Värmepumpsforum allt om värmepump och värmepumpar
VärmepumpsForum Allmänt => Värmepumpar och installationsfrågor. => Värmepumpar - Mark/Berg och Sjövärmepumpar. => Ämnet startat av: KalleFrist skrivet 19 juli 2011, 14:26:34
-
Hej allesammans!
Jag håller på med mitt examensarbete och där ingår det bland annat att modellera /simulera olika typer av värmesystem, framförallt med berg-/markvärmepumpar som värmekälla.
Tyvärr överskrider mina matematiska/fysikaliska kunskaper vida mina kunskaper om praktiska aspekter av värmepumpar och radiatorsystem, så jag har en massa frågor och funderingar och tänkte att detta forum var ett bra ställe att ställa några av dem.
Jag börjar med styrning av pumparna:
Om man bortser från system med innegivare så finns det, så vitt jag förstått, två huvudprinciper av styrning. Den ena att man styr på framledningen och reglerar mha ex.vis gradminuter som verkar vara Nibes taktik på såväl gamla som nyare modeller. Den andra att man styr på returledningen, som ex.vis IVTs äldre modeller.
Har jag missat något väsentligt här? Eller har jag kanske helt fel? Finns det några för-/nackdelar med att styra på fram- resp. returledningen?
Sen lite om radiatorsystemet:
I ett tvårörssystem, flödar då allt vatten genom radiatorerna, dvs. är det vid sista radiatorn ett stopp så att inget vatten går förbi denna och leds direkt tillbaka utan att ha passerat ett element?
Om det är så, då undrar jag vad det får för konsekvenser i pumpen för ett system som styr på returledningen om flödet i systemet stryps kraftigt, ex.vis. genom termostater eller manuell ändring av ventilläge. Om flödet stryps så blir ju avkylningen över radiatorn större och då blir returvattnet kallare. Då tolkas (väl?) detta av värmepumpen som att den måste köra för att åstadkomma en ökning av returledningen. Om dock flödet stryps kraftigt kan det ju krävas väldigt höga framledningstemperaturer för att åstdakomma denna höjning av returledningen. Klarar pumpen ens av sådana stora deltaT på värmebäraren och är det till och med så att tillskottet kan gå in som ett resultat av ovanstående? Och vid lågt flöde samt hög deltaT på VB, hur påverkas COP jämfört med riktvärde på deltaT på VB.
Jag inser i skrivande stund att liknande problem, om jag tolkat det rätt, ju infinner sig även om man styr på framledningen.
Ett annat problem med att strypa kraftigt över radiatorventilen är ju att det kan uppstå stora differenstryck över ventilen med problem som följd. Vad är storleksordningen på differenstryck över radiatorventilen i en vanlig villa? Vid vilka diff.tryck börjar det uppstå ljudproblem?
Det var allt för nu, jag kanske kommer på fler frågor och fortsätter isåfall att skriva här.
Tills vidare är jag mycket tacksam för alla svar och kommentarer!
Mvh
K
-
Jag måste bara fråga lite undrande, utan att själv ha gått nån utbildning där man gör ett examensarbete: Gör man inte arbetet sist under utbildningen, och bör således ha skaffat sig kunskaperna du frågar efter tidigare under utbildningens gång? Fast jag kanske är helt fel på det. Du talar ju iofs heller inte om vad det är för utbildning du går, det kan ju vara relevant.
Jag har rent allmänt inget emot att vi hjälper dig, det är värre när folk reggar sig och postar ett inlägg med typ "Värmepumpens högtryckspressostat löser ut, nämn tre troliga orsaker?" och inget mer, men jag vill ändå liksom veta att vi inte hjälper dig "för mycket", om du förstår hur jag menar.
-
För all del :)
Jag går civilingenjörsutbildning i teknisk fysik. Där ingår mycket, men inte VVS-/värmepumpsteknik, dock ingår i mitt examensarbete att jag ska modellera/simulera värmedynamiken i byggnader. Eftersom värmedynamiken till stor del hänger på vilken typ av värmesystem som används så måste jag lära mig hur värmesystemen är uppbyggda och fungerar, så att jag kan sammanfoga det med resten av modellen.
Med andra ord, jag förväntas inte kunna detta redan men jag förväntas kunna lära mig det. Så, då tänkte jag att detta var ett bra ställe att ställa frågor på eftersom många här verkar ha stor erfarenhet av de områden där jag saknar kunskap.
-
Oj, jag kan försöka reda ut lite av dina frågor.
Styrning av värmepumpar är i princip rätt.
Tvårörsystem innebär att alla radiatorer är parallellkopplade, stängs en radiator så passerar vattnet genom övriga radiatorer.
Enrörsystem innebär att radiatorerna är seriekopplade med bypass för varje radiator, där vattnet går vidare till nästa om en stänger.
Sen är det som sagt viktigt att rätt flöde upprätthålls över värmepumpen, man bör därför undvika att strypa flödet på det sätt som du beskriver. Antingen så undviker man termostater helt eller i stort, eller så har man dubbla system (som är sammankopplade) med 2 cirkpumpar där flödet över VP:n alltid upprätthålls oberoende av flödet över radiatorerna.
-
Du berör ett ämne här som inte många förstår sig på, och du är inne på helt rätt spår. :) Tack.
Rent generellt skall man ha så få termostater som möjligt som stör flödet i ett värmepumpsvärmt system, just av de orsaker du nämner.
Däremot är det inte riktigt så enkelt som du vill framställa det hela.
Om vi tar t.ex. en IVT som reglerar på returtemp, vad tror du händer i ett enrörssystem där vissa termostater stänger?
Enrörssystem bygger i princip på att man vid varje radiator har en strypskiva som ger ett visst tryckfall över varje radiator, med fullt öppen termostat ger det en viss tempdiff över radiatorn, låt oss säga 5°C.
Om termostaten stänger till hälften blir tempdiffen 10 grader, men flödet ökar samtidigt över resten av systemet.
Om den radiator som termostaten stryper på tar 20% av flödet normalt, så kanske 50% strypning av flödet istället för en 10% ökning av deltaT ger 5% ökning av deltaT.
Värt att tänka på är också att enrörs-system inte är enrörs på riktigt, utan innehåller som regel 3-5 parallellkopplade enrörsslingor...
Det man kan vara helt säker på är dock att deltaT ökar, men inte så mycket som man kan luras tro - bara för att en termostat stryper bort flöde.
Att sätta termostater på alla radiatorer, och justera in reglerdatorn så att man med hjälp av termostaterna både kan öka och minska rumstempen innebär dock i praktiken att alla termostater kan stänga mer eller mindre vid t.ex. solinstrålning, och regleringen kommer då att påverkas negativt.
DeltaT ökar, COP minskar, antalet start/stopp ökar (ger dålig COP + minskad livslängd).
Nu är ju enrörs-system mer eller mindre ute, så låt oss istället tala om tvårörs-system.
I ett tvårörs-system sitter alla radiatorer parallellkopplade, och om en radiator stryper så ökar flödet över övriga, vilket i princip innebär samma sak som i enrörsalternativet, en strypt radiator ger högre flöde på alla andra radiatorer, att ha en eller ett fåtal tarmostater som stryper bort flöde är alltså ingen större fara, men om man vill ha möjlighet att båfa öka och minska rumstempen med termostater så måste man ha en "onödigt hög kurva" inställd i reglerdatorn, och resultatet av detta blir att man försämrar COp på anläggningen, varje grad varmare vatten man kör ut till radiatorerna ger ca 3% lägre COP...
Nackdelen med styrning på returtemp märks främst i stora system där omsättningstiderna ofta är så långa att värmepumparnas default värden är helt tokiga, och eltillskottet hinner hoppa in långt innan värmen hunnit omsättas i systemet, det är t.o.m så att i tillräckligt stora system hjälper det inte ens att sätta tidsfördröjningarna för tillskott på maxvärden, de hoppar in ändå - även om kompressorn egentligen på egen hand skulle klara av att värma fastigheten om man bara gav den tid nog att arbeta.
Detta problem blir mindre/obefintligt om man styr på framledningstemp.
Nackdelen med styrning på framledningen är i princip bara en...
Låt oss säga att det är 15 grader varmt ute, man har ett liiitet värmebehov, men eftersom deltaT över kompressorn/varma värmeväxlaren är 8°C så måste reglerdatorn ha ett börvärde som = rumstemp + 6°C = 26°C (för att gradminutregulatorn skall räkna upp).
Detta innebär att under vår/sommar/höst, när solinstrålningen gör att man som regel har FÖR varmt i huset även nattetid, kompressorn kan starta om det blir kallt ute på natten.
En centralt placerad rumsgivare är alltså av största vikt om man reglerar på framledningstemp, rumsgivaren gör så att börvärdet i reglerdatorn justeras ned om den faktiska rumstempen är högre än den önskade, och man kan undvika onödiga kompressorstarter nattetid under den varma perioden av året.
I ett system som styrs på returtemp har man inte dessa problem, utan regleradatorns börvärde vid låga energibehov är i princip = den önskade rumstempen, om rumstempen är högre än önskat så blir returetmpen aldrig så låg att kompressorn startar...
För att undvika problem med strypande termostater/deltaT sätter vissa installatörer in en arbetstank, och värmepumpen har en superintern cirkulation mot denna tank med ett flöde som ger önskat deltaT.
Från arbetstanken tar man via en extern krets och en extern cirkpump ut ett flöde till radiatorerna, man kan nu tillåta termostaterna att strypa utan att nämnvärt påverka deltaT över värmepumpen, det som primärt påverkas om många termostater stryper är drifttiderna.
Att kompressorn går mindre är naturligvis bra, det går mindre energi, och huset blir inte onödigt varmt.
Problemet är bara att det kostar en hel del att sätta in schyssta termostater, arbetstank, och extra cirkpump för att få en någorlunda bra drift för värmepumpen.
Min slutsats efter moget övervägande är att ett optimalt system är uppbyggt med fast intrypta radiatorer, centralt monterad rumsgivare, och väl injusterat efter olika årstider och väderförhållanden.
Min erfarenhet är att man i ett sådant system når precis lika bra inomhuskomfort, billigare installation, effektivare drift, och har mindre hårdvara som kan krångla.
Livslängden på värmepumpen bör även bli längre då den får arbeta mot optimala förutsättningar under större delen av året = långa gångtider och optimal deltaT.
Jag har säkert förklarat otillräckligt, så fråga gärna mer, jag förklarar väldigt gärna vidare om det finns luckor eller felaktigheter i mitt resonemang.
-
rickard: Hur mycket stryper du flödet med en vanlig termostat (gas,vätska,vax) när den kan påverka.
-
rickard: Hur mycket stryper du flödet med en vanlig termostat (gas,vätska,vax) när den kan påverka.
Förstår inte riktigt frågan, den kan väl strypa allt från fullt öppen till fullt stängd.
Hur mycket flöde som stryps bort beror på difftrycket i systemet.
-
Rickard du som är bra på procent och sånt Om jag har cop 3,85 hur många procent sämre är 3,76? Inte 3 va?
Snarare typ 2 Hur som helst så är skillnaden i drivström 3,35 kw för för 45 grader och 3,40 kw för 46 grader fram med samma kompressor och cykel, knappast en katastrof. Skillnaden i upphämtad kyleffekt är 0,06kw
Dessutom så måste man inte ha en högre framledning som du insinuerar ;)
Termostaten tar ÖVERTEMP inget annat *vinkar*
-
Nej det är helt fel.En vanlig termostat är bara on/off och när den kan påverka så har den en x-rörelse på 0.5mm när den kan påverka mao så kan den inte strypa flödet helt eftersom käglan i ventilen har ett rörelseområde på 4mm.exempel om du kör med
värmeauktoritet <1 och du har valt att både reglera och påverka din temperatur (7-28g) och har ställt på läge 5 så kan du inte tro
att din termostat ska kunna påverka din temperatur så den blir 20grader.Varför inte köra med ett konstant flöde i stället och köra
med värmeauktoritet >1 så din termostat bara kan påverka och inte reglera värmen,Exempel om du trimmar in ditt system och bestämmer dig för att du vill ha 20grader och när du nu sätter tillbaka termostaten så ställer du termostaten på läge 3 (20grader)
och låser den där viktigt är nu att du inte sätter känselkroppen för långt in på piggen eller för långt ifrån så att den kan påverka på rätt sätt,Om jag nu skulle vilja öka värmen i rummet på termostaten genom att vrida till läge 5 så går det inte för piggen står ju redan så långt ut den kan enda sättet jag kan reglera värmen i rummet är att sänka värmen.Om du nu väljer att säga "det går inte"
så kommer jag bara att kasta tillbaka frågan "hur vet du det har du provat" om du nu väljer att ha huvudet under marken och vrålar
"det går inte" för fulla muggar så finns det nog inte så mycket att säga.Både vi och kompisen (annan firma) kör på det sättet och vi tycker det funkar bra brukar hamna på ca 1 diff per dygn,Tycker det är helt ok och kunderna är i alla fall nöjda och dom säger att dom har fått jämnare temperatur.
-
Men vad säger du Måle ??? Funkar termostater :o :o
*vinkar*
-
Nej det är helt fel.En vanlig termostat är bara on/off och när den kan påverka så har den en x-rörelse på 0.5mm när den kan påverka mao så kan den inte strypa flödet helt eftersom käglan i ventilen har ett rörelseområde på 4mm.exempel om du kör med
värmeauktoritet <1 och du har valt att både reglera och påverka din temperatur (7-28g) och har ställt på läge 5 så kan du inte tro
att din termostat ska kunna påverka din temperatur så den blir 20grader.Varför inte köra med ett konstant flöde i stället och köra
med värmeauktoritet >1 så din termostat bara kan påverka och inte reglera värmen,Exempel om du trimmar in ditt system och bestämmer dig för att du vill ha 20grader och när du nu sätter tillbaka termostaten så ställer du termostaten på läge 3 (20grader)
och låser den där viktigt är nu att du inte sätter känselkroppen för långt in på piggen eller för långt ifrån så att den kan påverka på rätt sätt,Om jag nu skulle vilja öka värmen i rummet på termostaten genom att vrida till läge 5 så går det inte för piggen står ju redan så långt ut den kan enda sättet jag kan reglera värmen i rummet är att sänka värmen.Om du nu väljer att säga "det går inte"
så kommer jag bara att kasta tillbaka frågan "hur vet du det har du provat" om du nu väljer att ha huvudet under marken och vrålar
"det går inte" för fulla muggar så finns det nog inte så mycket att säga.Både vi och kompisen (annan firma) kör på det sättet och vi tycker det funkar bra brukar hamna på ca 1 diff per dygn,Tycker det är helt ok och kunderna är i alla fall nöjda och dom säger att dom har fått jämnare temperatur.
1 grads diff ska väl inte vara något problem att fixa utan termostater om man fuskar med en innegivare ;) det är väl ingen som påstår att det inte funkar med termostater men dom tillför inget i ett litet villa system i alla fall inte hos mig och jag har provat både med och utan när jag eldade och endast utan med vp *vinkar*.
-
Det går försvara allting med olika påhitt och teoretiska modeller, jag hoppas att KalleFrist som är påläst förstår något av det jag försöker förklara, och ställer följdfrågor om det finns bitar som inte är helt klara.
Till Oraklet vill jag säga, vissa (du) säger 2%, andra (Roland) säger 4%, jag har sett tabeller från tillverkare som pekar på 4%, men håller mig ändå till 3% för att inte vara extrem på något sätt.
Har jag fel så ber jag naturligvis om ursäkt.
Men jag skulle uppskatta en förklaring på hur du räknar så annorlunda än Roland, som jag har det största förtroende för.
-
Nej det är helt fel.En vanlig termostat är bara on/off och när den kan påverka så har den en x-rörelse på 0.5mm när den kan påverka mao så kan den inte strypa flödet helt eftersom käglan i ventilen har ett rörelseområde på 4mm.exempel om du kör med
värmeauktoritet <1 och du har valt att både reglera och påverka din temperatur (7-28g) och har ställt på läge 5 så kan du inte tro
att din termostat ska kunna påverka din temperatur så den blir 20grader.Varför inte köra med ett konstant flöde i stället och köra
med värmeauktoritet >1 så din termostat bara kan påverka och inte reglera värmen,Exempel om du trimmar in ditt system och bestämmer dig för att du vill ha 20grader och när du nu sätter tillbaka termostaten så ställer du termostaten på läge 3 (20grader)
och låser den där viktigt är nu att du inte sätter känselkroppen för långt in på piggen eller för långt ifrån så att den kan påverka på rätt sätt,Om jag nu skulle vilja öka värmen i rummet på termostaten genom att vrida till läge 5 så går det inte för piggen står ju redan så långt ut den kan enda sättet jag kan reglera värmen i rummet är att sänka värmen.Om du nu väljer att säga "det går inte"
så kommer jag bara att kasta tillbaka frågan "hur vet du det har du provat" om du nu väljer att ha huvudet under marken och vrålar
"det går inte" för fulla muggar så finns det nog inte så mycket att säga.Både vi och kompisen (annan firma) kör på det sättet och vi tycker det funkar bra brukar hamna på ca 1 diff per dygn,Tycker det är helt ok och kunderna är i alla fall nöjda och dom säger att dom har fått jämnare temperatur.
1 grads diff ska väl inte vara något problem att fixa utan termostater om man fuskar med en innegivare ;) det är väl ingen som påstår att det inte funkar med termostater men dom tillför inget i ett litet villa system i alla fall inte hos mig och jag har provat både med och utan när jag eldade och endast utan med vp *vinkar*.
Håller helt med dig Smurfen.
Och troligen beror Oraklets oresonliga argumentation på att han har liten erfarenhet av villor.
I större fastigheter skall man naturligvis ha system som fungerar oberoende av vad anläggningsägaren hittar på, kosta vad det kosta vill, allt annat är dumt.
-
rätt beräknat kvs värde i förhållande till tillgängligt tryckfall över ventilen och beräknad effekt på rad i deltat ... ;)
cocacola *vinkar*
@smurfen . har du ett plan i din kåk? har du något/några utrymmen där du vill ha en varierande temp. gäst rum vindsdel (polarns vind som är gästrum är på 100m2där gör termostaterna sitt jobb och besparing), garage . källare .. har man ett hus med flera olika zoner och vissa utrymmen är mättade medans vissa vill ha energi så är jag av den åsikten att vi ska inte tvinga ut energi till yter i ett termiskt skal som är mättat.det är att slösa och vi ska väll spara energi :)
Vi gör advekata beräkningar i borrhåls dimensionering effekt beräkning av v-p för att få till energibesparingen varför inte ta dom sista stegen till Thumbsup systemet ..
cocacola
-
rickard:Hur kollar du om en termostat är hel eller trasig ??? ???
-
Jag pratar om ingen inomhusgivare:Som jag sagt tidigare bara amatörer och latmaskar som kör med inomhusgivare
-
rickard:Hur kollar du om en termostat är hel eller trasig ??? ???
Det går i princip inte.
De flesta gamla termostater är tröga, har stort reglerområde, är trasiga eller kärvar, och de stämmer absolut inte med markeringen som anges på ratten.
Det är också därför jag som regel räknar med att man behöver köpa alla nya om man installerar värmepump och vill reglera tempen med termostater.
-
Jag pratar om ingen inomhusgivare:Som jag sagt tidigare bara amatörer och latmaskar som kör med inomhusgivare
Om man har en reglerdator som styr på framledningstemp så behöver man en rumsgivare.
Med styrning på returtemp (IVT/BOSCH) är detta inte lika nödvändigt, men ändå en klar fördel om man vill ha en stabil inomhustemp.
-
rätt beräknat kvs värde i förhållande till tillgängligt tryckfall över ventilen och beräknad effekt på rad i deltat ... ;)
cocacola *vinkar*
@smurfen . har du ett plan i din kåk? har du något/några utrymmen där du vill ha en varierande temp. gäst rum vindsdel (polarns vind som är gästrum är på 100m2där gör termostaterna sitt jobb och besparing), garage . källare .. har man ett hus med flera olika zoner och vissa utrymmen är mättade medans vissa vill ha energi så är jag av den åsikten att vi ska inte tvinga ut energi till yter i ett termiskt skal som är mättat.det är att slösa och vi ska väll spara energi :)
Vi gör advekata beräkningar i borrhåls dimensionering effekt beräkning av v-p för att få till energibesparingen varför inte ta dom sista stegen till Thumbsup systemet ..
cocacola
Nej jag har 2 plan + källare har 21 grader i huset lite svalare i sovrummet kanske 20 grader i källaren blir det svalare men skulle vilja höja tempen några grader där när det är riktigt kallt ute men hoppas fixa det med att isolera källaren inom nått år. Ändrar inte tempen och har inte behov att göra det heller jo föresten i garaget brukar jag stänga av värmen för där sitter det termostater men kunde lika gärna haft en handratt där för det är fullt gas eller inget som gäller. Men om jag skulle få lust att ändra tempen i olika rum skulle jag använda termostaterna för några sitter monterade men står på 5 och resten ligger i vvs lådan i källaren sen ca 4 år. Och föresten jag har ett Thumbsup system.
-
Snack:Du skruvar helt enkelt vredet i botten sedan tar du en skruvmejsel och lägger mot tilloppet och då ska du ha inget flöde alls
tar några sekunder att kolla.med andra ord så vet du inte.
-
Har du monterat en termostat överhuvudtaget. ::)
-
Jag pratar om ingen inomhusgivare:Som jag sagt tidigare bara amatörer och latmaskar som kör med inomhusgivare
Trodde det var latmaskarna som struntade i att montera innegivaren ;) Du måste väl hålla med om att det är bättre att inte producera värmen än att strypa bort den. Innegivaren är kanon när det blåser så att man inte får för kallt eller hur fixar du det ställer du kurvan lite högre och låter termostaterna strypa när det inte blåser Sc:,h
-
Snack:Du skruvar helt enkelt vredet i botten sedan tar du en skruvmejsel och lägger mot tilloppet och då ska du ha inget flöde alls
tar några sekunder att kolla.med andra ord så vet du inte.
OK, du menade alltså hur man kollar om den kan stänga helt?
Jag trodde du menade hur man kontrollerade om den var helt öppen vid 19°C och helt stängd vid 21°C om ratten var inställd på läge 3 (20°C).
Jag vidhåller att det i princip inte är möjligt att kontrollera, men OK, nöjer du dig med att kopntrollera om den kan stänga, då vet jag helt enkelt inget alls. :D
-
Har du monterat en termostat överhuvudtaget. ::)
Frågar du mig?
Jag har monterat, demonterat och justerat termostater,och jag kan villigt erkänna att jag aldrig träffat på en termostat som uppfyller de krav jag har på reglering av innetemp i ett hus där man förväntar sig att hålla börvärde +/- 1°C
Med en väl intrimmad regulator + innegivare är detta fullt möjligt, utom när solen bidrar med så mycket värme att det krävs aktiv kyla för att upprätthålla önskad temp +/- 1°C
-
@smurfen
får jag komma och kolla? :)
Har man "balans" går det alldeles utmärkt att reglera på framledning /utomhusgivare . visst inomhusgivaren är bra vid en öppen planlösning , men alla hus ser inte ut så .
cocacola
-
@smurfen
får jag komma och kolla? :)
Har man "balans" går det alldeles utmärkt att reglera på framledning /utomhusgivare . visst inomhusgivaren är bra vid en öppen planlösning , men alla hus ser inte ut så .
cocacola
Du är välkommen men vet inte om det klarar en besiktning utan termostater ;). Visst är det så att i vissa hus framförallt stora hus är det bra med termostater och då kan det säkert vara svårt att få till en bra placering av innegivaren men den är bra att ha skulle inte vilja vara utan det är grymt svårt att få till en kurva som funkar i alla väder och blåsväder utan att ha onödigt hög framledning. Nu lär det ju inte skilja många kronor per år om framledningen ligger 1 grad för högt svider det man är ju ändå dignitär inom värmepump *vinkar*.
-
ja en innegivare är bra vid öppen planlösning . Problemet som jag ser det är att det finns inte 1 lösning på hur ett värme system ska vara eller installeras . det finns avikelser som man tar i beaktning beroende på hur det ser ut och vilka hygien krav som önskas.
Det finns annat utanför en "principskiss" från ivt nibe Thermia mm.
cocacola *vinkar*
-
ja en innegivare är bra vid öppen planlösning . Problemet som jag ser det är att det finns inte 1 lösning på hur ett värme system ska vara eller installeras . det finns avikelser som man tar i beaktning beroende på hur det ser ut och vilka hygien krav som önskas.
Det finns annat utanför en "principskiss" från ivt nibe Thermia mm.
cocacola *vinkar*
Har någon, någonsin, ifrågasatt att det kan finnas hus med andra behov än standard?
-
mmm Rickard . Du tex är en förespråkare i massor med inlägg och med en bestämd åsikt om hur en v-p installation ska se ut .Det är 1 sätt. En standard lösning som passar då du har ett 55-45 system anpassade radiatorer efter beräknad v-p effekt ,öppen planlösning som gör det "enkelt" att anpassa framledningen med inomhusgivaren.. Det blir en standard lösning som inte passar överallt .
Det jag vill förmedla är att det finns allternativ och anpassningar som man kan göra för att det ska kunna bli en bra anläggning.För inte vill vi väll att våra värmepumpar ska bryta på högretur eller att det ska vina i rören så familjen inte kan sova på nätterna .
-
smurfen:Tyvärr har inte du förstått vitsen med termostater som har bara en uppgift och det är att ta vara på den gratisenergin som
ditt rum blir utsatt för och inget annat.Men eftersom vi inte verkar vara överens om att det exakta värmebehovet bara kan avgöras i rummet kommer vi nog aldrig vidare.Angående när det blåser ute har inte jag märkt att det några större temperatur förändringar i
husen jag har varit hos,Men ett dåligt isolerat hus och tempen ligger runt nollan brukar vi ställa kompenseringen 0 till +1 eller +2
förstår inte varför det skulle vara negativt.Men nu till en fråga:Om du och frugan bestämmer sig för att ha lite älgskog i sovrummet
när och hur ska din inomhusgivare få reda på att det börjar bli varmt om din inomhusgivare sitter i hallen.
-
rickard:Men snälla du måste lära dig att man reglerar inte temperaturen med termostaterna,Låt din vp sköta den biten vare sig du har inomhusgivare eller utomhusgivare eller både och.När du trimmade in ditt system så bestämde du väll vilken temperatur du skulle ha i varje rum eller?.
-
Men nu till en fråga:Om du och frugan bestämmer sig för att ha lite älgskog i sovrummet
när och hur ska din inomhusgivare få reda på att det börjar bli varmt om din inomhusgivare sitter i hallen.
Man får väl leda ut älgarna i hallen så att man kan ha lite ostörd älskog med frugan i sovrummet *vinkar*
-
mmm Rickard . Du tex är en förespråkare i massor med inlägg och med en bestämd åsikt om hur en v-p installation ska se ut .Det är 1 sätt. En standard lösning som passar då du har ett 55-45 system anpassade radiatorer efter beräknad v-p effekt ,öppen planlösning som gör det "enkelt" att anpassa framledningen med inomhusgivaren.. Det blir en standard lösning som inte passar överallt .
Det jag vill förmedla är att det finns allternativ och anpassningar som man kan göra för att det ska kunna bli en bra anläggning.För inte vill vi väll att våra värmepumpar ska bryta på högretur eller att det ska vina i rören så familjen inte kan sova på nätterna .
Jag uttalar mig väldigt sällan i ämnen som rör anläggningar där det är tveksamt om det fungerar med en standardlösning.
Anledningen till detta är naturligvis solklar, det FINNS installatörer som säljer och installerar värmepumpar till folk oavsett vilket radiatorsystem de har, de lovar runt, men håller många gånger tunt.
Jag vill på intet sätt bidra till att folk som har direkt olämpliga radiatorsystem invaggas i någon form av "tro" om att det går bra att installera en värmepump utan att det blir väldigt dyrt, eller ger komplikationer i form av eltillskott när man som minst önskar det.
Jag har aldrig påstått att det bara finns ett sätt att installera en värmepump, däremot finns det som regel ett sätt som är det mest ekonomiska, och ger fullgod komfort.
I de hus som kräver termostater så är det ofta källaren som är "problemet", det blir för kallt i källaren på sommarn, och då är det direkt olämpligt att låta värmepumpen gå on/off 80 gånger/dygn bara för att hålla upp tempen någon enstaka grad i källaren.
Skall man reglera temp med termostater, och ha någon nytta av dem, så bör man ha en arbetstank, med extern värmekrets, och då kostar det pengar.
Det är DET jag vill informera allmänheten om.
Om kunden är beredd att betala stora summor för att känna sig tryggare inför köpet så har jag inget större problem med detta, men de installatörer som menar att alla anläggningar måste ha termostater som reglerar temperaturen, de lurar många gånger folk på pengar, helt i onödan.
Golvvärmesystem är ett klockrent exempel, jag har knappt stött på någon som installerat golvvärme där installatören INTE sålt på dem rumstermostater i alla rum, detta trots att just golvvärme + värmepump är mycket svårt att reglera på ett bra sätt med hjälp av rumstermostater.
Även här gäller dock att det kan vara OK att låta en eller ett par rum strypa bort värme om det behövs/önskas.
-
rickard:Men snälla du måste lära dig att man reglerar inte temperaturen med termostaterna,Låt din vp sköta den biten vare sig du har inomhusgivare eller utomhusgivare eller både och.När du trimmade in ditt system så bestämde du väll vilken temperatur du skulle ha i varje rum eller?.
Att justera in ett radiatorsystem i ett helt hus, först reglerdatorn + sedan instrypning av grundflöden över radiatorer så att det blir rätt under årets alla årstider tar tid, tid som ingen installatör har.
99% av alla installationer där ägaren har och vill använda sig av termostater lämnas av installatören med för hög kurva och för hög parallell, eller helt enkelt med default värden, som i de flesta fall innebär att man ligger alldeles för högt med kurvan.
Jag vet exakt hur termostater kan/skall/bör användas, men hävdar bestämt att de ytterst sällan används på detta sätt.
Det grundtips som jag och de flesta tillverkarna använder sig av, att majoriteten av alla termostater skall stå helt öppna, det garanterar att värmepumpsanläggningen går skapligt optimalt.
Jag är helt säker på att både C-C, Oraklet, du och jag kan installera en värmepump i ett system fullsmockat med instrypta termostater och få det att fungera, men det tar tid och kostar pengar, och frågan jag ställer mig är om komfortförbättringen är värd dessa kostnader.
Någon besparing vad gäller energiförbrukning tror jag inte alls på, i vart fall inte i normalvillan där man vill ha en jämn temperatur i alla rum året runt.
-
Men varför vill du skicka ut högre framledningstemperatur än vad du behöver,Av vilken anledning.Det var ju det du bestämde när du trimmade in ditt system eller hur.
-
Men varför vill du skicka ut högre framledningstemperatur än vad du behöver,Av vilken anledning.Det var ju det du bestämde när du trimmade in ditt system eller hur.
Sc:,h Sc:,h Sc:,h
När har jag någonsin skrvit att jag vill skicka ut högre temp än jag behöver?
Jag vill INTE skicka ut högre temp än jag behöver, och den bästa garanten för att så skall bli fallet är att man kör med helt öppna termostater, och låter en centralt placerad rumsgivare sköta eventuell övertemp i huset.
Det jag vet är att i hus där man har alla termostater inställda på komforttemp, där har man som regel inte heller justerat in parallell, kurva och flöden på ett optimalt sätt, och RESULTATET av detta blir att man som regel (inte alltid) kör ut onödigt varmt vatten i radiatorsystemet.
För att få till 1: flöden 2: kurva och 3: parallell bör man köra helt utan termostater större delen av första uppvärmningsäsongen, sedan aktivera en centralt placerad 4: rumsgivare, och först därefter justera in temostaterna som "maxbegränsare".
Hur många installatörer eller anläggningsägare har kompetensen och tiden att göra det?
Och framförallt, hur många tror att dessa termostater har någon som helst påverkan på värmekomforten i huset efter att de första 4 stegen utförts på ett adekvat sätt?
-
smurfen:Tyvärr har inte du förstått vitsen med termostater som har bara en uppgift och det är att ta vara på den gratisenergin som
ditt rum blir utsatt för och inget annat.Men eftersom vi inte verkar vara överens om att det exakta värmebehovet bara kan avgöras i rummet kommer vi nog aldrig vidare.Angående när det blåser ute har inte jag märkt att det några större temperatur förändringar i
husen jag har varit hos,Men ett dåligt isolerat hus och tempen ligger runt nollan brukar vi ställa kompenseringen 0 till +1 eller +2
förstår inte varför det skulle vara negativt.Men nu till en fråga:Om du och frugan bestämmer sig för att ha lite älgskog i sovrummet
när och hur ska din inomhusgivare få reda på att det börjar bli varmt om din inomhusgivare sitter i hallen.
Om det inte blir kallare inne när det blåser har dina kunder bättre hus än mej eller att nån har ställt kurvan onödigt högt och sen ligger termostaterna och stryper till rätt temp ;) Att montera inomhusgivaren i hallen vore mycket dumt om man har tex gäster och dom står med dörren öppen en stund tror vp att det är kallt inne den ska sitta på en central plats i huset. Har inte märkt att det blir varmt i sovrummet men det tar troligtvis mer än 10 min att öka tempen där annars är det ett bra ställe att ha termostater på och jag säger inte att det inte funkar med termostater bara att det funkar lika bra utan hemma hos mej . Inom husgivaren har flera funktioner på tex nibe så loggar den inomhustempen och visar den i displayen på ctc (tror jag) den visar ev larm så att inte montera en innegivare som ingår i vp är väl i det närmaste tjänstefel oavsett om den används att styra tempen eller inte vem vet kunden kanske vill använda den.
-
Men du skriver ju för hög kurva eller hur?? Ju högre kurva du ställer ju högre framledningstemperatur.Finns väll ingen anledning att
ställa högre kurva än vad du behöver.Du kan inte dra alla över samma kam bara för några gör det.
-
Smurfen:Tror inte du har din inomhusgivare i sovrummet så frågan kommer igen.När ska din inomhusgivare känna av att det blir varmt i sovrummet.
-
Smurfen:Tror inte du har din inomhusgivare i sovrummet så frågan kommer igen.När ska din inomhusgivare känna av att det blir varmt i sovrummet.
Det kommer den aldrig att göra därför att den enda gången det blir för varmt där är nu på sommaren och då går det inte ut nån värme på systemet men vattnet i systemet kyls i källaren och av förvärmningsslinga och hjälper till att kyla sovrummet (framledningen ligger på 18-19 grader) tack vare att det inte finns nån termostat som stänger flödet. Hur tror du dina kunder gör när dom tycker det är lite för kallt inne pga tex blåst.
-
Men du skriver ju för hög kurva eller hur?? Ju högre kurva du ställer ju högre framledningstemperatur.Finns väll ingen anledning att
ställa högre kurva än vad du behöver.Du kan inte dra alla över samma kam bara för några gör det.
Jag skall försöka förklara en gång till.
För att på ett adekvat sätt trimma in en villa som värms av värmepump bör man göra följande, gärna också i denna ordning:
1. Se till att ha adekvata grundflöden över varje enskild radiator, resultatet av intrimmningen skall ge av tillverkaren rekommenderad deltaT över varma sidans VVX med alla termostater fullt öppna.
2. Kurva och parallellförskjutning justeras grovt in efter den energiberäkning som gjorts vid dimensioneringen och finjusteras sedan enligt nedan:
Om det blir för varmt inne när det är varmt ute (över 0°C) så justeras parallellförkjutningen ned.
Om det blir för kallt inne när det är varmt ute (över 0°C) så justeras parallellförskjutningen upp.
Om det blir för varmt inne när det är kallt ute (kallare än -10°C) så sänks kurvan.
Om det blir för kallt inne när det är kallt ute (kallare än -10°C) så höjs kurvan.
Dessa justeringar påverkar varann till viss del, och man kan därför behöva göra dessa justeringar ett antal gånger.
3. När man har balans på flöden, kurvlutning och parallellförskjutning bör man aktivera en centralt placerad rumsgivare som tar hand om övertemperaturer som beror på brister i regleringen, solinstrålning, eller på energi som tillförs från människor eller andra värmekällor, primärt belysning och annan elektronik av olika typer.
4. Först nu bör man ställa in termostater så att de stryper om reglerdatorn i kombination med den centralt placerade rumsgivaren inte förmår hålla temperaturen på den önskade.
Min erfarenhet är att OM det blir övertemp i ett rum eller hus efter att man utfört åtgärderna 1-3 så beror det på att så mycket värme tillförs att man egentligen behöver aktiv kyla för att bibehålla önskad värmekomfort.
Visst kan termostaterna i ett fall som detta kanske strypa bort några tiotal W i ett specifikt rum, men det lär inte påverka rumstemperaturen mer än ytterst marginellt, troligen mindre än 0.5 grader.
Och i de allra flesta fall när termostaterna stryper skulle aktiv kyla ha behövts.
Då de flesta förstår att ingen installatör har tid att utföra steg 1-3 ovan så att anläggningen justeras in optimalt så kommer man till fakta i hur det funkar i allmänhet.
Det finns några olika scenarion som man kan tänka sig:
1. Installatören genomför i bästa fall punkt 1, justerar grundflöden och ställer in kurva och parallell enligt den i förväg utförda dimensioneringen, men för att det inte skall bli för kallt i huset = garanterad reklamation från kunden, så ställs både kurva och parallell ett eller ett par snäpp högre än nödvändigt.
Resultatet av detta blir att anläggningen, om anläggningsägaren själv inte utför vidare injusteringar, under hela sin livstid kommer att gå med några grader högre vbf än nödvändigt.
2. Installatören inser/vet att han omöjligt kan ta betalt för det gedigna injusteringsarbetet enligt punkt 1-4 ovan, och detta resulterar i att denna installerar en arbetstank så att han kan säkerställa att värmepumpen under alla förutsättningar kan arbeta mot en tillräckligt stor vattenvolym, och med en adekvat deltaT enligt tillverkarens rekommendationer.
Även i dessa fall kommer dock kurva och paralellförskjutning i den externa kretsen att ställas så pass högt att kunden inte skall ringa och klaga på att de fryser, termostaterna stryper ju bort övertempen!
Reslutatet även i detta fall blir att anläggningen kommer att arbeta med onödigt höga temperaturer under hela sin livslängd.
Dessutom har investeringen för kunden blivit rätt mycket större och payoff-tiden blir därför så lång att det i vissa fall kanske aldrig lönar sig rent ekonomiskt att göra investeringen.
Det finns inga tvivel om att man KAN justera in ett värmepumpsvärmt hushåll perfekt, och ha termostaterna aktiva, utan att det sabbar regleringen eller orsakar stopp p.g.a. HP/MS, det enda jag påstår, det är att detta sker i så ytterst få fall att det vore tjänstefel av mig att generellt rekommendera besökarna i detta forum att köra med alla termostater inställda på önskad rumstemp.
Min och tillverkarnas grundrekommendation att köra med majoriteten av termostaterna full öppna ger en viss garanti för att kurva och parallellförskjutning är acceptabelt injusterade, och att värmepumpen därför går acceptabelt energieffektivt.
Sovrum är ett av få rum som jag brukar rekommendera att man aktiverar termostat om man har dessa installerade.
Fast å andra sidan är det helt rätt att justera in grundflödet i ett ovrum så att det är svalt när man lägger sig, för att sedan med tiden värmas av kroppsvärmen från de som lägger sig.
Man tarvar annars att vara rätt frusen när man vaknar.
-
Den här tråden övertygar mig mer och mer om att i ett framtida eget boende installera vedeldning. Verkar vara betydligt mindre besvär.
*roflmao*
-
Den här tråden övertygar mig mer och mer om att i ett framtida eget boende installera vedeldning. Verkar vara betydligt mindre besvär.
*roflmao*
Körde utan termostater med vedeldning också ;D ;D
-
Men man behöver inte fundera på om det går eller inte. Panna -> tank -> shunt (behöver inte ens vara en motorshunt, kan vara helt manuell och det funkar ändå) -> termostater i alla rum -> klart.
Sen att vedeldningsfacisterna vill ha så bra skiktning som möjligt och så låg retur som möjligt och blabla, men det funkar ändå. Innehållet i den här tråden tyder på att man behöver ha en högre kunskapsnivå än den snart färdige civilingenjören som ursprungligen startade den för att räkna ut hur man ska få ett värmepumpssystem att fungera.
Det ska vara enkelt, och det är det inte idag. Nåt för tillverkarna att fundera på.
-
Men man behöver inte fundera på om det går eller inte. Panna -> tank -> shunt (behöver inte ens vara en motorshunt, kan vara helt manuell och det funkar ändå) -> termostater i alla rum -> klart.
Sen att vedeldningsfacisterna vill ha så bra skiktning som möjligt och så låg retur som möjligt och blabla, men det funkar ändå. Innehållet i den här tråden tyder på att man behöver ha en högre kunskapsnivå än den snart färdige civilingenjören som ursprungligen startade den för att räkna ut hur man ska få ett värmepumpssystem att fungera.
Det ska vara enkelt, och det är det inte idag. Nåt för tillverkarna att fundera på.
Det är inte så invecklat ;).
-
smurfen:Det händer inte här för vi har både fönster och dörrar ;D jag pratar bara om när det finns värmebehov trodde du fattade det för du kör väll inte kyla på vintern?
-
rickard:Hur lång tid tror du att det tar och trimma in ett system i en vanlig villa.
-
Med lite matte och VVS kunskaper och med "listan" är man klar lika fort som katten gör det i mars a:gl
Cocacola
-
Räknar du med termostater eller utan *roflmao*
-
rickard:Hur lång tid tror du att det tar och trimma in ett system i en vanlig villa.
Det beror lite på, man bör ha några längre sammanhängande perioder med "varmt" och "kallt" väder innan innan man fått till kurva och parallell helt och hållet.
I princip kan jag tycka att det tar större delen av första uppvärmningssäsongen innan man kan säga att det är helt klart.
Normalt fungerar det helt OK redan när man ställt in efter den dimensionering som gjorts, och det är också så de flesta duktiga installatörer lämnar anläggningen.
I timmar räknat tar det inte mycket tid alls, kanske 2-4 timmar att få till allt rätt, om man vet vad man gör, det som tar tid är att uppleva alla typer av extremväder, och se om det funkar eller om det krävs några justeringar för att få till det sista lilla.
De slarviga startar bara pumpen och lämnar den på default värden.
De extremt nogranna tar sig tid att både justera, och göra ett eller ett par återbesök för att finjustera, men det är extremt ovanligt.
En normalt intrimmad anläggning går med ca 5-15% sämre COP än man kan nå om man lägger energi på att komma helt rätt med justeringen.
Skräckexemplen kan säkert gå med 30-50% sämre årsmedel-COP än det optimala.
Med skräckexempel menar jag att parallell och kurva ligger flera grader för högt och att termostater reglerar tempen i huset.
Den höga kurvan gör även att komperssorn vid riktigt kallt väder stängs av p.g.a. driftspressostaten (max temp) och värmepumpen blir en ren elpanna.
Detta är inte sååå vanligt, men enligt min bedömning betydligt vanligare än att en installatör gör ett riktigt bra jobb med injusteringen.
-
Det går försvara allting med olika påhitt och teoretiska modeller, jag hoppas att KalleFrist som är påläst förstår något av det jag försöker förklara, och ställer följdfrågor om det finns bitar som inte är helt klara.
Till Oraklet vill jag säga, vissa (du) säger 2%, andra (Roland) säger 4%, jag har sett tabeller från tillverkare som pekar på 4%, men håller mig ändå till 3% för att inte vara extrem på något sätt.
Har jag fel så ber jag naturligvis om ursäkt.
Men jag skulle uppskatta en förklaring på hur du räknar så annorlunda än Roland, som jag har det största förtroende för.
Jag har STOOORT förtroende för Roland jag också Thumbsup
De siffror jag presenterade för dig kommer från Emerson Climate. jag har ännu större förtroende för dem.
De gör ju "motorn" i värmepumparna.
Min erfarenhet av villor och dess värmesystem måste anses vara hyffsad i alla fall. 600VP installationer typ och kanske 300 Ved och oljeanläggningar samt 120 FJV installationer.
Fastighets värmepumpar har jag sysslat med i runt 5 år och ungefär 20 anläggningar med kanske 50 pumpar totalt. Hur många har du installerat? Eftersom jag nu har en ringa erfarenhet av villor?
Sedan har jag byggt en del ånganläggningar och svetsat runt 30000 licensskarvar med gas.
Jag har sysslat med detta i 22 år nu Rickard Man hinner en del på 22 år. *vinkar*
-
Har tittat på en Nibe 6 kW värmepump, och om jag räknar rätt är det nära på exakt 3%/°C i sämre COP om man höjer vbf.
KB = 0°
vbf = 40°C
Ger COP 4.18
KB = 0°C
vbf = 50°C
Ger COP 3,20
3.20 + 30% (3%/°C) = 4.16
I realiteten alltså aningen mer än 3% i förlorad COP/C° varmare vbf.
-
Om dina siffror stämmer vilket vi får utgå ifrån, så är det bara ännu ett bevis på att Nibekolvpumpar suger mer än scroll pumpar :)
-
När jag dimensionerar ett hus så räknar jag först fram vilken effekt jag ska ha. Sedan så åker kompressor dimensioneringsprogrammet fram. Där ser jag hur mkt effekt de olika kompressorerna ger vid olika förångningar och kondenseringar. Där gör jag mitt val av maskin. På kompressorn det är den som är viktig och vilken förångningstemp den får.
Förångningen är betydligt viktigare än kondenseringen vad gäller avgiven effekt,upphämtad kyleffekt och COP.
Så jag brukar inte bara titta i tillverkarens program och välja där, jag dimensionerar mest med kompressor tillverkarens program :)
-
Tack Carl och Rickard för svar!
@Rickard
Du har rätt i att jag inte räknade med flödesökningen i de övriga radiatorerna. :-[
Men finns det tumregler för att räkna på hur mycket det blir? Differenstrycket över radiatorer som inte stryps borde väl inte ändras så jättemycket eftersom de är (för 2-rörssystem) parallellkopplade?
Eftersom jag nu fick svar så fortsätter jag att ställa frågor, det är alltid kul att lära sig nya saker. :)
Vad gäller diff.tryck över radiatorventiler, vilka är nivåerna vid normalt tillstånd och vid vilka nivåer börjar man få ljudproblem?
Och så några frågor om innegivare:
Jag har förstått att de fungerar som ett komplement till utegivaren och justerar börvärdet utifrån rådande innetemperatur, men jag vet inte hur själva regleringen går till. Används någon form av hysteres? I hur stora steg sker förändringen av börvärdet? Finns det något maxvärde för temperaturavvikelsen som den reagerar på, dvs. om givaren mäter 15 ºC när börvärdet är 22 ºC, ger det då en högre framledningstemp än om givaren mäter 16 eller 17 ºC?
Och varför är Nibes innegivare så jävla dyr? Kan man använda den som bioprojektor också? :P
Återigen, tacksam för alla svar!
Ha det gött
-
Är det inte Måle och Cocacola du borde tacka? Rickard har ju bara gett dig felaktiga svar ;)
Eller ska du bli den typen av ingenjör som man brukar stöta på ute på fältet, dem som inte har koll på någonting huvuddunk
Satt med ett gäng från KTH på ett jobb och dem förstod inte mkt direkt.
Strävar du dit? lyssna på Rickard annars lyssnar du på Måle och C-C *vinkar*
Tyvärr kan ingen av dessa eller jag själv för den delen skriva så bra som Rickard kan. Kanske skulle du satsa på skrivandet Rickard, och lämna resten till andra. ;)
-
Jaha nu såg jag ett inlägg jag missat. Du fortsätter att fördumma och dömma ut installatörer ser jag huvuddunk
Alla är inte som dina installatörer du stött på, kanske ska du inte förutsätta det huvuddunk
-
rickard:Det brukar inte ta mer en 1-2 timmar och sedan återkommer vi efter några dagar och justerar det sista om det behövs.Förövrigt tycker jag att det är tråkigt att du verkar ha en sådan negativ syn på termostater,Bara för att du inte har lyckas
få det att fungera behöver väll det inte vara fel på termostaterna.Sedan är det väll upp till var och en om man vill köra utan termostater eller med,Om kunden blir nöjd så blir vi nöjda det är väll det det hela handlar om med tanke på investeringskostnaden.
-
smurfen:Det händer inte här för vi har både fönster och dörrar ;D jag pratar bara om när det finns värmebehov trodde du fattade det för du kör väll inte kyla på vintern?
Säger du det till kunden som har 19 grader inne också vid blåsväder för att du inte orkade installera innegivare.
-
Vad snackar du om >:(
-
När jag dimensionerar ett hus så räknar jag först fram vilken effekt jag ska ha. Sedan så åker kompressor dimensioneringsprogrammet fram. Där ser jag hur mkt effekt de olika kompressorerna ger vid olika förångningar och kondenseringar. Där gör jag mitt val av maskin. På kompressorn det är den som är viktig och vilken förångningstemp den får.
Förångningen är betydligt viktigare än kondenseringen vad gäller avgiven effekt,upphämtad kyleffekt och COP.
Så jag brukar inte bara titta i tillverkarens program och välja där, jag dimensionerar mest med kompressor tillverkarens program :)
Vad har du för erfarenhet av temperaturdifferens mellan KB-in och förångningstemperatur för en bra dimensionerad scroll-VP?
-
På en normal installation brukar det skilja c.a 7 grader. På en med sämre flöden 9 Kan man få ner till 5K så är det Thumbsup.
Ser att du också har en ZR kompressor. Har du mätt din förångning? Jag förmodar att du byggde din maskin själv *vinkar*
-
Tack Carl och Rickard för svar!
@Rickard
Du har rätt i att jag inte räknade med flödesökningen i de övriga radiatorerna. :-[
Men finns det tumregler för att räkna på hur mycket det blir? Differenstrycket över radiatorer som inte stryps borde väl inte ändras så jättemycket eftersom de är (för 2-rörssystem) parallellkopplade?
Eftersom jag nu fick svar så fortsätter jag att ställa frågor, det är alltid kul att lära sig nya saker. :)
Vad gäller diff.tryck över radiatorventiler, vilka är nivåerna vid normalt tillstånd och vid vilka nivåer börjar man få ljudproblem?
Och så några frågor om innegivare:
Jag har förstått att de fungerar som ett komplement till utegivaren och justerar börvärdet utifrån rådande innetemperatur, men jag vet inte hur själva regleringen går till. Används någon form av hysteres? I hur stora steg sker förändringen av börvärdet? Finns det något maxvärde för temperaturavvikelsen som den reagerar på, dvs. om givaren mäter 15 ºC när börvärdet är 22 ºC, ger det då en högre framledningstemp än om givaren mäter 16 eller 17 ºC?
Och varför är Nibes innegivare så jävla dyr? Kan man använda den som bioprojektor också? :P
Återigen, tacksam för alla svar!
Ha det gött
Oj, denna tråden blev tydligen en till av "diskussionstrådarna" mellan VPO och Rickard. ::)
Det där med difftryck över radiatorer och ljudproblem är jag inte så hemma i så den får nån annan ta.
Innegivare brukar funka så att den justerar börvärdet på framledningen.
Man ställer in en faktor som bestämmer känslighet och sen beräknas det justerade börvärdet med:
(justerat börvärde = ojusterat börvärde + (börvärde innetemp - ärvärde innetemp) x faktor).
I min gamla Nibe sker justeringen vid avvikelse i steg om hela grader, men på nyare så sker det med 10-delar tror jag.
Jag tror inte det finns andra begränsningar än de som anger max och min framledningstemp på börvärdet för framledningen.
Priset på Nibes RG10 och RG20 är ruskigt, men nibe tar tydligen rejält betalt för dem.
Det finns beskrivningar på hur man bygger grejerna själv på detta forum, delarna kostar nån 20-lapp tror jag.
-
smurfen:om det nu skulle vara så så har jag aldrig hört någon säga att det blåser ute och vi har bara 19g inomhus.jag själv har en gammal kåk och inte tusan sjunker tempen ner från 21 till 19 bara för det blåser ute.börja isolera istället om du nu har så otät kåk.
-
På en normal installation brukar det skilja c.a 7 grader. På en med sämre flöden 9 Kan man få ner till 5K så är det Thumbsup.
Ser att du också har en ZR kompressor. Har du mätt din förångning? Jag förmodar att du byggde din maskin själv *vinkar*
Japp en hybrid kanske man kan kalla det? Med ca 4-5grader, som man då ska vara nöjd med förmodar jag *vinkar*
-
Definitivt Thumbsup Skulle du vilja ha en ännu tätare process så blir det enorma växlare *vinkar*
-
Punkt 1.. gäller inte i alla värmesystem ,7 graders delta i ett gammalt högtempat system på 12kw i toppeffekt ger ett flöde på 0,41lps och distrubitions nätet är gjort för 0,14 ett 22 cu rör oftast nästan 1,4ms och ett tryckfall på nästan 1500pascal per meter rör ..
är det någon som kan rördimensionering börjar man med 35 vid v-p..ooooh vad man spar pumpström
3.för att veta att man har balans på flödena så mäter man upp det med med en injusteringsventil .då ser man tillgängligt flöde som pumpen producerar och sen efter dom framberäknade kvs värden man har justerar man radventilerna . Nu når man flödes balans med beräknad effekt som ska växlas ut
sen är det här med deltat liiite lurigt .. jag tittade på en zh30k4e tfd då det gäller injustering av flöden utan dokumenterande ventil.
exempel. september 14 grader ute 0 i förångning 30 grader på tillopet 13,15 kw 7 graderi delta ger 0,44lps ,, vid dut ligger fårngningen beroende på borrhålet men rätt ofta ner mot -10 grader 55 grader i kondesering ja då ger samma värmepump 8,42 kw vid 7 g delta har vi ett flöde 0,28lps .
så jag vidhåller att ett värmesystem kan endast anses vara i balans med en flödes dokumenterande ventil i kretsen . allt annat är en gissning .När man gjort detta har man en advekat beräkning att gå på . och då blir inregleringen rätt :)
4 om nu något aktivt värmer rummen över önskad inomhus tempbehöver man inte vädra ut den men man ska absolut inte köpa mer onödig värme från sina radiatorer till det utrymmet i klimatzonen man befinner sig i ,
cocacola
-
Tack Carl och Rickard för svar!
@Rickard
Du har rätt i att jag inte räknade med flödesökningen i de övriga radiatorerna. :-[
Men finns det tumregler för att räkna på hur mycket det blir? Differenstrycket över radiatorer som inte stryps borde väl inte ändras så jättemycket eftersom de är (för 2-rörssystem) parallellkopplade?
Eftersom jag nu fick svar så fortsätter jag att ställa frågor, det är alltid kul att lära sig nya saker. :)
Vad gäller diff.tryck över radiatorventiler, vilka är nivåerna vid normalt tillstånd och vid vilka nivåer börjar man få ljudproblem?
Och så några frågor om innegivare:
Jag har förstått att de fungerar som ett komplement till utegivaren och justerar börvärdet utifrån rådande innetemperatur, men jag vet inte hur själva regleringen går till. Används någon form av hysteres? I hur stora steg sker förändringen av börvärdet? Finns det något maxvärde för temperaturavvikelsen som den reagerar på, dvs. om givaren mäter 15 ºC när börvärdet är 22 ºC, ger det då en högre framledningstemp än om givaren mäter 16 eller 17 ºC?
Och varför är Nibes innegivare så jävla dyr? Kan man använda den som bioprojektor också? :P
Återigen, tacksam för alla svar!
Innegivarna fungerar i princip så att de justerar ned det av reglerdatorn framräknade börvärdet med differansen X faktorn (som man själv kan välja 1-6 grader).
Denna typ av reglering ger färre start/stopp, lägre genomsnittlig framledningstemp, och en fullt acceptabel komfort, även i system helt utan termostater.
Ha det gött
Hej.
Du har rätt i att flödet inte förändras sååå mycket om en radiator stryper, men jag hoppas du inser vilket massivt motstånd jag möter i detta forum, från "erfarna" installatörer, jag försöker därför stryka alla medhårs så gott jag kan och hoppas att de mer upplysta inser att mina teorier/slutsatser är riktiga.
När det gälller difftryck, och när "buller uppstår" kan jag inte svara på frågan. (det kan dock coca-cola om han behagar att svara, och om lekmän som vi förstår det han skriver).
När jag själv dimensionerade mitt radiatorsystem så använde jag mig av Purmomaster, ett gratisprogram som kan laddas ned via nätet.
Kolla på det, om det finns kvar.
Att innegivaren är dyr beror nog bara på att de KAN ta bra betalt för något som förbättrar värmepumpen så pass mycket som en innegivare de fakto gör.
Det lönar sig helt enkelt att betala 1000 kr för en innegivare.
Den borde inte kosta mer än ca 250-300 kr, men som sagt, om de kan ta betalt, så gör de det.
Om jag vore chef på Nibe skulle innegivare ingå i grundpaketet.
-
Ja Rickard , det kan jag , Men det jag skriver verkar inte lekmän förstå, Sc:,h skriver du !
Tack Rickard dom orden värmde
Cocacola
-
Rickard du skriver i ditt inlägg att du hoppas att dina teorier och slutsatser är riktiga. se om du som Lekman förstår det här,
Ja I en installations princip av många skapade för att passa någerlunda i en villa installation,
Sen finns det anpassade Lösningar som du som lekman vägrar att lyssna på och vilja förstå.
VVS är inget tyckande Det bygger på funktion och här finns det Fakta som stödjer grundprinciper typ Fysik/mattematik mm.
Men du kör på som vanligt som om detta. Men installations teknik och relgler är inte som dom diskusionerna ni har i dom allmäna forumen
där det är Tyckande som avgör vilket som är rätt eller fel . Där kan man skriva och tycka va man vill då rätt och fel är i betraktarns ögon , men ett felaktigt påstående/teori huvuddunk det verkar du inte vilja /kunna ha/ta emot hjälp med .
det är som med rumsgivaren här , den vill du ha med i alla installationer ,Den passar inte i alla installationer Det är ingen teori det är Fakta.
Så Rekomenderar du innegivare rekomendera då också vart den passar.
cocacola
-
Hej Vill bara be om ursäkt ang termostater men ska förklara det här med differenstryck:
Även vid låga temperaturer så kan du få ljud i ditt system och det beror på att det blir för högt differenstryck över en ventil på din
radiator och det blir inte bättre av att trycket i ditt system varierar,det brukar inte vara några problem om vi pratar om ett normalt
värmebehov men vid små litet behov kan det förekomma ljudproblem.När termostaten blir aktiv pga av tillskottsvärme minskar flödet
i systemet så minskar motståndet i rörnätet och du får ett högre tryck över pumpen och det klara inte radiatortermostaten av om
trycket blir högre än 30 kpa.Men man kan sätta dit en differenstrycksregulator om man vill så den avlastar reglerventilen så den kan jobba samma differenstryck oberoende vilket flöde du har.
-
smurfen:om det nu skulle vara så så har jag aldrig hört någon säga att det blåser ute och vi har bara 19g inomhus.jag själv har en gammal kåk och inte tusan sjunker tempen ner från 21 till 19 bara för det blåser ute.börja isolera istället om du nu har så otät kåk.
Isolering hjälper inte mot blåst möjligen vindpapp nu var det inte mitt hus jag menade utan mera allmänt att det finns hus som det blir kallt i när det blåser är ingen nyhet för de flesta och många accepterar det men eftersom problemet inte finns i dina trakter går det ju bra utan innegivare som numera följer med till nibe i alla fall till 1245.
-
smurfen:Det du är ute efter kallas för luftväxling i ett hus,Så du menar att alla vi som kör med bara utomhusgivare får kallt i våra hus när det blåser?
-
Rickard du skriver i ditt inlägg att du hoppas att dina teorier och slutsatser är riktiga. se om du som Lekman förstår det här,
Ja I en installations princip av många skapade för att passa någerlunda i en villa installation,
Sen finns det anpassade Lösningar som du som lekman vägrar att lyssna på och vilja förstå.
VVS är inget tyckande Det bygger på funktion och här finns det Fakta som stödjer grundprinciper typ Fysik/mattematik mm.
Men du kör på som vanligt som om detta. Men installations teknik och relgler är inte som dom diskusionerna ni har i dom allmäna forumen
där det är Tyckande som avgör vilket som är rätt eller fel . Där kan man skriva och tycka va man vill då rätt och fel är i betraktarns ögon , men ett felaktigt påstående/teori huvuddunk det verkar du inte vilja /kunna ha/ta emot hjälp med .
det är som med rumsgivaren här , den vill du ha med i alla installationer ,Den passar inte i alla installationer Det är ingen teori det är Fakta.
Så Rekomenderar du innegivare rekomendera då också vart den passar.
cocacola
Jag har ALDRIG påstått att det inte finns hus som kräver anpassade lösningar, tvärt om, har man t.ex. en källare som man vill hålla varm även sommartid när resten av huset inte har något värmebehov så kan en anpassad lösning, t.ex. en arbetstank, vara mer eller mindre nödvändigt för att ge värmepumpen bra förutsättningar att arbeta emot.
Det finns självklart många exempel på när anpassade lösningar krävs, och oftare ju större anläggningar man tittar på.
Det som aldrig slutar överraska mig är att du påstår att jag vägrar lyssna och förstå.
Jag lyssnar, och jag förstår mycket väl att anpassade lösningar krävs i vissa fall.
Det du hela tiden vill framhålla är dock att anpassade lösningar mer eller mindre alltid är ett krav, och detta håller jag inte med om.
När har jag påstått att en rumsgivare passar i alla installationer?
När jag skriver mina generella "listor" över ett bra tillvägagångssätt för att optimera ett system utgår jag naturligvis från "normalanläggningen", alltså ett egnahem med en värmepump på 6-12 kW och ett hus i storleksordningen 100-250 m2, och ja, jag anser att i de allra flesta sådana installationer så är det klart positivt med en bra placerad rumsgivare som kan kompensera för brister i reglering, solinstrålningens påverkan på temperaturen, och överskottsvärme från människor och/eller elektronik.
Det kan säkert finnas exempel på anläggningar där en rumsgivare inte fungerar, men de är så få att jag i mina allmänna råd inte påpekar detta.
Vill du hjälpa till att upplysa allmänheten skulle det vara bra om du gav exempel på anläggningar där man inte bör ha innegivare.
-
Tack Carl och Rickard för svar!
@Rickard
Vad gäller diff.tryck över radiatorventiler, vilka är nivåerna vid normalt tillstånd och vid vilka nivåer börjar man få ljudproblem?
Och så några frågor om innegivare:
Jag har förstått att de fungerar som ett komplement till utegivaren och justerar börvärdet utifrån rådande innetemperatur, men jag vet inte hur själva regleringen går till. Används någon form av hysteres? I hur stora steg sker förändringen av börvärdet? Finns det något maxvärde för temperaturavvikelsen som den reagerar på, dvs. om givaren mäter 15 ºC när börvärdet är 22 ºC, ger det då en högre framledningstemp än om givaren mäter 16 eller 17 ºC?
Ha det gött
Har läst på lite i detta utbildningsmaterial: http://new.lundagrossisten.se/documentslib/pdf/komp6.pdf (runt sidan 25)
Om jag fattat rätt efter att ha skummat igenom texten så strävar man efter ca 100 kPa tryckfall i radiatorkretsen.
Max 30 kPa över varje enskild radiator, dock om möjligt inte mer än ca 8-10 kPa.
Tillverkarna uppger i sina datablad vid vilket tryckfall oljud kan uppstå, och det skiljer sig lite åt mellan olika tillverkare.
När det gäller kompenseringen som innegivare gör så är den så vitt jag förstått helt proportionell mot avvikelsen, om det finns en "maxgräns" för hur många grader man tillåter innegivaren kompensera vet jag inte, men jag tror inte att det gör det.
På min värmepump kan man ställa in innegivarens påverkan av börvärdet i spannet 0-6 grader/°C avvikelse.
Jag kör med 3°C
Om man tillåter innegivaren påverka för mycket så kan man få självsvängning i systemet, men min primära anledning till att inte tillåta för stor påverkan är att man mer eller mindre åsidosätter reglerdatorns parametrar om man tillåter allt för stor påverkan från innegivaren.
Gradminutregulatorn blir "snabbare" ju mer man ökar innegivarens påverkan, och detta innebär att man får fler start/stopp på kompressorn.
I anläggningar som reglerar med hysteres kan man få samma typ av problem om påverkan från innegivaren ställs för högt.
-
Ja Rickard , det kan jag , Men det jag skriver verkar inte lekmän förstå, Sc:,h skriver du !
Tack Rickard dom orden värmde
Cocacola
Ber om ursäkt om jag sårat dig, men handen på hjärtat, hur många lekmän tror du förstår följande:
Punkt 1.. gäller inte i alla värmesystem ,7 graders delta i ett gammalt högtempat system på 12kw i toppeffekt ger ett flöde på 0,41lps och distrubitions nätet är gjort för 0,14 ett 22 cu rör oftast nästan 1,4ms och ett tryckfall på nästan 1500pascal per meter rör ..
är det någon som kan rördimensionering börjar man med 35 vid v-p..ooooh vad man spar pumpström
En följdfråga till ovanstående text.
När du skriver att man bör börja med 35 mm rör på en 12 kW värmepump, menar du då att du gör ingrepp i maskinen och byter ut de 22 mm rör som tillverkaren utrustat maskinen med internt?
Eller menar du bara den korta sträckan mellan VP och första förgrening?
På min egen anläggning sitter det 22 mm rör internt i pumpen, och jag har 3 dm rör mellan pump och första förgrening.
I dimensioneringsprogrammet jag använde framgick att flödesmotståndet blev för högt med 22 mm rör.
Skulle du ha bytt ut alla rör och kopplingar internt i pumpen om du gjort installationen?
-
Varför har du inte sagt något tidigare om att du inte förstår flöden och effekter mm
När jag kommer på lunch ska jag försöka förklara för dig ,
Cocacola
-
Jag förstår vad du menar, det är gemene man jag tänker på.
När jag försker stödja mina resonemang med data så försöker jag vara övertydlig så att alla skall kunna förstå.
Jag förstår om du inte har tid att vara övertydlig alltid, men du måste förstå att det lätt kan uppfattas som grekiska för de som inte ens har grundläggande kunskaper.
-
Svaret på följd frågan.
När man får en produkt som ska installeras har man något som kallas för internt tryckfall. Dom är fram till min anslutningspunkt . därefter ska jag dimensionera cirkpump för det interna tryckfallet , tryckfallet över ventiler och rörets motstånd gentemot beräknat flöde . Har värmepumpen 22 i anslutning innebär inte det automatiskt att det är 22 rör som ska fram . Här är baskunskaperna . rör för cirkulerande vatten dimensioneras för ett tryckfall mellan 75 - 125 pascal per meter rör där av den så kallade 100 pascals regeln .
naturligt vis går det att stressa dessa regler en aning utan att ljud och kavitations skader uppkommer . (Det gör man på plats ) så man går inte in i en produkt som ska installeras .man andvänder bara tillverkarns specificering som hjälp vid dimensioneringen , Enkel Fysik och Baskunskaper inom VVS
Alla som sitter här har skrivförmåga , i och med att man sitter bakom en skärm är det väl bara fråga om det är något man inte förstår . finns inga dumma fråger Bara riktigt dumma svar ,
För att ytterligare förtydliga inlägget med flödena . gör man på detta viset motsvarar varje meter rör som dras samma motstånd 1400/100 = som 14 meter rör skulle gjort . flödes hastigheten blir så hög att röret mattas ut innifrån till slut . Det blir lövtunt med åren och börjar läcka . plus allt oljud som uppkommer . samt en hel del onödig pumpström som kommer att gå åt i hela installationens livslängd.
Tryckfallet ska alltid vara över ventilen för att skapa auktoritet av beräknat KVS värde som blir flöde. ett 2 rörs system i dag installeras med tryckstyrda pump vilket upprätthåller en hyfsat jämt tryckfall vart än ventilen sitter i systemet efter inregleringen .
Det kommer mer i kväll
cocacola
-
smurfen:Det du är ute efter kallas för luftväxling i ett hus,Så du menar att alla vi som kör med bara utomhusgivare får kallt i våra hus när det blåser?
naturligtvis inte ett nytt hus med ftx påverkas mindre än ett gammalt med fresch ventiler sen så beror det mycket på vart huset står samt hur värmesystemet i övrigt är innjusterat kör man med lite högre kurva än nödvändigt och stryper med termostater märker man inget men om man kör ut en temp som är bra vid vindstilla och det börjar blåsa ute kommer det i de flesta hus märkas inne.
-
Ett litet inlägg mitt i debatten, Thermia har 28mm på värmeledningarna på 12 kw och uppåt *vinkar*
//snuppesno
edit: fel dim..
-
Är det inte Måle och Cocacola du borde tacka? Rickard har ju bara gett dig felaktiga svar ;)
Menar du att allt han skrivit är fel? Om inte kan du gärna peka på vilka delar som är felaktiga.
Eller ska du bli den typen av ingenjör som man brukar stöta på ute på fältet, dem som inte har koll på någonting huvuddunk
Om du brukar stöta på ingenjörer som inte har koll på "någonting", så undrar jag vad "någonting" är. Om det är något som ligger inom deras utbildningsområde så är det så klart ett underbetyg till utbildningssystemet. Nu ligger dock inte detta inom mitt utbildningsområde. Inte alls faktiskt. Så det är högst osannolikt att du ska behöva stöta på mig "ute på fält".
Satt med ett gäng från KTH på ett jobb och dem förstod inte mkt direkt.
Det de inte förstod, låg det inom deras utbildningsområde/arbetsuppgifter? Som sagt, i så fall är det ju synd.
---------------------------------------------
Angående mitt ärende här:
Jag vill formulera matematiska modeller över värmedynamik i hus. Värmesystem är där en viktig komponent och värmepump är en vanlig värmekälla, därför vill jag ha med dem i några av modellerna. Vad gäller termostater så var/är min uppfattning att många har dem tillsammans med en värmepump och därför vill jag modellera en sådan kombination. Då började jag fundera kring vad som händer om många av termostaterna stryper samtidigt. Jag fick två svar på detta, som verkade bekräfta min hypotes att detta kunde leda till vissa problem med pumpen, men enl. Rickard så blev situationen inte så extrem om det inte blev en kraftig strypning över många termostater. I övrigt har jag inte fått några svar på denna fundering.
Vad gäller innegivare så är min uppfattning att detta också är en relativt vanlig del i ett system med värmepump och därför ville jag veta mer om dem för att kunna modellera på rätt sätt. Inget annat. Jag frågar inte om dessa saker för att jag är på väg att installera en värmepump (jag är 24 och bor i en lgh. på 38kvm), jag bryr mig egentligen inte om vad som är bäst/sämst, jag vill bara veta hur saker fungerar så att jag kan modellera på rätt sätt.
Men... om detta nu ska bli en diskussion kring termostater kan jag lika gärna dela med mig av min uppfattning i frågan. Om vi bortser från hur pumpen påverkas(det vet jag inte) har jag följande att säga:
En termostat kan vara bra för att reglera ner temperaturen i ett rum och tillgodogöra sig gratisenergi. Dock är reglerförmågan begränsad för lågtemperatursystem eftersom det behövs stora ändringar i flöde för att åstdakomma ändring i tillförd effekt. Dessutom har de en hysteres och en egen värmetröghet vilket ger eftersläpningar i reglersignalen.
För att reglera upp temperaturen när det blir för kallt inne måste ju termostaten ha möjlighet att öka flödet, och därmed konstant strypa en del av flödet vid normala förhållanden. Då uppstår ju frågan, behöver man, om man har en bra inställd värmekurva, någonsin reglera upp temperaturen. Vind är det som diskuterats här och jag påstår att man måste ha ett extremt tätt hus för att inte vinden ska ta sig igenom väggarna och här hjälper det, som nämnts, föga med mer isolering. Dessutom leds värmen från ytterväggen bort betydligt snabbare om det blåser. Har man till exempel ett hus med självdragsventilation är jag väldigt skeptisk till att man klarar komforten vid blåsiga förhållanden om man inte reglerar upp värmetillförseln. Även i någorlunda täta hus med aktiv ventilation tror jag det blir svårt.
Så, då var det sagt. :)
Jag återkommer med mer frågor om värmepumpar senare.
Ha det!
-
KalleFrist, jag tror du blir en bra ingengör.
Sakligt och adekvat, trots att du rimligen inte har mycket erfarenheter av termostater. Thumbsup
-
Jag vill formulera matematiska modeller över värmedynamik i hus. Värmesystem är där en viktig komponent och värmepump är en vanlig värmekälla, därför vill jag ha med dem i några av modellerna. Vad gäller termostater så var/är min uppfattning att många har dem tillsammans med en värmepump och därför vill jag modellera en sådan kombination. Då började jag fundera kring vad som händer om många av termostaterna stryper samtidigt. Jag fick två svar på detta, som verkade bekräfta min hypotes att detta kunde leda till vissa problem med pumpen, men enl. Rickard så blev situationen inte så extrem om det inte blev en kraftig strypning över många termostater. I övrigt har jag inte fått några svar på denna fundering.
Om värmepumpen är dåligt injusterad och konstant försöker skicka ut mer värme än vad termostaterna släpper genom så inträffar i första hand problem med att högtryckspressostaten löser ut på grund av lågt värmebärarflöde. Detta är nog ett större problem än att det blir brus i värmesystemet.
Om man då löser det hela genom att ha 2 oberoende men sammankopplade cirkulationssystem för värmepump/radiatorer så får man istället många start/stopp eftersom det värmda vattnet då går direkt till VP-in utan att passera radiatorerna.
Om man dessutom stoppar in en arbetstank som buffert så är det enda som händer att värmepumpen går med lite sämre verkningsgrad än vad som är optimalt men allt funkar utan större problem.
Själv vill jag ha så optimal drift som bara möjligt och låter då termostaterna vara öppna och har en centralt placerad rumsgivare till värmepumpen som ser till att justera för solinstrålning/gäster/matlagning/bakning/storm. Det som då uppstår är ibland något ojämn fördelning av värmen i huset men det jämnar ut sig (som han sa, som cyklade och sket). Det brukar inte bli mer än max ett par graders skillnad som mest mellan olika delar av huset och det står jag ut med.
-
Kalle. Ja det handlade om om ingenjörer inom min sektor. VVS och i detta fall kyl och värmepumps teknik.
Man tycker att om dem ritat grejer som kostat kunden en hel del pengar så borde det fungera,men nej inte i detta fallet.
Faktiskt så inträffar det ganska ofta att det är konstigheter på ritningar man får, synd. Man vill ju att de som gått långa utbildningar verkligen ska ha koll på läget.
Du blir säkert bra inom ditt gebit. Lycka Till i alla fall *vinkar*
-
Smurfen:Nja luftväxling menar vi väll med att du får en större luftomsättning i huset när vinden ligger på och ju mer luftomsättning
ju större påverkas vårt värmebehov eftersom temperaturen påverkas.Eftersom din inomhusgivare verkar kunna ta hand om ditt värmebehov i alla rum så börjar väll bli läge att tala om vart den "centralt placerade inomhusgivaren" sitter någonstans.Eftersom din
centralt placerade inomhusgivare kan ta hand om luftväxling varför kan inte termostater ta hand om det eftersom temperaturen påverkas.Om du nu svarar att termostater inte kan påverka när du får luftväxling får du gärna förklara varför.Förövrigt tror jag att
det är runt nollan som folk upplever att ditt hus känns kallt när du får luftväxling och var det är som är negativt med att öka kompenseringen i det läget får du med förklara om du tycker det är fel.
-
min innegivare sitter i vardagsrummet och jag har litet hus så den får del av ev över eller under temp i rummen bredvid. Att öka vbf vid nollan för att det känns kallt inne när det blir luftväxling leder till att i normala fall när det inte blåser får vp jobba med varmare vbf än nödvändigt det är väl inget fel i det men det blir en dyrare driftkostnad och det tycker jag är dumt när det finns bättre lösningar men bara man är medveten om det så visst.
-
smurfen:Det är ju inte själva blåsten din inomhusgivare känner av utan det är temperaturen som påverkas av hur mycket luftomsättning ditt hus blir utsatt av,Ju tätare hus du har ju mindre luftväxling får du.Men det behöver nog till mycket stor luftomsättning om min temperatur ska sjunka ner till 19g från 21g när det blåser ute.
-
smurfen:Det är ju inte själva blåsten din inomhusgivare känner av utan det är temperaturen som påverkas av hur mycket luftomsättning ditt hus blir utsatt av,Ju tätare hus du har ju mindre luftväxling får du.Men det behöver nog till mycket stor luftomsättning om min temperatur ska sjunka ner till 19g från 21g när det blåser ute.
Mitt hus funkar bra i blåst men känner många som har bara utegivare och då känns det inne fast det märks hos mej med med främst genom att det drar i fresch ventilerna så det kyler fast inte vid nollan det får nog vara några minus först.
-
Och i dom husen som jag har varit i så funkar det bra med bara utomhusgivare och med fungerande termostater.Ett utmärkt tillfälle
att sätta termostaterna på prov när huset blir utsatt för luftväxling Thumbsup
-
Det innebär ju att VP'n alltid måste producera lite varmare vatten än vad som egentligen behövs. Det är väl inte så ekonomiskt?
-
Jag har haft min vp i snart 6 år. Har ingen inomhusgivare. 20 st konvektionsradiatorer och 1 st fläktkonvektor. Det första året var värmekurvan inte optimal och jag hade termostater på alla radiatorer som var inställda på 21 ºC.
Efter att ha hittat detta forum följde jag Rickards rekommendationer och öppnade alla termostater och letade rätt värmekurva. Kunde sänka från värmekurva 9 till 7. Det måste rimligtvis ha sparat en del pengar iom att framledningstempen kunde sänkas.
Dock blev det för varmt på övervåningen. Ströp då via termostater alla radiatorer på övervåningen (6 st). Har efter det börjat logga vp (Logger2020 samt elmätare på vp).
Har senaste vintern provat med fast instrypning av alla radiatorer på övervåningen.
I mitt fall kan jag inte se att det blir någon skillnad på antal starter trots att en eller flera av de 6 radiatorerna förmodligen stänger samtidigt. Kanske beror det på att min vp inte är överdimensionerad och att en minskning av vattenvolymen inte är kritisk. Kan också se via loggningen att tempdiffen är densamma vid fast instrypning av alla radiatorer jämfört med fast instrypning på 15 st samt termostater på 6 st. Mina radiatorer avger 11 kW vid DT30 och min vp avger knappt 6 kW.
Vill inte påstå vad som är rätt eller fel, men i mitt fall ser jag ingen anledning att inte använda termostater på 6 av mina 21 radiatorer.
-
Av vilken anledning måste du producera högre framledningstemperatur om du kör med konstant flöde och låter dina termostater påverka ???
-
Av vilken anledning måste du producera högre framledningstemperatur om du kör med konstant flöde och låter dina termostater påverka ???
hur ska du annars kunna öka avgiven effekt från raddarna vid luftväxling behövs mera värme till rummet hur fixar du det med termostaterna om du inte kör för varm vbf i vanliga fall ?
-
Sc:,h Alltså termostaterna tar bara bort övertemp. Annars är det ju som ett öppet rör rakt in, samma som du vill ha det,eller :-\
-
När man läser CC/Oraklet och nu kanske måle också då får man en sån där lätt obehagskänsla som när man råkar få hem en hantverkare som redan vet allting, alltid har rätt och aldrig lyssnar.
Dessutom behöver de av någon anledning aldrig förklara riktigt varför de har rätt.
Om man ifrågasätter får man en översittarklapp på axeln, samt tillhörande idiotförlaring. ::) ::) ::)
Och visst, ingenjörer är bara skit jämfört med gängse röris.
-
Om en ingenjör tar 5 miljoner för att köra fast kondensering i 4500l tank med en 280 kw maskin för att få de 50kw VV som behövs på sommaren.
Då tycker du att den personen är duktig bara för att han gick på KTH,eller
-
Av vilken anledning måste du producera högre framledningstemperatur om du kör med konstant flöde och låter dina termostater påverka ???
hur ska du annars kunna öka avgiven effekt från raddarna vid luftväxling behövs mera värme till rummet hur fixar du det med termostaterna om du inte kör för varm vbf i vanliga fall ?
Ja, det skulle jag också vilja veta...
Om VP'n bestämmer sig för en viss framledningstemperatur baserat på värmekurvan och utegivaren, så blir det 2 grader kallare INNE pga ökad luftväxling. Hur skall då termostaterna kunna kompensera för det om du har konstant flöde och oförändrad framledningstemp Sc:,h
-
Dr jukebox, hur menar du ?
Cocacola
-
Sc:,h Alltså termostaterna tar bara bort övertemp. Annars är det ju som ett öppet rör rakt in, samma som du vill ha det,eller :-\
Det vet jag men inte måle10 han får termostaten att öka tempen vet inte hur men väntar på en förklaring ;).
-
Purjo det finns flera lösningar på det, jag kommer på 2. Men det stämmer som du säger. detta blir en svaghet med bara termosar i ett sådant system. Det bästa här vore en kombination av båda saker. Eller att man kör på ett av de andra alternativen. LINK och prognosstyrt. Men det kostar lite mer.
Hur stoppar din heliga innegivare att det blir varmy i mina 3 rum när givare sitter i ett annat rum?
Du ser, man får lösa saker på plats i det hus som det ska sitta. Men säger man det så blir man en besserwisser, eller hur DR J ;)
Bättre då att säga att -bort med termosar och in med innegivare det funkar hos mig :D
-
I en vanlig villa är det nog inte så vanligt att det blir varmt i endast 3 rum men blir det det då kan man ha termostater där. Såg att jag hade termostater i sovrummet huvuddunk fast dom stog på 5 så dom gör ingen nytta trodde jag tagit bort dom men det blir så fult utan om man inte har rattar.
-
Nu är det mycket svammel på denna tråden. ::)
Men en sak är säker, en termostat kan inte öka innetemp om inte värmekällan producerar ett överskott av värme.
Värmepumpen eller vad man har till värmekälla är dum, den kan inte "känna av" att termostaterna plötsligt öppnas lite mer.
Enda sättet att få mer värme om en termostat öppnar mer än normalt är att det finns ett värmeöverskott att ta av.
Men jag tror också detta är felaktigt användande av termostater (som VPO refererar till).
Rätt användande är att termostater i normalfall inte ska strypa bort någon värme utan bara då överskott av värme finns ska de strypa eller hur?
Man bör därför alltid i första hand justera värmen på värmepumpen och bara använda termostater för tillfälliga värmeöverskott (om man vill).
För att klara tillfälliga värmeunderskott (om man har ett dragigt hus) så krävs rumsgivare.
Sen finns säkert hus som inte behöver rumsgivare alls, typ värmetröga hus som timmerhus eller hus med mycket betong kanske?
-
Men jösses smurfen:Tror du att min utomhusgivare bryr sig om hur mycket det blåser ute,En utomhusgivare kan inte påverka för att det blåser ute eller hur.Om jag nu får luftväxling i mitt hus hur många grader pratar vi om 5-10 eller. tror inte du själv tror på det
Det blåser väll inte konstant vinhastighet hela tiden.Du menar att vi som kör med utomhusgivare får kallt i våra hus.Om du svara ja
hur kallt får jag i mitt hus.Vi måste bena ut det först innan vi kan gå vidare.
-
hur kallt du får i dit hus kan jag omöjligt veta men det är allmänt känt att blåser det ute och är tex -10 grader så blir det kallare inne om man inte ökar vbf men nått sånt har du aldrig hört talas om eller ? Men det är naturligtvis beroende av hustyp och ventilation hos mig tex är huset tät men den kalla luften kommer in genom fresch bentilerna.
-
@carl n
Du har rätt , det är så dom ska andvändas
Cocacola
-
Men jösses smurfen:Tror du att min utomhusgivare bryr sig om hur mycket det blåser ute,En utomhusgivare kan inte påverka för att det blåser ute eller hur.Om jag nu får luftväxling i mitt hus hur många grader pratar vi om 5-10 eller. tror inte du själv tror på det
Det blåser väll inte konstant vinhastighet hela tiden.Du menar att vi som kör med utomhusgivare får kallt i våra hus.Om du svara ja
hur kallt får jag i mitt hus.Vi måste bena ut det först innan vi kan gå vidare.
För några inlägg sedan skrev du:
Smurfen:Nja luftväxling menar vi väll med att du får en större luftomsättning i huset när vinden ligger på och ju mer luftomsättning
ju större påverkas vårt värmebehov eftersom temperaturen påverkas.
Du menar alltså att vinden inte påverkar innetempen, men värmebehovet. Vad är skillnaden?
-
Måle10 har snöat in på anti-innegivare och vägrar nu inse att han har fel. Självklart påverkas olika hus på olika sätt vid olika väderlekar. Att säga att det är fel verkar för mig befängt. Men låt han stå på sig tills den dagen han kommer in i ett hus där kunden tycker att inneklimatet en blåsig vinterdag inte är tillfreds.
Undra om trådskaparen läser allt? Stackars människa... :D
-
Okej jag skulle uppskatta att det blir inte mer en 1g låt mig förklara varför.Om jag kör med bara utomhusgivare så slutar ju inte min vp att producera värme bara för att det blåser ute eller?Om vi skulle ha en konstant vinhastighet som träffar vårat hus rakt på så skulle vi luftomsättning som skulle bli väldigt stor och våra hus skulle kylas ner med följd av att temperaturen sjunker.Men så funkar det ju inte när det blåser på våra hus det blåser ju från alla håll med olika vindhastigheter eller.När våra hus blir utsatta för luftväxling så är du ju inte så att den bara tar med sig den varma luften ut och behåller den kalla kvar utan den cirkulerar inne i våra hus och på så sätt blandas både kall och varm luft.Detta är bara en uppskattning men samtidigt så tror jag den kan stämma rätt så bra med tanke på att kunderna säger att dom upplever att dom har fått en jämnare temperatur och skulle dom frysa så skulle dom säga till.Håller du med eller.
-
Njae, håller inte riktigt med i allt du skriver. Jag tror inte det är vinden som blåser rakt igenom huset som är problemet. Problemet är något som kallas kyleffekt. Vid -10 ºC ute och 15 m/s vind så kke kyleffekten blir -25 ºC. Men utegivaren säger fortfarande -10 ºC...
Comprende?
Här behöver VISSA hus i utsatta lägen någon eller några graders högre vbf. Lämpligen löses detta med en inomhusgivare.
Själv förespråkar jag inte innegivare, men man är ju inte sämre än att man inser att det funkar för vissa!
-
Okej jag skulle uppskatta att det blir inte mer en 1g låt mig förklara...
Testa att vistas ute några timmar vid -5ºC och en vindstyrka på 0 respektive 7m/s i medelvind - det går nog upp ett ljus då om inte annat...
-
Ehh va ska vi börja utomhus nu med Okej då vet jag lösningen vi sätter upp vinskydd och låter inomhusgivare tala om när det är för kallt så kyleffekten blir rätt.Håller med stackars ts.
-
att inte kunden klagar beror ju på vad kunden hade tidigare samt hur kurvlutningen är ställd ställer man kurvan lite högre och monterar termostater kommer inte kunden klaga på att han får kallt vid blåsväder.
-
Okej då vet jag vad jag ska säga till kunden nästa gång.sätt upp vindskydd när det blåser ute och din utomhusgivare plockar vi ner
så ersätter vi den med "en centralt placerad inomhusgivare" så kyleffekten blir rätt.men se till när det blåser så vinden träffar vindskyddet annars blir kurvlutningen fel.
-
Ehh va ska vi börja utomhus nu med ...
De flesta hus där jag bor befinner sig utomhus...
-
Det handlar om forcerad konvektion. Att säga att ett hus inte påverkas av vindförhållandena är väl som att säga att en fläktkonvektor är lika effektiv med fläkten av som på. Fast lite mindre extremt förstås. De flesta moderna hus är tätade så att man inte märker av vindens påverkan, eftersom den termiska massan är så stor att de kortvariga fluktuationerna i vind jämnas ut. Den genomsnittliga vindforcerade konvektionen är en del av den totala värmeförlusten till omgivningen.
-
Ehh vi pratar väll om samma hus dom som står utanför vinskydden
-
Jag la in min egen VP cykel i mitt program för att se hur mkt mer ström det slulle kosta mig om jag höjde min snitt tillverkade temp 5 grader och lät termostaterna reglera. Alltså det mest förkastliga sättet att reglera sin innetemp :)
Med samma kompressor och cykel ändrade bara kondenseringen
Vid 40 grader COP 3,90 1,63kw är vad kompressorn drar.
Vid 45 grader COP 3,49 1,79kw är vad kompressorn drar.
1,79- 1,63=0,16kw
Min kompressor går runt 3000 timmar varje år ganska normalt alltså
3000x0,16= 480kwh per år i snitt. Pröjsar kanske runt 2 spänn säger vi, ändå kostar det inte ens en tusenlapp att höja snitt kondenseringen med 5 grader. tänk om jag bara behöver 2 grader som nämndes tidigare ::)
Detta kanske kan vara ett alternativ i de vindkänsliga husen?
-
Jag la in min egen VP cykel i mitt program för att se hur mkt mer ström det slulle kosta mig om jag höjde min snitt tillverkade temp 5 grader och lät termostaterna reglera. Alltså det mest förkastliga sättet att reglera sin innetemp :)
Med samma kompressor och cykel ändrade bara kondenseringen
Vid 40 grader COP 3,90 1,63kw är vad kompressorn drar.
Vid 45 grader COP 3,49 1,79kw är vad kompressorn drar.
1,79- 1,63=0,16kw
Min kompressor går runt 3000 timmar varje år ganska normalt alltså
3000x0,16= 480kwh per år i snitt. Pröjsar kanske runt 2 spänn säger vi, ändå kostar det inte ens en tusenlapp att höja snitt kondenseringen med 5 grader. tänk om jag bara behöver 2 grader som nämndes tidigare ::)
Detta kanske kan vara ett alternativ i de vindkänsliga husen?
Oavsett om man nu har termostater eller inte så torde väl en innegivare vara det bästa och billigaste alternativet i hus där man får undertemperaturer på grund av externa faktorer? För en tusenlapp ser man till att tillförd värmeenergi motsvarar husets förluster.
-
Jo men det är ju ganska mkt med 5 grader 2 räcker långt. Dessutom kanske man inte betalar 2 kr :)
Jag menar bara att vill man ha lite mer komfort så kostar det inte halva besparingen, det kostar peanuts.
Men annars kan man göra som jag gör när det blåser kallt i min gamla kåk, jag knappar på datorn så att den gör lite varmare sen knappar jag tillbaka ;D.
-
Vpo:Eftersom vi har fått lära oss att det exakta värmebehovet bara kan avgöras i rummet helt slutat gälla och att det hjälper inte att isolera mot blåst och när det blåser ute får vi kallt i huset så är det nog läge att vara tyst och gilla läget.Gör som en del andra gör vänd kappan efter vinden. Thumbsup
-
DR jukebox..
skulle gärna vilja ha en förklaring till ditt inlägg. Jag har inte den förmågan att det som skrivs ska vara på korrekt advokat svenska .
så vad är det som du stört dig på så ska vi se om vi inte kan bena ut detta .
cocacola
-
Vpo:Eftersom vi har fått lära oss att det exakta värmebehovet bara kan avgöras i rummet helt slutat gälla och att det hjälper inte att isolera mot blåst och när det blåser ute får vi kallt i huset så är det nog läge att vara tyst och gilla läget.Gör som en del andra gör vänd kappan efter vinden. Thumbsup
Men det är ju därför innegivaren finns i rummet! Rummets värmeförlust till omgivningen är proportionell till deltaT mellan rummet och uteluften. Den luft som är närmast ytterväggen värms upp av huset, därav minskar deltaT. Om den luften hela tiden byts ut snabbt av vinden så uteblir den minskningen. Basic fysik. Sen att det i många hus som sagt är försumbara fluktuationer, betyder inte att effekten inte finns. På mina stora gamla 2-glas-fönster kan jag garantera att effekten finns, och min 700-kronors innegivare är ett billigt och bra sätt att kompensera den ökade värmeförlusten vid kontinuerliga hårda vindar.
-
Vad menar du Måle? :)
-
Men du har väll flera rum i huset eller?Om din inomhusgivare sitter i vardagsrummet hur kan den känna av temperaturen i sovrummet
om din temperatur ändras i sovrummet?Är helt övertygad om att man kan få ett hus att fungera genom att köra bara med utomhusgivare och termostater.
-
Jag menar att det finns personer som ena minuten så fungerar termostater och nästa gång funkar dom inte alls och frågar man hur
man kollar om en termostat är hel så har man ingen aning hur man gör.Tycker du att det ger ett bra intryck.
-
Nej håller med dig helt om det. Men det var tur att jag frågade,för min sjuka hjärna läste att du skrev att jag vände kappan :D Sedan så skrev jag ett svar på det som jag raderade och så frågade jag dig istället ;D
-
För alla sansade medlemmar och besökare som verkligen läser inläggen så vidhåller jag att följande sätt att utrusta och trimma in sin anläggning ofta (inte alltid) är ett tillräckligt bra förfaringssätt.
För att på ett adekvat sätt trimma in en villa som värms av värmepump bör man göra följande, gärna också i denna ordning:
Grundförutsättning: Värmepump som styrs av en utomhusgivare.
1. Se till att ha adekvata grundflöden över varje enskild radiator, resultatet av intrimmningen skall ge av tillverkaren rekommenderad deltaT över varma sidans VVX med alla termostater fullt öppna.
2. Kurva och parallellförskjutning justeras grovt in efter den energiberäkning som gjorts vid dimensioneringen och finjusteras sedan enligt nedan:
Om det blir för varmt inne när det är varmt ute (över 0°C) så justeras parallellförkjutningen ned.
Om det blir för kallt inne när det är varmt ute (över 0°C) så justeras parallellförskjutningen upp.
Om det blir för varmt inne när det är kallt ute (kallare än -10°C) så sänks kurvan.
Om det blir för kallt inne när det är kallt ute (kallare än -10°C) så höjs kurvan.
Dessa justeringar påverkar varann till viss del, och man kan därför behöva göra dessa justeringar ett antal gånger.
3. När man har balans på flöden, kurvlutning och parallellförskjutning bör man aktivera en centralt placerad rumsgivare som tar hand om övertemperaturer som beror på brister i regleringen, solinstrålning, eller på energi som tillförs från människor eller andra värmekällor, primärt belysning och annan elektronik av olika typer. Rumsgivaren kompenserar även för onormal nedkylning t.ex. p.g.a. blåst, vädring, eller onormalt låg värmetillförsel från människor eller hushållsel.
4. Först nu bör man ställa in termostater (helst inte så många, min rekommendation är att man tillåter max 30-40% av termostaterna att strypa) så att de stryper om reglerdatorn i kombination med den centralt placerade rumsgivaren inte förmår hålla temperaturen på den önskade.
Min erfarenhet är att OM det blir övertemp i ett rum eller hus efter att man utfört åtgärderna 1-3 så beror det på att så mycket värme tillförs att man egentligen behöver aktiv kyla för att bibehålla önskad värmekomfort.
Visst kan termostaterna i ett fall som detta kanske strypa bort några tiotal W i ett specifikt rum, men det lär inte påverka rumstemperaturen mer än ytterst marginellt, troligen mindre än 0.5 grader.
Och i de allra flesta fall när termostaterna stryper skulle aktiv kyla ha behövts.
Jag vill även tillägga att i väldigt många hus klarar man sig helt OK helt utan termostater, och då främst hus byggda i ett plan där källare och vindsvåningars årstidsvarierande energibehov inte stör inomhuskomforten.
-
Att använda enbart inngivare har jag inga bra erfarenheter av blir för stor förändring vid tex öppen dörr när gäster ska gå. En innegivare anser jag ska komplettera en utegivare som styr efter en värme kurva som är rätt ställd dvs så låg som möjligt för rätt temp inne då kan innegivaren gå in och reglera lite grann för saker som utegivaren inte märker tex blåst eller sol och om man får problem med övertemp i vissa rum är det inget problem att installera termostater där efter att rätt kurva är inställd. Nu finns det naturligtvis undan tag där ovanstående inte funkar tex en kompis har ett hus som är utbyggt och där utbyggnaden är mycket vindkänslig där skulle det funka bra att ställa kurvan lite högre och styra ned tempen med termostater visst får man lite högre drift kostnad men det kan det vara värt annars är ett alternativ att det får bli lite kallare inne när det blåser hur som helst båda alternativen är bra bara man vet vad som gäller. Att påstå att hus inte påverkas av blåst eller att termostaterna ska fixa det blir bara löjligt enda chansen för en termostat att fixa ev undertemp är att vbf är lite för hög i normalväder. Jag hävdar att den installatör som alltid vägrar installera innegivare bör lära om man måste titta på huset om det är lämpligt för inngivare och är huset lämpligt är det en bra grej som höjer komforten och sänker driftkostnaden och efter som den numera följer med till vissa vp så är det normalt liten kostnad att installera och innegivaren har lite andra funktioner än att bara styra tempen så även om den inte används till temp kan den vara bra till annat.
-
Ville bara tilllägga att normal isolering typ gullfiber hjälper inte mot blåst det är vindpappen som skyddar mot blåsten. Men det finns ju annan isolering typ frigolit eller västkustskiva som inte behöver vindskyddas i normalfallet men hos mej tror jag att den mesta kylan kommer in genom fresch ventilerna och då inte bara genom ventilerna som sitter mot vinden tror det blir ökat drag i skorsten vid blåst så det drar in mera luft genom samtliga ventiler men dom kan man ju stänga tillfälligt om man vill men jag föredrar att det sköter sig själv *vinkar*.
-
Utegivare är naturligvis en grundförutsättning i min tidigare "injusteringsmanual".
Glömde skriva det bara för att det är så självklart, men har kompletterat nu.
-
Skrev det endast för att måle10 ville plocka ner utegivaren och ersätta med innegivare vilket jag inte tycker är en bra lösning till något värmesystem och inte funkar överhuvudtaget till de flesta vp *vinkar*.
-
Utegivare är naturligvis en grundförutsättning i min tidigare "injusteringsmanual".
Du kan kalla det recept. Eftersom jag är Ernst kan du få välja mellan Per Morberg eller Mat-Tina :)
-
*roflmao*
Tycker att Rickard känns mest som Carl-Jan *roflmao*
Jag är nog Tina,,,, gnällig ;D
-
Men du har väll flera rum i huset eller?Om din inomhusgivare sitter i vardagsrummet hur kan den känna av temperaturen i sovrummet
om din temperatur ändras i sovrummet?Är helt övertygad om att man kan få ett hus att fungera genom att köra bara med utomhusgivare och termostater.
"Kyleffekten" från vind torde vara mer generaliserad i huset jämfört med exvis solinstrålning. Dessutom är det så små effekter vi talar om att de hinner sprida sig i en villa där ofta planlösningen är öppen, dörrar står öppna, folk rör sig mellan olika rum.
Jag är också övertygad att det i de flesta hyfsat moderna villor är ett icke-problem med vindeffekt. Jag tycker bara att om man upptäcker att ett hus påverkas av vinden så är innegivaren rätt väg att gå, eftersom den kompenserar de ökade förlusterna med ökad produktion. Termostaterna gör väl varken från eller till i det läget, men de kan ju i de drabbade rummen vara ett bra komplement till innegivaren vid övertemperatur pga externa faktorer.
-
Jag väntar på ett svar från DRjukebox men det verkar inte komma ngt. ??? ???
-
Jag kan rapportera att i mitt hus byggt 68 så sjönk innetemperaturen ca 1,5 grad vid kraftig blåst och för min kompis med 50-tals hus så sjönk den med 2,5 grad. Med monterad innegivare så skiljer det bara tiondelar.
-
Jag väntar på ett svar från DRjukebox men det verkar inte komma ngt. ??? ???
Svar på vad då? Är du och CC kanske samma?
Till CC så menade jag precis vad jag skrev, varken mer eller mindre. Att jag får den känslan.
Ta det som oraklet, sätt på gåsfjädrarna och låt det rinna av.
Vi har f ö innegivare och nästan alla termosar öppna, vilket fungerar finfint. Har gjort en enorm besparing sedan den dag jag upptäckte forumet och ändrade inställningarna.
So thank you, mr Rickard. Thumbsup
Snart får du nog till den definitiva versionen av din inställningsdrapa :)
-
Nej du skojade med mig lite om ingenjörerna ;)
Så jag ställde en fråga, det var den jag ville ha ett svar på.
-
Hej och tack igen!
Hädanefter ska jag försöka ställa frågor som inte kan mynna ut i en diskussion om termostater vs. innegivare. ;)
När kompressorn slår av, visst fortsätter vattnet ledas genom kondensorn, så att det fortfarande värms upp av den energimängd som finns lagrad i den varma kondensorn?
Om man kopplar in sig på plinten för extern styrning, så att man kan slå av spetsen, vet ni om gradminuter/integral fortsätter ticka så att, om spetsbehov föreligger när man avaktiverar spetsen, så kommer spetsen slå till när man återigen aktiverar den genom den externa plinten?
Mvh.
K
-
Hej och tack igen!
Hädanefter ska jag försöka ställa frågor som inte kan mynna ut i en diskussion om termostater vs. innegivare. ;)
När kompressorn slår av, visst fortsätter vattnet ledas genom kondensorn, så att det fortfarande värms upp av den energimängd som finns lagrad i den varma kondensorn?
Om man kopplar in sig på plinten för extern styrning, så att man kan slå av spetsen, vet ni om gradminuter/integral fortsätter ticka så att, om spetsbehov föreligger när man avaktiverar spetsen, så kommer spetsen slå till när man återigen aktiverar den genom den externa plinten?
Mvh.
K
Om gradminuterna ligger tillräckligt mycket minus (beroende på inställning) kommer spetsen att aktiveras.
-
Det här är vad jag tycker om den här diskussionen:
[youtube]http://www.youtube.com/watch?v=_eq1Ry0UZGU[/youtube]
-
Hej igen!
Den här frågan kanske mer hör hemma inom VVS, men det verkar onödigt att starta en ny tråd.
Vad är ett ungefärligt erforderligt tryck över cirk.pumpen i ett vanligt villasystem med högflöde? Är det vanligt att man klarar sig med den lägsta pumpkurvan?
Mvh.
Kalle
-
Väldigt lärorikt vilket som helst. Har en nibe 1235-6 med utegivare.
Styrning fö har jag ingen aning om.
Huset är ett trähus från -44 'bara' 65kvm + hel källare
isolerat med den tiden standard /10cm träull) - dåååligt förståss
Har haft problemet att soliga dagar med svalt väder ute går temperaturen lätt upp till 26-27 på solsidan o. vp'n bara bränner på.
Tvärtom vid blåsiga vinterdagar då kryper temp. ner till 18-19
Har faktiskt kvar termostaterna för att kapa bort värmen på elementen.
Sen har vi faktiskt kallare på nordsidan o i källaren vill ja helst bränna på för fullt året om.
vad jag förstått borde ja få jämnare värme med en innetermostat? ???
ja eg. behöver jag kanske aktiv kyla, men jag vill inte satsa på det just nu.
mvh Gurra *vinkar*
-
Har du öppen planlösning skulle du kunna sätta en rumsgivare i ett av de soliga rummen, som drar ned börvärdet i reglerdatorn när solen värmer.
Om det inte funkar, utan du får för kallt i andra delar av huset så är nog termostater inte så dumma att ha i de varmaste rummen.
Kör du med termostater i dessa rum bör du inte placerar rumsgivaren där, utan i ett rum där givaren inte påverkas så direkt av solen.
Vill du brassa på värme i källaren bör du egentligen ha en arbetstank så att din värmepump får lite volym att jobba mot under den tid på året när övriga huset inte har något energibehov.
-
Om du har oönskade temperaturskillnader mellan olika delar av huset så bör du strypa in radiatorerna. Det optimala är att du har jämn temp i huset en mulen, vinsdstilla dag med alla termostater öppna.