Daikin har i många år använt inverters i deras luft/ vattenpumpar så det behöver du inte vara rädd för

Tack bopakoster för ditt inlägg, det stämmer med 10-15 cm kutterspån, innertaket är vävspänt, lite luft och sen brädtak. Yttertaket är spont, papp och betongpannor(men det är irrelevant för beräkningen, tror jag)

Beräkningen du gjort är intressant, har du ett program som gör det eller är det någon formel i excel? Hur ser en sådan formel ut?

Jag har använt formeln P=UxAxK i ett excalark, där
P är effekt i Watt,
A är yta i m2
K är temperaturskillnad inne/ute och
U är en konstant beroende på material och dess tjocklek, Dimensionen är W/m2,°K. Kallas U-värde

Jag har bara beräknat Effekt per grad temperaturskillnad på ditt takbjälklag dvs den yta på 102m2 som vätter uppåt och antar att U-värdet är 0,6 och att temperaturen där uppe på vinden är lika med utomhus. Yttertaket bortser jag från map isolering.
Efter tillbyggnad så är den ytan ersatt med väggar, fönster och ett nytt tak med andra bättre U-värden enligt tabellen och dessa ytors sammanlagda effekt/grad temperatutskillnad är med mina använda U-värden mindre än vad du har som förlusteffekt genom taket idag.
Antar att byggets vägglängd runtom är 40m och takhöjd 2,5m och fönster 10m2 och nya vinden är isolerad i bjälklaget 100m2

Jag vet ju inte U-värde för ytterväggarna idag, det är en fiberskiva innerst, någon slags isolering (gissar jag), lättbetongen och sen (gissar jag igen) någon yttre isolering innan putsen.
Fönstren är original 2-glasfönster så jag gissat att de har ett U-värde på 3,0 eller mer. Det är relativt stora fönster och en dubbeldörr till altanen med glas som är väldigt otät och verkar oisolerad så 10 m2 är det minst + altandörren.

Dessa uppgifter behövs inte till min tidigare beräkning eftersom bara förlusterna genom taket eller nya övervåningen ingår i den jämförelsen.

När du beräknar förluster har du med källaren och väggarnas längd runt om? Huset är ca 15x7,5 m och fasaden ca 3,2-3,4 m hög om jag räknar med den del av källarväggen som är  ovan mark. Det kanske är så lågt Uvärde på de delarna så de inte påverkar resultatet i någon högre utsträckning?

Jag har som sagt inte räknat på dessa delar. Bara gamla taket och nya tillbyggnadens ytor.

Och det intressanta är att du kan bortse från tillbyggnaden i din projektering av värmepumpen, kanske till och med minska lite på dess effekt om du isolerar tillbygget tillräckligt eller om du väljer att avstå från det och tilläggsisolerar vindsbjälklaget istället! (Tack vare den gamla ineffektiva isoleringen där)

Man brukar räkna 5000 kWh varmvatten för en schablonfamilj. Med fyra tonåringar varannan vecka verkar 6000 kWh en rimlig siffra, det blir ju som två på heltid. Det kan vara värt att fundera över hur stor varmvattenberedare det behövs. De som är inbyggda i värmepumparna är inte på mer än ca 180 liter.

Tack för ditt svar. Jag inser att det kommer att vara lite ojämn förbrukning men dimensioneringen bör ju vara efter topparna. 180 liter kan vara OK om man får ut 60 gradigt vatten och om man inte badar - jag får väl se till att "långduscharna" får ducha sist så löser sig problemet av sig sjäv 

Ska källaren värmas? Dåligt isolerade källare är stora värmetjuvar.

Räknar med att hålla 15 grader i källaren under första vintern och dränera/isolera utvändigt nästa vår eller sommar och sen får vi se vad som händer med insidan.

Det är troligen för lite vatten i radiatorsystemet för de pumpar som har föreslagits. Man brukar vilja ha 20 L/kW pumpeffekt för att det inte ska bli för många starter. Nu blir det bättre efter utbyggnaden men frågan är om inte en volymtank behövs.

Hur räknar jag på volym i de befintliga elementen? Det är originalraditorer, enkelpanel för det mesta och några sektionsradiatorer. De som varit och tittat har sagt att de tror att de ska vara "bra nog" utom i källaren där de är "frimärksstora" om jag vill ha bättre värme där. En av dem som lämnat offert har en 100 l volymtank som tillval men säger inte att det måste till.

Beräkningsprogrammen använder värden för områden, inte ett specifikt hus. Jag tycker inte man ska hänga upp sig på differenser där. Mikroklimatet tar programmen ändå inte hänsyn till. Ligger huset i en kall sänka eller en bit upp på en södersluttning? Är huset placerat så att solinstrålningen kan bidra till uppvärmningen? Sådant kan betyda mycket.

Just då det är baserat på område och inte specifikt hus så känns det ännu knepigare att de använder olika DUT och årsvärmemedel...

12 kW känns i häftigaste laget. En hel del av värmeförlusterna för närvarande är genom taket om det bara är kutterspån på vinden. Den förlusten försvinner till stor del, det nya taket kommer att vara betydligt bättre isolerat. Jag tror inte att värmebehovet kommer att öka med 10000 kWh/år (korrigerat för att en ensam kvinna inte lär göra av med mer än kanske 2000 kWh på varmvatten) som leverantör 2 förutsätter. Ett modernt nybyggt hus ligger inte på mer än ca 15 000 kWh/år om jag minns rätt och det är väl ungefär den isoleringsstandarden som tillbyggnaden får.

Jo, det är ett vävspänt tak, 3-4 cm luft och sen brädtak. På det det är nog 10-15 cm kutterspån och yttertaket är som du misstänkte 17 mm spont innan papp, läkt och betongpannor.
Vattenförbrukningen för tidigare ägare beräknades i enerkikalkylen till ca 750 kWh/år men är borträknat från den förbrukning jag angav. 
Jag har fått några indikationer på att om man bygger uppåt så ska man räkna med 25-30% ökning av uppvärmingsbehovet om man räknar med att allt annat är lika. Det blir ju inte helt rättvisande då taket kommer att bli mycket bättre efter tillbyggnad.
Jag tyckte spontant att 12kW kändes mycket så valet blir nog mellan 8 och 10 kW beroende på vad de andra har för förslag och vad svaren på mina frågor blir.

Jag förstår problemet, jag sitter lite med samma sak med planerad utbyggnad. Har dock hunnit bo ett år nu så har fått lite koll på förbrukningen nu. Tillslut föll dock valet på en inverterpump även om det länge lutade åt en 1245 på grund av att det var en mer inarbetad produkt. Eventuella barnsjukdomar förutsätter jag att leverantören står för men gissar att de ingående delarna är ganska välbeprövade eftersom jag tror att de är tagna från andra produkter i deras sortiment. Nu väntar jag bara på att få den installerad.

Mitt mest konkreta tips är att i alla fall ta in flera installatörer, dels så lär man sig en del på vägen och dels så kan det skilja väldigt mycket i pris på i övrigt helt ideniska offerter. Tex hade jag två som kostade lika mycket efter ROT som en annan kostade efter... Det man lär sig på de olika installatörerna använde jag så att jag ställde kompletterande frågor till de som varit tidigare så att alla fick samma chans att "vinna" jobbet.

Det där med bil och TV var förstås på lite skämt ;-)

Din tillbyggnad, menar du att du ska bygga till en övervåning på samma storlek, 102m2 eller är det en fristående byggnadskropp?
Inkluderar båda offerterna energibehovet för tillbyggnaden?

Ja, det blir en övervåning som är lika stor som första våningen.

Båda offerterna ska vara inklusive tillbyggnad. Det har varit en förutsättning för dimensionering och något jag varit väldigt tydlig med.

Det är sannolikt så att din tillbyggnad sparar energi i förhållande till nuvarande takisolering.

Jag ser det så här, effekten/delta T före är typ 60W/gradskillnad inne-ute genom taket och eftertillbyggnad c:a 40W/gradskillnad inne-ute genom nya väggar fönster och tak.
Förutsätter nuvarande och blivande U-värden enligt bilden.

Stämmer det så skulle jag gå på den offerten som räknar lägre på energibehovet.

För att bedöma U-värdet bättre, vad är det för typ och tjocklek på nuvarande isolering i takbjälklaget? Jag har räknat med sågspån 1dm på 17mm takpanel.
Citat: "Det är kallvind med kutterspån i bjälklaget mellan boyta och vind"

Jag vill tro att du menade väl med ditt inlägg men jag förstår inte vad det tillför annat än förslaget med inverterstyrd pump?

Punkt 1 är väl den rimligaste om man vill göra rätt!
Punkt 2, verkar inte som du hittat rätt säljare då, fråga fler och kör på nåt medelvärde.
Punkt 3, gör ni likadant när ni köper bil eller TV? I så fall är det ju Volvo 245 och tjock-TV 

Jag menade väl och själv har jag kört på punkt 3. (har även platt-TV och bil från 2010  )

Finns ju flera sätt att "angripa" detta:

1. Bygg ut huset och bo där i ett år och duscha/bada...

Vi kommer inte att hinna bygga innan vintern och att bo två vintrar med nuvarande värmelösning är inte rimligt..

2. Låt någon säljare göra en kvalificerad gissning/beräkning för er kommande förbrukning och dimensionera hål och pump efter det.

Det är ju det vi gjort och därför jag ställer frågan, vi har fått två väldigt olika svar/förslag. Förstår inte vad du menar?

3. Skaffa en varvtalsstyrd (inverter) pump (finns hos Nibe och Daikin) som anpassar...

De uppgifter jag fått är att de är markant dyrare och att de ligger högt i skadestatistiken hos försäkringsbolagen, att de helt enkelt inte är färdigutvecklade och driftsäkra nog ännu. Daikin har ju dessutom precis lanserat sin bvp och jag vill inte satsa på en så oprövad häst och drabbas av alla barnsjukdomar.

Delen ni bygger ut blir väl förmodligen energisnålare än befintlig byggnad och om ni bygger övervåning kanske ni passar på och isolerar så det blir nog väldigt svårt att innan det är klart att veta framtida förbrukning. Den gamla damen hade visserligen 25 grader på en våning, ni kanske har 21 men höjer temp i källaren och duschar varje dag så hennes förbrukning behöver inte alls stämma med er.

Ja, det är ju rimligt att ett nybygge blir bättre än det som är från -57 och det blir ju övervåning vilket inte är lika energikrävande som att bygga "åt sidan". Det är även rimligt att tro att en barnfamilj har andra vanor än en 94-åring.

Jag vill tro att du menade väl med ditt inlägg men jag förstår inte vad det tillför annat än förslaget med inverterstyrd pump?

Finns ju flera sätt att "angripa" detta:

1. Bygg ut huset och bo där i ett år och duscha/bada och ha det så varmt som ni vill ha det för att trivas (dvs snålkör inte) då vet ni ju er årsförbrukning. Man kan ju även för att få bättre beräkningsunderlag sätta dit en termometer med minne (typ max/min) för att se vilken er högsta framledningstemp är under det året. Sen tar ni in offerter från ett antal leverantörer som beräknar anläggninen efter ert faktiska behov.

2. Låt någon säljare göra en kvalificerad gissning/beräkning för er kommande förbrukning och dimensionera hål och pump efter det.

3. Skaffa en varvtalsstyrd (inverter) pump (finns hos Nibe och Daikin) som anpassar effekten efter husets behov både före och efter tillbyggnaden. Dimensionera hålet efter pumpens maxeffekt. Man kan ju tänka att man tar extrakostnaden för extra borrning från det man skulle behövt betala extra till elbolaget om man hade kört på alternativ 1 istället.

Delen ni bygger ut blir väl förmodligen energisnålare än befintlig byggnad och om ni bygger övervåning kanske ni passar på och isolerar så det blir nog väldigt svårt att innan det är klart att veta framtida förbrukning. Den gamla damen hade visserligen 25 grader på en våning, ni kanske har 21 men höjer temp i källaren och duschar varje dag så hennes förbrukning behöver inte alls stämma med er.

Hej,

ny på forumet och har nyligen köpt ett äldre hus där jag inte har flyttat in ännu men försöker få till en bergvärmeinstallation innan årsskiftet.
Ett problem jag har är att jag vill att leverantörerna ska hjälpa mig med dimensionering av vp med förutsättningen att jag kommer att bygga till en våning till inom en "snar" framtid och inte vill sitta med en underdimensionerad vp eller för kort hål.

Jag har fått lite olika uppskattningar på vad framtida energibehov kommer att vara och det är svårt för mig som lekman att veta vad som är rimligt.

Huset är byggt -57 med en oljepanna men den används inte utan en elkassett/elpanna är det som genererar värmen idag. Ytan är 105 m2 med oinredd källare på 102 m2, lättbetong i väggarna och puts på det i markplan, ca 60 cm av källarväggen är ovan mark. Det är kallvind med kutterspån i bjälklaget mellan boyta och vind. Elementen, eller "raddarna" som det verkar heta här  , är original med enkelpaneler utom ett par sektionsradiatorer. Några med originalvred, några med termostat monterade. 
Den gamla damen som bott i huset innan hade ca 25 gr varmt i markplan och 15 gr i källaren och energideklarationen som jag fick av mäklaren säger att huset använt  24476 kWh/år normalårskorrigerat värde(graddagar) och 25687 kWh/år normalårskorrigerat värde(energi-index).
Det står också att energiprestanda är 147 kWh/m2 och år, förbrukningen är mätt från 1206 till 1305.   

Jag har för avsikt att dränera grunden och sätta en markskiva/isodrän utvändigt till våren(lite isolering), kanske ska jag även isolera källarväggarna utvändigt ovan mark?
Sen tänker jag bygga till ett våningsplan så ytan ökar med ca 100 m2 inom 1-1½ år men här blir det troligen regelstomme och bättre isolering i tak.

Vi kommer att bo 2 vuxna heltid och 4 tonåringar varannan vecka vilket troligen kommer att ställa krav på varmvattenproduktion de veckorna.

Min fråga är om någon kan ge mig tips på hur mycket mer energi som huset kommer att kräva för uppvärmning och hur mycket som kommer att krävas för varmvattenproduktion?

Jag har hittills fått två förslag från olika leverantörer av vp som räknat på väldigt olika energibehov och jag förstår inte varför de kommer fram till så olika siffror?

Lev1:
Totalt energibehov 31 000 kWh/år varav varmvatten 6 000 kWh
DUT -20 gr C
Årsmedeltemp 5.9 gr C
Borra 155 m
Effektbehov max 10,7 kW
Föreslagen effekt vp: 8kW

Lev2
Totalt energibehov 37 100 kWh/år varav varmvatten 4 500 kWh
DUT -18 gr C
Årsmedeltemp 6,6 gr C
Borra 184 m
Effektbehov max 13,3 kW
Föreslagen effekt vp: 12kW

Det är klart att de föreslår olika effekt på värmepump och längd på borrhål men jag förstår inte varför man har olika årsmedeltemp eller DUT (det borde väl vara samma för båda kalkylerna, de utgår ju från samma fastighet..?). Det finns lite fler detaljer i energikalkylerna men de tar inte upp så mycket av samma parametrar...?
Sen förstår jag inte hur de kan ha så olika bedömning av vad mitt behov kommer att vara av varmvatten och uppvärmning efter tillbyggnad?
Jag har också frågat
Kan någon på forumet säga något om hur mycket man "brukar" räkna med att energibehovet ökar vid tillbyggnad på ett äldre hus? Finns det någon hyfsat tillförlitlig formel för det eller är det omöjligt att säga på förhand?

Ser fram emot några kloka ord till hjälp att förstå vad som är rimligt och som kan hjälpa mig att göra ett vettigt val. Säg gärna till om det är någon info som saknas för att svara på frågan.