Värmepumpsforum allt om värmepump och värmepumpar
VärmepumpsForum Allmänt => Värmepumpar och installationsfrågor. => Värmepumpar - Mark/Berg och Sjövärmepumpar. => Ämnet startat av: karlmb skrivet 04 juli 2011, 20:14:35
-
Hej alla!
Vad trevligt forum ni verkar ha här! Påminner lite om ett forum jag hänger mkt på, etanol.nu (ligger ner fn pga översvämningar i Köpenhamn..) Ni kan hitta samma mitt nick där.
Undrar ni över något om etanolkörning så ska jag försöka hjälpa till...
Jag får väl börja att presentera mig och mitt projekt;
Jag har en större villa (ska bli omkring 240m2 när den är klar), vid en sjö.
Har sedan länge planerat att dra in sjövärme så jag har ordnat vattenburen golvvärme och acktankar+vedpanna.
När jag hittade acktankarna hittade jag en större vp, en CTH, är den bekant..?
Det är en slags lektion i hur en vp borde byggas, enligt en forskargrupp på Chalmers under 80-talet när hela vp-branschen kom i vanrykte.
Den är rätt kraftig, drar 6kw eller så bara i el om jag inte minns fel.
Den har suttit i källaren på ett bostadsrättshus och återvunnit ventilationsvärme vad jag förstod, tills ägarna ville ha ytan till bordtennisbord eller nåt...Kanske var de aldrig nöjda med funktion pga klåpar installation och valde bort den. huvuddunk
Iaf. någon som har någon info om den (blå hammarlack på utsidan och endast reläer utan elektronik på insidan)?
En manual hade suttit extremt fint! ::)
Jag har nu äntligen tagit mod till mig och bett sjöägaren om tillstånd att lägga ut en slang, och enligt kommunen ska det vara OK, bara man söker tillstånd och ritar in allt på karta osv.
Den första frågan som har dykt upp är hur jag enklast räknar ut hur lång sjökollektor jag behöver för huset och pumpen?
Jag hittade http://www.vpw2100.com och enligt det programmet är schablonbehovet inkl hushålls el 35300 kWh.
Jag räknar efter egen uppskattning att huset borde dra ca 25000 Kwh inkl hushållsel, då det med nuvarnde boyta drar omkring 20000 på ren el. (ca 120 m2). Jag bygger till uppåt och kommer att ha ca 50cm isolering i taket + 3-glasfönster av modernt snitt.
Uppskattad energiförbrukning enligt http://www.vpw2100.com är:
Toppeffekt: 7.2 kW
Uppvärmning: 14000 kWh
Hushållsel: 6500 kWh
Varmvattenbehov: 4500 kWh
Energiförbrukning totalt: 25000 kWh
Scahblon enligt (SEV): 35300kWh
Jag vill absolut inte lägga ut för lite slang utan ha en ganska rejäl marginal, ngt som jag förstått de flesta här rekommenderar också. Pumpen är ju rejält tilltagen också så jag antar att man bör undvika att sätta dit för liten kollektor för den med.
Hur lång kollektor bör jag beställa?
Så, vad säger panelen, hur ska jag börja..? Jag har fått tag på en kollektortillverkare i närheten, Pemtec, så själva utläggningen kommer troligtvis att gå smidigt mha båt och snurra.
Sjön är mellan 2 och 6 meter djup i det aktuella området och jag har redan grävt ned 40mm vattenslang till stranden.
Jag vill göra så mycket som möjligt av jobbet själv och helst bara tillkalla en kyltekniker när/om jag måste ordna kylmedium i själva pumpen.
Tacksam för all input, här verkar finnas kompetens så det räcker och blir över! Thumbsup
MVH/
karlmb
-
Strömmar vattnet? om inte så kan man råka ut för att det bildas is runt slangarna och man lyckas knappt hämta upp ngt alls. Vet ställen där det hänt.
6kw kolvkompressor med R22 eller kanske R12 som är 30 år gammal , njaa köp en ny maskin. Det kommer bli bättre *vinkar*
-
Strömmar vattnet? om inte så kan man råka ut för att det bildas is runt slangarna och man lyckas knappt hämta upp ngt alls. Vet ställen där det hänt.
6kw kolvkompressor med R22 eller kanske R12 som är 30 år gammal , njaa köp en ny maskin. Det kommer bli bättre *vinkar*
Det är en rätt stor sjö och lite flöde är det nog från två håll tom. Kan inte tänka mig att det är en olämplig sjö för projektet.
Gammal..? OK, men är det i princip något som är betydligt bättre idag?
Jag tänker mig gällande logiken, ngn form av PC-PLC styrning i slutändan, sånt är ju rätt enkelt idag.
Vad har mer utvecklats sedan 80-talet?
Ljudnivå kan förstås visa sig bli ett problem, men den ska stå i en liten källare som man normalt inte vistas i, med rätt bra ljudisolering uppåt.
En kompressor kan man vid behov väl plocka från en butikskyl, de ser väl likadana ut idag som för 30 år sedan?
Att jag trots allt vill försöka beror kanske på att jag brukar få ihop det mesta, har renoverat bilar och motorer så det borde inte bli så svårt tror jag... :)
-
Var nere i källaren nu, förkortningen CTH kan även tydas ut: "Cold To Heat"
Ingen klocka som ringer..?
-
Dåså bara att satsa då :)
Kyltekniken är den samma idag som då det begav sig, men dagens kompressorer är lite bättre. Du får nog problem att få tag i köldmedium om du har R22 eller R12 eftersom dem är förbjudna.
Jag skulle ta en scrollmaskin tyst och effektiv men då får du ju inte pyssla förstås.
-
Dåså bara att satsa då :)
Kyltekniken är den samma idag som då det begav sig, men dagens kompressorer är lite bättre. Du får nog problem att få tag i köldmedium om du har R22 eller R12 eftersom dem är förbjudna.
Jag skulle ta en scrollmaskin tyst och effektiv men då får du ju inte pyssla förstås.
:D Så ska det låta!
Jo, jag förstår att några procent effektivare kanske kompressorer kan vara.
Helt säkert är det nog R22 eller R12, men går det inte att bygga om och byta till lagliga grejor?
Kompressorn är ev ändå kass, så systemet ska ju öppnas.
Jag vill, jag villl! *roflmao*
-
Skulle man rentav kunna få tag på en scroll-kompressor...?
Var köper man kompressorer?
-
ahlsell dahl kylma refrico thermia massor av ställen
-
OK, tack för listan.
Finns det något principiellt som hindrar att man går från gammal kolvkompressor till modern scroll?
Är kolv billigare eller det ingen större skillnad?
-
Var nere i källaren nu, förkortningen CTH kan även tydas ut: "Cold To Heat"
Ingen klocka som ringer..?
Eller Chalmers Tekniska Högskola...
Jag skulle tro att ett kompressorbyte och ombyggnad till vatten/vatten kostar ca 50 000:- För ytterligare 10 000:- får du en ny 15kW Nibe med modernare styrsystem, nya pumpar och ventiler, flera års garanti, etc.
-
Var nere i källaren nu, förkortningen CTH kan även tydas ut: "Cold To Heat"
Ingen klocka som ringer..?
Eller Chalmers Tekniska Högskola...
Jag skulle tro att ett kompressorbyte och ombyggnad till vatten/vatten kostar ca 50 000:- För ytterligare 10 000:- får du en ny 15kW Nibe med modernare styrsystem, nya pumpar och ventiler, flera års garanti, etc.
Jo, de har varit lite lustiga på Chalmers.. *roflmao*
50000 låter mkt dyrt, jag räknar med betydligt mindre..
Ombyggnad till vatten/vatten behövs inte, pumpen är vatten/vatten redan, de hade vvx på vinden tror jag.
Och förhoppningsvis är de interna vvx i pumpen av bra kvalitet och dimension, det skulle ju vara en demopump eller hur man ska uttrycka det.
Vad kan en modern kompressor kosta? 8000:-? Fyllning och injustering av kyltekniker?
Behöver man byta ngn ventil eller liknande om man byter kylmedia på samma gång, eller handlar allt om att justera in och välja rätt kompressor?
Ngn som kan länka till relevant info om hur man räknar på kylmaskiner i samband med kylmediabyte..?
Resten skulle bli lite lödning + koppla in den till mitt acksystem på bästa sätt.
Läste nånstans att en större pump bör kopplas in med cu 28 rör, och det kan jag nog fixa, vvb på 800l som varit kopplad mot pumpen från början har jag redan på plats bredvid (som vanlig acktank för pannan).
I den har jag monterat vv-slingor av glödgat oljerör (Cu), som jag kommer att förvärma ingående vv med till ordinarie vvb.
-
Ett kompressorbyte i en normal villapump brukar kosta ca 30 000:- vad jag har förstått. Din pump är lite större, så jag antar att själva kompressorn är dyrare. Det kanske till och med sitter två kompressorer i den?
-
Ett kompressorbyte i en normal villapump brukar kosta ca 30 000:- vad jag har förstått. Din pump är lite större, så jag antar att själva kompressorn är dyrare. Det kanske till och med sitter två kompressorer i den?
Jag tror det bara är en kompressor.
30000? Är det med allt arbete? Hur mkt är material?
-
Utöver det kan man väl nämna att det rekommenderas att värmepumpar arbetar mot flytande kondensering och inte mot acktank för bästa möjliga verkningsgrad och driftförhållanden (längst livslängd, bäst besparing).
-
Utöver det kan man väl nämna att det rekommenderas att värmepumpar arbetar mot flytande kondensering och inte mot acktank för bästa möjliga verkningsgrad och driftförhållanden (längst livslängd, bäst besparing).
Ja, det betyder att jag ska se till att alltid köra in så kallt vatten som möjligt i vp, dvs helst returen från golvvärmen i mitt fall.
I praktiken betyder väl det alltid (om man har en överdimensionerad vp) att jag ska ta vattnet från botten på acktanken dit returvattnet från huset leds.
Sedan får man välja en temp när vp ska stoppas då tempen byggts upp ner till botten på tanken.
Eller har jag missat något?
-
"Flytande kondensering" är inte så märkvärdigt som det låter. Det betyder bara
att styrsystemet till VP har förmågan att stoppa pumpen på olika sluttemperaturer.
Motsatsen är "fast kondensering" och då ställer man in en fast temperatur som VP
kör mot i varje cykel.
Om du alltså får till en styrning som inte låter pumpen tillverka varmare vatten än
vad som behövs vid varje givet tillfälle så har du också åstadkommit "flytande kondensering"
och detta kan man förstås göra med vilken on/off-pump som helst...
Många tror att VP-körning mot ack.tank medför att man måste köra fast kondensering,
men så är naturligtvis INTE fallet.
-
"Flytande kondensering" är inte så märkvärdigt som det låter. Det betyder bara
att styrsystemet till VP har förmågan att stoppa pumpen på olika sluttemperaturer.
Motsatsen är "fast kondensering" och då ställer man in en fast temperatur som VP
kör mot i varje cykel.
Om du alltså får till en styrning som inte låter pumpen tillverka varmare vatten än
vad som behövs vid varje givet tillfälle så har du också åstadkommit "flytande kondensering"
och detta kan man förstås göra med vilken on/off-pump som helst...
Många tror att VP-körning mot ack.tank medför att man måste köra fast kondensering,
men så är naturligtvis INTE fallet.
Aha, det börjar klarna, tack!
En stormP-lösning kanske kan vara att använda shuntautomatikens arm och låta den påverka en micro-brytare på lämpligt sätt... :)
-
Ingen som har någon kommentar gällande hur lång kollektor jag bör lägga ut?
-
Ingen? ???
-
Ja, det beror ju på vilken effekt du tänker ta ur sjön. En värmepump med 6 kW inmatad effekt verkar ju något overkill till de specifikationer på energiförbrukning du har angivit.
-
Ja, det beror ju på vilken effekt du tänker ta ur sjön. En värmepump med 6 kW inmatad effekt verkar ju något overkill till de specifikationer på energiförbrukning du har angivit.
Jag skrev ju det i min första post:
Uppskattad energiförbrukning enligt http://www.vpw2100.com är:
Toppeffekt: 7.2 kW
Uppvärmning: 14000 kWh
Hushållsel: 6500 kWh
Varmvattenbehov: 4500 kWh
Energiförbrukning totalt: 25000 kWh
Scahblon enligt (SEV): 35300kWh
Jag vill absolut inte lägga ut för lite slang utan ha en ganska rejäl marginal, ngt som jag förstått de flesta här rekommenderar också. Pumpen är ju rejält tilltagen också så jag antar att man bör undvika att sätta dit för liten kollektor för den med.
Jag vet att om pumpen drar 6 kw och en COP på 3 ger mig 18 kW, så är det overkill.
Men jag har ju redan pumpen, den kostade inte mkt, och den kan ev. inverterstyras hade jag tänkt...annars kör jag ju mot stora acktankar, har 800 + 500 l på plats.
Ett annat alternativ om det visar sig att jag måste byta kompressor är ju att sätta dit en mindre komptressor, men utnyttja de större och effektivare kondensor och evaporatorerna...?
-
Ingen som har någon kommentar gällande hur lång kollektor jag bör lägga ut?
OK, huset drar max 7,2 kW skriver du?
I så fall ska 400 m sjövattenslinga räcka fint, men risken finns ju att du bygger till huset eller höjer värmen inne eller nått, så för att få marginal så behöver du kanske 600 m (2 x 300).
Marginalen kan även behövas då du inser att du behöver en ny effektiv VP och inget gammalt skräp.
Jag har inte så jättestort förtroende för teoretiskt insnöade proffessorer som bygger värmepumpar. ::)
-
Om du ska byta kompressor så kan du lika gärna passa på att byta expansionsventil också. Sen kan du välja vilket köldmedie du vill ha och anpassa bygget efter det. Är det en överdim. vp så kan man ju slå till med R134a och få en tyst och fin maskin med fina varmvattenegenskaper. Annars finns ersättningsgas för R22 vilket brukar vara R417a. b00k
R404A borde också funka. Som sagt, byt expansionsventil och kombinera efter det.
Här är det ju lite speciella krav, men i en vanlig villa pump så är 30 000:- i grövsta laget för ett komp.byte.
Då menar jag arb + mtrl. Thumbsup
-
Om du ska byta kompressor så kan du lika gärna passa på att byta expansionsventil också. Sen kan du välja vilket köldmedie du vill ha och anpassa bygget efter det. Är det en överdim. vp så kan man ju slå till med R134a och få en tyst och fin maskin med fina varmvattenegenskaper. Annars finns ersättningsgas för R22 vilket brukar vara R417a. b00k
R404A borde också funka. Som sagt, byt expansionsventil och kombinera efter det.
Här är det ju lite speciella krav, men i en vanlig villa pump så är 30 000:- i grövsta laget för ett komp.byte.
Då menar jag arb + mtrl. Thumbsup
Tackar, det var precis sån info jag var ute efter!
Jag antar att en kylinstallatör kan göra allt detta, men finns det någonstans jag kan läsa på för att lära mig lite om komponentval och beräkningar..?
-
En annan fråga, om man nu ändå skulle byta kompressor o växelventil, finns det ngn anledning att inte även gå över till Propan eller annat trevligt medium?
-
R134a det trevligaste av köldmedium Thumbsup
-
R134a det trevligaste av köldmedium Thumbsup
Jaha..
men jag tänkte undvika sånt som man måste ha kylcert för att komma över...
Finns det några nackdelar med Propan förutom att det är explosivt...?
CO2?
...?
-
CO2 funkar inte, enorma tryck och specialprylar. Har du chansen att bygga en vp själv som du har nu. R134a.
Låga tryck och ingen hög hetgas, skonsamt för kompressorn samtidigt som det gör 70 grader om du vill det. Thumbsup
-
CO2 funkar inte, enorma tryck och specialprylar. Har du chansen att bygga en vp själv som du har nu. R134a.
Låga tryck och ingen hög hetgas, skonsamt för kompressorn samtidigt som det gör 70 grader om du vill det. Thumbsup
OK, låter ju bra! Thumbsup
-
OK, jag missade vintern och får försöka få igång grejorna till hösten istället!..
Ska lämna in anmälan till kommunen nu tänkte jag så det är gjort.
Blir nog en 500 m slinga trots allt, 40 eller 50 mm. Vill INTE underdimensionera.
Ser en fråga nu som de vill ha svar på: Köldbärarvätska (Brine vad jag förstår): Typ (Namn), mängd, Innehåll inkl tillsatsämnen. Säkerhetsdatablad bifogas Ja/Nej.
Vilka olika kb har man att välja på, sprit som sprit?
Vad finns det för varumärken? Något som är billigare än de andra?
-
Lite mer info om vad som står på själva dataskylten på CTH-pumpen:
CTH1 Nr:810018
Värmeeffekt: 20 kW
Kyleffekt: 15 kW
Motoreffekt: 4,4 kW
cirkulationspump: 01 kW
Märsktröm: 11 Amp
Det sitter bara en pump inuti den, vad jag förstått är det på kb sidan men jag kan ha fel..har inte kollat så noga än.
-
OK, om du väljer att sätta i en ny kompressor i den och väljer en ny scroll för en 20 kW VP och sedan också byter exp.ventil, fyller det hela med R134a så får du en fin maskin som kommer att ge ungefär 12 kW. tummenupp
Ska själv göra detta snart till farsan. Har kommit över stora plattväxlare (30 kW) och tar hem en kompressor (26 kW) och kör i R134a så har jag en 16 kW.
Sen får vi se hur det går... ::)
-
Högintressant, Tobocop!
Ser fram emot rapporter!
Kanske jag tom kunde montera en lite mindre kompressor, det blir ju lite overkill med 20 kW i mitt hus.
Elektronisk exp-ventil ska det kanske vara dessutom...?
-
Men den ger ju bara 12 kW... Du har ju tank med.
-
kör själv r134a, funkar kanonbra!! :) :)
-
Men den ger ju bara 12 kW... Du har ju tank med.
Ah! :::_)
Naturligvis, R134a ger ju lägre "effekt". Perfekt då ju!
Hur pass avancerat är det att använda en eletronisk växelventil? Blir ju ngn form av styrning för den.
-
Då har jag fått mitt tillstånd från kommunen iaf!
Nu är det dags att börja beställa.
Kom att tänka på att det ju kan vara ide att skrota de gamla vvx i pumpen, jag har sett hur billiga moderna plattvvx är..
Finns det något program e liknande där man kan försöka räkna på prestandan i de coax (rör i rör) vvx som jag har för kondensor och förångare nu?
Jag kan ju inte ta isär dem o se om det finns några bra turbulatorer, men man kan ju göra några kvalificerade gissningar kanske..
Börjar nu fundera på om jag bör bygga mig en 16 kW pump nu och inte en 12 kW.
-
dontknow
help
-
Då har jag kommit så lång att jag kopplat in underverket elektriskt för att testa om iaf kompressorn går. (Inga cirkpumpar o inget vatten inkopplat än)
Och svaret är att, det gör den! tummenupp
Låter inte ens mkt, utan går igång fint.
I siktglaset kan man se några få små bubblor och hetgasröret blir snabbt så varmt att man inte kan ta på det, samtidigt som suggasröret blir kallt när det plockas ur den lilla energin som finns i kopparn i kondensorn.
Efter några sekunder, ska kolla mer noga imorgon, så slår en kontaktor till och "låg" tänds.
Edit: ca 4-5 sekunder tar det, sedan tänds "Låg". Jag förstår det som att det är lågtrycks-pressostaten som slår till.
Min fråga är bara varför kompressorn ändå fortsätter att gå, vad är egentligen vitsen med lågtryckspressostaten...?
Jag antar att detta är i sin ordning, men någon kan gärna förklara så jag lär mig..? .,;-
Jag tycker iaf att det nu är ide att gå vidare med denna gamla pump och koppla in den på kalla i varma sidan och se vad den kan ge.
Kommer att bli loggning... ^-^
-
När jag vill logga, är det 5 givare jag bör ha åtminstone?:
kb in
kb ut
vb retur
vb från evaporator
vb till vvb
Tänkte sätta flödesgivaren på vb från evaporator och montera en växelventil efter den för framtida vvb-inkoppling ev. Är det rätt ställe?
-
Utetemp och innetemp skulle jag inte vilja vara utan. :)
-
Utetemp och innetemp skulle jag inte vilja vara utan. :)
tummenupp
Gött, det glömde jag bort... måste jag förstås också ha!!!
-
Edit: ca 4-5 sekunder tar det, sedan tänds "Låg". Jag förstår det som att det är lågtrycks-pressostaten som slår till.
Min fråga är bara varför kompressorn ändå fortsätter att gå, vad är egentligen vitsen med lågtryckspressostaten...?
Om det är lågtryckspressostaten ska kompressorn stoppa. Men vi vet ju inte om det är det.
Finns ju vissa modeller som har nivågivare och flödesvakter etc. Kan ju vara något sådant.
Vad är det för pressostater?
Danfoss KP 15?
Ofta så finns ett litet kopplingsschema i pressostaterna om man öppnar dem. Mät om lågtryckaren löser tummenupp
Lågtryck ska lösa om man närmar sig nolltryck. Dvs luft kan inte sugas in om det skulle vara en läcka. Utan gas får du också höga hetgastemperaturer som kan skada både kompressor och oljan.
Bra att ha, alltså tummenupp
-
När jag vill logga, är det 5 givare jag bör ha åtminstone?:
kb in
kb ut
vb retur
vb från evaporator
vb till vvb
Tänkte sätta flödesgivaren på vb från evaporator och montera en växelventil efter den för framtida vvb-inkoppling ev. Är det rätt ställe?
OK, jag lägger till rums + utegivare samt fram och retur från värmesystemet (golvvärme) förstås.
Tänkte finlira o köra givare som sitter inne i flödet på vb evaporator, in+ ut. 8)
Typ dessa http://www.energibutiken.se/sv/temperaturgivare/9-1-wire-temperaturgivare-kapslad-6mm.html (http://www.energibutiken.se/sv/temperaturgivare/9-1-wire-temperaturgivare-kapslad-6mm.html)
samt dessa på övriga positioner: http://www.energibutiken.se/sv/temperaturgivare/10-dallas-1-wire-pro-rorgivare.html (http://www.energibutiken.se/sv/temperaturgivare/10-dallas-1-wire-pro-rorgivare.html)
med slangklämmor.
Sedan denna flödesgivare på evaporator ut:
http://www.energibutiken.se/sv/flodesmatare/92-flodesmatare-med-pulsutgang-qn-25.html (http://www.energibutiken.se/sv/flodesmatare/92-flodesmatare-med-pulsutgang-qn-25.html)
Åsså en http://www.energibutiken.se/sv/hem/1-logger-2020-temperaturlogger.html (http://www.energibutiken.se/sv/hem/1-logger-2020-temperaturlogger.html)
Sen en elmätarsensor och en beg 3-fasmätare förstås.
Ser ut som att du har allt i lager till tomten, Richard... ::) Har jag glömt ngt?
Jag fattar dock inte vad jag får extra om jag köper startpaketet för logger 2020 istället, enligt mina beräkningar så blir det billigast att köpa komponenterna löst. Vad har jag missat?
-
Strömmar vattnet? om inte så kan man råka ut för att det bildas is runt slangarna och man lyckas knappt hämta upp ngt alls. Vet ställen där det hänt.
Det här måste vara en missuppfattning, hade det varit på det viset skulle ingen jordvärme fungera. I lerjord t ex bildas det oftast is någon gång i januari. Möjligen kan det vara en nackdel att slangen måste förankras väl för att inte flyta upp.
-
Det här måste vara en missuppfattning, hade det varit på det viset skulle ingen jordvärme fungera. I lerjord t ex bildas det oftast is någon gång i januari. Möjligen kan det vara en nackdel att slangen måste förankras väl för att inte flyta upp.
Jag tror att jag överdimensionerat med mer än 100m extra slang i sjön så jag är inte så orolig för "sjöodjuret"!
-
Det här måste vara en missuppfattning, hade det varit på det viset skulle ingen jordvärme fungera. I lerjord t ex bildas det oftast is någon gång i januari. Möjligen kan det vara en nackdel att slangen måste förankras väl för att inte flyta upp.
Oraklet är tyvärr inte kvar på forumet och kan inte förklara vad han menade men tror inte det var nån miss han kan det här med vp tummenupp
-
OK, jag lägger till rums + utegivare samt fram och retur från värmesystemet (golvvärme) förstås.
Tänkte finlira o köra givare som sitter inne i flödet på vb evaporator, in+ ut. 8)
Typ dessa http://www.energibutiken.se/sv/temperaturgivare/9-1-wire-temperaturgivare-kapslad-6mm.html (http://www.energibutiken.se/sv/temperaturgivare/9-1-wire-temperaturgivare-kapslad-6mm.html)
samt dessa på övriga positioner: http://www.energibutiken.se/sv/temperaturgivare/10-dallas-1-wire-pro-rorgivare.html (http://www.energibutiken.se/sv/temperaturgivare/10-dallas-1-wire-pro-rorgivare.html)
med slangklämmor.
Sedan denna flödesgivare på evaporator ut:
http://www.energibutiken.se/sv/flodesmatare/92-flodesmatare-med-pulsutgang-qn-25.html (http://www.energibutiken.se/sv/flodesmatare/92-flodesmatare-med-pulsutgang-qn-25.html)
Åsså en http://www.energibutiken.se/sv/hem/1-logger-2020-temperaturlogger.html (http://www.energibutiken.se/sv/hem/1-logger-2020-temperaturlogger.html)
Sen en elmätarsensor och en beg 3-fasmätare förstås.
Ser ut som att du har allt i lager till tomten, Richard... ::) Har jag glömt ngt?
Jag fattar dock inte vad jag får extra om jag köper startpaketet för logger 2020 istället, enligt mina beräkningar så blir det billigast att köpa komponenterna löst. Vad har jag missat?
Jag vet inte riktigt vad du menar med evaporatorn, när det gäller flödesmätaren, men på KB skall du inte sätta in någon flödesmätare, de stryper flödet för mycket.
På varma sidan har man lägre flöde, så där går det bättre.
Allt finns på lager, vill du vara säker på att få det före julafton måste du beställa mot postförskott.
Slangklammer behöver du bara använda på rör/givare som blir varmare än typ 65 grader, i övrigt är det minst lika bra att bara tejpa fast givarna med några varv eltejp.
-
Smurfen, det kan ju vara så enkelt att Oraklet hade en felaktig uppfattning, det har , hör och häpna, skett mer än en gång. ::)
-
En fråga Rickard
Finns det tryckfalls diagram på flödesmätarna?
Du kocken :). I vilken VVS teknisk fråga hade oraklet en felaktig uppfattning? I detta påstående om sjökollektorer så stämmer det .
Det har hänt! ;)
Cc
-
Att det skulle vara skillnad om det bildas is med sjö kollektor som hindrar värmeupptaget men inte vid mark kollektor. Eftersom han bara nämner just sjökollektor och isbildning måste man dra slutsatsen att det bara är där som problemet uppstår, och du vill väl inte påstå att han medvetet "mörkade" om vad som skulle kunna hända i våt mark. Jag skulle påstå att isen kan bli ungefär lika "svår" oavsett vart slangen ligger.
-
En fråga Rickard
Finns det tryckfalls diagram på flödesmätarna?
Du kocken :). I vilken VVS teknisk fråga hade oraklet en felaktig uppfattning? I detta påstående om sjökollektorer så stämmer det .
Det har hänt! ;)
Cc
Nej, jag har inget diagram på just den, men de är ju rätt lika på alla vattenmätare av single jet typ, som t.ex. den här: https://www.itron.com/PublishedContent/Medis_Cyble_pb_EN_02-12.pdf (https://www.itron.com/PublishedContent/Medis_Cyble_pb_EN_02-12.pdf)
När det gäller sjövärme så kan det vara sämre än jordvärme, anledningen påstås vara den låga densiteten på vatten, och den ännu lägre densiteten på is.
Man brukar ju därför rekommendera att trampa ned slangen i botten, om möjligt för att fukt/blöt lera har högre densitet.
För egen del vet jag inte vad som är bäst, men någon enorm skillnad har jag svårt att tänka mig det är mellan lera och vatten.
Man har ju tillgång till enormt stora energimängder i vattnet när det byter fas från vatten till is, och det borde ju vara mindre vatten i lera...
-
Normalt har man en betydligt högre temperatur på sjö vatten att ta energi ur än i marken, i dom flesta sjöar blir bottenvattnet ytterst sällan under 4 grader.
Källa: många isdyk där dykdator loggar temperaturen ca var 5 sekund tummenupp
-
Isdyken du gjort , har dom vart ovanför en sjökollektor?
Där vattnet står still och det är belastning på den
Cc
-
Jag vet inte riktigt vad du menar med evaporatorn, när det gäller flödesmätaren, men på KB skall du inte sätta in någon flödesmätare, de stryper flödet för mycket.
På varma sidan har man lägre flöde, så där går det bättre.
Allt finns på lager, vill du vara säker på att få det före julafton måste du beställa mot postförskott.
Slangklammer behöver du bara använda på rör/givare som blir varmare än typ 65 grader, i övrigt är det minst lika bra att bara tejpa fast givarna med några varv eltejp.
OK, ska sätta flödesgivaren på VB.
Evaporatorn..=förångaren...:-)
Ligger en PForder nu iaf!
Trots att allt skulle finnas i lager kom det ett mail om att ngt inte fanns, en bugg?
Julafton närmar sig....
-
Vatten är lättare (lägre densitet) när den är under 4 grader, så i teorin stiger nollgradigt vatten om man har 4 gradigt vatten ovanför.
Sedan är det säkert en massa praktiska saker som dy mm som hindrar eller drar ned denna densitetsdrivna omsättning och förmodligen inget man kan räkna med vid högre effektuttag per meter slang.
Is leder värme betydligt bättre än vatten - orörligt vatten leder ungefär 0.55 W/m/K medans is ligger ungefär 2.18 W/m/K - dvs nästa 4 ggr bättre än flytande vatten som inte cirkulerar. Sten typ granit mm kanske ligger runt 2.7 W/m/K i genomsnitt vilket gör att dy och lerinblandning mm. förmodligen inte har så jättestor betydelse hur det fryser runt en markslang och dess värmetransport in utifrån sjön, det är nog viktigare att det inte är luft...
.
(luft 0.025 W/m/k, koppar ca 380 W/m/k, järn ca 89 W/m/K som jämförelse)
-
Trots att allt skulle finnas i lager kom det ett mail om att ngt inte fanns, en bugg?
Julafton närmar sig....
Mmm, det finns kabel på lager, men när man har kombinationer (betyder att du kan välja kabellängd) så är det lite svårt att se om någon enskild kabellängd håller på att "ta slut" i lagersaldot.
Det kommer inget larm till mig, så jag ser det bara när jag gör en manuell genomsökning av lagersaldot.
Vatten är lättare (lägre densitet) när den är under 4 grader, så i teorin stiger nollgradigt vatten om man har 4 gradigt vatten ovanför.
Sedan är det säkert en massa praktiska saker som dy mm som hindrar eller drar ned denna densitetsdrivna omsättning och förmodligen inget man kan räkna med vid högre effektuttag per meter slang.
Is leder värme betydligt bättre än vatten - orörligt vatten leder ungefär 0.55 W/m/K medans is ligger ungefär 2.18 W/m/K - dvs nästa 4 ggr bättre än flytande vatten som inte cirkulerar. Sten typ granit mm kanske ligger runt 2.7 W/m/K i genomsnitt vilket gör att dy och lerinblandning mm. förmodligen inte har så jättestor betydelse hur det fryser runt en markslang och dess värmetransport in utifrån sjön, det är nog viktigare att det inte är luft...
.
(luft 0.025 W/m/k, koppar ca 380 W/m/k, järn ca 89 W/m/K som jämförelse)
Det som vore intressant i en diskussion som denna är väl egentligen hur stor värmeledningen är i vattenmättad lera/dy, som brukar rekommenderas vid sjövärme, alltså att man försöker trampa/gräva ned slangen i bottensedimenten...
I stillastående vatten kan det bli is runt slangen rätt fort har jag förstått, och det är också därför man måste vikta ned slangen.
En bekant till mig fick "ordna till" sin sjövärmekolletor efter första vintern, då hade den flutit upp och drivit iväg p.g.a. att de snålat med vikter.
-
Vatten är lättare (lägre densitet) när den är under 4 grader, så i teorin stiger nollgradigt vatten om man har 4 gradigt vatten ovanför.
Sedan är det säkert en massa praktiska saker som dy mm som hindrar eller drar ned denna densitetsdrivna omsättning och förmodligen inget man kan räkna med vid högre effektuttag per meter slang.
Is leder värme betydligt bättre än vatten - orörligt vatten leder ungefär 0.55 W/m/K medans is ligger ungefär 2.18 W/m/K - dvs nästa 4 ggr bättre än flytande vatten som inte cirkulerar. Sten typ granit mm kanske ligger runt 2.7 W/m/K i genomsnitt vilket gör att dy och lerinblandning mm. förmodligen inte har så jättestor betydelse hur det fryser runt en markslang och dess värmetransport in utifrån sjön, det är nog viktigare att det inte är luft...
.
(luft 0.025 W/m/k, koppar ca 380 W/m/k, järn ca 89 W/m/K som jämförelse)
Japp, det där är i linje med vad jag läst i div rapporter om sjövärme.
Det optimala är tydligen om man kan få slange att frysa fast i botten, då uppnås maximal värmeöverföring från källan, vilket alltså är bottnen, inte själva sjövattnet.
(Vattnet värms av botten, inte tvärtom).
Det enda Oraklet menade var nog att det kan bli problem om det bildas så mkt is på kollektorn att flytkraften från isen lyfter hela härligheten.
Det kan ju hända om effektuttaget är så högt att slangen inte hinner frysa fast i botten först eller om den ev inte ligger an mot botten överallt.
Sedan kan det bli problem med den ordinarie sjöisens härjningar i strandkanten, precis som med vilken brygga eller liknande som helst så slangen måste grävas ned där. Just där har jag lite ångest eftersom den minigrävare jag använde för ändamålet inte riktigt räckte ut så långt som jag vill, men vi får väl se... dontknow
Det som är positivt är iaf att det är ett lite strömt område vid min strand, det är som en liten udde, så kanske man inte ska oroa sig för mkt.
-
Mmm, det finns kabel på lager, men när man har kombinationer (betyder att du kan välja kabellängd) så är det lite svårt att se om någon enskild kabellängd håller på att "ta slut" i lagersaldot.
Det kommer inget larm till mig, så jag ser det bara när jag gör en manuell genomsökning av lagersaldot.
Det som vore intressant i en diskussion som denna är väl egentligen hur stor värmeledningen är i vattenmättad lera/dy, som brukar rekommenderas vid sjövärme, alltså att man försöker trampa/gräva ned slangen i bottensedimenten...
I stillastående vatten kan det bli is runt slangen rätt fort har jag förstått, och det är också därför man måste vikta ned slangen.
En bekant till mig fick "ordna till" sin sjövärmekolletor efter första vintern, då hade den flutit upp och drivit iväg p.g.a. att de snålat med vikter.
Aha, Ok, då blir tomten glad här hemma då! :)
Jag har inte snålat med vikter iaf, helt enligt rek där.
-
Det kallaste icke frusna vattnet i naturen hittar man små och medelstora bäckar/åar, där är det inte ovanligt att vattnet är nollgradigt. Så är det i alla fall där man har "riktig" vinter, det kan man lätt se på att i det öppna vattendraget finns stenar som är helt klädda i is. I den typen av rinnande vatten skulle i alla fall jag inte lägga mina kolektorslangar.
Cocacola, bara det är någorlunda sikt i vattnet kan man tydligt se att vattnet runt slangen stiger. Det blir oskarp och rör sig uppåt
-
Det kallaste icke frusna vattnet i naturen hittar man små och medelstora bäckar/åar, där är det inte ovanligt att vattnet är nollgradigt. Så är det i alla fall där man har "riktig" vinter, det kan man lätt se på att i det öppna vattendraget finns stenar som är helt klädda i is. I den typen av rinnande vatten skulle i alla fall jag inte lägga mina kolektorslangar.
Cocacola, bara det är någorlunda sikt i vattnet kan man tydligt se att vattnet runt slangen stiger. Det blir oskarp och rör sig uppåt
Fascinerande, jag måste hugga upp isen o kolla i vinter om jag får igång pumpen!
-
Eftersom vatten är tyngst vid 4 + grader borde väl nedisningen av kollektorn motverkas? Det nedkylda vattnet stiger väl och ersätts med nytt 4-gradigt vatten, eller är nedkylningen från kollektorn så kraftig så att vattnets rörelse är för långsamt för att förhindra isbildning?
Fast det är klart, om kollektorn ligger i bottenslammet är det väl inte mycket till vattenrörelse öht runt kollektorn.
Bara lite funderingar jag har, tillför igentligen inget i tråden ::)
-
Eftersom vatten är tyngst vid 4 + grader borde väl nedisningen av kollektorn motverkas? Det nedkylda vattnet stiger väl och ersätts med nytt 4-gradigt vatten, eller är nedkylningen från kollektorn så kraftig så att vattnets rörelse är för långsamt för att förhindra isbildning?
Fast det är klart, om kollektorn ligger i bottenslammet är det väl inte mycket till vattenrörelse öht runt kollektorn.
Bara lite funderingar jag har, tillför igentligen inget i tråden ::)
Det är väl denna densitetsskillnad Svenske kocken menar, och som jag ska kolla upp mha motorsåg i isen vid lämpligt tillfälle i vinter ::)
-
Fyll ett glas med vatten och lägg i en isbit som du pressar ner mot botten, då kan man tydligt se hur vattnet som kyls ner runt isbiten stiger mot ytan.
-
Fyll ett glas med vatten och lägg i en isbit som du pressar ner mot botten, då kan man tydligt se hur vattnet som kyls ner runt isbiten stiger mot ytan.
Så teoretiskt borde det va bättre om kollektorn inte är nertryckt i bottenslammet utan liggandes alldeles över bottenslammet för att vattnet ska kunna cirkulera fritt runt kollektorn?
Fast det är väl kanske svårt i praktiken antar jag, kollektorn skulle väl bli väldigt utsatt för ankrande fritidsbåtar mm.
-
Om inte effektuttaget någonsin blir så stort att det blir påfrysning och lyftkraften från isen överstiger de vikter man satt på kollektorn, ja.
Men allt är en balans, och om kollektorn ligger lite nedbäddad i bottenslam så kommer den lättare att frysa fast i botten, och prov har visat att man då senare kan plocka ut rejält med energi och frysa ned botten omkring.
-
OK, nu börjar det hända lite i pannrummet...
Jag har konstaterat att vpns cp satt på fel ställe och körde vb åt fel håll i kondensorn (medströms istf motströms..) :::_)
Inte så konsigt kanske att de som hade pumpen från början inte var helt nöjda med prestandan...
Iaf, cp måste bytas då axeln i pumpen (av plast?) var av¨. Det blir en ny fin behovsstyrd, A-märkt cp för huset, WILO 25/1-6 - 130 YONOS-PICOS , medan den gamla DAB-pumpen, VA55 får fortsätta göra tjänst som vb-cp i värmepumpen istället.
2 julklappar i en! ^-^
Iaf, nu kommer det kniviga..
Jag har ju tänkt att utnyttja en befintlig acc-tank (en gammal vvb på 800 l med numera 2 ännu ej inkopplade vv-slingor på vardera 10 m som ska förvärma varmvattnet innan en elberedare, på sikt).
Denna tank har en elpatron och kan matas med vatten från en vedpanna (via ytterligare en 500l tank om man vill) med en extra cp.
Från toppen på tanken tas vb och shuntas ut via en väl fungerande automatshunt till golvvärmesystemet.
Nu står jag o kliar mig i huvudet och funderar på hur jag bör koppla in vp mot detta system utan att ta bort några funktioner och ändå få bäst COP på vp i slutändan.
Alt 1 (parallellt):
Jag är inne nu på att koppla in mig så som jag förberett för vp, dvs att vp drar returvatten från husets retur via ett T på ledningen som går tillbaka till tankens botten (som ev. först passerat den första 500l-tanken).
Sedan matar vp ut vb till ett annat T som sitter på ledningen mellan tankens topp och shunten.
Detta skulle medföra att det vid fullt värmebehov och fullt öppen shunt gick 100% av vp-vb ut till golvvärmen och också 100% retur från golvvärmen direkt in i pumpen.
Så fort shunten är lite stängd och vp (som i mitt fall ju är rejält överdimensionerad) ger mer energi än vad huset kräver, så går vb istället in i tankens topp och fyller sakta tanken uppifrån och ner till botten på tanken ger ut varmt vatten som då kan styra en termostat att stoppa vp.
(Den enda styrning jag har så vitt jag förstått är just en termostat inbyggd i pumpen, men det kan förstås byggas ut i framtiden...)
Finns det någon nackdel med detta egentligen?
Alt 2 (serie):
Samtidigt har jag läst på detta forum att det rekommenderas att mata vp in i tankens botten och sas fylla den underifrån och få ett trögare system.
Skulle det bli bättre i mitt fall, och isåfall varför?
Skulle väl då få börja med att ställa shunten fullt öppen och leda all retur via vp antar jag.
En nackdel med att göra så som jag kan tänka mig är att om man ville köra lite högre än just behovet på framledningen i tanken för att få mer varmvatten, så blir det omöjligt. Vill jag producera varmvatten, (annat än förvärmning) med vp så måste jag då skaffa en annan vvb/tank med slinga i eller nåt.
Och vad händer om flödet är litet på returen, (kan man egentligen glömma moderna cp med behovsstyrning i detta fall, golvvärmens cp måste väl alltid gå för fullt så snart vp startar för att hålla nere :dt: ?) är det inte bättre att alltid kunna köra fullt blås på vp-cp för optimal :dt: ?
Eller behövs inte ngn intern cp i vp då..?
Andra alternativ?
-
Jag puffar lite och lägger upp ett par bilder på underverket! tOOmten
Håll till godo!
Till höger syns den anskaffade beg kb pumpen och den rosa är vraket efter vb-pumpen (180mm) för jämförelse med kompressorn...8, ska dit en DAB VA55 snart), fast nu sitter den monterad på rätt ställe, i samma ände som expansionsventilen.. :::_)
-
Då var vi igång!
Har lite problem att koppla logger 2020 till datorn men kan ni iaf läsa av de olika temperaturerna.
Lite av en besvikelse tror jag :'(
Pumpen går fint och luften verkar vara nästan borta ur kollektorn.
Flödet igenom vb o kb verkar vara någorlunda också, har en vattenmätare som snurrar på bra på varma sidan.
Nu till det konstiga:
Här är temperaturerna efter ca 30 minuters stabilisering:
VBin: 28,5
VBut: 31,1
Kbin: 3,9
KBut: 4,2 !
Suggas: 5,5
Hetgas: 99,7
Ser alltså ut som att det kyler dåligt på kalla sidan, värmer istället sjön...
Trodde inte det var möjligt men tydligen.
Kan man göra något åt detta, är det expansionsventilen som behöver justeras?
Den har ju gått mot frånluft troligen hela sitt (korta) liv, och där var det ju knappast fråga om så låga temperaturer som här.
Jag tror inte det är brist på köldmedia, det sitter ett siktglas på ledningen mellan expansionsventilen och kondensorn (varma vvx), och det strömmar vad som ser ut som nästan bubbelfri vätska där.
-
Vad visar KB-givarna om kompressorn är avslagen men KB-pumpen igång?
-
Vad visar KB-givarna om kompressorn är avslagen men KB-pumpen igång?
Typ samma, omkring 4 grader båda två.
-
Den där gula cp ser bekant ut tummenupp Kul att den verkar funka, men den verkar snurra rejält med tanke på lågt :dt: på brinen
-
Den där gula cp ser bekant ut tummenupp Kul att den verkar funka, men den verkar snurra rejält med tanke på lågt :dt: på brinen
::)Jupp! Funkar kanon! Tack än en gång!
Mmm, den sjunger fint och skulle antagligen kunna gå på halvfart tummenupp , får väl se om det blir en inverterstyrning ihop med kompressorn kanske.
Ska uppdatera med bilder på den färdiga installationen snart, bara jag fick den att gå lite mer effektivt först bara... help
-
Hei,
Monter inverter og kjør VP på 70Hz. Da får du mye mer effekt ut av VP :)
Jeg kjøpte en PID regulator med 4-20mA output signal som regulerer VP varvtall opp/ned etter varmebehovet.
Dersom du setter din varmepumpe til varmvann produksjon til 36 °C, så vi varvtallet gå ned, og strømforbruket blir lavere, men COP er konstant ;)
Jeg har en VP med scrollkompressor, og må ikke lavere enn 30Hz for opprettholde oljesmøring i kompressoren.
PID regulator kjøpte jeg på Ebay til USD40 :)
Det funker kanon med ettermontering av inverter :-)
Jeg kjøpte en OMRON V1000 inverter.
-
Hei,
Monter inverter og kjør VP på 70Hz. Da får du mye mer effekt ut av VP :)
Jeg kjøpte en PID regulator med 4-20mA output signal som regulerer VP varvtall opp/ned etter varmebehovet.
Dersom du setter din varmepumpe til varmvann produksjon til 36 °C, så vi varvtallet gå ned, og strømforbruket blir lavere, men COP er konstant ;)
Jeg har en VP med scrollkompressor, og må ikke lavere enn 30Hz for opprettholde oljesmøring i kompressoren.
PID regulator kjøpte jeg på Ebay til USD40 :)
Det funker kanon med ettermontering av inverter :-)
Jeg kjøpte en OMRON V1000 inverter.
OK, men jag har en överdimensionerad pump, tänkte sänka varvtalet.
Men först måste jag få den att gå bra på full fart, 50Hz.
-
Har alltså problemet att suggastemp är högre än inkommande brine, jag värmer sjön..
Om jag ska justera expansionsventilen, är det utgående temp från expansionsventilen jag skall ha koll på då?
Jag har en tempgivare kvar, ska jag sätta den direkt efter expansionsventilen, och direkt före vvx, evaporatorn?
Bifogar bilder på hur ventilen sitter.
Alltså märkt TER/A 6
Det närmaste jag kommer är en ventil från Emerson, https://www.google.com/url?sa=t&rct=j&q=&esrc=s&source=web&cd=1&cad=rja&ved=0CC0QFjAA&url=http%3A%2F%2Fwww.emersonclimate.com%2Fen-US%2Fproducts%2Fvalves%2Fexpansion_valves%2FPages%2Fthermal-expansion-valves.aspx&ei=tD0FUfuOOKnL4ASB0IHAAQ&usg=AFQjCNFZnUvC7esSN7TKfZ04UAy2pG6Imw&sig2=AgvATA42FaUT-3r1JV9ifw&bvm=bv.41524429,d.bGE (https://www.google.com/url?sa=t&rct=j&q=&esrc=s&source=web&cd=1&cad=rja&ved=0CC0QFjAA&url=http%3A%2F%2Fwww.emersonclimate.com%2Fen-US%2Fproducts%2Fvalves%2Fexpansion_valves%2FPages%2Fthermal-expansion-valves.aspx&ei=tD0FUfuOOKnL4ASB0IHAAQ&usg=AFQjCNFZnUvC7esSN7TKfZ04UAy2pG6Imw&sig2=AgvATA42FaUT-3r1JV9ifw&bvm=bv.41524429,d.bGE)
Eller Alco..: https://www.google.com/url?sa=t&rct=j&q=&esrc=s&source=web&cd=2&cad=rja&ved=0CDcQFjAB&url=http%3A%2F%2Fwww.carlyleccrp.com%2Fsite%2Fcatalog07%2FALCO%2FALCO-001.pdf&ei=tD0FUfuOOKnL4ASB0IHAAQ&usg=AFQjCNFbsy8xML0jwAYYLaNjCBD1BQ6_dQ&sig2=nZYH4DeRwfg5HzYKCqs7BQ&bvm=bv.41524429,d.bGE (https://www.google.com/url?sa=t&rct=j&q=&esrc=s&source=web&cd=2&cad=rja&ved=0CDcQFjAB&url=http%3A%2F%2Fwww.carlyleccrp.com%2Fsite%2Fcatalog07%2FALCO%2FALCO-001.pdf&ei=tD0FUfuOOKnL4ASB0IHAAQ&usg=AFQjCNFbsy8xML0jwAYYLaNjCBD1BQ6_dQ&sig2=nZYH4DeRwfg5HzYKCqs7BQ&bvm=bv.41524429,d.bGE)
de har båda ventiler kallade TER, men hittar ingen bild på ngn som ser exakt ut som min, är det ngn annan tillverkare?
Edit: Klart det är, tog en bild från andra sidan, det är en Egelhof, se bild. Hmm, svårt att hitta ngn dokumentation om dem, ngn som vet var det finns, hittar inget på Egelhofs hemsida?
Frågan är sedan hur man justerar den, ska man vrida på 4-kant greppet, eller är det bara en täckplugg och skruven sitter innanför?
Har förstått att man helst ska mäta trycken när man justerar men är det så farligt att justera ngn grad lägre sålänge som man har bra koll på relevanta temperaturer?
-
Har alltså problemet att suggastemp är högre än inkommande brine, jag värmer sjön..
Ja, det heter ju inte sjövärme för inte. *roflmao*
-
Ja, det heter ju inte sjövärme för inte. *roflmao*
:::_) :-))
-
Hei,
Monter inverter og kjør VP på 70Hz. Da får du mye mer effekt ut av VP :)
Jeg kjøpte en PID regulator med 4-20mA output signal som regulerer VP varvtall opp/ned etter varmebehovet.
Dersom du setter din varmepumpe til varmvann produksjon til 36 °C, så vi varvtallet gå ned, og strømforbruket blir lavere, men COP er konstant ;)
Jeg har en VP med scrollkompressor, og må ikke lavere enn 30Hz for opprettholde oljesmøring i kompressoren.
PID regulator kjøpte jeg på Ebay til USD40 :)
Det funker kanon med ettermontering av inverter :-)
Jeg kjøpte en OMRON V1000 inverter.
Hur gör du med din trasiga expansionsventil? Justerar du in den efterhand när den inte klarar det själv?
-
Är du säker på att givarna visar rätt temperatur? Jag tycker faktaunderlaget är lite tveksamt som motiv för att börja ändra inställning på expansionsventilen. Vad är det för temperatur efter expansionsventilen under drift ?
-
Är du säker på att givarna visar rätt temperatur? Jag tycker faktaunderlaget är lite tveksamt som motiv för att börja ändra inställning på expansionsventilen. Vad är det för temperatur efter expansionsventilen under drift ?
De är helt nya, och visar samma in/ut för både kb o vb om man kör pumparna utan kompressorn igång.
Jag kan sätta en 7e givare då direkt efter expansionsventilen och kolla vad den säger.
-
OK, dags att ansluta manometerställ...
Hur ansluter man då till sugsidans nippel längst till höger?
Gängan passar ju (1/4"), men jag antar att man måste ha ngn längre pinne för att kunna öppna shräderventilen..?
Jag har bara det man ser på bilden, slangar som den blå med koniska anslutningar + ett par vinklar med de där gummipackningarna, vad ska jag skaffa och var hittar jag det, "schräderöppnare"..?
På hetgassidan sitter den inte en sexkant som det gjorde innan jag tog bilden på sugsidan, utan en mer rund skydddshatt, den sitter som berget, är det inte meningen man ska lossa den..?
-
help
-
OK, jag har fattat nu att jag behöver en schräderventilöppnare (Schrader??), men vad är min koppling i mitten till för, den med 4-kanten som inte sticker ut nämnvärt?
Hur fungerar det med Scharderventilöppnare, finns det olika, även om gängan är rätt, har läst lite om att vissa inte "når in" ordentligt, fast det var väl kanske mest på bilsidan.
Vilka olika gängor finns egentligen, och hur kan det vara olika för olika köldmedium, har inte alla vp samma nipplar?
Är det typ kodat samma för alla med samma köldmedia, t.ex R22 eller R134a?
Kort sagt, hur är det tänkt egentligen...? dontknow
-
Men detta kan väl någon svara på iaf?? help help help
-
Jag kan inte svara :( men tipsa: kanske dags att starta separat tråd med rättvisande ämnes-rad för just den sista frågan. Så finns det säkert nån expert på sånt som ser det!
-
Jag kan inte svara :( men tipsa: kanske dags att starta separat tråd med rättvisande ämnes-rad för just den sista frågan. Så finns det säkert nån expert på sånt som ser det!
Mmm, bra ide, tack!
Jag startar en ny tråd här:
http://www.varmepumpsforum.com/vpforum/index.php?topic=51173.0 (http://www.varmepumpsforum.com/vpforum/index.php?topic=51173.0)
-
OK, dags för lite hands-on...
Om jag nu flyttar suggastempgivaren till strax efter bulbens samt lägger till en till strax efter expansionsventilen, och sedan kopplar i mina manometrar på kompressorns sug- och trycksida, vad bör jag då se om allt är normalt och det inte är köldmedelsbrist?
-
Det märks att detta är en gammal vp, det är rätt rostigt på den nedre rotalockanslutningen (ser ut som den sista bilden men mkt rostigare skruvnippel), jag har svårt att gänga på 1/4-muttrar. Får väl skaffa ngt gängsnitt och försöka rensa gängorna, annars lär det inte bli tätt på högtryckssidan.
Pratar vi vanliga UNC eller UNF 1/4" här så jag kan köpa en sådan här sats, eller är det en annan typ av 1/4" gänga?:
http://www.biltema.se/sv/Bil---MC/Verktyg-och-Verkstadsutrustning/Ovrigt/Gangrenoveringssats-43-delar-191278/ (http://www.biltema.se/sv/Bil---MC/Verktyg-och-Verkstadsutrustning/Ovrigt/Gangrenoveringssats-43-delar-191278/)
Sedan, är det meningen att jag måste skaffa konade anslutningar (flare?), eller brukar man koppla på den typ av kopplingar som jag har på bilden, dvs med packning på dessa nipplar? Sitter denna typ av packningskoppling med pinne i på alla mina slangar.
Blir det tätt nog?
-
Har du manometer på suggassidan inkopplad - den är ganska viktig för att visa den egentliga koktemperaturen av köldmediet i evaporatorn och också indikerar om det är för lite då sugtrycket i det fallet motsvarar mycket lägre temperatur än vad brinen håller .
dvs. dess tryck översatt till temperatur (om du inte har en temperaturskala på manometern redan) bör vara 2.5-3.5 grader lägre än bulbens temperatur på utloppet och inte så mycket kallare än din kallbrine ut.
Exempel: om din kallbrine in är +5 grader och utloppen är +2 grader så bör manometerns tryck indikera koktemperatur runt 1-2 grader C medans suggastemperatur vid bulben bör vara 4-5 grader C
Har du för lite köldmedie så kanske manometerns tryck indikerar -6 grader trots att brinen är +5 grader in och kanske +3 grader ut, köldmediet täcker bara en del av värmeväxlarens inre ytor och den delen som är vätt ångar av vid lägre temperatur i den lägre sugtrycket då värmeöverföringen mellan brine och köldmediet begränsas av mellanväggens värmetransportegenskaper då när man försöker man ta ut dubbel effekt på samma yta (för att halva ytan är inaktiv för att det är torrt) så blir temperaturdiffen mycket större mellan köldmediet och brinevätskan på andra sidan väggen.
Har man inte manometer inkopplad så kan man ev. gissa förångningstemperaturen genom att mäta temperaturen en bit efter expansionsventilen mot evaporatorn (typ 1 dm ifrån eller så) - dock kan det var någon eller ett par grader missvisande för varmt - dels för att det leder värme i röret från kondensatsidan genom expansionsventilen, men också att evaporatorn kanske är ganska smal i rördiameter och har stor tryckfall mellan inloppet och utloppet med den gasmängden som produceras vid utloppet av expansionsventilen och som också gasar av från flytande kondensatet på vägen mot utloppet - att köra med manometer på sugsidan är mer exakt.
Många manometerställ har tillsammans med tryckgradering också temperaturskalor för dom vanligaste köldmediena som (R22), R404A, R407C. skall du köra med propan så liknar den väldigt R407C vid 'dew', kör du med propylen så liknar den väldigt mycket R407C vid 'bubble' när temperaturerna är under +25 grader C - Den som du ser på manometerstället för R407C är ett mellanvärde och man kan nog utan allt för stor fel anta att propan är ca 2.5 grader varmare än markerad R407C:s temperatur på mätaren och ca 2.5 grader kallare än 407C-temperatur på mätaren om du kör med propylen
du kan själv skaffa dig tryck/temperatur-tabell med hjälp av coolpack om du saknar något - den kan genera tabeller för dom vanligaste köldmedierna
---
Det är meningen att dina slanganslutningars gummi eller teflon skall täta mot konan på anslutningen - din verkar vara av gummityp men ofta är det av teflon - det viktiga är att du ser till att det är tätt innan du släpper på gasen - helst skall du vakumpumpa slangarna innan så att det inte är någon luft kvar som kan blanda sin med resten av systemet (samtidigt får du koll på att du har fått det tätt om vakumet behålls väldigt länge trots att kran till vakumpumpen är stängd. Att låta det 'pysa' för att få ut luften ur slangar och manometer är inte lagligt och rensar heller inte speciellt bra (tex. utrymmet i manometern) - att bygga ett T-koppling med kran mot vakumpumpen är rekommendabelt så att man alltid kan evakuera slangarna innan någon slags gas släpps på.
Rotalock-blocket är lite speciellt då i läget nu så är det tätt mot anslutningsnippeln (utan schraderventilinsats) - när du vrider inåt på dess nycketag så öppnar den mot kompressorn och kylslingan och anslutningsnippeln blir trycksatt, det är också i det här läget som du skall provköra - vrider man in ventilkolven tills det ta emot igen så stänger man vägen in mot inkommande rör och tex. kan man med kort provkörning av kompressorn se att det blir ordentlig vakum (det får inte läcka i mätstället så att det kommer in luft) och att den inte försvinner allt för fort (läcka i ventil), och i teorin skulle man också kunna byta kompressor fast det är köldmedie i systemet om det sitter rotalock på både insug och högtryck, i praktiken bestäms det av hur rotalock-blocket är monterat på kompressorn.
Den här bilden ger en ide hur den är konstruerad http://mysite.verizon.net/jjm01/ac/svcvalve.gif (http://mysite.verizon.net/jjm01/ac/svcvalve.gif)
uttaget mot kompressorn uppåt, anslutningsnippen för manometertället nedåt och anslutning mot rörsystemet åt höger
-
tummenupp Då är jag med igen!
Tack för att du tar dig tid Xxargs!! Återkommer säkert med lite följdfrågor när jag kommit längre..
OK, och gängan är typ 1/4" UNC?
-
kvarttumsanslutningar aka 'kylgänga' brukar vara UNF 7/16 - 20 och dina manometerställslangar passar med största sannolikt direkt till dessa om inte manometerstället med slangar är avsedda för att handha R410A-anläggningar då dessa har annan mått på sina anslutningar för att inte kunna förväxlas pga. de jobbar med högre tryck.
fundera nu inte på varför 1/4-tumsanslutning har 7/16-gänga med 20 varv per tum - på sedvanligt amerikansk sätt så är det här med mått på olika saker utav helvete rörigt...
-
1/4" = 7/16" ! Ja, det borde jag kommit ihåg, *roflmao*
Mmmm Bosse bildoktorns mediala genombrott var väl hans genomgång av alla de olika gängsystemen, ofta utgående från den anglosaxiska kulturen...
Vi låter tysken reda ut detta..:
7/16" - 20 UNF, är väl vad som i dagligt tal avses med 7/16" - UNF tror jag:
http://www.gewinde-normen.de/en/unified-fine-thread.html (http://www.gewinde-normen.de/en/unified-fine-thread.html)
Får bli en sån biltemasats då, är ju bra att ha sådana gängrensningsmuttrar för svåråtkomliga ställen som detta.
-
OK, UNF 7/16 - 20 var precis vad som ingick i satsen så nu går det fint att skruva på manometerslangarna på tryck och sugsidan av kompressorn. Kan verkligen rekommendera att skaffa en gängrensningssats, den kommer jag att ha god nytta av till div bilrep dessutom.
Jag såg de vanliga ynkliga temperaturerna och bestämde mig för att börja skruva på expansionsventilen när jag ändå höll på.
Kompressorn blir inte glödhet uppepå, men rätt varm iaf.
Jag bifogar en sammanställning av uppmätta temperaturer och tryck(temp på manometrarna för R22)
Ser ut ungefär så här (men öppna hellre pdf:en):
CTH 130302 Mätning med manometerställ
Temperaturer enligt R22-skala
Kanal, logger 3 5 4 6 7 8 9
Tid Mätställe vbin vbut efter expventil suggas hetgas kbin kbut LP HP
Start 30,90 31,00 6,00 8,40 49,00 4,0 4,0 -25,00 25,00
2 min 30,80 32,40 8,00 5,40 75,60 4,10 4,20 -20,00 30,00
5 min 29,50 31,80 8,40 5,00 87,00 4,00 4,20 -20,0 30,00
10 min 29,40 31,90 8,50 4,80 94,30 3,90 4,00 -20,00 29,00
Öppnat expvent ca 1 varv 29,10 31,10 6,40 5,80 105,60 3,60 4,80 -30,00 27,00
öppnat ca 2 varv 28,80 30,30 5,80 6,50 112,40 3,50 4,80 -32,00 27,00
öppnat “max” ca 4 varv 28,50 30,80 7,80 6,20 116,60 3,40 5,00 -25,00 27,00
Tillbaka halvvägs, ca 2 varv 28,60 30,80 7,50 6,10 114,80 3,40 5,10 -26,00 27,00
Vb-cp på ca halva flödet (shuntat) 28,40 32,80 7,30 6,10 114,70 3,40 5,10 -26,00 27,00
Solklart fall av gasbrist eller? Nådde som bäst +5,8 °C efter expansionsventilen, borde ju fått ned den till iaf +1 °C eller så enligt vad jag förstått. Ser ungefär likdant ut i siktglaset hela tiden, ett nästan helt bubbelfritt flöde av vätska. (tror inte det bara är lite på glaset som flödar som jag skrivit tidigare men kan ha helt fel förstås..)
-
Ok, nu är det påfyllt mer än ett kg Propan, R290. ::)
Inga bubblor alls nu i princip i siktglaset, oavsett läge på expansionsventilen.
Dock är det fortfarande väldigt låga tryck, just på motsv ca -15 på lågtryckssidan, och som synes -23 efter expansionsventilen. Verkar vara svårt att ändra detta oavsett hur mkt man öppnar expansionsventilen.
Och hetgasen närmar sig 104 °C.
Kyler brine bra nu iaf :dt:6 och ungefär detsamma på varma sidan.
Har inte lyckats göra ett sånt där fint diagram som ni andra i loggersoft än, det får bli diagramen sida vid sida tills vidare..
Loggen visar från en kompressorstart efter avsvalning någon timme.
Pendlingarna, är det hunting, eller ska det se ut så där?
-
-20 - -23 grader efter expansionsventilen och -5 - -7 på sugledningen från evaporatorn säger att du får in alldeles för lite kölmedie in i evaporatorn. svängningarna är hunting och det är alldeles för stora svängningar - svängningar under 1 grad är svårt att få till men här har du - 3-4 grader och det är inte bra.
Med så varm utlopp som du har nu så borde den inte svänga alls utan låta det flöda på maximalt tills deltat mellan expansionsventilen och utgången på evaporatorn är nere på några grader differens.
ser faktiskt ut som att du har för lite gas i bulben till expansionsventilen och gör att systemet tror att bulben är kall och vill reglera - sjunker trycket i bulben så stänger det ventilen...
att du fick peta i ~1 kg gasol tyder på att det fattades mycket gas...
-
Mmmm, det känns inte helt optimalt. Japp, var förvånad själv men det krävdes 3 engångsflaskor a 370g innan bubblandet stoppade.
Bulben, hur kan den fyllas på? Omöjligt? Har kollat och kapillären är iaf inte klämd eller fult böjd ngnstans.
Egelhof som gjort ventilen har avyttrat dessa ventiler till Honeywell (vilket de glömt att förklara på hemsidan..), men var snälla och mailade mig databladet.
Är det läge att stänga av pumpen nu, innan jag fått bort huntingen, kan det skada ngt?
-
Har väl provats redan - men om du håller bulben varmare på något sätt - närmar sig tempen efter exp-ventilen och utgående evaporatorrör/sugledning och slutar det att jaga ??? (var beredd att stänga av om graddtalet mellan temperaturen på utgången av expansionsventilen och temperaturen på sugledningen närmar sig till 2-3 grader ifrån varandra för att undvika att kompressorn suger vätska ur evaporatorn)
bulben - har den en kort kapillärör som på pdf-filen och hur är den igeneldad i ändan - mjuklod eller hårdslött??
Det finns en variant med ganska mycket köldmedie i och det finns alltid vätska kvar i bulben även om det är fyllt hela vägen i kapillären och 'hatten' och en annan variant där fyllningen är väldigt liten och det sistnämda kräver att expansionsventilen alltid arbetar varmare än sugledningen under drift och mängden köldmedie är väldigt liten att det knappt fuktar väggarna i bulben. Den varianten med väldigt lite köldmedie kallas oftast 'MOP' och dess syfte är att om bulben blir varmare för att värmelasten är stor kokar all köldmedie upp i bulben och trycket höjs inte även om den blir varmare och när trycket i evaporatorn stiger för att värmelasten är hög så får den verkan att den stänger expansionsventilen ju varmare evaporatorn är.
Primärt var denna funktion till för att kompressorn inte skulle bli överlastad med suggas vid hög tryck vid stor värmelast och är en slags begränsning så att evaporatorn stryper sig själv vid varm evaporator, MOP-expansionsventil har mycket liten laddning vilket innebär att den är extremt känslig för läcka även på diffusionsnivå...
En variant man kan överväga om expansionsventilen ändå anses kass och alternativet är ändå att byta, är att såga av lödningen på toppen av lilla kapillären på bulben och kanske lite gas pyser ut - löda på ett lite tjockare rör med ventil insatt (kanske köpa kylventil med schraderinsats) - vakumsuga denna och sedan fylla på med propan med en smula kondensat insuget in i bulben (högst någon droppe eller två) - du får ingen ventil med MOC-verkan men troligen har du inte en sådan som orginal heller.
-
OK, får kolla på vad som händer om man värmer bulben.
Till dess, kan jag köra kompressorn, eller är det risk att jag skadar kompressorn eller ngt annat? (Är ju kallt ute... ???)
-
OK, detta var ju intressant... ^-^
När jag först testkörde idag vad det gasbrist igen så jag fick börja med att fylla på en flaska eller så med Propan..
Som man förstår av vbtemp och yttertemp så är det lite kallt här hemma nu, nordan har än en gång kylt ned huset en aning när vp har vilat sedan i midnatt...
Kl 19 startade jag vp.
Tog bort bulben och höll den först i handen men tröttande förstås och lade den mot vbcp så att den blev i närheten av tempen på vb, iaf kanske +20 °C.
När jag tyckte att påfyllningen var färdig var det nu ett lite annat flöde i siktglaset, ett snabbare och mer häftigt sjudande, troligen är det mer så det ska se ut även om det är rätt svårt att få samma akvariekänsla idag som igår pga av alla små sjudningar hela tiden.
Iaf, till sist drog jag på expansionsventilen igen och nu äntligen ville inte lågtrycket ned så fasligt längre, det stannar på -9, -10 °C och samtidigt hamnar suggasen stabilt på -8,5 °C, således med en skillnad på mindre än 3 grader. 8)
Vätsketemp är idag ca 25 °C, samtidigt som HP ligger på ca 32 °C, en bra underkylning således.
Det bästa av allt är som synes att hetgasen nu parkerat sig stadigt i regionen av 50 °C, alltså hälften av det vanliga på denna pump!
Effektuttaget är inte lika häftigt längre, brine :dt: är nu bara ca 2,5 gr.
Får räkna på COP senare men kompressorn arbetat mkt mjukare nu också så det känns rätt att köra så här.
Framförallt är huntingen borta som synes, ingen snabb återkoppling längre till expansionsventilen förstås, men samtidigt är ju bulben i en miljö ca 30 grader varmare än den är designad för så tänker jag rätt när jag tror att det saknas köldmedium i kappilär o bulb?
Kan detta även ha orsakat huntingen, eller kan det ha att göra med att bulben satt på ett vertikalt rör och jag bör flytta den till efter suggasfiltret, precis dit där suggastemp-givaren sitter nu, på det horisontella röret?
-
Jag ber om ursäkt för att hoppa mellan de två trådarna...:-\
Fortsätter här nu!:
http://www.varmepumpsforum.com/vpforum/index.php?topic=51299.msg525704#new (http://www.varmepumpsforum.com/vpforum/index.php?topic=51299.msg525704#new)
-
:'(
Gammal tråd, och min egenbyggda värmepump verkar blivit ledsen slutligen efter nästan 10 års drift. (i tillägg till de år den gått sedan 1985)
Upptäckte idag att den plötsligt stannat och löst ut en säkring på en fas.
Mätte resistans och på den fasen är det 2 Ohm till jord, på övriga ca 4.6 Ohm.
(Mellan alla faser är det typ 4.5 Ohm. Ska vara 2,39 Ohm i en lindning enligt datablad, antar man ska multiplicera det med två så det blir ju ca 4,8 Ohm isåfall, vilket verkar OK.)
Har kopplat bort allt och mätt direkt på stiften på kompressorn.
Det lustiga är att den går på de två övriga faserna om än med lite annorlunda ljud.
När man sätter dit en ny säkring löser antingen den eller en annan modern huvusäkring jag har efter.
Är detta sista sucken nu, typisk kortslutning till jord från en lindning?
-
Så verkar ju vara fallet utifrån din beskrivning, men jag är ingen expert på sånt där.
-
Ok. R.I.P. gamle Manuerop... Du funkade utan knot i nästan 40 år. (Kanske med vila i 20 men ändå! )
Så. Med tanke på det noga utvalda vvx och fina elektroniska expansionsventilen, nedlagd kompetensuppbyggnad mha folk här inne mm mm,
så kan ersättaren inte bli något annat än det som saknades i vp, dvs en toppmodern, effektiv inverter-scroll.
Ska bli gött att få upp COP från 2 till 4-5.
Har hört att Copeland är bra grejor, såg att de har invertermodeller avsedda för R290 , finns det bättre alternativ idag? Värmeeffekt typ 3-12 kW.
Gällande Copeland såg jag att det finns sånt på Aliexpress "China made".
Är dessa fake eller äkta vara? Alla tillverkare har ju fabriker i Kina numera...
-
Ja du allt har sin livslängd. Om jag inte tänker fel så är det en kolvis du har nu och funderar på en scroll med varvtal. Det med scroll är inget fel i det, men att varva upp som dom nu, gör upp mot 120 Hz är nog att ta i. Det är nog i intervallet mellan 40 - 60 Hz som dom är effektivast. Om man ser hur dom ser ut inuti på bild, så måste det bli enorma förluster vid höga varv, mediat hinner inte att komprimeras utan ger ett motstånd som ska övervinnas i snurran och kanske gå bredvid/krypa förbi. Är ingen kylis men försöker tänka till lite om komprimering.
-
Ja du allt har sin livslängd. Om jag inte tänker fel så är det en kolvis du har nu och funderar på en scroll med varvtal. Det med scroll är inget fel i det, men att varva upp som dom nu, gör upp mot 120 Hz är nog att ta i. Det är nog i intervallet mellan 40 - 60 Hz som dom är effektivast. Om man ser hur dom ser ut inuti på bild, så måste det bli enorma förluster vid höga varv, mediat hinner inte att komprimeras utan ger ett motstånd som ska övervinnas i snurran och kanske gå bredvid/krypa förbi. Är ingen kylis men försöker tänka till lite om komprimering.
Jo, det låter vettigt! Många sätter säkert inverter för att kunna använda en mindre o billigare kompressor.
Elektroniken är väl billigare än järnet så är säga.
Kanske får bli en enpetare iaf.
Förslag på billigt inköpsställe på nätet?
-
Hmm, Copelands kompressorer för R290 verkar alla vara med lödanslutning.
Däremot har de vissa, bla för R22 som har Rotalock.
Hade ju varit gött att slippa börja om med lödning i ett tätt system.
Men vågar man köra R290 i deras kompressorer för R22?