Mmm, först 2 meter 22 mm rör i pumpen, sen 30 cm 28 mm rör, sen en t-koppling till de två huvudstammarna som är 22 mm...
Nja, jag tyckte det var överkurs, speciellt när jag klämde in två ventiler och ett t-rör på de 300 mm som det gällde, hade blivit rätt mycket dyrare med ventiler och t-rör om jag gått på 28 mm på den korta sträckan, och dessutom - i mina ögon helt i onödan.
Hade det rört sig om några meter, och några rörvinklar eller böjar så hade jag nog satt in 28 mm.
Jag tror inte vi tänker så olika, skillnaden är nog mest att du är extrem åt ditt håll, och jag är lite mer flexibel, om det inte finns anledning att vara extrem.
Fast å andra sidan tror jag att du också är rätt flexibel i praktiken, men inte här i forumet, för då blir det ju ingen debatt. 

Och vilket problem innebär detta?

Finns det inte enkla program som kan räkna ut det där utan att man behöver dimensionera ett helt system.

Purmomaster borde väl funka? Man måste ju inte rita upp hela systemet, utan man kan räkna på en enstaka radiator med anslutningar om man vet tillgängligt tryck och flöde just där...

Jag gjorde naturligtvis dimensioneringen med ca 7 graders deltaT, som det skall vara över kondensorn.
Och jag fick till slut 2 larm, som trots allt låg bara just över gränsen, och rörde väldigt korta sträckor.
I fallet med 22 mm stammen som larmade så ansåg jag det vara onödigt att sätta in 28 mm rör utanför pumpen, när de interna ledningarna inuti pumpen bara är 22 mm...
På sträckan med 15 mm matning till 2 radiatorer rörde det sig om ca 600 mm rak 15 mm ledning som slutade i en 15 mm t-koppling och sedan in i var sin radiator.
I det senare fallet hade jag ju kunnat sätta in 18 mm ledning på den korta sträckan, vet faktiskt inte varför jag lät bli, men nu är i alla fall en av dessa radiatorer bortplockade, så det lär inte bli några problem där i alla fall.
Några missljud p.g.a. höga flöden har jag aldrig upplevt, ej heller några knäppningar, trots att jag kör en Nibe VP direkt mot systemet - om man vet om att det kan finnas risk för knäppningar så kan man montera på ett sätt som gör att det blir tyst trots värmeutvidgningen.

Kan du förklara hur man använder tabellen på sidan 27, kör man med linjal från vänster till höger.

Typ i mitt fall, 15 mm rör, och effekten 2.3 kW ger ca 45 pascal vid DT 20.
15 mm rör och effekten 4.6 kW (för att få det till DT10) ger ca 110 pascal.

?

Ja, med linjal, men du kan inte ha med effekten som en variabel i det diagrammet därför att det baserar sig på en vattentemp på 70-110gr.
Man får kolla rördim flödet, flödeshastigheten och pa/m

Jag vill nog hålla med Rickard om att det inte brukar vara några problem att få igenom flödet när alla radiatortermostater är öppna. Detta förutsätter att värmepumpen har en cirkulationspump som är hyffsat dimensionerad så att där är en del tillgängligt tryck kvar när det interna tryckfallet är borträknat.

Däremot så är väl den stora fördelen med en tank som gör radiatorerna flödesoberoende att när termostaterna stänger så är det fortfarande samma flöde över kondensorn.

100 pascals regeln, bryts den i 22 mm rören, eller i 12 mm rören (15 mm är väl vanligast) ?

Jag har ju själv dimensionerat mitt system, och använde 15 mm rör till mina raddar, 22 mm i stammarna, och enda stället som programmet larmade var i första sträckan med 22mm rör, till första förgreningen (typ en meter ledning), och till en kort sträcka där jag matade 2 raddar med ca 1 kW uteffekt vardera - via 15 mm rör.

Är inte detta en skröna?
"oftast kan inte radiatorkretsen ta emot det flödet som krävs för att få en låg diff över värmepumpen, därav nyttan separerade flöden"

Inte på en enda anläggning som jag varit på har det varit några problem att få till ett tillräckligt högt flöde i radiator eller golvvärmekretsen för att nå önskade 5-10 graders deltaT över värmepumpen, jag tror inte ens att jag haft cirkpumpen på högsta effekt på någon anläggning.

Sen är jag som alla vet lite skeptisk till att köra med så stor skillnad på primär och sekundär krets, precis som Roland skriver så innebär 60/40 i sekundärkretsen att värmepumpen måste jobba med 60/53 mot tanken.
Om man istället ökar flödet över radiatorkretsen så klarar man att hålla huset varmt med ca 54/47 - och DET tror jag ger värmepumpen längre livslängd.

Ju högre temp kompressorn tvingas arbeta med, desto högre tryck och desto större slitage.

När det gäller läckage i rör/rörledningar/kopplingar så tror jag att antalet starter påverkar negativt, speciellt på värmepumpar som saknar mjukstart.
Å andra sidan är det inte så ovanligt att mjukstarten krånglar och riskerar att kompressorn havererar p.g.a. fasbortfall eller för låg spänning på en av faserna, vilket kan innebära att kompressorn brinner (om motorskyddet är ställt liiiite för högt, eller om anläggningsägaren upprepade gånger startar om kompressorn efter att motorskyddet löst.

Det jag tror är de grundläggande kraven/förutsättningarna för lång livslängd är:

• Stabila flöden, oavsett om man använder tank + termostater, eller kör termostatlöst med fast instrypta flöden och en centralt placerad rumsgivare som styr värmetillförseln till fastigheten.
• Rätt deltaT över kondensorn. (5-10 grader)
• Rimligt antal starter - jag brukar säga att fler än 30 starter/dygn inte är nödvändigt för att få en fullgod värmekomfort i alla hus, de flesta hus klarar sig bra med 20 starter/dygn (Temperaturen i huset hinner inte påverkas märkbart även om kompressorn står still i en timme mellan kompressorstarterna)
• Så låg framledningstemp som möjligt, ju varmare vatten värmepumpen producerar, desto högre tryck och mer slitage.

Större volym, som en arbetstank eller volymtank innebär är sällan negativt, rent teoretiskt, så rent generellt är det en fördel att sätta in en tank, om man bortser från kostnaden.
Det går i många fall få till bra driftsförutsättningar även utan tank, om man fokuserar på lägsta möjliga investeringskostnad, och om man vet vad man håller på med, och om dimensioneringen gjorts på ett bra sätt.
Att sätta in en värmepump med 100% effekttäckning i ett "klent" radiatorsystem, utan tank, är t.ex. inte en bra lösning om man vill ha lång livslängd.

Jag har tank och min VP startar ca 8 ggr per dygn (när det är kallt), den går längre varje gång så driftstiden blir nog totalt den samma ( 2200 h på ett år. nästan).
 
- Om antalet starter påverkar livlängden så är en tank bra.
- Om långa körningar påverkar livlängden negativt så är en tank inte bra.
 
Jag tror på det första, finns säker en 50/50 fördelning i detta gäng som skriver här.
 
Starta en omröstning, vore kul att se vad alla tror.

Vid 60/53 avger radiatorerna mer värme än vid 60/40. Förmodligen motsvaras 60/40 i värmeavgivning från radiatorerna av 54/47. Jag har lite svårt att föreställa mig att det skulle finnas en optimal temperaturdifferens över radiatorerna som skiljer sig från den över pumpen. 

kör du med acktank med separat radpump så behöver du inte kompromissa med flödena, utan du kan justera in optimalt flöde över värmepumpen och optimalt flöde över raddarna.
Du kan ha en diff över värmepumpen på 5-6 grader och över raddarna 15-20 grader om det är optimalt.

Du behöver inte heller ha så hög hysteres som när du kör utan tank, ofta kan man köra med en hysteres på 5-6gr med tank men utan tank behöver man kanske 15-16 grader(övertemp)

Jag har märkt att mina anläggningar med tank har mycket mindre servicebehov än anläggningar utan tank.
Då menar jag fel med sönderskakade rör som antagligen beror på att rörledningarna skakar till vid varje kompressorstart.
även kompressorhaverier är vanligare i anläggningar utan tank

Om man kör acktank vid bergvärme, så blir antal starter per dygn färre, funkar det i verkligheten att man då får systemet att hålla längre innan den går sönder pumpen alltså?