nu bubblar det inte längre En kyltekniker som pappa känner har varit här idag och fixat den. Det saknades köldmedia. Känns grymt SKÖNT att just han kollade och fixade detta, han är grymt kunnig. Jag frågde om hp/lp vakterna, han sa: inget problem jag kan kolla när dom löser ut.... Jävligt fränt att se på hans digitala instrument temperatur och tryck när vakterna löste ut. (känns rätt skönt att veta att skydden fungerar) Nu ska jag göra ett plc program för att styra värmepumpen. Sitter här i pannrummet och njuter av ljudet från scrollkompressorn  

CarlN:

Jag är amatör och inte en kylproffs med en bunt installationer och reparationer och felökningar i ryggen, och därmed kan ha fel, men min resonemang är följande:

Det beror på om vi pratar normaldrift eller felläge, också om vi pratar TXV eller kapillär som strypdon, nu vet jag inte vad som finns i just den här maskinen.

I normaldrift i en TXV-system har man tillräckligt med köldmedie för att väta hela evaporatorns inneryta och expansionsventilen (TXV)  trottlar ned flödet till lagom takt allt efter det hinner koka av och kompressorn kan hålla upp trycket så att all gas tvingas att kondensera i kondensorn vid önskad temperatur.

Vid gasbrist så hinner det bli torrt och varmare långt innan sensorbulben för TXV på evaporatorns utgång och TXV öppnar för fullt för att försöka fylla på den saknade köldmediet och kompressorn upprätthåller inte trycket nog för att göra fullkondensering utan det hela liknar mera en kapillärrörstrypning med gasbubblor i kondensatet. Traditionellt vill man inte ha gasbubblor i kondensatet när det är TXV då bubblor ger vibrationer och ventilrörelser i TXV som sakta sliter ner den efter lång tid - dessutom är gas som passerar strypningen bortslösad kompressorarbete.

Kapillärrörstrypning så tillåts det ofta att det bubblar en smula i kondensatet även innan strypningen då systemet oftast är kritiskt fyllt och beroende på driftfall (dvs. temperaturskillnader) ibland bubblar eller inte bubblar i flytande linan då flödet i kapillären är ganska så konstant då om evaporatorn är kall så är det mer köldmedie där och i receivern än kondensorn och mellanskillnaden i köldmedievolym som fattas för att upprätthålla flödet i kapillären blir då gasblåsor som fyller ut och i andra fall när evaporatorn kokar upp fort för att det är varmare (eller kondensorn hålls kallare) så är det kondensorn som är mer fylld, trycket högre så att det fullkondenserar och det är utan bubblor i kondensatet.       
 
Kapillärrörsystem är betydlig stelare i regleringen med en kritisk fyllning för en sweet-spot vid en viss temperaturförhållande både i delta och absolut temperatur och ger sämre resultat ju längre ifrån sweetspot-läget man är temperaturmässigt, medans TXV-system är betydligt mer adaptiv - vilket också märks på maskinernas prislappar...
 
kort sagt med kapillärsystem så offrar man lite av den möjliga verkningsgraden över större temperaturområde för att istället få en robustare system med färre rörliga saker som kan gå sönder och billigare att tillverka.
 
---

lulegurra:

Att kompressorns ljud  ändrar karaktär beror på att den blir fullt belastad först efter ett tags snurrande - även din kyl och frys ändrar ljudkaraktär från starten till några minuters gångtid så det är att se som normalt så länge det inte låter uppenbart illa.   

Jag ställde upp en kylkrets i coolpack med 1 grad brine med 5 grader överhettning i evaporatorn och 55 grader med 5 grader underkylning i kondensorn - 0% i värmeförlust i kompressorn (antar att den är välisolerad och alla förluster går ut med hetgasen som extra värme), kompressor med 0.7 i isentropisk verkningsgrad så hamnade hetgasen på 93.6 grader C med R407C - inte särskilt långt ifrån ditt värde.   

Hur kall är vätskelinan kring tittglaset - är den mycket under 55 grader och det är bubbelström så kanske det är värt kostnaden att låta en kylnisse titta igenom anläggningen, väga in kvarvarande köldmediemängd och se om något fattas, och om det fattas, jaga pysläcka och laga samt byta till ny köldmedie (R407C fraktionerar sig vid läcka och får fel proportioner mellan gaserna och därför byts ut helt om det saknas för mycket gas).  Men det är inget som behöver göras i morron akut som jag ser det, då du fortfarande har god värmeproduktion och inte någon överdriven het hetgas , men behöver göras snart då bubblor sliter på TXV med sina vibrationer om du har TXV i din maskin, medans är det kapillärsystem så kan man nog vänta bra mycket längre tid då bubblor inte sliter i ett kapillärrörsystem, ja, såvida hetgasen inte sticker iväg i temperatur.

Ha koll på bubbelströmmen och upplever du att det blir mer och med bubblor med tiden (och hetgasen stiger trots samma brinetemperaturer)  så är det läge att ta dit kylnisse då systemet läcker.


En variant om köldmediemängden visar sig  OK är att TXV kanske inte fungerar som den skall (fastnat i öppet läge, en trasig sensorbulb brukar istället stänga TXV nästan helt) och släpper på flödet fullt oavsett lastsituation och man får bubblor i kondensatet av tidigare nämnda fall - då borde du i det läget ha kall flashgas på sugledningen ända in till kompressorns rörinlödning med på i stort sett på graden samma temperatur hela rörvägen mellan evaporatorn och kompressorn -  annars brukar det höja sig någon eller några grader på sträckan i varm rum och framförallt brukar det finnas lite värme några cm  ut på röret ut från kompressorn pga. dess egen värme som leds ut - är det lika kallt ända in till kompressorn och kanske tom. området kring rörets infästning som utloppet på evaporatorn så har man troligen flytande köldmedie ända in till kompressorn - inte bra alls speciellt om det är rotary eller scroll då det går rakt in till pumpdelarna och det finns risk för vätskeslag.       

---

Om du läser i gamla trådar - främst skrivna på vinter/vårkanten när kompressorn oönskat stänger av sig plötsligt när det är 20 minus ute  så ser man att hetgastemperaturen kan vara över 110 grader C när kallbrinetemperaturen är i flera minusgrader efter en hel kallvinters värmepumpaden av jordvärme och all jord till slut blev isblock (dvs. slut på värmemagasinet)

Med andra ord 95 grader C i hetgas är inget att bli kallsvettig över, däremot om den närmar sig 110 grader...
 
 ---

Varför jag inte säger mer exakt än så beror på hur pass bra kompressorns verkningsgrad är (den sk. isentropiska verkningsgraden) vilket variera mellan val av olika kompressorer och framförallt dess storlek - småkompressorer har generellt lägre verkningsgrad (och varmare hetgas) än större kompressorer.

Om du hittar någon uppkörningsprotokoll från tiden när den installerades så får du lite siffror att jämföra med och den vägen avgöra om den avviker mycket från när den installerades. 

Det är R407C och det kommer en ström av bubblor hela tiden. Det skummar till först sen ligger det helt stilla i synglaset i några sekunder sen skummar det igen och efter en liten stund så kommer det bubblor. Upplever att kompressorn låter annorlunda från början tills sen när bubblorna kommit igång.

Jag mätte hetgasen igår och den gick upp till 95grader vid 55 ut på elementen. Ska mäta mer sen men nu i början på veckan ska jag jobba nästan dygnet runt. (kanske sparar ihop till en renovering av värmepumpen..  )

Det är finns luft i både köld och värmebärare. Men inte så mycket på varmasidan tror jag. Ska fixa bort detta. Jag startade upp v-pumpen för fösta gången i lördags kväll. Har i princip fått denna värmepump då han som hade den tidigare inte fått den att fungera då den bara löst ut på Hp-vakt hela tiden. Han hade nyss köpt huset och orkade inte fundera och köpte en ny. Smutsfiltret var helt igen stoppat och det var fullt med smuts i kondensorn.


Stort tack för hjälpen och mycket bra tips  Ska kolla vidare  Fast det verkar ju inte vara så låvande då hetgasen vara så hög... 

Har startat upp en jordvärmepump som stått 1år. Det bubblar i synglaset, men den ger mycket bra med värme. Kan det vara för lite köldmedium? Kan det vara skadligt för kompressorn att köra ändå? Tänkte köra nån vecka och kolla så den funkar bra i övrigt innan jag ev fyller på, kollar upp vad det är. Det är en scrollkompressor och värmepumpen är från 1998.