Värmepumpsforum allt om värmepump och värmepumpar
VärmepumpsForum Allmänt => Värmepumpar - Märkesspecifikt => Värmepumpar - Mark/Berg och Sjövärmepumpar. => Värmepumpar och installationsfrågor. => IVT => Ämnet startat av: IVT-Danne skrivet 03 augusti 2009, 22:13:04
-
Hej!
Har prövat tidigare och fått lite hjälp, men nu har jag fått lite mer kött på benen så jag prövar igen! Thumbsup
Har en IVT Greenline HT Plus C9 och en IVT Kombiberedare på 200 liter hopkopplade där något är riktigt fel. Har pratat med installatören, IVTs representant på orten & IVTs kundtjänst utan resultat hitintills.
Bor i en nybyggd 2-planvilla (2008) strax utanför Sundsvall. Boytan är ca 200 kvm + 50 kvm garage där bottenvåning + garage har golvvärme (avstängd under vår/sommar). Övervåning har vattenradiatorer förutom ett badrum som har elgolvvärme.
Min förbrukning ser ut som nedan de senaste månadena, och sedan årsskiftet har jag även loggat förbrukningen för värmepumpen och hushållselen separat. Pumpen har gått totalt 3800 timmar sedan start vilket är lite skummt eftersom det inte borde bli så mycket som min totala VP-förbrukning är, men jag har kollat energimätaren som är installerad och det är bara min VP, regleringscentralen till golvvärmen & cirkulationspumpen som ligger med på mätaren.
Tillskott i drift 222 h
Från årets början har förbrukningen varit totalt 12 000 kWh:
Förbrukning VP 8000 kWh
Förbrukning HH-el 4000 kWh
(http://blog.bahnhof.se/data/filestorage/images/46750/archive/images/1.jpg)
Har även en granne med ett identiskt hus och samma VP, dock utan kombiberedare som förbrukat knappt 5 000 kWh MINDRE från årets början.
Tror själv att det är något fel med kopplingen mellan VP & kombiberedaren. Har tittat på hur det är hopkopplat och jag är osäker på om det är rätt kopplat. Börjar med att titta på instruktionerna på kombiberedaren och den märkning som finns ovanpå kombiberedaren och kan då konstatera att det står olika i manualen (IVTs hemsida) och förklaringarna ovanpå kombiberedaren. Alla bilder verkar lika men texterna i manualen verkar fel, se punkt 4-7 jämfört med K-N.
(http://blog.bahnhof.se/data/filestorage/images/46750/archive/images/2.jpg)
(http://blog.bahnhof.se/data/filestorage/images/46750/archive/images/3.jpg)
1. Framledning Varmvattenberedare / Varmvattenberedare in
2. Varmvatten
3. Kallvatten
4. Värmesystem in / Värmesystem retur
5. Värmesystem ut / Värmesystem tillopp
6. Värmebärare in / Värmebärare ut
7. Värmebärare ut / Värmebärare in
Min VP ser ut så här ovanpå.
(http://blog.bahnhof.se/data/filestorage/images/46750/archive/images/4.jpg)
1. Värmebärare in
2. Värmebärare ut
3. Kallvatten in
4. Varmvatten in
5. Köldbärare in
6. Köldbärare ut
VP & kombiberedaren är hopkopplade enligt följande:
Från VP är respektive nr kopplat enligt:
1 Kopplat till nr 1 på kombiberedaren
2 Förgrenar sig varav den ena är kopplat till nr 7 på kombiberedaren. Den andra är kopplat till en knutpunkt som går till:
* Rör som går till avloppet
* Ut till vattenledningar i huset
* Inflöde av kallvatten från kallvattenstammen
* Kopplat till nr 3 på kombiberedaren
3 Kopplat till nr 2 på kombiberedaren
4 Ut till vattenledningar i huset
5 Köldbärare in
6 Köldbärare ut
7 Kopplat till nr 6 på kombiberedaren
Från kombiberedaren är ytterligare kopplat enligt:
4 "Grenkopplat" där ena delen går ut i vattensystemet i huset och andra går till golvvärmesystemet.
5 "Grenkopplat" där ena delen går ut i vattensystemet i huset och andra går till golvvärmesystemet. Går även en del vidare till en expansionstank med "överfyllnadsskydd".
Verkar detta vettigt, eller är det något som inte verkar stämma? Har jag missat någon information?
Finns det någon som har någon teori om hur pumpen kan dra mer ström än vanligt?
Ytterst tacksam för kreativa förslag! :)
-
När var starttidpunkten för de 3800 timmarna?
-
I din signatur står det "IVT Greenline HT+ C9 & IVT Kombiberedare 200 FC".
Kombiberedaren ska väl kopplas ihop med en E9 och inte en C9? ???
Hur är detta tänkt?
-
I din signatur står det "IVT Greenline HT+ C9 & IVT Kombiberedare 200 FC".
Kombiberedaren ska väl kopplas ihop med en E9 och inte en C9? ???
Hur är detta tänkt?
Det är nog en arbetstank/volymtank med möjlighet att förvärma varmvatten.
Går säkert att använda den som beredare också, eller som.......
-
Starttid för de 3800 timmarna är 1 juli 2008.
Har ett stort badkar och rekommenderades denna lösning för att alltid ha varmvatten. Till saken hör att jag var tvungen att köpa hela anläggningen genom husföretaget som hade totalentreprenad, vilka så här i efterhand man inser är totala klåpare som inte har koll på ngt av detta + att deras underentreprenör inte har kunskap att montera värmepumpsanläggningar.
Har nu haft VP avslagen 24 timmar och elförbrukningen sjunk direkt med 11 kWh, har även ställt in VP på sommardrift på 10 C så den ska bara göra varmvatten då den är inkopplad.
Märkte dock att styrcentralen för golvvärme + en cirkulationspump för golvvärmen har under detta dygn dragit 3 kWh, kan det vara rimligt?
-
Har du och din granne liknande ventilationssystem?
Vilken lutning på värmekurvan kurva har du?
Hur är fördelningen värme/varmvatten?
Har du bilder att visa på inkopplingen?
-
Samma ventilationssystem
Nu kör jag på 2.0 i lutning, men under vintern var jag tvungen att dra upp den till 4.5 för att få varmt i hela huset.
Fördelningen är ca 28/72 vatten/värme.
Svårt att ta bra bilder, men tala om vad du vill se så ska jag plocka fram dem. Här kommer några.
(http://www.bahnhof.se/wb969970/350D%20012.JPG)
(http://www.bahnhof.se/wb969970/350D%20018.JPG)
(http://www.bahnhof.se/wb969970/350D%20021.JPG)
-
Samma ventilationssystem
Nu kör jag på 2.0 i lutning, men under vintern var jag tvungen att dra upp den till 4.5 för att få varmt i hela huset.
Fördelningen är ca 28/72 vatten/värme.
Något är helgalet.
Du bör klara dig med kurva 2 även på vintern. Antagligen gör ni av med mycket varmvatten, för 28% är en normal siffra även utan förvärmning.
Bjud hem Carl N på fika, så hittar han säkert det som felar. Då får han jobba med en riktig pump dessutom. ;)
-
Jag kanske missade något men varför köpte du inte en E9 istället?
-
Men va i f*@#....du får ju radiatorvatten i varmvattensystemet. Dessutom en massa syre i värmesystemet.
Stäng ner huset för boende omgående.
-
Husföretaget har dimensionerat allt till det "bästa" och därför körde jag på den här lösningen... :(
Vad menar du med radiatorvatten i varmvattensystemet?!? Utveckla gärna så jag har ngt att komma med mot de här tjommarna.
-
Du skriver att VP 2 är kopplad till tank 3.
Du skriver att VP 2 går ut till "Ut till vattenledningar i huset.
Du skriver att VP 2 tar emot "Inflöde av kallvatten från kallvattenstammen" (hoppas att det endast är påfyllnad av systemet)
Genom att tankens 3:a ska ta emot "kallvatten från kallvattenstammen", och jag inte kan se att du har skrivet det....så drog jag en växel på ovanstående.
Hoppas innerligt att det inte finns någon substans i min teori.
-
Kontrollerar detta omgående!
-
Här kommer ett litet förtydligande på hur det ser ut.
(http://www.bahnhof.se/wb969970/007.JPG)
(http://www.bahnhof.se/wb969970/008.JPG)
Ser att det är en ventil på röret som går mellan uttaget för framledning radiator på VP & kopplingspunkten där kallvattnet går in.
-
VPs ingående kallvatten, dvs nr 3 är kopplad mot kombiberedarens nr 6 (varmvatten).
Står att det ska vara kopplat så i IVTs installationsbeskrivning.
http://www.ivt.se/download.asp?pt=pdf&fn=Manual_Kombiberedare200-300l_2.2.pdf (http://www.ivt.se/download.asp?pt=pdf&fn=Manual_Kombiberedare200-300l_2.2.pdf)
-
Phuu... då är det i sin ordning....om kallvattnet går till 3:a på tanken. Från tankens 2:a ska den till VP 3.
Men jag begriper inte varför de har kopplat kallvattnet till värmepumpen, för där är det så "rörigt" än då.
(Ser nu att du svarat medan jag skrev ovanstående, men 6:an känns heller inte rätt)
-
Det kromade röret som går mellan inkommande KV och framledningen, är inte det säkehetsventilens utlopp?
Om ej, var har "skvallerröret" från säkerhetsventilen dragits?
-
I den övre bilden där jag skrivit ut "Ingående kallvatten" går det kromade röret (som går ut till vänster i bild) ner till avloppsbrunnen och vrider man på ratten i bild kommer det ut vatten där, antar att det är säkerhetsventilens utlopp...?
-
Japp, det är säkerhetsventilens utlopp, så då är det lungt, och den andra ledningen är påfyllningen till radiatorkretsen, så det är också helt ok.
-
När du säger "påfyllningen till radiatorkretsen" menar du då det kromade röret som går vidare till höger där jag skrivit "Denna går till framledning radiator"?
Det sitter en ventil där som är stängd, verkar det vettigt?
-
Det är vettigt, den skall bara öppnas för att fylla på tryck i radiatorkretsen om du får för lågt tryck på expansionskärlets tryckmanometer.
-
Det markerade röret som går uppåt, bör vara kallvatten in.
Men då det finns ett avstick på röret, så blir frågan. Vart tar det vägen?
-
Det röret går ner i kombiberedaren på kallvatten och sedan hit på VP:
(http://www.bahnhof.se/wb969970/007.JPG)
det är det röret som är till höger som går uppåt.
Avsticket går till en vattenutkastare utomhus.
-
Då är det nog i sin ordning.
Antar att anslutning 2 på tank och varmvatten är kopplad som anges på bifogad bild.
Har du en 9:a med 3 800 kompressortimmar och 220 tillsatstimmar, så verkar det som den inte fungerar som den ska.
Genom att du kör kallvatten till tanken även på sommaren, så triggas nog värmesystemet att gå igång......beroende på var GT1 är monterad.
Kan vara så att du har hög förbrukning, som t.ex. att du inte har någon återvinning på ventilation. Men det förklarar inte att grannen har 5 000 kWh lägre förbrukning. 5 000 kWh bör vara 15 000 kWh avgiven värmeenergi från värmepumpen.....och det förklarar man inte bort under en fikapaus.
Gissar att något är fel i värmepumpen.
-
Den som du satt "VV" på går till 2:an på kombiberedaren, dvs Varmvatten.
Den som du satt "2" på går ut i huset till alla vattenkranar
Vad kan vara fel i pumpen och hur kan man felsöka det?
-
Så här ska det vara kopplat enligt manualen, det verkar samma som enligt det första inlägget eller?
Sen ska IVT_C byggas om lite också?
-
Ja det är samma som jag tittat på tidigare.
Ska göra en dykning in i pumpen med och se om ombyggnaden är rätt gjord då. :)
-
Den som du satt "VV" på går till 2:an på kombiberedaren, dvs Varmvatten.
Den som du satt "2" på går ut i huset till alla vattenkranar
Aha...same same but different...ja jag hade ju 50% chans att pricka rätt.
Vad kan vara fel i pumpen och hur kan man felsöka det?
Gör en felanmälan till IVT.
-
Ok
Kollade bägge cirkulationspumparna (?) som sitter inne i VP och bägge var ställda på högsta läget, drog ner dem till minsta. Klokt/korkat?
-
Har du en 9:a med 3 800 kompressortimmar och 220 tillsatstimmar, så verkar det som den inte fungerar som den ska.
Relationen mellan kompressortimmar och tillsatstimmar verkar helt normal tycker jag.
Vad som inte är normalt är att det behövs värmekurva 4.5 i ett nybyggt välisolerat hus. Det är ju mer än vad jag kör med i mitt gamla hus med väggar som i princip saknar isolering. Det verkar väldigt konstigt med radiatorer som kräver så hög framledningstemperatur i kombination med golvvärme där kurva 2 verkar rimlig. Hur ser radiatorerna ut? Om de är så snålt dimensionerade att de verkligen behöver kurva 4.5 är det läge att byta dem. Troligare är väl att de är fel injusterade.
Det är också konstigt att cirkulationspump och reglercentral drar över 100 Watt. Vad står pumpen i för läge och vad har den för märkeffekt.
Om jag har räknat rätt skulle det gå 10 000 kWh/år värme till varmvattnet. Det tycker jag verkar mycket.
-
Ok
Kollade bägge cirkulationspumparna (?) som sitter inne i VP och bägge var ställda på högsta läget, drog ner dem till minsta. Klokt/korkat?
Troligen klokt. Den inre, står den möjligen i läge kontinuerlig drift. Det skulle kunna förklara 3 kWh/dygn.
-
Troligen klokt. Den inre, står den möjligen i läge kontinuerlig drift. Det skulle kunna förklara 3 kWh/dygn.
Hur kan jag kolla om den står i kontinuerlig drift?
-
Troligen klokt. Den inre, står den möjligen i läge kontinuerlig drift. Det skulle kunna förklara 3 kWh/dygn.
Hur kan jag kolla om den står i kontinuerlig drift?
I servicemenyn 5.11
-
Ok, pumparna heter Wilo, och i maxläge förbrukar de 93 resp 205 W.
P2 är i kont. drift
P3 med komp.
-
Hur ser radiatorerna ut? Om de är så snålt dimensionerade att de verkligen behöver kurva 4.5 är det läge att byta dem. Troligare är väl att de är fel injusterade.
Tror de heter Purmo Compact & hur justerar man in elementen? på vintern har jag alla på max och reglerade in lutningen för att få rätt värme.?
-
Vilken hastighet har du på cirkulationspumpen i tanken?
-
Vart hittar jag det?
-
Vart hittar jag det?
-
Den stod inställd på max, 2200 rpm men jag ställde ner den till min 1200 rpm.
-
Den stod inställd på max, 2200 rpm men jag ställde ner den till min 1200 rpm.
Nja, den gör inget om den går på högsta.
Förutom nackdelen med att den förbrukar mer ström, så är det bara fördelar med att den går på högsta hastighet....så länge den inte orsakar missljud i värmesystemet.
Med lägre hastighet, blir det än mer viktigt att justera radiatorer och golvslingor.
Med kompressoreffekt 8,7 kW i medel och 3 800 timmar gör 33 000 kWh plus ~1 000 kWh el-tillskott. Det känns lite mycket för en nybyggt hus, men det kanske stämmer.
Vid -20° och ett medel u-värde 0,30 har du 5,6 kWh/h i transmissionsförluster.
Utan återvinning har du 4 kWh/h i förluster på ventilation.
Totalt 9,6 kWh/h vid -20° eller 0,24 kWh/h och grad skillnad ute inne. (egenvärme och varmvattenförbrukning borträknad)
Med gradtimmar för Sundsvall (120 000?) gånger 0,24 kWh/h = 28 800 kWh/år
Varmvatten 15 kWh/dygn = 5 475 kWh/år
Totalt 34 000 kWh/år
Med de gångtimmar som du har på värmepumpen, stämmer det med min uträkning....så länge du inte säger att du har värmeåtervinning på ventilation.
Du sa att din granne hade likadant hus med samma ventilationssystem, men 5 000 kWh/år lägre elförbrukning. Stämmer det verkligen? Värmer grannen samma hus med 5 000 kWh/år mindre el-energi? Det borde iofs bli ännu mer på ett år, då uppgifterna gäller endast från årsskiftet.
-
Ok, då ställer jag tillbaka den på max.
Så här skiljer sig förbrukningen ut mellan husen (identiska), siffrorna kommer från E.ONs webbtjänst. Blåa kurvan är min förbrukning.
(http://www.bahnhof.se/wb969970/el.jpg)
Skillnaden blir hitintills i år knappa 5 000 kWh.
Det som gör mig fundersam är hur jag kan ha ca 15 000 kWh på energimätaren för VP mm och "bara" 3800 driftstimmar på VP.
-
Under juli var min förbrukning följande
Totalt 1022 kWh
HH-el: 451 kWh
VP: 571 kWh
Hur VP kan förbruka de 571 kWh bara på att göra vatten förstår jag inte?
-
Det känns tokigt...
Mina siffror under juli
Totalt 583 kWh
HH-el: 449 kWh
VP: 134 kWh varav cirkulationspump och fläkt 77 kWh
Du måste ha någon förbrukning av vv för att det ska kunna hända. Det finns 744 timmar i juli, du har alltså en snittförbrukning på värmepumpen på 767 W. Det är ju betydligt mer än vad de båda cirkulationspumparna skulle kunna dra ens om de gick 100%. Om man gissar att vp kompressorn har gått på i snitt 500 W med ett COP på 3 så betyder det 1.5kW värmeproduktion.
Om allt blivit varmvatten är det ca 1 m3 varmvatten per dygn = OTROLIGT!
Kan det vara så att det läcker ut varmvatten till radiatorkretsen via en otät trevägsventil?
//Gunnar
-
Hur VP kan förbruka de 571 kWh bara på att göra vatten förstår jag inte?
Ja, det är mysko. Det är nog så att de flesta med el-beredare klarar sig med den siffran.
Ja, din granne förbrukar ca: 13 000 kWh/år, och du förbrukar ca: 22 000 kWh/år.
Du har inte svarat på vilken typ av ventilation du har, men har du en med roterande trumma kan du kolla att den snurrar. Det kan finnas en funktion i regleringen som gör att trumman står still nu d.v.s. det är övertemp inomhus och uteluften är kallare, så du behöver inte dra för stora växlar på det innan hösten.
Genom att du inte har värmebehov ska kombitanken endast ha den temperatur som kallvattnet är, varför den kan trigga igång värmedrift beroende på var GT1 är monterad. Du kan stänga ner cirkulationspumpen i kombitanken, för att försäkra dig om att ingen värme skickas iväg till golv eller radiatorer. Men det blir väl iofs självcirkulation, så det går nog inte att garantera ändå.
Värmepumpen kommer att jobba mer effektivt nu när cirkulationspumpen är på läge 1, genom att du knappt har något tryckfall mellan värmepump och volymtank får du väldigt liten skillnad mellan fram och retur. Skillnaden bör ligga runt 7°-9°.
Inget av ovanstående gör att det kan bli 9 000 kWh/år skillnad mellan husen. Inte att din pump förbrukar 15 000 kWh på 3 800 drifttimmar heller. Den borde förbrukat max 9 500 kWh + el-tillskott d.v.s. 600 kWh eller 1 200 kWh beroende på inkopplat effektsteg.
-
Ventilationen är en IVT kanalfläkt som går på läge 4 (högsta), hör den ovanför ett sovrum så jag vet att den går för fullt.
Genom att du inte har värmebehov ska kombitanken endast ha den temperatur som kallvattnet är, varför den kan trigga igång värmedrift beroende på var GT1 är monterad. Du kan stänga ner cirkulationspumpen i kombitanken, för att försäkra dig om att ingen värme skickas iväg till golv eller radiatorer. Men det blir väl iofs självcirkulation, så det går nog inte att garantera ändå.
Jag tolkar det som om VP inte borde värma upp det vatten som finns i kombiberedaren då, eller? När jag läser av GT3 så ligger den på 51,7 grader C och GT3-givaren i VP är bortkopplad för att man enligt IVT ska använda GT3X givaren i kombiberedaren istället, vilket borde innebära att det är allt det vattnet han värmer. Öppnade och kände efter med och hela beredaren är varm.
Finns det någon möjlighet att allt beror på felaktigt placerade eller trasiga givare?
-
Grannen kanske har 18 inne medans du har 24? Ni kanske badar 5 dagar i veckan och grannen bara duschar till jul?
Det kan vara vanskligt att jämföra hushåll.
Men onekligen så har VP:n dragit mycket under Juli månad. Du har separat mätare på den antar jag?
Om man tittar på kurvan så ser det lite skumt ut om man tittar på lutningen. Skulle det bara vara varmvattnet som är boven så skulle inte din kurva vara så mycket brantare än grannens.
Vore intressant att höra varför återförsäljaren har installerat en C9 + extern beredare ist. för en E9.
Absolut jag förstår det, men vi har ganska jämförbara förhållanden med familj, innetemp osv.
Nä lutningen beror väl förmodligen på att jag är tvungen att dra på upp till 4,5 i lutning under vintern för att få varmt i alla rum?
-
Ventilationen är en IVT kanalfläkt som går på läge 4 (högsta), hör den ovanför ett sovrum så jag vet att den går för fullt.
Okey...då är det med återvinning.
Jag tolkar det som om VP inte borde värma upp det vatten som finns i kombiberedaren då, eller? När jag läser av GT3 så ligger den på 51,7 grader C och GT3-givaren i VP är bortkopplad för att man enligt IVT ska använda GT3X givaren i kombiberedaren istället, vilket borde innebära att det är allt det vattnet han värmer. Öppnade och kände efter med och hela beredaren är varm.
Finns det någon möjlighet att allt beror på felaktigt placerade eller trasiga givare?
Ja, min första tanke är att det är fel. Men eftersom jag sett att det ska till en ombyggnadssats på C-modellen, och jag inte har satt mig in i hur den fungerar.....så ska jag inte uttala mig.
Det jag funderar om då.....är vad tusan den ordinarie beredaren har för uppgift.
-
Inget av ovanstående gör att det kan bli 9 000 kWh/år skillnad mellan husen. Inte att din pump förbrukar 15 000 kWh på 3 800 drifttimmar heller. Den borde förbrukat max 9 500 kWh + el-tillskott d.v.s. 600 kWh eller 1 200 kWh beroende på inkopplat effektsteg.
Inte ens om man lägger på 1000 kWh/år (3 kWh/dygn) för cirkulationspump och reglercentral blir det rimligt.
-
Kollade att givarna i kombiberedaren satt rätt och de gjorde de (GT1 & GT2). Kan det vara ngt skumt med de här inkopplingarna? Ngt som fattas?
(http://www.bahnhof.se/wb969970/kort1.JPG)
(http://www.bahnhof.se/wb969970/kort2.JPG)
-
Den är seriekopplad, så det är i sin ordning med GT3x i kombiberedaren.
Det var en intressant tank detdär...inte för att den är bra...men......
Men nu undrar jag ännu mera....varför blev du rekommenderad den tanken tillsammans med C9, istället för E9 och en 300/200 beredare?
Bara att bygga om värmepumpen är väl likvärdig med merkostnaden mellan C och E + 300/200.
-
Tja jag var väl rätt naiv och trött efter 8000 olika val på huset. De hade IVTs pumpar att välja på så jag sa att jag skulle ha bergvärme och att jag ville ha varmvatten i huset nog för att kunna fylla ett badkar på 400 liter. Då fick jag detta. Egentligen skulle jag fått 300 liters modellen av kombiberedaren men "konstruktörerna" på husföretaget hade mätt fel och vid leverans insåg jag att beredaren inte skulle få plats och fick då ta 200-modellen.
Fick en annan tanke nu. Kan det vara värmeförluster i rören mellan VP & kombiberedaren som gör det. Rören är inte isolerade och står på var sin sida i en tvättstuga. Ska ta bild.
-
(http://www.bahnhof.se/wb969970/rum.jpg)
-
Inte skadar det att isolera, men förlusterna kommer huset tillgodo på vintern. Jag skulle nog satsa på isolering.
Nu när jag förstått hur tanken fungerar, så ser jag inget problem eller något som kan orsaka extra elförbrukning. Du får ursäkta mitt tidigare dravel...jag hade en förutfattad funktion på tanken.
Har du någon för eller eftervärmare på din FTX, som kan ligga i utan att det behövs? Kan den i så fall vara ansluten till samma elmätare som värmepumpen? Antar att det är en FTX, trots att du nämner IVT kanalfläkt då jag inte hittar annat än FTX på IVT:s ventilationsutbud.
-
Tror inte det finns ngn för eller eftervärmare, finns inget mer inkopplat på energimätaren än VP, GV-central & cirkulationspump till GV.
-
Stod och fixade lite annat medans pumpen gick och tittade efter ett tag på den.
Den gjorde då varmvatten och mitt inställda börvärde är 51 grader C och inställning av VV-differens 4 grader C, men trots detta stod den och gick med en VV-temp på 58,1 grader C.
Efter en stund slog den sen av och gick tillbaka till "sommardrift, inget VV-behov"...
Skumt eller?
-
Det är nog GT8 som blir 58°.
Genom att det går i serie med två tankar, så blir det returen från den inbyggda tanken som ska värma kombitanken till 51° + halva hysteres d.v.s till 53°. Då är det nog troligt att GT8 kan komma upp i 58°.
Tanken i värmepumpen blir därför ett par grader varmare.
Eller kan du se tempen i värmepumpens beredare? Det bör du inte kunna göra.
-
Det är GT3X som blir 58,1 Grader C, dvs kombiberedarens varmvattenberedare.
Som jag fattar det så tas vattnet ur den tanken först och skulle jag förbruka allt det så går man över och tar det som finns i VPs tank. Verkar bakvänt?!
-
Det är GT3X som blir 58,1 Grader C, dvs kombiberedarens varmvattenberedare.
Som jag fattar det så tas vattnet ur den tanken först och skulle jag förbruka allt det så går man över och tar det som finns i VPs tank. Verkar bakvänt?!
Ja, då blir jag osäker. Tidigare stannade varmvattenladdningen på GT9 d.v.s. när VB-retur blir inställd VV-temp + halva hysteres, så stannar laddningen. Vad jag kunnat se det sista året, så startar och stannar den på GT3. Det kan vara så att jag sett fel, och det är fortfarande GT9 den stannar på eller att du har den äldre modellen. Du får kolla!
Nej, de är seriekopplade...i alla fall på det shema som jag bifogade tidigare. VB-fram till värmepumpens tank, och returen som framledning till kombiberedaren. Likaså kallvattnet...in i kombiberedaren och varmvattnet därifrån som kallvatten till värmepumpen beredare.
-
VP är tillverkad 2008 & jag har version 3.06 på mjukvaran i den, finns det senare?
Drog på en massa varmvatten i badrummet för att se vad som hände och när tempen på GT3X gick under 49 så startade pumpen, men återigen stannade den inte förrän den kom upp till 58,1 på GT3X.
När jag tittar i manualen för VP står det angående GT9 "Vid 57ºC stannar värmepumpen av säkerhetsskäl." Kan det vara detta som gör att den stannar och att det är en slump att GT3X är ca 58 grader då. Ska köra mer imorgon och kolla detta. Men det kanske är ngt fel i regleringen som gör att pumpen går onödigt mycket och länge genom ngt sånt?
ok!
-
I och med att hastigheten på cirkulationspumpen har sänkts och det är en IVT-pump går det att sänka värmekurvan och ändå få samma temperatur inomhus. Är cirkulationen hög och temperaturen in till radiatorn är 36 och ut 34 för behaglig temperatur så kanske den med lågt radiatorflöde kan vara 40 in och 30 ut för samma innetemperatur. Lägre värmebärarflöde medför alltså lägre värmekurva. Det är lite med charmen med värmepump. Man gör A för att B skall hända men som en följd av B händer C, D… . Man måste tänka ytterligare ett steg framåt.
Intrimning av radiatorerna kan göras så här. Ställ termostaterna eller ventilerna på max (redan gjort vad jag förstår). Starta värmepumpen och låt den gå en kvart eller tills det är säkert att vattnet har snurrat ett varv i systemet. Det kan var bra att ställa ner varmvattentemperaturen först så att pumpen inte får för sig att göra varmvatten mitt i inställningsprocessen för då får man börja om från början.
Det skall vara en märkbar temperaturskillnad mellan radiatorernas in- och utlopp, 5 -10 grader. En IR-termometer är bra att ha men inte nödvändig. Är det ingen märkbar temperaturskillnad skall flödet till den radiatorn strypas, ventilen för det brukar sitta vid radiatorns utlopp. Var speciellt noga med små radiatorer nära cirkulationspumpen. De kan ofta kortsluta cirkulationen vilket gör att värmepumpen får arbeta vid onödigt hög temperatur (= hög värmekurva krävs).
Kurva 4.5 skall det inte vara i ett hus isolerat enligt dagens standard.
-
VP körde VV under morgonen med dessa siffror på givarna.
Under körning:
GT3X 55,6
GT6 99,5
GT8 62,0
GT9 51,7
GT10 6,5
GT11 1,2
Då den stoppade var siffrorna:
GT3X 56,6
GT6 103,1
GT8 63,1
GT9 53,1
GT10 6,1
GT11 1,0
Vettigt?
-
Senaste dygnets förbrukning:
VP: 20 kWh fiR:
HH-el: 16 Kwh
-
Och ingen värme körs?
Har du blockerat elpatron?
Som referens kan jag nämna mina siffror för VP(VV), har förbrukat i snitt 4,2kwh/dygn i Juli, och då har vi fått en liten gosse till i huset som är nu 5V gammal = en himla slaskande med VV hela tiden.
-
Ingen värme körs, har aktiverat sommardrift på 10 grader C.
Om elpatronen går borde det väl synas på tillskottstimmarna? Hur blockerar jag den? Ok hittade den, ska avaktivera det och se om det blir ngn skillnad.
...börjar misstänka att IVT är uppköpta av E.ON...
-
Ja, den stannar på GT9, och med 10° deltaT så blir det onödigt jobbigt för kompressorn.
Du kan ställa ner VV-temp de antal grader som du vill att den ska ladda lägre. Typ ställ ner den till 46°, så börjar den ladda vid 44° och stoppar vid 53°.
-
Fattar noll av det där, vart kan man läsa på hur det funkar?
Jag tolkade det som att börvärdet på VV och inställning av VV-differensen var det som styrde hur varmt vattnet skulle bli.
-
Du kan tillfälligt blockera elpatronen med att slå från automatsäkringen till den, för att säkerställa så att den inte aktiveras av någon anledning.
OBS!
Legionella höjningen funkar inte med enna från!
-
Ok ska göra det.
Legionellafunktionen (VV-spets) funkar ändå inte för mig, prövade aktivera den och efter 24 timmar stod pumpen fortfarande och gick på eltillskott för att försöka höja upp tempen till 60, tror den var 58,5 eller ngt då så jag slog av den funktionen för att inte passera 30 000 kWh per år.
-
Hmm, det skall den klara.
Undrar om det ändå är felkopplat på något sätt så att det hela tiden sker ett VV-uttag.
Känn på de utgående VV-röret när du VET att inget VV spolats på några timmar för att känna om det är varmt!
-
Fattar noll av det där, vart kan man läsa på hur det funkar?
Längst ner på sidan:
http://faq.ivt.se/pages/page.asp?lngID=4&lngLangID=1
Jag tolkade det som att börvärdet på VV och inställning av VV-differensen var det som styrde hur varmt vattnet skulle bli.
Ja, jag tycker mig sett att det är så på årets modell.....men är osäker.
-
Tittade på tempen i VV-tanken nu (GT3X) och den ligger på 53,6 grader. Kan det vara så att den tappar temp för snabbt i tanken och det gör att den måste gå för ofta? 09:00 var tempen i tanken 56,6 så på knappt 2 h har den tappat 3 grader. Normalt?
Längst ner på sidan:
http://faq.ivt.se/pages/page.asp?lngID=4&lngLangID=1
Kanon, glasklart nu! :)
-
Tittade på tempen i VV-tanken nu (GT3X) och den ligger på 53,6 grader. Kan det vara så att den tappar temp för snabbt i tanken och det gör att den måste gå för ofta? 09:00 var tempen i tanken 56,6 så på knappt 2 h har den tappat 3 grader. Normalt?
Ja, värmeöverföringen mellan yttermanteln och varmvattenberedaren fortsätter efter att kompressorn stannat. Genom att tempgivaren sitter på yttermanteln, så kan man uppleva att tempen sjunker trots att ingen förbrukat varmvatten.
Som du ser på bifogad loggbild, så sjunker tempen 5° innan den planar ut.
-
Ok, tänkte bara att det kanske var onormal snabbt, men det är klart att det sjunker snabbare från början för att sen avta.
Känns som om nån skum inkoppling av elpatronen är det hetaste spåret just nu som skulle kunna få förbrukningen att dra iväg som den gör.
-
Känns som om nån skum inkoppling av elpatronen är det hetaste spåret just nu som skulle kunna få förbrukningen att dra iväg som den gör.
Att värma 400 liter vatten 7°, kostar 3,2 kWh. Om enbart kompressorn ska ladda tanken så tar det över 20 minuter. Om elpatron också ligger i, så bör det gå betydligt fortare.
-
Nånting är absolut galet, 20 kwh/dygn för VV är bisart, det är nästan 10H kompressortid
-
När jag tittade på driftstid för VP det senaste dygnet har den gått 6 h.
Cirkulationspumpen till GV tar 1 kWh så det fattas 19, eller jag kanske började och slutade att mäta precis i fel tillfälle för siffrorna att slå om så säg totalt 18 kWh på dygnet så minus GV-pumpen så är det 17 kWh, kan det förbrukas på 5-7 h på VP?
-
Ingående kompressoreffekten på en 9:a ligger på 2,6kw vid 0/50 grader, och sannolikt lite högre än så då du har 5-6 grader in. Tillsammans med CP når du kanske 2,8-2,9 kw. 6H kompressortid ger alltså 16,8-17,4 kwh.
Men 6H VV-tid låter mycket, väldigt mycket?
-
Inte en aning varför den går så mycket, tycker inte vi förbrukar så mycket varmvatten heller. Familj med två vuxna och två små barn.
Under gårdagen skulle jag gissat att det duschats 3 ggr, tvättats händerna ett par gånger & en diskmaskin & en tvättmaskin gått.
Iofs hade ju VP varit helt avstängd under ett dygn före så det tog väl lite tid att värma upp allt vatten till börtempen igen.
-
Om en templogger från richard skulle hjälpa till att lösa problemet(för det är ett problem) så skulle den investeringen ganska snabbt vara avbetald via lägre driftkostnad!
-
Absolut, har dock efter många om och men lyckats locka hit IVTs lokala representant hit för en koll till veckan. Släpper inte ut karln förrän han löser detta. Pratade med IVTs kundservice med och deras svar var att det inte var så onormal och berodde på att huset var nytt och det tar ett tag att driva ut fukt mm under plattan.
Funderar på att skaffa ett IVT@home-system (tar iofs emot att gynna deras ockerpriser) om de får till pumpen, annars lägger jag nog ut skiten på Blocket och köper ett annat märke.
-
Ja, den är verkligen mysko din pump. Samtidigt som du har 10° diff mellan framledning och retur, och 0,25 l/s på cirkpumpens läge 1...talar det för att den ger 10 kW.
Du bör föresten ställa upp bägge cirkpumparna ett snäpp. 7°-8° diff på varma (GT8-GT9) och 3°-4° på kalla sidan (GT10-GT11). Bör kollas igen när värmesäsongen börjar, och då vid värmedrift. Justera gärna ner VV-temp till 46° också, i alla fall ett dygn för test.
För att kolla givarna kan du gå in i servicemenyn och sätta P3 till kontinuerlig drift, samt sommarurkoppling högre än utetempen. Vänta 15-20 minuter och läs av temperaturerna. Varje par ska då visa samma temp, när kompressorn inte går.
Jag såg att du höll på att rengöra silarna, så det bör inte vara ett problem.
Men vilket svar du fick av IVT. Godag yxskaft typ.
-
Men 6H VV-tid låter mycket, väldigt mycket?
Man undrar vart värmen tar vägen. 6 timmar kompressortid/dygn blir i snitt mer ca 2 kW. Det borde bli ordentligt varmt någonstans. 2 kW bör räcka till uppemot 10 grader övertemperatur i huset.
Pratade med IVTs kundservice med och deras svar var att det inte var så onormal och berodde på att huset var nytt och det tar ett tag att driva ut fukt mm under plattan.
Byggdes inte grannens identiska hus samtidigt?
-
Du bör föresten ställa upp bägge cirkpumparna ett snäpp. 7°-8° diff på varma (GT8-GT9) och 3°-4° på kalla sidan (GT10-GT11). Bör kollas igen när värmesäsongen börjar, och då vid värmedrift. Justera gärna ner VV-temp till 46° också, i alla fall ett dygn för test.
Gjorde det under vintern när pumparna stod på max bägge två och då var temperaturerna bra. Ställde dem på max i genom och jag tror jag väntar med finjusterandet tills problematiken löst sig annars lär man väl få göra om allt igen.
Stod och tittade nu efter att sambon duschade. Den gjorde VV och slog av efter att GT9 nått 53,1 grader. Sedan sjönk tempen raskt i tanken och 30 min senare är det dags för en ny VV-körning.
Tittade samtidigt på Golvvärmesystemet och ser att två stycken givare öppnat sig. Kan VV gå ut den vägen trots att jag har ställt in sommardrift och dragit ner alla rumstermostater på min?
-
Byggdes inte grannens identiska hus samtidigt?
Jo, men jag gissar att deras kundservice följer ett svarsformulär från 1-10 för att bli av med besvärliga frågor.
Den borde väl inte öppna ventilerna för golvvärmen så här? Och tempen i bägga mätarna ligger kring 45 grader.
(http://www.bahnhof.se/wb969970/012.JPG)
(http://www.bahnhof.se/wb969970/015.JPG)
-
Det märkliga där är också att ventil 3 går på samma termostat som 2:an & 4:an och då borde väl även de öppnas? Samma sak med 10:an den går på samma som 9:an.
-
Du ser inte ut att ha någon bypass på golvslingefördelaren. Med alla radiator/golvvärmeventiler stängda, så går det nog varmt i kombitankens cirkulationspump.
-
Att ventilerna öppnar olika har inget med värmepumpen att göra, bara med rumstemperaturerna
-
Som referens kan nämnas att min E9:a + 300FC går ca 1,5-2h per dygn och verkar dra ca 5-6kwh.
-
Du ser inte ut att ha någon bypass på golvslingefördelaren. Med alla radiator/golvvärmeventiler stängda, så går det nog varmt i kombitankens cirkulationspump.
Kan det medföra några problem? Bör jag installera en bypass?
Att ventilerna öppnar olika har inget med värmepumpen att göra, bara med rumstemperaturerna
Nä det förstår jag, men jag tycker det är konstigt att den öppnar två ventiler som ingår i två olika grupper och så öppnas inte de andra ventilerna i resp. grupp? Tänkte att det kanske gör att förbrukningen på VP ökar om den tyrcker ut värme i slingor "i smyg".
Tänkte läsa av kWh och drifttiden innan jag lägger mig ikväll och kolla av hur mycket som förbrukats under natten imorgon. Då borde ju anläggningen bara behålla tempen i tanken, och krasst så borde snittförbrukningen per timme då * 24 h bli förbrukningsvärde bara på att ha anläggningen på tomgång.
-
Du ser inte ut att ha någon bypass på golvslingefördelaren. Med alla radiator/golvvärmeventiler stängda, så går det nog varmt i kombitankens cirkulationspump.
Kan det medföra några problem? Bör jag installera en bypass?
Ja, cirkulationspumpen går varm, om den jobbar mot stängda ventiler. Inte så bra.
Men bypass-röret kan vara precis utanför bildens vänstra kant. Kolla om det inte är ett rör som går mellan övre och nedre gruppen.
-
VP har dragit 4 kWh och varit i drift 1 h under natten (24:00 till 07:00), det borde vara förbrukningen för att hålla vattnet varmt utan förbrukning.
Interpolerar man det borde förbrukningen för varmhållning av vatten (utan vattenförbrukning) vara runt 13-14 kWh/3 h per dygn.
Bypass?
(http://www.bahnhof.se/wb969970/bypass.JPG)
-
Bypass finns. Bra bra.
Värmeförlusterna i min IVT 200/90 återställer jag med 15 minuters drift per dygn. Det betyder att min 7 kW tillför 1,75 kWh/dygn och värmeförlusterna är 73 watt/timma. Förbrukningen 0,5 kWh/dygn.
-
Ok.
Kan då konstatera att det inte är ngt fel på elpatronen då den varit avstängd på brytaren under natten.
Anläggningen drar alltså extremt mycket ström bara på "tomgång" och det blir förmodligen värre då den belastas i drift med både VV-behov och värmebohov i GV & radiatorer.
Om man tittar på siffrorna under drift:
GT3X 56,6
GT6 103,1
GT8 63,1
GT9 53,1
GT10 6,1
GT11 1,0
så borde de väl vara hyfsat ok, inte inte tyda på ngt fel typ vatten i kollektorslangen eller liknande?
Känns fortfarande som om något inte är rätt kopplat. Funderar på att be servicekillen från IVT koppla bort kombiberedaren och bara köra VP och se hur det funkar, fast det kanske är mycket jobb det med, med tanke på att VP måste byggas om för att passa kombiberedaren.
-
Jag har precis som Lexus 2 starter/dygn och 15-25 minuters drifttid för varmhållning av VV pga värmeläkage, PER DYGN.
Jag tycker dina värden tyder på kraftigt värmeläkage någonstans på VV-kretsen, frågan är bara vart Sc:,h
-
Om man tittar på siffrorna under drift:
GT3X 56,6
GT6 103,1
GT8 63,1
GT9 53,1
GT10 6,1
GT11 1,0
så borde de väl vara hyfsat ok, inte inte tyda på ngt fel typ vatten i kollektorslangen eller liknande?
Om du har kollat tempgivarna så de är okey, så tyder det på att den suger energi från berget. Den ser även ut att tillföra rätt mängd energi. Det är sällan jag ser någon med hetgastemp över 100°, men det kan vara i sin ordning genom att du pressar upp värmebäraren nästan till max temp.
Läge 1 på värmebärarpumpen Wilo Star 25/6-130 med 15 kPa tryckfall och deltaT 10°, ger ~9 kW.
Läge 1 på köldbärarpumpen Wilo TOP-S 25/7,5 EM med 25 kPa tryckfall och deltaT 5°, ger ~6-7 kW.
Optimal deltaT mellan GT8-GT9 är 7°-9°.
Optimal deltaT mellan GT10-GT11 är 3°-4°.
Även om värmepump/beredare läcker ut till värmesystemet nu, så förklarar inte det den höga förbrukningen på vintern. De värmeförluster du har idag, finns inte på vintern d.v.s. det kommer huset till godo.
Är det en HRV 400 ventilationsvärmeväxlare du har? I så fall bör inte ditt energibehov vara högre är 26 000 kWh/år för värme, varmvatten och ventilation, med en förbrukning om 8 500 kWh/år. Din värmepump har om den är okey levererat 33 000 kWh, och då med en förbrukning om 11 000 kWh/år.
Du presenterar en förbrukning om 15 000 kWh/år för drift av värmepump, vilket tyder på att något är fel. Men det visar inte mina två första meningar i inlägget.
Det är nästan så jag tror att ditt ventilationsaggregat (om det nu är ett FTX och inte en kanalfläkt som du påstod) läcker eller att du har sommarkassett alt. bypass även på vintern. Är det en kanalfläkt, så stämmer mina beräkningar med dina 3 800 timmar/år.
-
Jag har precis som Lexus 2 starter/dygn
Nja...min loggbild sträcker sig över 2½ dygn.
-
Jag har precis som Lexus 2 starter/dygn
Nja...min loggbild sträcker sig över 2½ dygn.
Ahh, ser det nu.
-
Har inte en aning om ventilationssystemet egentligen men det står kanalfläkt typ IVT/ES på injusteringsprotokollet från IVT
För att kolla givarna kan du gå in i servicemenyn och sätta P3 till kontinuerlig drift, samt sommarurkoppling högre än utetempen. Vänta 15-20 minuter och läs av temperaturerna. Varje par ska då visa samma temp, när kompressorn inte går.
Kör detta nu, och är det GT8 & GT9 som ska bli lika? Bägge temperaturerna sjunker nu!? Borde inte en öka och en sjuka isåfall?
-
Efter 20 min körning visar mätarna:
GT8 50,0
GT9 49,9
GT10 5,6
GT11 5,0
-
Efter 20 min körning visar mätarna:
GT8 50,0
GT9 49,9
GT10 5,6
GT11 5,0
50°? Antingen är det felkopplat, eller så är växlingsventilen trasig.
När det inte tillförs energi från kompressorn eller elpatron, så ska GT1, GT8 och GT9 visa samma temp (20°-23°). Så även GT10 och GT11, om du kör den på kontinuerlig drift.
Vänta minst en kvart innan du läser av, speciellt om kompressorn nyligen varit igång.
Här är ett test jag gjorde i vinter, som visar GT9 och GT11 med lite för höga värden. (eller GT10 med för låg)
-
Efter 20 min körning visar mätarna:
GT8 50,0
GT9 49,9
GT10 5,6
GT11 5,0
50°? Antingen är det felkopplat, eller så är växlingsventilen trasig.
Danne kanske glömde ställa upp sommarurkopplingstemperaturen.
-
Kollade nu igen och ingen VV körning har körts i mellan
GT8 50,0
GT9 50,1
GT10 5,6
GT11 5,0
Kan det vara så att det är här problemet som gör anläggningen kass då?
Nä sommardriften drog jag upp till 26 grader, 24 här idag.
-
Glömde GT1
GT1
Nuv 17,5 Till 48,8
-
Glömde GT1
GT1
Nuv 17,5 Till 48,8
Ja, då tror jag Roland har en poäng i det han nämner. Även om du triggat igång cirkpumpen genom att höja sommarurkopplingen, så verkar inte växlingsventilen lagt om mot värmesystemet.
Kan det vara så att det är här problemet som gör anläggningen kass då?
Nej, oavsett om du har en växlingsventil som krånglar, och du har både värme och varmvatten på vintern, så är det här ingen förklaring till din höga förbrukning.
Men hur kan GT1 ha ett så lågt värde, då den sitter i ett utrymme med en varmvattenberedare?
Har du kallt i det rum som kombiberedaren finns, och är frontplåten borttagen? Snurrar värmevattnet i t.ex. ett garage, med golvvärme och låg temp i plattan? I så fall är det okey.
-
Skit också! ;)
Inget som skulle kunna vara felkopplat som orsakar detta fenomen?
Det skumma tyckte jag var att både GT8 & 9 sjunk först innan de stabiliserade sig på kring 50.
-
Nej, oavsett om du har en växlingsventil som krånglar, och du har både värme och varmvatten på vintern, så är det här ingen förklaring till din höga förbrukning.
Men hur kan GT1 ha ett så lågt värde, då den sitter i ett utrymme med en varmvattenberedare?
Har du kallt i det rum som kombiberedaren finns, och är frontplåten borttagen? Snurrar värmevattnet i t.ex. ett garage, med golvvärme och låg temp i plattan? I så fall är det okey.
VP & kombiberedaren står mitt emot varandra och det är minst 25 grader i rummet nu, och fronten är på bägge.
Jag tror att det går ut värme till två kretsar (se bilden tidigare med ventil 3 & 10 som är öppna) varav den ena är ett vardagsrum och den andra till mitt garage. Fattar dock inte varför de har öppnat.
-
Fast nu när jag funderar så borde inte GT1 temperaturerna vara samma som på dessa två mätare?
(http://www.bahnhof.se/wb969970/015.JPG)
De är ju nästan samma och stämmer med GT1 Till 48,8, men inte med Nuv-värdet?
-
All matning till golvslingor och radiatorer ska gå genom volymtanken i kombitanken. Där ska givare GT1 vara monterad.
Sitter de LK-tempgivare som visas på bilden på en golvslingefördelare, så är något galet.
Jag tycker mig se en cirkulationspump, och sitter den ihop med golvslingefördelaren så kallas den för push. Går matningen till den endast från värmepumpen och inte från volymtanken, så skapas ett undertryck på framledningen. Det medför att växlingsventilen lättar och släpper ut värme från beredaren.
Om så är fallet, kan du stänga ner den cirkulationspumpen. Jag anser att den ändå inte behövs, om installation utförts korrekt.
Det förklarar också varför du måste köra med så hög värmekurva Genom att du får för lite flöde till volymtanken och i sin tur låga temperaturer till radiatorerna och övriga golvslingor.
Vid värmedrift får du tillbaka varmt vatten till värmepumpen, och då finns ingen givare som registrerar den höga temperaturen. Kompressorn går för fullt med höga temperaturer, och lite av det varma vattnet går till volymtanken och GT1. Det vattnet blandats snabbt med det avkylda golvvärme/radiatorvattnet och med hög kurva så fortgår det i 3 800 timmar.
Kan du bekräfta eller dementera min teori d.v.s. att en av golvsligefördelarna inte är ansluten via volymtanken i kombiberedaren. Kan du bekräfta eller dementera att det finns en cirkulationspump på den fördelaren.
Du kan även kolla i larmloggen om du inte har en massa larm om hög retur. Bläddra i larmloggen genom att snurra på ratten.
-
Inget i larmloggen om det.
Cirkulationspumpen sitter ihop med golvslingefördelaren. Det är den som drar 1 kWh/dygn.
Bägge rören är anslutna till kombiberedaren och inte till VP.
(http://www.bahnhof.se/wb969970/gv-pump.jpg)
-
Kan det vara så att de ska rören ska byta plats med varandra? Dvs att hela systemet nu går baklänges?
-
Så här går de vidare till Kombiberedaren. Tycker påsticken för radiatornerna ser konstiga ut, kan det bli bra flöden på dem?
Pedagogiskt nog så lyckades jag byta färg på dem motför förra bilden... huvuddunk
(http://www.bahnhof.se/wb969970/slangar.jpg)
-
Oj oj....så himla fel det kan bli. Jag är till 99,9% säker på att min teori stämmer. Den cirkulationspumpen skapar ett undertryck på framledningen, som lättar på sliden i växlingsvetilen som i sin tur drar med sig varmt vatten. Returen från cirkpumpen går via kombitankens beredare tillbaka till värmepumpens beredare. Du tömmer bägge tankarna, som i sin tur kallar på en nu laddning.
Men begriper du vad den har fått jobbat på höga temperaturer hela vintern, och volymtanken har knappt fått något flöde. Varför den inte fick något alls nu, varför att du skruvat ner cirkpump i VP till läge 1 d.v.s. pushen har högre flöde än värmepumpen cirkpump.
En snabb och enkel åtgärd är att dra ut kontakten till cirkpumpen.
Den andra åtgärden är att kommendera backjobb. Be dom koppla den gruppen till volymtanken, utan cirkulationspump. Har du fler pumpar så plocka bort dom också.
Du har en cirkulations vid volymtanken, och jag kan inte tänka mig att inte den ska kunna förmedla 10 kW med deltaT 5°. Är det en likvärdig pump i kombitanken som i värmepumpen d.v.s. en 6-meters cirkulationspump, så ger den 0,6 l/s vid 30 kPa. Det betyder att den kan leverera 12 kW vid deltaT 5°. Klarar ytterligare ett par kW om man godtar någon extra grad deltaT när det är som kallast. Naturligtvis kräver det en kompentent man/kvinna för att strypa in systemet.
Gör om gör rätt.
-
Kanon! Jag testar detta! Thumbsup
Oj oj....så himla fel det kan bli. Jag är till 99,9% säker på att min teori stämmer. Den cirkulationspumpen skapar ett undertryck på framledningen, som lättar på sliden i växlingsvetilen som i sin tur drar med sig varmt vatten. Returen från cirkpumpen går via kombitankens beredare tillbaka till värmepumpens beredare. Du tömmer bägge tankarna, som i sin tur kallar på en nu laddning.
Ok nu tappade du mig direkt, vad är "sliden i växlingsvetilen"? :-[
Kontakten till cirkulationspumpen utdragen!
Den andra åtgärden är att kommendera backjobb. Be dom koppla den gruppen till volymtanken, utan cirkulationspump. Har du fler pumpar så plocka bort dom också.
Du har en cirkulations vid volymtanken, och jag kan inte tänka mig att inte den ska kunna förmedla 10 kW med deltaT 5°. Är det en likvärdig pump i kombitanken som i värmepumpen d.v.s. en 6-meters cirkulationspump, så ger den 0,6 l/s vid 30 kPa. Det betyder att den kan leverera 12 kW vid deltaT 5°. Klarar ytterligare ett par kW om man godtar någon extra grad deltaT när det är som kallast. Naturligtvis kräver det en kompentent man/kvinna för att strypa in systemet.
Kort så ska de bara plocka bort cirkulationspumpen från systemet? Har inga fler pumpar.
Pumpen som sitter i kombiberedaren är en Wilo Star 25/6-3, samma modell som sitter värmebärarpumpen i VP.
Borde jag se nån förbrukningsskillnad med bara cirkulationspumpen utdragen?
Gällande kompetenta män/kvinnor känner jag att problem uppstår igen, frågan om jag inte börjar begripa lika mycket som installatörerna snart ;)
-
Ok nu tappade du mig direkt, vad är "sliden i växlingsvetilen"?
Det är en mekanisk mojäng i växlingsventilen. Om man tänker sig en backventil, så håller den tätt om trycket ligger mot backventilen. Skapar man däremot ett vakum, så lättar käglan och släpper in vad man nu har på andra sidan.
Kort så ska de bara plocka bort cirkulationspumpen från systemet? Har inga fler pumpar.
Nja...de måste dra nya rör från den fördelare som vi pratar om. Dessa rör ska vara anslutna till de rör som kommer från volymtanken d.v.s. samma rör som cirkulationspumpen sitter på samt motsvarande returrör. Dessa kan anslutas ovan kombiberedares chassi.
Pumpen som sitter i kombiberedaren är en Wilo Star 25/6-3, samma modell som sitter värmebärarpumpen i VP.
Bra bra.
Borde jag se nån förbrukningsskillnad med bara cirkulationspumpen utdragen?
Absolut. Om det är som jag tror, så kommer du att hamna på normala drifttider och energiförbrukning d.v.s. ~ 2 timmar och 7 kWh per dygn.
Gällande kompetenta män/kvinnor känner jag att problem uppstår igen, frågan om jag inte börjar begripa lika mycket som installatörerna snart
ha ha....ja... du får vara arbetsledare.
-
Absolut. Om det är som jag tror, så kommer du att hamna på normala drifttider och energiförbrukning d.v.s. ~ 2 timmar och 7 kWh per dygn.
Har kollat värdena och ska kolla vad den drar på ett dygn nu. :)
-
Efter 18 timmar har VP förbrukat 6 kWh och varit i drift i 2 h. Mycket sparsam förbrukning av VV under den tiden.
-
Ja, vid närmare eftertanke så har du dubbla värmeförluster i jämförelse med oss som har en beredare.
Dina beredare med temperaturer runt 50°-58°, ger mer än dubbelt så mycket värmeförluster än normalt. Normalt vill jag påstå är 100-150 watt i timmen d.v.s. för dig blir det 16% högre eller med dubbla beredare 32% d.v.s. 232-348 watt i timmen. Uppstår självcirkulation mellan beredarna, blir förlusterna ännu högre.
Mellan 40 minuter och en timma kompressortid per dygn, för att återställa förlusterna.
Har du skruvat ner VV-temp, eller tillåter du fortfarande värmepumpen gå upp till 63°? Det kan vara så att den står och kämpar länge med de sista graderna, med grymt dålig verkningsgrad.
Helt klart är att det blivit bättre sedan du stängde ner pushen. Från 20 kWh/dygn till ?.
Vilken temperatur har du på golvslingefördelaren? (LK-givarna)
-
VV-tempen är 51 grader med 4 graders VV-diff. Vad kan man ställa den på utan legionellarisk?
Jag tror att 20 kWh var extremt, det dygnet startade jag upp VP efter att den varit avstängd ett dygn. Tror snittet ligger runt 15 kWh.
LG-givarna står på 26 & 31 grader, men då stod VP och producerade VV så jag kan kolla lite senare vad det hamnar på då den stått ett tag.
-
Dina beredare med temperaturer runt 50°-58°, ger mer än dubbelt så mycket värmeförluster än normalt. Normalt vill jag påstå är 100-150 watt i timmen d.v.s. för dig blir det 16% högre eller med dubbla beredare 32% d.v.s. 232-348 watt i timmen. Uppstår självcirkulation mellan beredarna, blir förlusterna ännu högre.
Håller med, min inbyggda beredare läcker ca 150 W, ca 300 W i det här fallet är rimligt. Men 2 drifttimmar på 18 timmar, det blir uppemot 3 gånger så mycket.
-
Dina beredare med temperaturer runt 50°-58°, ger mer än dubbelt så mycket värmeförluster än normalt. Normalt vill jag påstå är 100-150 watt i timmen d.v.s. för dig blir det 16% högre eller med dubbla beredare 32% d.v.s. 232-348 watt i timmen. Uppstår självcirkulation mellan beredarna, blir förlusterna ännu högre.
Håller med, min inbyggda beredare läcker ca 150 W, ca 300 W i det här fallet är rimligt. Men 2 drifttimmar på 18 timmar, det blir uppemot 3 gånger så mycket.
Ja, men Danne har nog tappat lite varmvatten också.
Jag räknar 16% högre när deltaT VV-Rum är 35° mot normalt 30°.
Mellan vilka temperaturer ligger du och pendlar. De flesta verkar ligga mellan 44°-54°
-
Mellan vilka temperaturer ligger du och pendlar. De flesta verkar ligga mellan 44°-54°
Vilka temperaturer? GT3? LK-givarna?
-
Frågan var ställd till Roland.
Du ligger och pendlar mellan 49° och 58°.
Angående legionella så kör jag tanktemp mellan 42°-52°.
Utifrån det får du göra en egen tolkning ang. min uppfattning om legionella i villamiljö.
-
Ok, men vad har du för börvärde då? Jag testar ställa mitt på 48 nu och se om det påverkar antalet VV-körningar. ?
-
LG-givarna står på 26 & 31 grader, men då stod VP och producerade VV så jag kan kolla lite senare vad det hamnar på då den stått ett tag.
Verkar som om de ligger kvar på de temperaturerna.
-
LG-givarna står på 26 & 31 grader, men då stod VP och producerade VV så jag kan kolla lite senare vad det hamnar på då den stått ett tag.
Verkar som om de ligger kvar på de temperaturerna.
Okey!
Har börvärde VV-temp 45°.
-
Mellan vilka temperaturer ligger du och pendlar. De flesta verkar ligga mellan 44°-54°
45-50, det var ungefär 10 grader i pannrummet när jag mätte.
-
45-50, det var ungefär 10 grader i pannrummet när jag mätte.
Okey!
Då är det lite mer begripligt, att du har högre förluster i jämförelse med mig.
-
Danne.
Vad är förbrukningen under ett dygn?
-
Senaste dygnet ligger den på 13 kWh och 3 h driftstid, med cirkulationspumpen bruten och VV-temp på 48 grader.
-
Senaste dygnet ligger den på 13 kWh och 3 h driftstid, med cirkulationspumpen bruten och VV-temp på 48 grader.
3 timmars drift blir mindre än 9 kWh för kompressor och cirkpumpar.
~45 minuters drift går till att återställa värmeförlusterna.
"Normal" varmvattenförbrukning är 15 kWh/dygn, eller 2 timmars drifttid.
Vi kan väl konstatera att det fungerar, även om växlingsventilen kan ha blivit skadad och läcker av den omilda behandlingen.
-
Är detta normal förbrukning alltså? Kan tillägga att ena tjejen badade igår så det gick väl en del VV då.
Var cirkulationspumpen även roten till det onda vad gäller den höga förbrukningen för uppvärmning?
Kanske är svårt att ge en korrekt bild av allt som händer i pumpen med utan loggning. Ska sätta in ett IVT@home system omgående tror jag.
-
Vi kan väl konstatera att det fungerar, även om växlingsventilen kan ha blivit skadad och läcker av den omilda behandlingen.
Vart sitter den? IVT kommer hit på mån eller tis och ska be dem kolla på det då. Fattade inte heller riktigt vad du menade ang. ombyggnaden, hur bör de koppla om rören, det räckte inte med att bara plocka bort pumpen och koppla ihop rören där?
-
Vart sitter den?
Det sitter en svart klump längst upp till vänster i VP. Rör inget innan din istallatör är på besök.
hur bör de koppla om rören
Ska jag rita ett flödesshema? Nja, tror inte din installatör är villig att anlita mig, och det är även praktisk svårt då jag skulle behöva göra en utredning på plats.
det räckte inte med att bara plocka bort pumpen och koppla ihop rören där?
Cirkpumpen tillsammans med feldragna rör orsakde driftstörningar d.v.s. du har haft driftstörningar även vid värmedrift.
Alla förbrukare ska gå via volymtankens cirkulationspump. Din värmepump har jobbat med temperaturer runt 50°-60° hela vintern, tack vare att det är felkopplat. Den har jobbat med grymt dålig verkningsgrad, varför du har fått en extra hög elförbrukning.
Nu när jag inser hur fel det är, så kan jag tänka mig att det är skillnaden till din granne.
-
Ska jag rita ett flödesshema? Nja, tror inte din installatör är villig att anlita mig, och det är även praktisk svårt då jag skulle behöva göra en utredning på plats.
Hehe tja jag tror lätt du skulle kunna arbetsleda dem :D Men det är alltså rör feldragna som skall anslutas på andra ut/ingångar.
Har skruvat upp och tittat igenom Kopplingsboxen och termostater med och det verkar vara ngt skumt där med.
-
Hittade lösningen själv :)
-
Hehe tja jag tror lätt du skulle kunna arbetsleda dem :D
Hoppas jag verkligen, då det är en del av mitt jobb.
-
Nu börjar det likna ngt! Sista dygnets förbrukning var 8 kWh & 2 h driftstid. Thumbsup
-
host...en pava fin whiskey vore nog på sin plats till Lexus här.... ::)
-
host...en pava fin whiskey vore nog på sin plats till Lexus här.... ::)
Hehehe han ska nog få utdelning Thumbsup ska stämma av med IVT i veckan om de hittar ngt mer suspekt.
-
Har två andra funderingar.
Hur mycket HH-el snittar ni per dygn under sommaren ungefär? Har tittat de senaste månaderna och vi ligger på ca 15 kWh per dygn och då har vi bästa vitvarorna gällande förbrukning etc. Är två vuxna och två barn (en på 3 år och en på 3 mån).
Går det att ställa in VP så att man alltid har I/S-menyn aktiv istället för K1? Otroligt irriterande att måsta vänta 10 sek varje gång.
-
12 - 16 kWh / dygn i hushållsel. En dator som alltid är på. Två kylar,två frysar. Ett akvarium. Disk och tvättmaskin. Två vuxna och en 17 åring.
Mvh,
Gunnar
-
Gårdagens förbrukning på VP 10 kWh & 2 h drift.
12 - 16 kWh / dygn i hushållsel. En dator som alltid är på. Två kylar,två frysar. Ett akvarium. Disk och tvättmaskin. Två vuxna och en 17 åring.
Mvh,
Gunnar
Hmm måste nog göra en djupdykning här med...tycker inte jag borde ha så hög förbrukning där med.
-
Hur mycket HH-el snittar ni per dygn under sommaren ungefär? Har tittat de senaste månaderna och vi ligger på ca 15 kWh per dygn och då har vi bästa vitvarorna gällande förbrukning etc. Är två vuxna och två barn (en på 3 år och en på 3 mån).
Fr.o.m. 26/5 snittar jag:
HH 0,9 kWh/h
VP 0,2 kWh/h
Tot 1,1 kWh/h
Kolla vad ditt ventilationsaggregat förbrukar.
http://www.clasohlson.se/Product/Product.aspx?id=60632342
Fläktarna kan förbruka 5 kWh/dygn.
Går det att ställa in VP så att man alltid har I/S-menyn aktiv istället för K1?
Nej.
K2 och I/S kan heller inte aktiveras från IVT@home.
-
Är ett jävla meck att komma upp på vinden till fläkten då jag ljudisolerat då den låter rätt mycket. Den går på hösta läget och lyckades nu hitta en ritning som säger att det ska vara en Systemair K 160 XL. Kollade och såg att de drar 108 Watt vilket borde ge en förbrukning på 2,592 kWh per dygn.
Finns det bättre fläktar att köpa som inte låter lika mycket?
-
Så här borde min HH-el vara fördelad på ett snitt (exklusive belysning), fattar inte hur en del på forumet kommer ner i så låga siffror (såg nån med 3-5 kWh/dygn)
(http://www.bahnhof.se/wb969970/elfrb.jpg)
...och sätta upp en separat dator för ITV@home måste ju vara ren förlustaffär måste ju kosta minst en 1000:- i drift per år om man ska ha den uppe 24/7.
-
Jag förstår inte heller att vissa kan ha så låg HH-el, som dom skriver. Det är bara jag å hustruten, som brukar huset, å vi har aldrig varit under 7000kWh/år. Innan när ungarna bodde hemma var det nog ytterliggare några kWh till.
Novisen *vinkar*
-
Aha...det var en kanalfläkt ändå......som saknar återvinning.
På sidan fyra beräknade jag totalt värmebehov till 34 000 kWh/år, när återvinning på ventilation saknas.
Jag antar att din framledning legat större tiden med 50° eller däröver, varför en beräkning enligt följande kan antas:
3 800 timmar x 8,4 kW = 31 920 kWh
220 timmar el-tillskott = 222 x 6 = 1 332 kWh
Total avgiven energi: 33 252 kWh/år
Förbrukad el-energi: el-tillskott 1 332 kWh/år + kompressor 9 880 kWh/år = 11 212 kWh/år.
Ditt system bör i framtiden med 35° klara större delen av värmesäsongen för komfortvärme.
31 920 kWh / 9,1 kW = 3 507 timmar
220 timmar el-tillskott = 222 x 6 = 1 332 kWh
Total avgiven energi: 33 252 kWh/år
Förbrukad el-energi: el-tillskott 1 332 kWh/år + kompressor 7 014 kWh/år= 8 346 kWh/år.
Ovanstående visar att din anläggning kan spara ca: 3 000 kWh ytterligare per år, genom att sänka framledningstempen. Troligtvis ännu mer, då du visat att en markant besparing gällande värmeförluster sker med avstängd push.
Din kalkylerade HH-el 4 745 kWh/år tillsammans med 8 346 kWh/år till VP, ger en total förbrukning om 13 000 kWh/år. Det i sin tur matchar din grannes förbrukning, om min beräkning av grannens el-förbrukning på sidan 5 stämmer.
-
Nu har IVT-killen varit här och enligt honom är inte problemet Push-pumpen, alla system de sätter ut har en menade han, och skulle jag plocka bort den skulle förmodligen inte systemet orka trycka ut allt till alla slingor under vintern. Han bytte en motorn till växelventilen som sitter i VP och menade att den hade läkt genom den och därför minskade förbrukningen med avstängd Push. Han luftade även VV-tanken i kombiberedaren.
Nu har jag följande värden på GT1 som han menade var bättre och skulle resultera i bättre drift.
Nuv 18,2 Till 37,7
Ska köra så ett dygn och sedan pröva med avstängd Push igen och se om det blir ngn skillnad och sen rapportera till honom för ev. ytterligare åtgärder...?
-
Har du någon energiberäkning från din husleverantör?
Har du någon ritning över ditt värmesystem, eller annat papper som anger flöden, tryckfall och ev. strypningar?
-
Har du någon energiberäkning från din husleverantör?
Har du någon ritning över ditt värmesystem, eller annat papper som anger flöden, tryckfall och ev. strypningar?
Har varit bortrest i jobbet ett par dagar men tillbaka nu. :)
Har inte fått nån energiberäkning av dem tyvärr.
Jag har en ritning över värmesystemet från LK som dimensionerat GV. Har även injusteringsprotokoll från IVT på fläktsystemet.
Kan scanna in och lägga upp i helgen.
Förbrukningen har snittat 10 kWh och 2 h driftstid under de senaste dagarna. Ska även pröva att dra ur cirkulationspumpen igen (går nu) och se om det blir någon skillnad utan den i helgen.
-
Här kommer alla dokument jag fått på dimensioneringen av värmesystemet.
(http://www.bahnhof.se/wb969970/350D 002.JPG)
(http://www.bahnhof.se/wb969970/350D 003.JPG)
(http://www.bahnhof.se/wb969970/350D 006.JPG)
(http://www.bahnhof.se/wb969970/350D 008.JPG)
(http://www.bahnhof.se/wb969970/350D 011.JPG)
(http://www.bahnhof.se/wb969970/350D 013.JPG)
Sorry för formatet :-[
-
Tycker det måste bli jävla varmt i skåpen i grovköket, hehe. :D
-
Tycker det måste bli jävla varmt i skåpen i grovköket, hehe. :D
Du menar groventrén där VP står? Lite varmare är det där inne, slingorna går under ett torkskåp, tvättmaskin & tvättbänk med ho. Sen står ju VP & kombiberedaren där inne med vilket drar upp lite så GV behöver man inte ha på så högt där inne :)
-
Har ritat in anslutningarna som jag har uppfattat att de är numrerade.
Radiatorer och golvvärme får inte vara anslutna till andra ledningar än kombiberedarens anslutning 4 och 5. Som det är nu är dessa även anslutna till värmepumpens anslutning 1 och 2.
Värmepumpens anslutning 7 ska sammankopplas med kombiberedarens anslutning 1. Fel angivet i IVT:s manual, där det anges att Kombiberedarens 1 ska kopplas till VP 1 för C-modellen.
Däremot är det rätt angivet för E-modellen d.v.s. VP anslutning 4 (stigare VVB) skall anslutas till Kombiberedarens anslutning 1. På min bild kan vi se att anslutning 7 på C-modellen är stigare VVB d.v.s. den anslutning som är ombyggd/tillbyggd och kan jämföras med anslutning 4 på E-modellen.
Pump G2 (P2) kan med fördel ställas om till "drift med kompressor" i meny 5.10.
-
Har ritat in anslutningarna som jag har uppfattat att de är numrerade.
Radiatorer och golvvärme får inte vara anslutna till andra ledningar än kombiberedarens anslutning 4 och 5. Som det är nu är dessa även anslutna till värmepumpens anslutning 1 och 2.
Värmepumpens anslutning 7 ska sammankopplas med kombiberedarens anslutning 1. Fel angivet i IVT:s manual, där det anges att Kombiberedarens 1 ska kopplas till VP 1 för C-modellen.
Däremot är det rätt angivet för E-modellen d.v.s. VP anslutning 4 (stigare VVB) skall anslutas till Kombiberedarens anslutning 1. På min bild kan vi se att anslutning 7 på C-modellen är stigare VVB d.v.s. den anslutning som är ombyggd/tillbyggd och kan jämföras med anslutning 4 på E-modellen.
Pump G2 (P2) kan med fördel ställas om till "drift med kompressor" i meny 5.10.
Har följt ditt schema nu en stund framför VP & beredaren och det som avviker från din ritning är att i nuläget är det kopplat så att 1 & 7 byter plats med varandra på VP-sidan. Samt att nr 5 från kombiberedaren även går till ett expansionskärl (förutom till GV & radiatorer).
Har även brutit strömmen till G1.
-
Värmepumpens anslutning 7 ska sammankopplas med kombiberedarens anslutning 1. Fel angivet i IVT:s manual, där det anges att Kombiberedarens 1 ska kopplas till VP 1 för C-modellen.
Däremot är det rätt angivet för E-modellen d.v.s. VP anslutning 4 (stigare VVB) skall anslutas till Kombiberedarens anslutning 1. På min bild kan vi se att anslutning 7 på C-modellen är stigare VVB d.v.s. den anslutning som är ombyggd/tillbyggd och kan jämföras med anslutning 4 på E-modellen.
Nu börjar man ju hänga med lite :D
Satt och ritade in med olika färger vad jag tror är rätt hur det hela funkar och så här fattar jag det.
Blå är vätskan som snurrar upp & ner från borrhålet.
Bruna är vattnet som går in i kombiberedaren för att värmas upp och sedan går vidare till VV-tanken i VP, för att sedan gå ut i huset.
Gröna är det som snurrar i GV & radiatorerna.
Röda är den väg som Q21-ventilen skickar iväg värme när Golvvärme/radiatorerna kallar på mer värme, värmeväxlingen sker då i C22.
Lila är den väg som Q21-ventilen skickar iväg värme när T3 talar om att tempen är låg och VV behöver värmas.
(http://www.bahnhof.se/wb969970/Varmesystem.jpg)
Om jag fattat det hela rätt så håller jag med dig om att det måste vara fel från IVT. 1 & 7 i VP måste vara växlade i instruktionerna. Där du satt 1:an på VP-sidan måste ju alltid vara där och kan inte vara en tillbyggnad då VP annars inte har någon väg att skicka ut värme till GV/radiatorerna. Följdaktligen måste 1:an vara det tillbyggda röret då varmvattnet behöver kunna transporteras ur VV-tanken till nästa tank, om så inte var fallet skulle den lila delen till höger om T8 räcka för att sköta VV-tempen utan kombiberedare.
Plocka ner mig på jorden nu, har jag gjort en tankevurpa eller börjar jag leva upp till "Kan en del om värmepump"? :D
Tittar lite mer och funderar. Där den lila linjen kommer ut på beredar-sidan (till höger under T3-givaren), borde det inte sitta en backventil i den röda linjen så att det endast går att skicka värmen uppåt? Eller det kanske är overkill?
-
Nu blir det här ett svar på ditt förra inlägg, då du precis postade ett nytt.
Ja, jag har förstått det, och därför laddar den kombiberedaren bakvägen som jag antydde om via PM. Under värmesäsong så är enda vägen för värmebärarens retur genom kombiberedarens yttermantel. Genom att beredaren blir nerkyld av värmebärarens returvatten, så får kompressorn ofta ladda varmvatten. Övrig tid är kompressorn avstängd eller går med framledningstemp mellan 50°-60° mot värmesystemet.
Man kan sammanställa det som att all tid kompressorn har jobbat, så har det skett i spann mellan 50°-65°. Det förklarar den höga förbrukningen tillsammans med 4 cirkulationspumpar som gått på högsta hastighet.
Du ska klara dig med kombiberedarens cirkpump på läge 2, om nu dina raddar är injusterade. De tre 5006 ska ges ett Kv-värde om 0,09 samt 5016 Kv-värde 0,21.
Om du vill testa så plocka bort termostaten. Skruva bort nålen med den yttersta muttern. Inne i ventilen ser du en typ torx, där du justerar flödet. Testa på en av 5006 och skruva torx:en i högervarv mot stopp. (räkan varven) Öppna sedan 1,3 varv. På 5016 öppna 2 varv efter att dragit den i botten. Tror inte det är torx-storlekar, så det kanske är större lycka med en skruvmejsel av passande mått.
Om du plockar bort eller har termostaterna på fullt öppet, samt t.ex. golvvärmen i garage, VC och andra utrymmen som inte är komfortkänsliga, kan (måste) bypass på golvslingefördelaren blockeras/strypas. Därefter plockas push-pumpen bort samt kombiberedarens cirkpump sätts i läge 2. Naturligtvis måste även rördragningen byggas om.
Med 15 kPa:s tryckfall får du ett flöde om 0,5 lit/s från kombiberedarens cirkpump i läge 2. Läge 1 ger den 0,2 lit/s. Ditt behov är 0,3 lit/s.
-
Tittar lite mer och funderar. Där den lila linjen kommer ut på beredar-sidan (till höger under T3-givaren), borde det inte sitta en backventil i den röda linjen så att det endast går att skicka värmen uppåt? Eller det kanske är overkill?
Overkill, då det är större risk att den suger ur beredaren, än det trycker in. Då funkar inte backventil, genom att returen vid laddningar också ska samma väg.
-
Ja, jag har förstått det, och därför laddar den kombiberedaren bakvägen som jag antydde om via PM. Under värmesäsong så är enda vägen för värmebärarens retur genom kombiberedarens yttermantel. Genom att beredaren blir nerkyld av värmebärarens returvatten, så får kompressorn ofta ladda varmvatten. Övrig tid är kompressorn avstängd eller går med framledningstemp mellan 50°-60° mot värmesystemet.
Om jag har förstått det hela rätt nu så ser mitt system ut så här idag...?
(http://www.bahnhof.se/wb969970/enligtIVT.jpg)
Du ska klara dig med kombiberedarens cirkpump på läge 2, om nu dina raddar är injusterade. De tre 5006 ska ges ett Kv-värde om 0,09 samt 5016 Kv-värde 0,21.
Om du vill testa så plocka bort termostaten. Skruva bort nålen med den yttersta muttern. Inne i ventilen ser du en typ torx, där du justerar flödet. Testa på en av 5006 och skruva torx:en i högervarv mot stopp. (räkan varven) Öppna sedan 1,3 varv. På 5016 öppna 2 varv efter att dragit den i botten. Tror inte det är torx-storlekar, så det kanske är större lycka med en skruvmejsel av passande mått.
Om du plockar bort eller har termostaterna på fullt öppet, samt t.ex. golvvärmen i garage, VC och andra utrymmen som inte är komfortkänsliga, kan (måste) bypass på golvslingefördelaren blockeras/strypas. Därefter plockas push-pumpen bort samt kombiberedarens cirkpump sätts i läge 2. Naturligtvis måste även rördragningen byggas om.
Med 15 kPa:s tryckfall får du ett flöde om 0,5 lit/s från kombiberedarens cirkpump i läge 2. Läge 1 ger den 0,2 lit/s. Ditt behov är 0,3 lit/s.
Thumbsup
Hade fyra 5006 inte tre, spelar det ngn roll? Ska titta på detta framöver, vet att installatören sa att han justerat in radiatorerna men med tanke på hur resten är "justerat" så... ;D
-
Precis!
Men även kombiberedarens 4:a och 5:a samt radiator och golvvärme är sammankopplad med värmepumpens 1:a och 2:a.
Det betyder att push-pumpen, värmepumpens cirkpump samt kombiberedarens cirkpump vispade om i värmebärarsystemet på högsta hastighet, så det är omöjligt att veta vilket håll allting gick.
Felskrivning igen....de effekter och flöden jag nämnde, gällde i alla fall 4 st. 5006 och 1 st. 5016.
-
Men även kombiberedarens 4:a och 5:a samt radiator och golvvärme är sammankopplad med värmepumpens 1:a och 2:a.
Nä från beredarens 4 & 5:a går de ut på GV & radiatorer, går inte till VP, har jag skrivit det tidigare har jag blandat ihop ngt.
Har idag varit i kontakt med IVT och efter en rad turer så bekräftar de att det är fel i deras installationsbeskrivning. Precis som du säger Lexus så ska inte 1 kopplas mot 1. Undrar hur många andra som sitter med felande anläggningar, förhoppningsvis inte så många då jag förstått att det inte är en optimal lösning.
Ska ta hit en rörmokare från lokala IVT-installatören och få det här fixat asap, men vill samtidigt försöka få ordning på allt så det inte blir ngt mer som strular framöver.
Fler funderingar:
Ledningen som går ut till radiatorerna går över ett kopparrör med ytterdiameter 15 mm för att senare övergå till en PEX med 16 mm. Stryper detta flödet och behöver det åtgärdas?
G1 pumpen i Kombiberedaren är en Wilo RS 25/6,3
http://systemhandbok.ivt.se/Drift&Sk%C3%B6tsel/Wilo%20se_starrs256.pdf (http://systemhandbok.ivt.se/Drift&Sk%C3%B6tsel/Wilo%20se_starrs256.pdf)
G4 pumpen/push är en ALPHA+ 15-60
http://www.grundfos.com/web/homese.nsf/ad40134eb90502a6c1256ac400234192/3b8b15c8f0a34337c1256dbb003b6b69/$FILE/ALPHA+%20data%201003.pdf (http://www.grundfos.com/web/homese.nsf/ad40134eb90502a6c1256ac400234192/3b8b15c8f0a34337c1256dbb003b6b69/$FILE/ALPHA+%20data%201003.pdf)
Bör jag plocka bort en av dem, i så fall vilken?
Vart ju lite sugen på en sån här Alpha2-pump med när man tittade på den här sidan:
http://www.energyproject.com/
Bör jag be dem korrigera ngt annat i samband med detta? Ska be dem flytta V21-silen som idag är omöjlig att rengöra.
Jag vill passa på att ge ett STORT tack till all hjälp jag fått i tråden, speciellt till dig Lexus! Utan detta hade jag inte kommit detta på spåren så snabbt! TACK! Thumbsup
-
Med 15 kPa:s tryckfall får du ett flöde om 0,5 lit/s från kombiberedarens cirkpump i läge 2. Läge 1 ger den 0,2 lit/s. Ditt behov är 0,3 lit/s.
När jag tittar på diagrammet för cirkulationspumpen här:
http://systemhandbok.ivt.se/Drift&Sk%C3%B6tsel/Wilo%20se_starrs256.pdf (http://systemhandbok.ivt.se/Drift&Sk%C3%B6tsel/Wilo%20se_starrs256.pdf)
Ser jag att vid ett flöde på 0,5 l/s klarar den inte av att trycka upp vattnet till 2 m höjd ens. Jag har 2,7 m takhöjd på mitt bottenplan + mellanbjälklag och sedan är det en höjd på 65 cm till radiatorernas högsta punkt, så det borde väl bli en höjd på totalt 3,65 m (minus de cm från golvet som cirkulationspumpen sitter på) som pumpen ska klara att trycka? Är det så så klarar ju den pumpen knappt av det på max-läget.
Pump G2 (P2) kan med fördel ställas om till "drift med kompressor" i meny 5.10.
Gäller det P3 med?
-
Tack så mycket, kul att kunna vara till hjälp.
Du ska koppla bort push-pumpen, eller rättare sagt hela push-kopplingen d.v.s. rör från kombiberedarens arbetstank ska anslutas till golvslingefördelaren utan push-koppling och pump.
Genom att dina radiatorer endast avger 1,1 kW vid 40/36/21 (fram/retur/rum), så räcker 15 mm. (0,07 l/s)
Tryckfall är de tryckförluster som sker efter ledningen t.ex. böjar, t-rör, friktionsförluster i rör, strypventiler osv. Det du nämner är tryckhöjden d.v.s. det tryck som krävs för att trycka upp vatten ett antal meter. Genom att vattnet ramlar tillbaka samma väg, så tar dom trycken ut varandra. Det skulle bli ganska jobbigt annars, att snurra vätskan i en 200 meter borra. Du kan också titta på de tryckfall som golvslingorna har t.ex. 14,6 kPa på en slinga som ligger i våg.
Jag undrar vart det t-rör märkt med ljusgrönt tar vägen?
Undrar också vart det rör märkt med mörkgrönt är ansluten i andra änden.
P1 ska gå kontinuerligt, men ska stanna med sommarurkoppling.
-
Tack så mycket, kul att kunna vara till hjälp.
Du ska koppla bort push-pumpen, eller rättare sagt hela push-kopplingen d.v.s. rör från kombiberedarens arbetstank ska anslutas till golvslingefördelaren utan push-koppling och pump.
Genom att dina radiatorer endast avger 1,1 kW vid 40/36/21 (fram/retur/rum), så räcker 15 mm. (0,07 l/s)
Tryckfall är de tryckförluster som sker efter ledningen t.ex. böjar, t-rör, friktionsförluster i rör, strypventiler osv. Det du nämner är tryckhöjden d.v.s. det tryck som krävs för att trycka upp vatten ett antal meter. Genom att vattnet ramlar tillbaka samma väg, så tar dom trycken ut varandra. Det skulle bli ganska jobbigt annars, att snurra vätskan i en 200 meter borra. Du kan också titta på de tryckfall som golvslingorna har t.ex. 14,6 kPa på en slinga som ligger i våg.
Jag undrar vart det t-rör märkt med ljusgrönt tar vägen?
Undrar också vart det rör märkt med mörkgrönt är ansluten i andra änden.
P3 ska gå kontinuerligt, men ska stanna med sommarurkoppling.
Ljusgrönt t-rör är pluggat sedan första installatören misslyckades med sin koppling.
Mörkgrönt rör: Värmebärare ut från VP till Värmebärare in på kombiberedaren.
Men om jag tar bort hela pushdelen med vred och tempmätarna, hur ska jag då kunna reglera vilken värme som går ut på GV? Den tempen ska ju vara lägre än den som går ut på radiatorerna.
Tryckfall etc har jag inte koll på men med ditt resonemang så funkar pumparna på lägre nivå än max alltså. ska be dem byta ut de pumpar som går mot Alpha2-pumpar då det verkade vettigt, tror mig kunna spara 300-400 kW per år på en cirkulationspump. Något annat tips på snåla pumpar?
-
Okey!
Jag blev lurad av ett pluggat t-rör med andra ord. ;D
Okey, då kan vi anta att det är rätt kopplat.
Jag skrev tidigare att cirkpumpen i kombiberedaren skall ställas i läge 2. Ditt behov är 0,3 l/s, men kapaciteten är 0,5 l/s i läge 2.
Att öka den kapciteten med en push, känns inte vettigt. Men som jag skrev tidigare, så måste bypass justeras eller blockas.
Jag såg minst 5 slingor du borde kunna klara dig utan termostater, varför bypass blir onödig. Radiatorerna känns som att de är underdimensionerade, varför även dessa bör klara sig utan termostater.
-
Att öka den kapciteten med en push, känns inte vettigt. Men som jag skrev tidigare, så måste bypass justeras eller blockas.
Jag såg minst 5 slingor du borde kunna klara dig utan termostater, varför bypass blir onödig. Radiatorerna känns som att de är underdimensionerade, varför även dessa bör klara sig utan termostater.
Justera eller blocka bypass, grekiska för mig, vart kan man läsa mer om detta? Kräver inte radiatorerna en temp på säg 40 och GV en temp på ca 30. Är det det man kan fixa genom justering/blockering? Är det en statisk lösning, dvs som inte går att ändra sedan?. Varför har man inte bara kvar en ventil med tempmätare på in & utledningarna?
Har olika 10 GV-slingor som i sin tur regleras av 7 st olika rumstermostater.
-
Tittade på vad mina 3 pumpar drar om jag plockar bort Pushen
(http://www.bahnhof.se/wb969970/pumpcost.jpg)
Räknade med att P2:an går i snitt 2 h per dygn och de andra 2 dygnet runt.
Om man byter ut P3 & P4 mot energisnåla alternativ borde man väl kunna komma ner i hälften?
-
Kräver inte radiatorerna en temp på säg 40 och GV en temp på ca 30.
Jag hoppas att de behöver samma framledningstemp, för i annat fall har någon missat i projekteringen.
Är det det man kan fixa genom justering/blockering?
Nej
Är det en statisk lösning?.
Ja
Varför har man inte bara kvar en ventil med tempmätare på in & utledningarna?
?
Har olika 10 GV-slingor som i sin tur regleras av 7 st olika rumstermostater.
Hall, förråd, VC/bad, garage, garage samt radiatorer kan jag tänka mig att du kan köra med fullt öppna termostater eller termostater som är demonterade. Då finns inget behov av bypass. Bypass slukar flöde och kostar energi.
Du redovisade en temp på T1 om 16°, och samtidigt en temp på LK-givaren om 45°. Har inte golvslingorna kontakt med värmepumpens värmebärare som jag tidigare antog, så bör det vara cirkulationspumpen som orsakar tempökningen.
Troligtvis stod Grundforspumpen och jobbade mot stängda ventiler med högsta hastighet. Eftersom tempen låg på 35° efter ett dygns avstängd pushpump, så funderar man om det var en förklaring.
-
Kräver inte radiatorerna en temp på säg 40 och GV en temp på ca 30.
Jag hoppas att de behöver samma framledningstemp, för i annat fall har någon missat i projekteringen.
Jag har fått det förklarat det så för mig när det hela driftssattes. Att radiatorerna behöver varmare temp för att fungera och att golvvärmen lägre eftersom vid för hög temp skadar det parketten. Det är anledningen varför temperaturmätarna med ventilerna som man kan reglera in & utgående flöde för GV-slingorna sitter där. Min fråga tidigare var då om man bara kan ta bort pumpen/push och låta resten vara kvar.
Här ser du temperaturmätarna, in för in- och en för utgående, och varje mätare har en justeringsratt brevid sig för att strypa/öka flödet.
(http://www.bahnhof.se/wb969970/015.JPG)
Du redovisade en temp på T1 om 16°, och samtidigt en temp på LK-givaren om 45°. Har inte golvslingorna kontakt med värmepumpens värmebärare som jag tidigare antog, så bör det vara cirkulationspumpen som orsakar tempökningen.
Troligtvis stod Grundforspumpen och jobbade mot stängda ventiler med högsta hastighet. Eftersom tempen låg på 35° efter ett dygns avstängd pushpump, så funderar man om det var en förklaring.
Golvslingorna har väl/nog/tror jag kontakt med värmebäraren dock i ett strypt flöde normalt. Men nu under sommaren är alla GV-slingor stängda så nu kommer det ju inte ut ngt på dem.
Faktum var att efter IVT-killen bytte ventilmotorn så gick tempen ner från 45 grader till 30, så det kan väl kanske ha läckt från den med...? Nu med avstängd pushpump så ligger tempen på 20.
-
Jag har fått det förklarat det så för mig när det hela driftssattes. Att radiatorerna behöver varmare temp för att fungera och att golvvärmen lägre eftersom vid för hög temp skadar det parketten. Det är anledningen varför temperaturmätarna med ventilerna som man kan reglera in & utgående flöde för GV-slingorna sitter där.
Det är radiatorernas värmeavgivning (storlek) som bestämmer vilken temperatur som krävs. Små/tunna radiatorer kräver högre temp i jämförelse med en stora/tjocka radiatorer i samma rum.
Exempel:
Din 5016 typ 21 ger vid 40/36/21 440 watt. Om det istället monterats en 5016 typp 33, så hade den gett 763 watt vid samma temperaturer. 6016 typ 33 ger 890 watt d.v.s. dubbelt så mycket i jämförelse med idag, och endast 10 cm högre. Gissar att det skiljer 1 000-1 500 kr i inköp. Med rätt dimensionerat värmesystem i ditt hus, hade du klarat dig med kurva ~2,5. För varje kWh du stoppar in, får du en extra tillbaka i jämförelse med den kurva du kört på i vintras.
Hade de lagt pengarna från pushen till bättre raddar, hade problemet med 27° på parkettgolvets yta....aldrig varit ett problem.
Jakten på cirkulationspumpar med lägre driftkostnad hade aldrig uppstått, då det inte funnits några cirkulationspumpar att byta ut om de valt en D 200/90 istället för kombiberedaren. Den är dessutom endast 600x600 stor.
Min fråga tidigare var då om man bara kan ta bort pumpen/push och låta resten vara kvar.
Tror inte det, i alla fall inte på de anslutningar som är i dag.
Faktum var att efter IVT-killen bytte ventilmotorn så gick tempen ner från 45 grader till 30, så det kan väl kanske ha läckt från den med...? Nu med avstängd pushpump så ligger tempen på 20.
Jag har mycket mycket svårt att tro en växlingsventils motor gör någon skillnad gällande läckage. I så fall fungerade den inte alls. Men genom att det verkar finnas en hel del misstänkta felkopplingar, så gissar i alla fall jag att problemen finns på annat ställe än i växlingsventilens elmotor.
Kan det uteslutas att push-pumpen inte har lägre hastighet efter det att IVT-killen var på besök?
Om inte tempen på givare GT1 ökar, så kan inte heller temp på push öka på grund av läckande växlingsventil. I så fall finns en förbindelse mellan kombiberedarens anslutning 4 och 5 med värmepumpens anslutning 1 och 2.
-
Det är radiatorernas värmeavgivning (storlek) som bestämmer vilken temperatur som krävs. Små/tunna radiatorer kräver högre temp i jämförelse med en stora/tjocka radiatorer i samma rum.
Exempel:
Din 5016 typ 21 ger vid 40/36/21 440 watt. Om det istället monterats en 5016 typp 33, så hade den gett 763 watt vid samma temperaturer. 6016 typ 33 ger 890 watt d.v.s. dubbelt så mycket i jämförelse med idag, och endast 10 cm högre. Gissar att det skiljer 1 000-1 500 kr i inköp. Med rätt dimensionerat värmesystem i ditt hus, hade du klarat dig med kurva ~2,5. För varje kWh du stoppar in, får du en extra tillbaka i jämförelse med den kurva du kört på i vintras.
Hade de lagt pengarna från pushen till bättre raddar, hade problemet med 27° på parkettgolvets yta....aldrig varit ett problem.
Jakten på cirkulationspumpar med lägre driftkostnad hade aldrig uppstått, då det inte funnits några cirkulationspumpar att byta ut om de valt en D 200/90 istället för kombiberedaren. Den är dessutom endast 600x600 stor.
Att jag blivit blåst känns rätt uppenbart, frågan är bara vad jag kan göra för att komma lindrigast undan. Menar du att då de åtgärdar felkopplingen mellan VP & bredaren kommer jag fortfarande få dra upp kurvan till 4,5-5 för att få värme i huset?
Känner mig mer förvirrad...och då jag inte har kunskap att tala om vad de ska åtgärda mer än felkopplingen känns det som moment 22.
Kan det uteslutas att push-pumpen inte har lägre hastighet efter det att IVT-killen var på besök?
Ja jag har inte rört den, siffrorna sjönk rejält direkt efter att han bytt den då vi stod och tittade.
-
Om vi tror att du behöver 35 W/m² på övervångning vid -20° utetemp, så klarar dina radiatorer av 31,5 m² med golvvärmetemperatur d.v.s. 40° på framledningen.
Med kurva 4,7 har du ca: 55° framledning vid -20°. Då ger dina radiatorer 2,5 kW och täcker ca: 70 m².
Möjligt alternativ är
4 x 6008 typ 33
1 x 6020 typ 33
totalt 2,65 kW....men då måste flödet bubblas, och då är det osäkert om din 15 mm klarar av det. Med bibehållet flöde blir det naturligtvis ännu större raddar.
Är det så att växlingsventilen påverkar temp på push, men ändå inte temp i arbetstanken (GT1) ökar.....så finns det ytterligare felkopplade röraranslutningar d.v.s. mellan kombiberedarens 4:a och/eller 5:a mot........
Naturligtvis ska du reklamera din anläggning, till den som har sålt den.
-
Ringde till hustillverkaren nyss och ifrågasatte dimensioneringen av radiatorerna på övervåningen. De skulle titta på det och jag vart faktiskt även lovad en energikalkyl på huset tills imorgon...ska bli intressant att se.
Så här ser min övervåning ut, badrummet har elgolvvärme och ingen radiator.
(http://www.bahnhof.se/wb969970/ovan.jpg)
Dvs, drygt 78 kvadratmeter som ska värmas. Dessutom är det ryggåstak i allrum och kontor vilket gör att det är en takhöjd på ca 4 meter som max där (om det spelar roll?)
-
På ritningen visas att de små radiatorerna ska vara 90 cm breda, men du skrev att de som sitter på plats är 60 cm.
Man kan på ritningen tro att det är ettrörssystem, men med tanke på radiatorernas storlek i förhållande till storlek på rummen får vi hoppas att så inte är fallet. Att de är underdimensionerade även för tvårörssytem gör inte saken bättre.
Läge för ytterligare reklamation?
-
På ritningen visas att de små radiatorerna ska vara 90 cm breda, men du skrev att de som sitter på plats är 60 cm.
Man kan på ritningen tro att det är ettrörssystem, men med tanke på radiatorernas storlek i förhållande till storlek på rummen får vi hoppas att så inte är fallet. Att de är underdimensionerade även för tvårörssytem gör inte saken bättre.
Läge för ytterligare reklamation?
En miss av mig, mätte aldrig de fyra c21 5006 utan tog bara infon från hemsida och där stod det 600 bredd, men de är faktiskt 900 breda ser jag nu. Vara bara c21 5016 som jag mätte.
Vad är "ettrörssystem"? Jag har två rör som går in till varje element, är det tvårörssystem då?
-
Vad är "ettrörssystem"? Jag har två rör som går in till varje element, är det tvårörssystem då?
Svarar själv, klipp från nätet:
Skillnaden mellan ett- och tvårörssystem är precis som det låter. I ett 2-rörssystem är radiatorerna parallellkopplade vilket innebär att du drar fram ett rör för tilloppet och ett för returvattnet. Det innebär att varje radiator har ungefär samma medeltemperatur och dimensioneras för transmissionsbehovet för det rum som den ska betjäna. I ett 1-rörssystem är radiatorerna seriekopplade och man drar ett rör fram till radiatorn där en radiatorventil fördelar en viss % till radiatorn och en del fortsätter.
Efter radiatorn blandas vattnet med det vatten som passerade genom radiatorn och som då blivit lite avkylt. Det innebär vidare att nästa radiator får något kallare vatten och måste kompenseras för det genom att öka radiatorytan. Nästa radiator i slingan blir ännu något större eftersom förloppet upprepar sig. Man brukar ha en 5-6 radiatorer på en slinga och kostnaden minskar något eftersom man sparar rördragning. Det finns flera varianter på detta men de här två är de vanligaste.
Jag tolkar det som om att man endast kan se vad det är för system på rördragningen då, inte på rören ur väggen till radiatorerna.
Jag borde alltså ha ett enrörssystem, då jag tror att svagt streckade linjen mellan radaiatorerna på ritningen är dragningen av PEX-slang.
Har man avluftningen som första eller sista radiator i ett enrörssystem? Tänkte om man kan ta reda på vilket håll värme transporteras runt bland radiatorerna.
-
För att se om det är ett 1 eller 2 rörs system kan du titta på tilloppsrörets tejpbit på radiatorn, är den blå är det 2 rörs röd 1 rörs.
Finns ingen tejp så tvångskör vp så den gör värme, stäng handratt/termostat på en av radiatorerna och vänta 30 minuter.
Är kopplet varmt fortfarande så är det tyvärr ett 1 rörssytem, vilket ritningen antyder.
Du har möjligtvis inte en varmvattencirkulation inkopplad? dessa kan ge enorma förluster om dom är fel gjorda och dåligt isolerade.
-
För att se om det är ett 1 eller 2 rörs system kan du titta på tilloppsrörets tejpbit på radiatorn, är den blå är det 2 rörs röd 1 rörs.
Vart sitter tejpbiten? På "kopplet"?
Du har möjligtvis inte en varmvattencirkulation inkopplad? dessa kan ge enorma förluster om dom är fel gjorda och dåligt isolerade.
Vad är det? För radiatorerna?
-
För att se om det är ett 1 eller 2 rörs system kan du titta på tilloppsrörets tejpbit på radiatorn, är den blå är det 2 rörs röd 1 rörs.
Vart sitter tejpbiten? På "kopplet"?
Du har möjligtvis inte en varmvattencirkulation inkopplad? dessa kan ge enorma förluster om dom är fel gjorda och dåligt isolerade.
Vad är det? För radiatorerna?
Varmvattencirkulation eller vvc på fackspråk, är kopplad på fördelaren för varmvatten ut till tappställena, typ köksblandare osv. det är en pump som cirkulerar vattnet tillbaka till varmvattenberedaren och gör aå du inte behöver vänta på varmvatten.
Tejpen sitter på röret som går upp till termostaten på radiatorn.
-
Tejpen sitter på röret som går upp till termostaten på radiatorn.
Sitter ingen tejp där. Men på kopplet står det FEA & tittade på tillverkarens hemsida, MMA, och där står följande:
MMA Flexkopplet finns i följande utföranden:
VRVMFEA ettrörs
VRVMFA tvårörs
Så jag antar att det är ett ettrörssystem. När jag tänker efter har det också alltid varit kallare i ett rum på vintern, är väl det som ligger sist på slingan då.
Ok, då kan jag nog med säkerhet säga att jag inte har någon VVC.
-
1 rörs sytem kräver högre framledningstemp.
Det betyder att du måste köra pumpen på shunten, det kommer aldrig att funka att köra ut så låg temp på dina raddar som du har ut på golvet tyvärr.
du har inte haft problem med att pumpen löser på hp på vintern ? med tanke på att du har ställdon på alla slingorna och hög retur från 1 rörs sytemet ?
Edit. Glömde arbetstanken, inget problen med hp och hög retur då.
-
Det betyder att du måste köra pumpen på shunten, det kommer aldrig att funka att köra ut så låg temp på dina raddar som du har ut på golvet tyvärr.
Så har jag fattat då de beskrev hur systemet funkar. Alltså är jag fast med fyra pumpar i systemet, 2 i VP, 1 i kombiberedaren & 1 Pushpump. ?
-
Det betyder att du måste köra pumpen på shunten, det kommer aldrig att funka att köra ut så låg temp på dina raddar som du har ut på golvet tyvärr.
Så har jag fattat då de beskrev hur systemet funkar. Alltså är jag fast med fyra pumpar i systemet, 2 i VP, 1 i kombiberedaren & 1 Pushpump. ?
ja tyvärr är det så, pga. klantarna som installerat detta.
dom skulle valt E modellen utan beredare då hade du sparat 1 pump och en mycket enklare installation.
sen att dom blandat elförzinkat och koppar är ju inte så lysande iheller med tanke på galvaniska strömmar.
-
Man måste ju inte ha ett pushsystem, det måste väl gå att ta vattnet före shunten och göra en extra shuntgrupp istället?
-
Nu måste jag protestera lite, man behöver INTE ha högre framledningstemperatur för att man har 1 rörssystem. Det är dimensioneringen som avgör vilken temperatur man måste ha, både med två och en rörssystem.
-
Nu måste jag protestera lite, man behöver INTE ha högre framledningstemperatur för att man har 1 rörssystem. Det är dimensioneringen som avgör vilken temperatur man måste ha, både med två och en rörssystem.
I detta fallet är det så.
-
Man måste ju inte ha ett pushsystem, det måste väl gå att ta vattnet före shunten och göra en extra shuntgrupp istället?
Det är ju en shuntgrupp han har redan. och en shuntgrupp kräver en pump.
-
Försöker begripa det här med radiatordimensioneringen.
På mina 5006-radiatorer står det följande:
Effekt W 55/45/20°C = 529
Betyder det att vid framledningstemperatur 55 grader & retur 45 grader ska radiatorn ge 20 graders temperatur genom tillförandet av 529 W?
...och 529 Watt ska man sedan slå ut det på kvadratmeter i rummet eller gör man något med kubikmeter då det måste ha betydelse hur högt till tak man har.?
-
Försöker begripa det här med radiatordimensioneringen.
På mina 5006-radiatorer står det följande:
Effekt W 55/45/20°C = 529
Betyder det att vid framledningstemperatur 55 grader & retur 45 grader ska radiatorn ge 20 graders temperatur genom tillförandet av 529 W?
...och 529 Watt ska man sedan slå ut det på kvadratmeter i rummet eller gör man något med kubikmeter då det måste ha betydelse hur högt till tak man har.?
Det betyder att vid 55 grader tillopp och 45 grader retur ger radiatorn 529w, vad det blir i rummet beror på hur stort värmebehovet är vid DUT. En gammal standard formel lyder 60w/m2.
Vid 1 rörs sytem så blir kalkylen mer komplicerad eftersom man måste kompensera för lägre framledningstemp vid flera radiatorer.
Du kan ladda hem thermowin och leka med siffrorna, du skulle haft dimensionerat för 40/32 igentligen för att slippa en shuntgrupp till golvvärmen.
-
Det betyder att du måste köra pumpen på shunten, det kommer aldrig att funka att köra ut så låg temp på dina raddar som du har ut på golvet tyvärr.
Så har jag fattat då de beskrev hur systemet funkar. Alltså är jag fast med fyra pumpar i systemet, 2 i VP, 1 i kombiberedaren & 1 Pushpump. ?
Det räcker ju att du kör laddpumpen i vp vid kompressordrift, men det hade du kanske koll på redan ?
kolla så pumpen på lk shunten står i tryckstyrt läge också, ratten ska stå på "punkten" inte i läge 1-3, då varvar den ner när ställdonen stänger och drar mindre ström.
-
Försöker begripa det här med radiatordimensioneringen.
På mina 5006-radiatorer står det följande:
Effekt W 55/45/20°C = 529
Betyder det att vid framledningstemperatur 55 grader & retur 45 grader ska radiatorn ge 20 graders temperatur genom tillförandet av 529 W?
...och 529 Watt ska man sedan slå ut det på kvadratmeter i rummet eller gör man något med kubikmeter då det måste ha betydelse hur högt till tak man har.?
55/45/20 betyder temperaturer på framledning/retur/rum. Hare du 529 watt värmeavgivning med dessa förutsättningar, så är det samma värmeavgivning vid 56/46/21 och värmeavgivningen sjunker om t.ex. rumstempen ökar men fram/retur förblir densamma.
Värmeavgivningen bestäms av deltaT rum/medeltemp radiator. I ovanstående exempel ca: 30°.
-
Du kan ladda hem thermowin och leka med siffrorna, du skulle haft dimensionerat för 40/32 igentligen för att slippa en shuntgrupp till golvvärmen.
Är det möjligt att göra om mitt system för att klara 40/32 till en rimlig kostnad då?
Har beställt thermowin, men jag är tveksam att jag har kunskapen att få ut ngt vettigt ur det, men man vet aldrig :)
-
Ringde till hustillverkaren nyss och ifrågasatte dimensioneringen av radiatorerna på övervåningen. De skulle titta på det och jag vart faktiskt även lovad en energikalkyl på huset tills imorgon...ska bli intressant att se.
Helt oväntat så dök det inte upp nån energikalkyl...
-
Har även lyckats tagit reda på att de rör som jag har till radiatorsystemet är LK PE-X Universalrör X16 (16 ytterdiameter x 2,2 godstjocklek) bra eller dåligt?
(http://www.lkpex.se/Documents/LK%20Pex/Dokumentation/Teknisk%20data/Tryckf%C3%B6rlustdiagram.jpg)
Har även tankat hem och börjat titta på PurmoMaster 2010 då inte thermowin funkade i Windows 7. Fördelen är att de har mina Purmo Compact inlagda tror jag... :)
-
Du kan ladda hem thermowin och leka med siffrorna, du skulle haft dimensionerat för 40/32 igentligen för att slippa en shuntgrupp till golvvärmen.
Är det möjligt att göra om mitt system för att klara 40/32 till en rimlig kostnad då?
Har beställt thermowin, men jag är tveksam att jag har kunskapen att få ut ngt vettigt ur det, men man vet aldrig :)
Du får antagligen byta alla radiatorerna på ovanvåningen.
Räkna 2500 per radiator cirka för nya, att byta är en baggis.
-
Har även lyckats tagit reda på att de rör som jag har till radiatorsystemet är LK PE-X Universalrör X16 (16 ytterdiameter x 2,2 godstjocklek) bra eller dåligt?
(http://www.lkpex.se/Documents/LK%20Pex/Dokumentation/Teknisk%20data/Tryckf%C3%B6rlustdiagram.jpg)
Har även tankat hem och börjat titta på PurmoMaster 2010 då inte thermowin funkade i Windows 7. Fördelen är att de har mina Purmo Compact inlagda tror jag... :)
Jaga hustillverkaren så du för energiuträkningen, sen kan du skicka den och en ritning på ovanvåningen till en säljare på purmo, då kan han ta fram nya raddar till dig,om du ringer och pratar snällt med dom. Det är mitt tips.
-
Hur många kWh kan man spara på att sänka framledningstemperaturen till radiatorerna, i runda slängar? Det kostar ju lite med att plocka bort shuntgruppen och byta ut elementen, funderar på hur många år det tar att räkna hem det.
-
Hur många kWh kan man spara på att sänka framledningstemperaturen till radiatorerna, i runda slängar? Det kostar ju lite med att plocka bort shuntgruppen och byta ut elementen, funderar på hur många år det tar att räkna hem det.
Du sparar 2 600 kr/år bara på kompressordriften. Totalt sparar du naturligtvis mer, beroende på ombyggnad. Kostnaden för ombyggnad är det väl säjaren som betalar....eller?
-
Du sparar 2 600 kr/år bara på kompressordriften. Totalt sparar du naturligtvis mer, beroende på ombyggnad. Kostnaden för ombyggnad är det väl säjaren som betalar....eller?
Ok. Vill försöka uppskatta vad det handlar om.
Att säljaren bekostar något tror jag tyvärr inte kommer att hända. Även om jag har rätt är det väl bara att vara realist, ska det bli ngt tvingas man väl driva det i tingsrätt mm. och det den tiden och arbetet det tar är det väl inte värt.
Pratade btw med installatören idag och han konstaterade trött att han inte hade tid att göra omkopplingen för än slutet av nästa vecka och kommenterade samtidigt att han trodde han skulle slippa göra detta och att nån annan i företaget skulle göra det.
Jobbar man med försäljning som jag gör är det underbara kommentarer man har fått höra under de senaste två åren i husbyggandet och jag har haft nytta av dem som exempel under utbildningar jag kört...tyvärr är väl upplevelserna av kundservice hitintills 90 % negativa och 10 % positiva
-
Jag har följt den här tråden från början och jag måste säga att den har varit väldigt intressant. Jag var helt ställd inför "symptomen" och kunde inte hitta någon rimlig förklaring (hade i och för sig inte koll på vad en kombiberedare var). Att det kunde vara felkopplat ingick inte i min föreställningsvärld den här gången. Lexus är helt klart värd en eloge för sin insats.
Intressant att det var fel i anvisningarna. Installatören har alltså gjort rätt (=följt instruktionerna) men det blev fel ändå pga ett fel av tillverkaren.
Hur många kWh kan man spara på att sänka framledningstemperaturen till radiatorerna, i runda slängar? Det kostar ju lite med att plocka bort shuntgruppen och byta ut elementen, funderar på hur många år det tar att räkna hem det.
Varje grad lägre framledningstemperatur minskar kompressorns elförbrukning med uppemot 3 %.
-
Lexus är helt klart värd en eloge för sin insats.
Absolut, återigen så har hjälpen jag fått här varit helt fantastisk! Att IVT har felaktiga installationsbeskrivningar var inte direkt med i min tankevärld från början.
Varje grad lägre framledningstemperatur minskar kompressorns elförbrukning med uppemot 3 %.
Blir det även så när jag har två olika system, ett för radiatorer som behöver 55/45 och ett för golvvärme som tar 40/30?
I min jakt på kunskap i det här området har jag även läst lite i dokumentation från Grundfos ang cirkulationspumpar. Det står att läsa att till enrörssystem skall man använda UPS (vid konstant vattenflöde) och till tvårörssystem ska man använda UPE/Alpha+ (vid varierande vattenflöde)
Innebär detta då att jag har ytterligare en punk där man gjort ett fel från leverantören, då jag idag har en Alpha+ i min shuntgrupp och radiatorslingan är ett enrörssystem?
-
I min jakt på kunskap i det här området har jag även läst lite i dokumentation från Grundfos ang cirkulationspumpar. Det står att läsa att till enrörssystem skall man använda UPS (vid konstant vattenflöde) och till tvårörssystem ska man använda UPE/Alpha+ (vid varierande vattenflöde)
Innebär detta då att jag har ytterligare en punk där man gjort ett fel från leverantören, då jag idag har en Alpha+ i min shuntgrupp och radiatorslingan är ett enrörssystem?
Hittade info på ett annat ställe på Grundfos där det står att det går bra att köra i ettrörssystem, så det verkar vara lungt.
-
Har precis pratat med IVT igen.
De gjorde klart att de inte kommer kommer att kompensera mig på något sätt för mina problem som resulterat i ca 5000 kWh för hög förbrukning under året. De kommer endast bekosta att deras service-personal kommer och kopplar rören rätt. Vill jag ha någon kompensation ska jag vända mig till min installatör eller leverantör. Det är ju helt absurt att ställa krav på antingen installatören eller leverantören av utrustningen när det är på grund av IVTs installationsinstruktioner problemet uppkommit.
Fantastisk kundvård från IVT. huvuddunk
-
Hur många andra liknande anläggningar tror du inte tuffar på runt om i landet?
-
Hur många andra liknande anläggningar tror du inte tuffar på runt om i landet?
Inte speciellt många alls, med tanke på kommentarerna i tråden + att installatören och IVTs kundsupport tyckte det var en konstig och ovanlig lösning de inte stött på tidigare. Hur som helst borde det inte spela roll.
Om en hustillverkare skulle leverera hus med 50 mm isolering istället för 150 mm skulle det vara acceptabelt för kunderna bara för att de hade levererat ett stort antal hus och kostnaderna för åtgärd skulle bli stora?
-
Fantastiskt dålig inställning från IVT´s sida. Nu är det väl inga pengar att prata om, men för vissa kan det vara kännbart.
Undrar om IVT har vetskap om hur pass stort värmepumpsforum faktiskt är, och inser att den inställning dom uppvisar faktiskt kan leda till att dom riskerar att tappa i renomé? Inget fel på deras produkter, men den attityden kan man ha åsikter om, och det speciellt eftersom dom uppenbart har ett fel i sin dokumentation.
-
Fantastiskt dålig inställning från IVT´s sida. Nu är det väl inga pengar att prata om, men för vissa kan det vara kännbart.
Pengarna skiter jag i, det är deras bemötande jag tycker är kasst, du får skylla dig själv typ. Lokala IVT-installatören felsökte anläggningen för ett år sen knappt och hittade inget fel så de har ju haft chansen att lösa detta själv tidigare. Hade som kompensationsförslag att de kunde sätta in en energisnålare pump i anläggningen, men det var tydlig för mycket att begära. knUp
Sen beställde jag ett IVT@home för två veckor sedan (som jag fortfarande väntar på) för 6500:- som de säkert har jättedålig marginal på....börjar ångra att man gynnar dem.
-
Blir det även så när jag har två olika system, ett för radiatorer som behöver 55/45 och ett för golvvärme som tar 40/30?
För radiatorsystem blir det kanske 2,5 % per grad, för lågtemperatursystem över 3 % men då lågtemperatursystem drar mindre el pga högre värmefaktor blir det i kr/år i slutändan inte så stor skillnad om det är radiatorsystem eller golvvärme.
Golvvärme i kombination med ett radiatorsystem som kräver högre temperatur är inte bra. Behöver man en extra shuntgrupp för golvvärmen där det varma vattnet blandas ut med returvatten är det ur termodynamisk synpunkt en förlust. Det blir lite som ett bud som skall leverera varor till tredje våningen och första våningen men är tvungen att släpa upp allt till tredje våningen. JAg skulle vilja säga att det är ännu viktigare att få ner framledningstemperaturerna i ett blandat system. En hel del av värmen behöver ju inte ha så hög temperatur.
Inte speciellt många alls, med tanke på kommentarerna i tråden + att installatören och IVTs kundsupport tyckte det var en konstig och ovanlig lösning de inte stött på tidigare. Hur som helst borde det inte spela roll.
I alla fall inte konstigare och ovanligare än att det fanns en av IVT gjord installationsanvisning. Dåligt av IVT, i det här fallet borde det bara vara att plocka fram plånboken. Undrar om de kommer att försöka spåra order av samma typ som Dannes installation eller om de bara hoppas på att ingen märker något.
-
I alla fall inte konstigare och ovanligare än att det fanns en av IVT gjord installationsanvisning. Dåligt av IVT, i det här fallet borde det bara vara att plocka fram plånboken. Undrar om de kommer att försöka spåra order av samma typ som Dannes installation eller om de bara hoppas på att ingen märker något.
Med tanke på att samma installationsbeskrivning fortfarande ligger kvar på IVTs hemsida skulle jag knappast tro det....
-
Nu har jag fått hem IVT@home och börjat logga. Ska försöka få det online om ett par dagar.
Rörmokaren kommer på fredag och ska koppla rätt
Fått en energikalkyl av hustillverkaren enligt nedan. Vettig, vanligt?
Kan anmärka på att de beräknat ytan som ska värmas till 240 kvadrat, det är inklusive garage vilket vintertid brukar ligga på 12 grader inte 21 som inomhus.
(http://www.bahnhof.se/wb969970/energi1.jpg)
(http://www.bahnhof.se/wb969970/energi2.jpg)
-
Anläggningen är nu ombyggd men VV verkar tappa temp fort efter uppvärmning?
(http://www.bahnhof.se/wb969970/vv.jpg)
-
...och ser inte det här skumt ut, värmebärare ut är lägre än värmebärare in?! Är det P1-pumpen i kombiberedaren som drar ur värme ur min VV-tank när den går?
(http://www.bahnhof.se/wb969970/ivt.jpg)
-
här kommer fler värden direkt ur statlink.
(http://www.bahnhof.se/wb969970/statlink.jpg)
-
Uppdaterar den här tråden i fall det någon gång skulle vara någon som får problem med kopplingen av kombiberedare & VP.
Några veckor efter att jag hade fått allt omkopplat pga IVTs ritningsfel så pratade jag med dem igen då det blev ännu sämre. Det visade sig då att det faktiskt var rätt i monteringsinstruktionerna och IVT kom hit och monterade tillbaka allt som innan. Därefter lessnade jag helt på allt vad VP och radiatorer hette och sket i det hela och sen dess har jag snittat 20 000 kWh per år totalt.
Nu har det gått två år och jag har fått tillbaka lite energi att kika på det hela mer så jag tänkte montera nya radiatorer och anlita någon extern firma som kan komma hit och titta på det hela. Förslag på bra VVS i Sundsvall mottages tacksamt! :)
-
Nu när jag tittar på det hela med nya ögon så går jag igenom inställningen på LK Fördelarshunten.
Den har en reglerventil för injustering av primärflöde som var utskruvad va 3 varv från max.
I mina handlingar från LK så ska jag ha ett flöde på 903 l/h i golvvärmen, och i manualen från LK står det
3 Varv ger 0,4 Kv (m 3/h)
4 Varv ger 1,2 Kv (m 3/h)
Då borde alltså min reglerventil vara inställd på ca 3,5 varv från helt stängda läget?
-
Nu när jag tittar på det hela med nya ögon så går jag igenom inställningen på LK Fördelarshunten.
Den har en reglerventil för injustering av primärflöde som var utskruvad va 3 varv från max.
I mina handlingar från LK så ska jag ha ett flöde på 903 l/h i golvvärmen, och i manualen från LK står det
3 Varv ger 0,4 Kv (m 3/h)
4 Varv ger 1,2 Kv (m 3/h)
Då borde alltså min reglerventil vara inställd på ca 3,5 varv från helt stängda läget?
ja, men det är ju bara teoretiskt, det bästa är ju om man kan mäta det verkliga flödet.
Finns det ingen flödesmätare? där kan man iaf få en fingervisning
-
Tyvärr ingen flödesmätare utan bara tempmätare på den. :(
Men det är ju en stor skillnad på 3,5 varv mot ca 9 varv, det kan kanske vara något som gjort att jag inte fått ut rätt temp på slingan?
-
Hej, hej!
Nu har jag inte läst igenom hela tråden, men jag tänkte bidra med lite erfarenhet från min egen IVT-installation, särskilt som du nu är inne på golvvärmens flöde samt att du har en Alpha+ pump.
Jag har en HE C9 mot en arbetstank som krets1, sedan radiatorer som krets3 och golvvärme som krets4. Både radiatorslingan och golvvärmeslingan drivs av Alpha2-pumpar med tryckreglering. Eftersom jag är mätnörd loggar jag naturligtvis alla möjliga temperaturer (frugan garvade/grät när hon förstod att jag har ca 80 givare ;D). Det jag märkte var att radiatorerna emellanåt blev väldigt svala, särskilt under höst/vår, och efter att ha konsulterat mina loggar såg jag att golvvärmeslingan plötsligt började suga vatten baklänges ur radiatorslingan. Det som orsakade det här var att golvvärmepumpen justerar effekten efter hur många slingor som är öppna (jag har plockat bort termostaterna på nästan alla rum utom 2 som är väldigt utsatta för sol) och när pumpen varvade upp till full effekt var den så mycket starkare än min radiatorpump och alltså drog allting baklänges. Det som hände då är att radiatorslingan fylls med returvattnet från golvvärmen....
Min installatör hade bara tänkt på mina båda slingor som statiska slingor och balanserat flödet efter det, men då missat att pumparna justerar effekten så den statiska flödesberäkningen stämmer inte under hela driften. Lösningen var att sätta in backventiler på rören från arbetstanken till shuntarna.
(Jag är för övrigt väldigt nöjd med min installatör och de monterade backventilerna med ett leende på läpparna Thumbsup )
Så en lite långsökt tanke är att om din injusteringsventil för golvvärmen var fullt öppen så kanske du har liknande flödesproblem mellan dina båda kretsar. Har du mätt fram och returtemperaturerna från båda slingorna för att se att verkar rimliga?
//H
-
det var en bra analys av sepahewe, det här är ett problem som kommer att komma i måååånga anläggningar i framtiden där både primärpumpen och sekundärpumpen inte har statiskt tryckfall.
Sekundärpumpar kommer att sno flöde från primärpumpskretsen i vissa driftfall, som då kommer att få märkliga symptom.
-
Jag har själv varit inne på att stickspåret till radiatorerna är fel och att man inte får upp rätt flöde/tryck och att det istället går på golvvärmen.
Se bilden och kopplingsschemat.
(http://privat.bahnhof.se/wb969970/IMAG0166.jpg)
(http://privat.bahnhof.se/wb969970/system.png)
Men hur kan jag se om det är som du föreslår, jag har inga givare för flödet.
-
Enklast är att mäta framledningstemperaturen före avsticket, efter avsticket och på avsticket.
Om allt flödar i rätt riktning har du samma framledningstemperatur, se bilden "systemGood.png" (alla temperaturer är 35C i mitt exempel).
Om radiatorerna flödar baklänges kommer du att få olika temperaturer, se bilden "systemBad.png". Exakta temperaturer beror naturligtvis på vilken framledningstemperatur du har samt hur stor del av flödet som går igenom radiatorerna. Det viktiga är att avsticket är betydligs svalare än framledningen (i exemplet 25C), samt att framledningstemperaturen till golvvärmen ligger någonstans mittimellan (i exemplet 30C). Orsaken är ju att avsticksvattnet nu har kylts av både golvet och sedan radiatorerna, samt att framledningen till golvvärmen nu är en blandning av avsticksvattnet och framledningsvattnet från pannan.
Jag glömde en sak..... prova det här när golvshunten är nästan helt öppen, halvöppen och nästan helt stängd. Du ska ha samma temperaturer i samtliga lägen. Det kan ju vara så att det flödar i olika riktningar beroende på hur öppen shunten är.
-
Kan man mäta temperaturdiffen med en lasertemperaturmätare tror du? Har mätt tidigare på radiatorerna och det verkar funka. Tänkte att om det nu går baklänges så borde ju tempen i röret på sista radiatorn i slingan vara högre än tempen på röret för första radiatorn, genom att det är ett 1-rörsystem.
Ändra Golvshunten - Gör jag det genom att ändra "styrventilen är försedd med handmanöverdon för manuell injustering av framledningstemperaturen"?
-
Kan man mäta temperaturdiffen med en lasertemperaturmätare tror du? Har mätt tidigare på radiatorerna och det verkar funka. Tänkte att om det nu går baklänges så borde ju tempen i röret på sista radiatorn i slingan vara högre än tempen på röret för första radiatorn, genom att det är ett 1-rörsystem.
Helt rätt, sista elementet kommer att bli varmast. En IR-termometer gör det också väldigt enkelt att mäta på de tre rören. Annars kan man ta en vanlig "inne/ute"-termometer och tejpa fast utegivaren på röret och dra lite isolering utanpå (en knuten handduk fungerar när det kniper :))
Ändra Golvshunten - Gör jag det genom att ändra "styrventilen är försedd med handmanöverdon för manuell injustering av framledningstemperaturen"?
Thumbsup
-
Ok!
Mätte lite temperaturer nu då pumpen ändå gick och det verkar gå åt rätt håll nu i alla fall. Men det borde väl vara störst risk då värmebehovet är som störst?
Är det någon ide att ändra Golvshunten förresten, den har jag ju inte rört på två år? Antingen borde väl fenomenet uppstå med den inställning jag har/haft på den eller inte alls?
-
Ok!
Mätte lite temperaturer nu då pumpen ändå gick och det verkar gå åt rätt håll nu i alla fall. Men det borde väl vara störst risk då värmebehovet är som störst?
Är det någon ide att ändra Golvshunten förresten, den har jag ju inte rört på två år? Antingen borde väl fenomenet uppstå med den inställning jag har/haft på den eller inte alls?
Med känd data som golvyta och radiatoreffekter, så är det knappast troligt att du har problem med flödet.