte det var för paltigt att använda pottaska och körde med sprit istället, dessa pumpar går alla på betydligt lägre förångning än våra med pottaska.
vid bytet till pottaska fick expansionsventilen öppnas för att man skulle få samma överhettning.
Skrivet av: Roland
« skrivet: 28 september 2009, 12:36:57 »

Jag är likt Lexus skeptisk till den angivna förbättringen med pottaska om än av andra orsaker. Byte från sprit till pottaska kan börbättra värmeöverföringen enbart på slangens insida och på köldbärarsidan i förångaren. Allt annat förblir lika vid byte av köldbärare.

I en skrift jag hittade på nätet en gång (Update on Secondary Refrigerants for Indirect Systems av Å Melinder, KTH) finns det räkneexempel på olika fall. För det som gäller kylkabinett som kyls med köldbärare med en medeltemperatur på -5 grader anges värmeövergångstalet för etanollösning till 380 W/m2*K och för pottaskelösning till 1060 – 1320 W/m2*K. I bägge fallen hade lösningarna samma fryspunkt, -15 grader. Melinders exempel stämmer hyfsat bra med vad som gäller för ett borrhål.

Det är stor skillnad i värmeövergångstalen men det beror på att i Melinders fall blir laminär strömning för etanollösningen då rördiametern är rätt liten, 15 mm, och strömningshastigheten rätt låg, 0,6 m/s.

Men som värsta tänkbara fall, låt oss använda de angivna värdena i alla fall. För mitt borrhål är värmeuttaget ca 30 W/m vid drift. Slangens innerdiameter är 36 mm vilket ger 0,23 m2 inneryta per meter borrhål. Temperaturdifferensen slangvägg/vätska blir då 30/(380*0,23) = 0,34 grader. För pottaskefaller med värmeövergångstalet 1200 W/m2*K blir temperaturdifferensen 0,11 grader.

Byte från etanol till pottaska ökar allstå temperaturen på ingående köldbärare med 0,23 grader. Med tanke på att det är förångningstemperaturen som är den intresssanta måste man lägga till skillnaden in differens på förångarens köldbärarsida som rimligtvis bör vara av samma storleksordning. Jag kan inte få det till annat än att byte till pottaska i allra bästa fall kan ge en höjning av temperaturen i förångaren med ca 0,5 grader och det endast under förutsättning att man har laminär strömning i etanolfallet både i förångare och slang.
Skrivet av: Lexus
« skrivet: 28 september 2009, 10:06:19 »


Det här var en problemanläggning som hade varit i drift ca 2år och vi fick extremt bra resultat när vi bytte brine från sprit till pottaska,  förångningen höjdes med 10 gr.

En VVS firma i Nora gjorde samma sak fast tvärt om, bytte från pottaska till sprit och förångningen sjönk där med ca 6 gr




Dina påståenden känns overkliga, genom att borrcentrum bör vara den som bestämmer förångningstempaturen minus PEM-slangens isolerande egenskap. PEM-slangen (enkel 40mm u-rör) behåller ca: 1° d.v.s. är borrcentrum +5° så bör inkommande köldbäraren vara +4° när den når förångaren. Förångningstempen ligger då 1°-2° lägre.

Tror säkert de flesta här med bergvärme kan intyga det d.v.s. att temp på inkommande köldbärare sommar och höst, ligger endast någon grad lägre än årsmedeltemp på uteluft. Undantagna de som bor högt upp i norr, har återvinning eller har långa oisolerade pem-slangar fram till borran.

Är energiuttaget större än bergets värmeledningsförmåga, sjunker naturligtvis tempen på inkommande köldbärare.

Exempel:
Ett 150 meter djup energibrunn i granitberg i Stockholm.
Bergtemp +6°.
Köldbärare in -2°.
7 kW värmepump
Tillförd kompressoreffekt 2 kW
Värmekapacitet köldbärare = 3,5 kJ/lit. (30% Bioetanol + 70% vatten (volymprocent))
Flöde köldbärare 0,5 lit/s.

I ovanstående driftfall lämnar berget endast 4,2 kW. Går värmepumpen kontinuerligt 24/7 så kommer inkommande köldbärartemp att sjunka ytterligare, till dess att effektuttaget från berget blir 5 kW.

Jag förstår inte hur ett byte till pottaska, kan förändra ovanstående. Enda förklaringen jag har, är att pottaska inte hämtar någon energi....eller i alla fall väldigt lite.

Kanske du vill meddela vad jag missat.



Skrivet av: cougar
« skrivet: 27 september 2009, 17:29:21 »


[/quote]

Var det verkligen samma driftsförhållanden och efter det att pumpen hade gått en tid? Allra största delen av motståndet mot värmeöverföringen ligger i berget och borrhålet. Byte av köldbärare kan inte göra så mycket.
[/quote]

Det här var en problemanläggning som hade varit i drift ca 2år och vi fick extremt bra resultat när vi bytte brine från sprit till pottaska,  förångningen höjdes med 10 gr.

En VVS firma i Nora gjorde samma sak fast tvärt om, bytte från pottaska till sprit och förångningen sjönk där med ca 6 gr
Skrivet av: Roland
« skrivet: 27 september 2009, 16:07:31 »


Vid vilken temperatur skedde förångningen med pottaska?
Gäller det en bergvärmepump?


Bergvärme, förångningstemp innan byte -6gr, efter 4gr. brinetemp in 5gr

Var det verkligen samma driftsförhållanden och efter det att pumpen hade gått en tid? Allra största delen av motståndet mot värmeöverföringen ligger i berget och borrhålet. Byte av köldbärare kan inte göra så mycket.
Skrivet av: cougar
« skrivet: 27 september 2009, 14:06:45 »

SW-> Jag var för snabb med mitt svar. det som beskrivs i texten du la till är ju vad som händer vid flytande kondensering, och det kommer man inte undan med acktank.
Jag skulle endå rekomendera acktank för längre drifttider och jämnare temp på radiatorerna
Skrivet av: cougar
« skrivet: 27 september 2009, 14:02:04 »


Hej

Terrawatt säger så här ang knäppningar:
2. Värmepumpen arbetar direkt mot radiatorkretsen och styrs av utetemperaturen. Varmvattnet prioriteras via en
växlande ventil och denna temperatur ställs separat. Detta kallar vi temperaturstyrning. Värmepumpens temperatur
varierar beroende på vad man har ute t ex 30-35-40-45° allt eftersom det blir kallare. Idén är att värmepumpen
arbetar effektivare och billigare på lägre temperaturer. Nackdelen är att man kan få knäppningar i radiatorkretsen
när värmevattnet pendlar i temperatur. Denna inkoppling kan se om du klickar här


Har du någon kommentar ?
Jag funderar på en terrawattpump, TW 90, och skulle vilja VETA om jag skall komplettera med i knäpptank.

Hälsningar
SW





[/quote]

Jag offererar ALLTID med acktank och extra radiatorpump om det är möjligt av utrymmesskäl, knäppningarna som uppstår vid varmvattenproduktion kommer i en Terrawatt TW90 av att vattnet relativt sakta kyls ner när värmepumpen tillverkar varmvatten, det blir ingen temprush men det kan ändå uppstå knäppningar.
Skrivet av: SW
« skrivet: 27 september 2009, 13:51:27 »

Men, som sagt jag säljer system med ack, och då uppstår inte problemet.
Och på Terrawatts kompaktpumpar blir det ingen temprusch vid växling då det sitter en fullflödes VVX för varmvattenprod. i dom.

För övrigt Pottaska HAR en mycket bättre energiupptagningsförmåga än tex sprit, även om jag inte håller med att man för den sakens skull ska borra kortare för det.
Jag har bytt köldbärare i några anläggningar från sprit till pottaska, och förångningstemperaturen har stigit med 10gr, det gör en hel del på COP värdet och livslängden på värmepumpen.


Hej

Terrawatt säger så här ang knäppningar:
2. Värmepumpen arbetar direkt mot radiatorkretsen och styrs av utetemperaturen. Varmvattnet prioriteras via en
växlande ventil och denna temperatur ställs separat. Detta kallar vi temperaturstyrning. Värmepumpens temperatur
varierar beroende på vad man har ute t ex 30-35-40-45° allt eftersom det blir kallare. Idén är att värmepumpen
arbetar effektivare och billigare på lägre temperaturer. Nackdelen är att man kan få knäppningar i radiatorkretsen
när värmevattnet pendlar i temperatur. Denna inkoppling kan se om du klickar här


Har du någon kommentar ?
Jag funderar på en terrawattpump, TW 90, och skulle vilja VETA om jag skall komplettera med i knäpptank.

Hälsningar
SW





Skrivet av: cougar
« skrivet: 21 september 2009, 19:34:42 »

Jag har letat efter information om det här med pottaska, den enda nackdelen lär vara att det är väldigt korrosivt, hur löser ni det?

Man häller i inhibitor i systemet, då angrips inte rörledningar inifrån.
om man får en läcka eller dräller pottaska på rörledningar eller metallföremål så sprutar man på citronsyra eller någon annan sur vätska så neutraliseras pottaskan
Skrivet av: Carl N
« skrivet: 21 september 2009, 16:10:18 »

Jag har letat efter information om det här med pottaska, den enda nackdelen lär vara att det är väldigt korrosivt, hur löser ni det?
Skrivet av: cougar
« skrivet: 19 september 2009, 19:38:02 »




Vid vilken temperatur skedde förångningen med pottaska?
Gäller det en bergvärmepump?


[/quote]

Bergvärme, förångningstemp innan byte -6gr, efter 4gr. brinetemp in 5gr
Skrivet av: Lexus
« skrivet: 19 september 2009, 18:36:58 »




Jag har bytt köldbärare i några anläggningar från sprit till pottaska, och förångningstemperaturen har stigit med 10gr, det gör en hel del på COP värdet och livslängden på värmepumpen.


Vid vilken temperatur skedde förångningen med pottaska?
Gäller det en bergvärmepump?

Skrivet av: cougar
« skrivet: 19 september 2009, 12:40:05 »

Men, som sagt jag säljer system med ack, och då uppstår inte problemet.
Och på Terrawatts kompaktpumpar blir det ingen temprusch vid växling då det sitter en fullflödes VVX för varmvattenprod. i dom.

För övrigt Pottaska HAR en mycket bättre energiupptagningsförmåga än tex sprit, även om jag inte håller med att man för den sakens skull ska borra kortare för det.
Jag har bytt köldbärare i några anläggningar från sprit till pottaska, och förångningstemperaturen har stigit med 10gr, det gör en hel del på COP värdet och livslängden på värmepumpen.





Skrivet av: digitalrobert
« skrivet: 18 september 2009, 22:07:34 »

Om installatören informerat om att problemet kan uppstå får man ju ta kostnaden själv, annars ska väl installatören ta det på egen bekostnad tycker man.
Skrivet av: Heddan
« skrivet: 18 september 2009, 21:15:11 »

CTC är ju billigare än Thermian plus att nu måste jag stå för installationen av knäpptanken...
I den kompletta installation och offerten ingick ingen knäpptank, tror det är svårt att kräva att installatören av VP:n skall ta den kostnaden...
Orsaken till knäppandet ligger ju minst lika mycket i installationen av radiatorerna och rören som gjordes för 25år sedan.
Skrivet av: digitalrobert
« skrivet: 18 september 2009, 20:46:34 »

Heddan->
Jag säljer i första hand system med lös ack och VVB, men har satt in några kompaktpumpar, stiebel-eltron och Terrawatt.
Har aldrig upplevt nägra hetvattenrushar vi växling på någon av dom...
Inkopplingssättet som kan orsaka problem med knäppande kallar Terrawatt för temperaturstyrning, du kan läsa mer om det här:
http://www.terrawatt.se/?pid=33
http://www.terrawatt.se/data/archive/2009-04-14/Flik7-5.pdf

OT:
Enligt http://www.terrawatt.se/data/archive/2009-04-14/produktblad.pdf
"Våra värmepumpar är anpassade till den effektiva och miljövänliga köldbärare som består av 27% pottaska
och vatten. Detta har svensk byggforskning visat redan i mitten på 80-talet. Därför kan Terrawatt värmepump
köras på kortare borrhål resp jordvärmeslang men ändå arbeta effektivare än andra värmepumpar."
Det är mycket man aldrig hört talas om.  :)
Skrivet av: digitalrobert
« skrivet: 18 september 2009, 20:30:29 »

Jupp jag vet det, tyvärr så trodde jag inte knäppningarna skulle bli så jobbiga att höra på. Idag skulle jag helt klart valt en CTC, det hade varit ett mycket mera ekonomiskt val och bättre ur komfortsynpunkt. Men det är ju svårt att ändra sig efter att pumpen är installerad...
Hur menar du mer ekonomiskt med CTC?
Om du köpte en komplett installation så står installatören för tanken väl?
Skrivet av: Heddan
« skrivet: 18 september 2009, 08:45:01 »

Thermias varvtalsstyrda pumpar tror jag gör problemet än värre genom att de inte varvar ner VB-CP innan växelventilen slår om. De skulle ha låtit VB-CP:n varvar ner innan växelventilen slår om så tror jag mina problem hade varit mindre...Nu skjuter pumpen ut dessa liter med hetvatten i full fart, en 140W CP pumpar ganska rejält.
Skrivet av: cougar
« skrivet: 18 september 2009, 06:56:23 »

Heddan->
Jag säljer i första hand system med lös ack och VVB, men har satt in några kompaktpumpar, stiebel-eltron och Terrawatt.
Har aldrig upplevt nägra hetvattenrushar vi växling på någon av dom...
Skrivet av: Heddan
« skrivet: 17 september 2009, 22:06:20 »

Jupp jag vet det, tyvärr så trodde jag inte knäppningarna skulle bli så jobbiga att höra på. Idag skulle jag helt klart valt en CTC, det hade varit ett mycket mera ekonomiskt val och bättre ur komfortsynpunkt. Men det är ju svårt att ändra sig efter att pumpen är installerad...
Skrivet av: kullabacken
« skrivet: 17 september 2009, 21:44:16 »

med tex ctc slipper du knäppningar..
Skrivet av: Heddan
« skrivet: 17 september 2009, 20:57:57 »

Och vad säljer du för system som slipper dom problemen, nu blev jag nyfiken...är det varvtalsstyrd pumpar eller?
Skrivet av: cougar
« skrivet: 17 september 2009, 20:20:13 »

OK, my mistake. har faktiskt aldrig hört talas om "knäpptank" förut, de system jag säljer har inte det problemet.
 Då förstår jag vad du menar och då räcker det säker bra med 100 L. Sorry
Skrivet av: Heddan
« skrivet: 17 september 2009, 14:32:33 »

Förstår inte riktigt vad cougar menar...jag vill inte ha en bufferttank som ger värme till radiatorerna medans VP:n gör VV, om det är det du menar. En halvtimme utan värme på radiatorerna märks inte ens när det är -30 ute.

1. Jag vill slippa knäppningarna som uppstår när växelventilen slår om från VV till värme. Den puff med extra varmt vatten skall ju fångas upp i knäpptanken och där blandas ut med det kallare radiatorvattnet innan det skickas ut till radiatorerna. 100l borde väl räcka för det.

2. För att utöka systemvolymen borde 100l räcka gott och väl, det fördubblar min volym på ett ungefär. Så då får jag längre körningar och kan ändå sänka Ingral A1. Hög Integral A1 har jag märkt ger mer knäppningar, men det är förmodligen ändå inget problem när knäpptanken är installerad.
Skrivet av: cougar
« skrivet: 17 september 2009, 14:06:42 »

Är inte 100 l lite snålt? en villacirk.pump pumpar ju ca 8 l/min och då är ju tanken spolad på ca 12 min.
Det tar ju längre tid än så att göra varmvatten.

desutom, när växelventilen växlar för varmvattendrift upphör inte flödet helt i radiatorkretsen då?
i så fall måste ju tanken kopplas från vp'n till toppen av tanken och retur från botten av tanken till vp'n.
sedan monteras ytterligare en cirkpump till radkretsen. tillopp från toppen av tanken och returen till botten
Skrivet av: Carl N
« skrivet: 17 september 2009, 13:55:15 »

Till veckan kommer rörmockaren och installerar en knäpptank. Den skall i första hand eliminera knäppningarna som blir efter VV-produktion. Men en fördel är ju att den också skall öka på min lilla systemvolym(radiatorer).
Knäpptanken är på 100 liter och visst skall den kopplas in så här:

FL från VP in i toppen på tanken.
Botten på tanken går ut på radiatorsystemets FL.

Jepp.
Skrivet av: Heddan
« skrivet: 17 september 2009, 12:43:31 »

Till veckan kommer rörmockaren och installerar en knäpptank. Den skall i första hand eliminera knäppningarna som blir efter VV-produktion. Men en fördel är ju att den också skall öka på min lilla systemvolym(radiatorer).
Knäpptanken är på 100 liter och visst skall den kopplas in så här:

FL från VP in i toppen på tanken.
Botten på tanken går ut på radiatorsystemets FL.

Annonser

Right Block

Vibrationsdämpare
Besök vår webshop, klicka här!
Energioffert.se
Energibutiken.se smarta varor på nätet, leverans till dörren
luftvärmepumpar, tillbehör, installationsmaterial, vi har allt!
Annonspriser

Online just nu!

Ad
CitCop - Värmepumpar med installation i hela Sverige
Besök oss idag
Annonsera i Värmepumpsforum, klicka här för att ställa e-postfråga och få mer info.
140x140vpforum-11.gif
kontakta oss för pris!