Värmepumpsforum allt om värmepump och värmepumpar
VärmepumpsForum Allmänt => Värmepumpar och installationsfrågor. => Värmepumpar - Mark/Berg och Sjövärmepumpar. => Ämnet startat av: Mezzner skrivet 04 februari 2013, 22:19:18
-
Tittar man i olika tillverkares specifikationer, på resp websida, så är det svårt att inse vad skillnaderna är på olika värmepumpar.
Jag säger inte att det inte kan vara skillnader både här och där, men det är svårt att hitta dessa skillnader i klarspråk. Det är mer populärt att kalla sina finesser för olika "slagkraftiga" treställiga bokstavskombinationer, eller nåt annat, istället för att skriva vad det handlar om rent tekniskt. Det är dumt, för man lär ju inte hindra konkurrenterna från att ta reda på skillnaderna, det är ju i huvudsak kunderna som inte får relevant information.
Nåja, nånting som det flesta anger är COP.
Den skiljer också en hel del. Och den skiljer mellan pumpar som i grunden har samma konstruktion. Det kan vara samma kylmedia, och en kylkrets som framstår som mycket lika, och sen är det ju tämligen enkla grejer som återstår och kan påverka, eller?
Det skrivs ofta om att cirkulationspumparna har stor betydelse för erhållet COP, och det finns A-klassade pumpar, på ena eller båda sidorna, det finns varvtalsstyrda pumpar osv osv. När det gäller de varvtalsstyrda så föreställer jag mig att det kan styras av styrsystemet mot t ex deltat på sin krets, men de kan väl möjligen vara varvtalsstyrda för ett konstant flöde som CP ibland är med automatik i pumpen. Onekligen en viss skillnad.
Dock, så gäller ju att strömmen till pumparna brukar utelämnas ur COP-beräkningen - enligt den norm som oftast anges. Och då borde det ju inte påverka COP, att man har en strömsnål pump, även om det förstås är viktigt i praktiken.
I Energimyndighetens senaste test framgick att man hade tämligen olika värmeförluster från vvb. Det är ju lätt att förstå att man kan ha, och det är också lätt att förstå att det kan ha stor betydelse. Fast rimligen bara på pumpar med inbyggd vvb...
Vad är de då de viktigaste faktorerna för att få till ett bra COP?
Jag har också fått känslan av att samma pump kan anges ha olika COP i olika dokumentation, eller beroende på vilket märke den försetts med när det gäller brandade pumpar.
-
Jag håller med om att det är låg klass på den tekniska informationen. Däremot förekommer det ofta en bild av en tjusig kvinna med nybadad baby.
Köldbärarpumpen tycker jag är rätt viktig. Den i min pump kan tar 10 % av elförbrukningen på högsta fart, 7 % på lägsta. Verkningsgraden är mycket låg. Tror det numer finns pumpar som har dubbla verkningsgraden. Det skulle i mitt fall göra 200 kWh/år.
Jag skulle gärna välja en pump med mindre varmvattenberedare och mer isolering. Min beredare läcker runt 1000 kWh/år vilket kostar ca 300 kWh el. 200 kWh el/år borde det gå att kapa där.
Elektroniskt styrd expansionsventil skulle kunna möjliggöra högre förångningstryck och därmed bättre COP. Kan man får ett förångartryck som motsvarar två grader högre förångningstemperatur gör det 4-5 % bättre COP.
-
man kan med rätt små medel öka cop.
Tex. montera större förångare och kondensor, montera elektronisk expansionsventil, se till att ha varm KB och ett hus som inte kräver så hög VB.
Alla dessa förbättringar är kända av alla tillverkare men prisjakten gör så dom hellre väljer att montera mindre växlare mm. för att hamna rätt i pris.
-
Sänka framledningen från 50 till 40 grader ger 30% bättre COP. Synd att så få tillverkare och säljare inte mer betonar vikten av 'rätt' värmesystem för värmepumpen.
-
Och låg returtemperatur från radiatorkretsen är också viktigt
3 grader lägre retur från 30 till 27 grader ökar COP med 10 %.
Det är golvvämen och radiatorerna som är viktigast.
-
Nu börjar vi komma in på det som är viktigt, att se över värmesystemet. Det är inget som installatören tar något ansvar för och den genomsnittlige användaren vet inte att det är viktigt. Det tog mig ett antal år innan jag kom underfund med att intrimning av radiatorerna var viktigt. I mitt fall bör det gjort att COP ökade ca 5 %. Jag också varit med om ett fall där värmekurvan kunde sänkas från 4.5 till 3 med bibehållen innetemperatur men där var det flöde åt fel håll i bypassen också.
-
Mycket intressant att veta för den som vill trimma sitt system osv.
Men jag undrar verkligen vad som gör att det är relativt stora (laboratoriemässiga?) skillnader mellan värmepumpar som är väldigt lika. Jag menar egentligen inte i "verkligheten" eftersom dimensionering osv osv då kan vara viktigare, utan jag menar just vad det är som gör att tabellvärdena skiljer sig så pass mycket. Det känns som att COP säljer rätt bra även det, inte bara ett lågt pris, och då blir det förstås så att det den ena tillverkaren gör, kan förstås andra göra likadant. Det borde alltså vara väldigt små skillnader tycker jag.
Enligt testen hos Energimyndigheten skiljde det ju en hel del. Jag vet dock inte hur testen gjordes rent praktiskt. Om det verkligen var en riktig "bänktest"?
-
Ett sätt att sänka returtempen kan väl vara att montera in en fläktkonvektor?
-
Det finns ju flera sätt att förbättra sin installation hemma, men det påverkar ju inte den köpta pumpens "egna" COP, så att säga.
COP är alltid en kvot av olika ingående förhållanden i hela installationen, men det som anges i datablad och tester är ju mot givna förutsättningar i det avseendet.
Och det är detta COP jag i första hand funderar över. Dvs hur varierar verkligen COP med det som finns innanför skalet på värmepumpen, med reservation för c-pumparna som inte brukar räknas in i kvoten!
-
Jag håller med dig Mezzner, jag har också funderat mkt över detta, och hur man sedan kan använda sin kunskap till att själv modda till världens bästa COP i pannrummet....och när man läste tråden om Energimyndighetens senaste vp-test blev man ju mörkrädd. :o
-
Tack, då förstår du vad jag är ute efter.
Energimyndighetens test är ett intressant exempel, och nästan ännu konstigare blir det om man läser alla datablad. Man måste ju nästan titta i kors för att hinna hålla reda på alla temperaturer och normer som är förknippade med angivna COP-värden. Det är ju inte massor av normer, egentligen bara två. Men däremot är det lite olika framledningstemperaturer som anges. Man kan väl konstatera att de bästa COP-värdena hör ihop med framledningstemperaturer som mycket få kan utnyttja, och då krävs också att man vevar cirkulationspumparna för hand eftersom det som regel aldrig ingår när det gäller strömförbrukningen.
Personligen är jag väldigt skeptisk till de olika värdena. Många gånger är de i princip omöjligt att hitta den tekniska skillnaden mellan två pumpar med olika COP. Kanske är det bara märket som skiljer, medan tillverkarens ägarskap och tekniska lösning är detsamma. (Här menar jag förstås typiskt Bosch/IVT.)
-
Drivström till cp ingår i nyaste normen kommer inte ihåg vad den heter men drivströmmen är beräknad inte upp mätt.
-
Jag kanske har missat nåt, men hur svårt på en skala skulle det vara att testa alla vp på samma sätt...? :::_)
Typ en viss mängd legionellafritt varmvatten /timme,
+4 °C inkommande kallvatten
+3 °C på brine in,
40 °C på vb ut och 30 °C på vb in,
ett vettigt strömningsmotstånd på vb och kb och låta cp:arna driva det hela runt.
Varför har inte detta redan standardiserats?
Ev kunde man ha 2 eller tom 3 olika driftsfall, men inte mer.
Som det är nu kan man ju leka med varmvattentemp, mängd, framledningstemp, brine, med eller utan cp......det ger ju ett oändligt antal tillåtna kombinationer.
Att inte Energimyndigheten, som i praktiken borde vara den mest lämpade i världen med tanke på att Sverige väl i princip leder om inte vp-utvecklingen så iaf vp-användningen i världen sedan många decennier, redan har gjort detta ser jag som ett utslag av ren korruption.
Ngn på den myndigheten går tillverkarnas ärenden som förstås är att man inte ska kunna jämföra prestandan mellan olika vp-modeller.
Om vi hade samma läge i bilindustrin vore det mkt svårt att jämföra något alls.
(Ja, jag vet att de körcykler som finns för förbrukning lyckas med konststycket att få dieselbilar att dra mindre än de gör i verkligheten, jfrt med bilar med Ottomotor, pga allt för extremt mkt långsam körning och tomgång i cykeln, men det är inte riktigt på den nivån vi är i vp-branschen tycker jag.)
-
Hur Energimyndighetens test verkligen genomfördes hittade jag väldigt lite info om.
I brist på normer vore det ju kalas om de hade talat om att de ansträngt sig för att efterlikna ett realistiskt praktikfall, och därefter beskrivit hur de kopplat upp pumparna mot en radkrets, mot en kbkrets osv osv. Då hade man ju i och för sig kunnat tycka att kretsarna inte alls liknar de man råkar ha själv, men det hade varit uppenbart att det hade varit rättvist mellan de testade pumparna.
Sen är det förstås så att det rent tekniskt kan skilja sig så att en av pumparna är bäst på lite låga kb-temperaturer och kanske hög framledning, medan en annan vore bättre på motsatsen. Därför hade man ju kunnat köra ett nån slags olika driftfall.
Nu kanske normen just efterliknar detta, men jag förstod inte riktigt hur just E-myndighetens test gjordes. Om det är en skattefinansierad myndighet så är det inte bara risk att det blir korrupta resultat, de slösar ju på skattepengarna om de inte kan testa vettigt och transparent. För säkert var det ändå en kostsam test...
-
Hej
Intressant læsning... och visst COP ær ju de de flesta jæmfør diverse pumpar med... ( kul anmærkning med badande kvinnor och små barn ) :)
Læste sjælv en del om diverse pumpar innan vi valde vår... COP på 4-5 verkade fint ... tills man læste det finstilta.... vid +7 °C och 35 °C ut i systemet... En del angav vid +2 ute osv. Effekt som halverades vid -20 etc.
Nær jag sedan såg nærmare på effekt, COP ( direkt ræknat avgiven effekt samt el konsumtion ) så var inte vår pump så kass længre vid -15 ;)
Nu kan jag inte rækna med att høg temp pump kommer upp i samma COP som Låg temp.... men...
Det intressanta ær att av det jag har læst så går utvecklingen mot angivande av SCOP alltså Seasonal COP.... den tala verknings graden øver året
som ju kommer varjera med tanke på husets energi behov, geografiska læge osv... samt sjælvklart temp ut man anvænder sig av....
Egentligen kunde man få en rimlig jæmførelse om sæg 5 olika pumpar instællda på samma parametrar i 5 identiska hus fick jobba i ett år... :)
Vilket ær sækert orimligt.
I vårt fall dær jag har beræknat/antagit ( Gradtimmar samt U værde før diverse væggar, fønster etc. ræknade så noga det gick ) værme behovet till 25000kWh/år ( enbart værme ) blev COP øver året 3,4 ( Januari till Januari ) før Altherman inklusive VV och en høg stand by førbrukning 97W/h ( som ingen næmner i ngn broschyr )
Tar jag med vår luft luft... så blev den Totala COP før bægge 3,2 før hela året...
Personligen tycker jag att detta verkar rimligt.
Kan också næmna att førbrukningen sjønk från 7900 till 7300kWh efter att vi sænkte inne tempen från 23 °C till 22 °C :)
-
Som allt man testar så måste det ske under kontollerade förhållanden och med borttag av yttre skillnader därför testas värmepumpar i ett antal typfall enligt EN 14511:2011. Typfallen är olika intemp brine och uttemp värmebärare.
Detta gör att man kan jämföra pumparna i de olika typfallen. Se testrapport här http://institute.ntb.ch/fileadmin/Institute/IES/pdf/PruefResSW130128.pdf (http://institute.ntb.ch/fileadmin/Institute/IES/pdf/PruefResSW130128.pdf)
I verkligheten finns många saker som påverkar tex vilken extern pump används, hastigheten, flödesmotstånd, isolering på hus (även om de är olika stora så skiljer det åt) varför varje installation blir unik.
-
Det står rätt bra vilka värden man använt i energi myndighetens test när det gäller test av cop men inte hur dom räknat fram årsvärmefaktorn.
-
Nä, jag letade efter just det, men det var bara en förklaring av vad man öht avsåg. Det angavs bra temperaturer osv, men inte hur man verkligen gjort. Ett och annat kan ju tänkas ha interpolerats men det står inget sånt. Eftersom det inte är en tidning utan en websida var det ju inte platsbrist så de kunde ha varit lite generösa med informationen. Det är lite slöseri att göra ett dyrbart test och sedan inte presentera det ordentligt.
-
Som allt man testar så måste det ske under kontollerade förhållanden och med borttag av yttre skillnader därför testas värmepumpar i ett antal typfall enligt EN 14511:2011. Typfallen är olika intemp brine och uttemp värmebärare.
Detta gör att man kan jämföra pumparna i de olika typfallen. Se testrapport här http://institute.ntb.ch/fileadmin/Institute/IES/pdf/PruefResSW130128.pdf (http://institute.ntb.ch/fileadmin/Institute/IES/pdf/PruefResSW130128.pdf)
I verkligheten finns många saker som påverkar tex vilken extern pump används, hastigheten, flödesmotstånd, isolering på hus (även om de är olika stora så skiljer det åt) varför varje installation blir unik.
Tysk grundlighet tummenupp, en sådan sammanställning får vi nog aldrig se för den svenska marknaden om inte tyskarna får jobbet...
ÅrsCOP är ju helt värdelöst om det är olika hus för olika pumpar....hellre då denna tyska tabell.
-
Som allt man testar så måste det ske under kontollerade förhållanden och med borttag av yttre skillnader därför testas värmepumpar i ett antal typfall enligt EN 14511:2011. Typfallen är olika intemp brine och uttemp värmebärare.
Detta gör att man kan jämföra pumparna i de olika typfallen. Se testrapport här http://institute.ntb.ch/fileadmin/Institute/IES/pdf/PruefResSW130128.pdf (http://institute.ntb.ch/fileadmin/Institute/IES/pdf/PruefResSW130128.pdf)
I verkligheten finns många saker som påverkar tex vilken extern pump används, hastigheten, flödesmotstånd, isolering på hus (även om de är olika stora så skiljer det åt) varför varje installation blir unik.
Jo, självklart är det så att man måste exkludera alla skillnader utanför den värmepump det handlar om. Dels måste det ju vara LIKA för de pumpar man testar, och så ska det ju helst vara relevanta förhållanden. Men även om man anger normen, så undrar jag om det verkligen görs på ett vettigt sätt. Man måste ju inte tro att det är folk som är fullkomligt okunniga som gör proverna, men till ett bra prov hör också ett bra protokoll. Finns inte det så kan man ju inte avgöra om provet är nåt att ha.
Troligen har man redovisat så klumpigt för att det ska vara lekmannaanpassat. Fast till viss del handlar de ju om att man underskattar läsarna så att det nästan blir onödigt att redovisa proverna.
-
Detta är väl den bästa jämförelsen mellan olika märken och hur de fungerar med olika temperaturer som jag sett!
http://energimyndigheten.se/sv/Hushall/Testerresultat/Testresultat/Bergvarmepumpar-november-2012/?tab=1 (http://energimyndigheten.se/sv/Hushall/Testerresultat/Testresultat/Bergvarmepumpar-november-2012/?tab=1)
-
Detta är väl den bästa jämförelsen mellan olika märken och hur de fungerar med olika temperaturer som jag sett!
http://energimyndigheten.se/sv/Hushall/Testerresultat/Testresultat/Bergvarmepumpar-november-2012/?tab=1 (http://energimyndigheten.se/sv/Hushall/Testerresultat/Testresultat/Bergvarmepumpar-november-2012/?tab=1)
Helt OK... och då ær det intressanta att høgt COP på inget sætt motsvarar høg årsværmefaktor... ær det inte det som ær SCOP?
Så massa skryt om høgt COP vid vissa speciella "laboratorieførhållande" behøver inte ge høgst besparing :)
Kan ha fel men får ett intryck att av/på pumpar har større skillnad mellan angiven COP och årsværmefaktor æn de inverterstyrda...
Sneglade en gång in tiden på en Euronom ( var fascinerad av rostfri konstruktion :) men valde nog det som var mer rætt før oss... ::)
-
Hur gör ni för se års cop (SCOP). tycker det är jättesvårt få till en bra uträkning. räknar ni med ute medeltemp för varje månad för få det så rätt som möjligt? eller räknar man på medeltemperatur på orten ?
och jag antar ni räknar bort VV
Att se vad värmepumpen dragit är ju enkelt eftersom har egen mätare till värmepumpen, och även se cop om man räknar på ett enkel värmekörning är ju enkelt om man vet flödet. men räkna på vad värmepumpen gett för effekt under året känns lurigt räkna ut!
-
Jag hittade en gång i tiden lite info på Energimyndighetens sida... utrækning av U-værde etc.
Sedan anvænder jag mig av grad timmar... Får ett rimligt energibehov tror jag... ( radhuset ær inte nytt... )
Personligen ræknar jag ej bort VV... Verkar COP før høgt då kanske huset ær varmare æn jag antog :)
Daikins program førutspådde ursprungligen ett førbruk på ca 12000kWh/år och en års COP 2,7.
Numera nær jag vet bættre och lægger in andra værden i Daikins program så ær COP 2,8 med husets totala energibegov anges vara ca 22500kWh
Vilket ær mest rætt vet jag ej men det ligger nog runt 3, Års COP alltså... Føljakligen inte sæmre en de testade pumparna ;)
Se bifogad xls. någon som tycker att detta ær helt galet? :-\
-
Hur gör ni för se års cop (SCOP). tycker det är jättesvårt få till en bra uträkning. räknar ni med ute medeltemp för varje månad för få det så rätt som möjligt? eller räknar man på medeltemperatur på orten ?
och jag antar ni räknar bort VV
Att se vad värmepumpen dragit är ju enkelt eftersom har egen mätare till värmepumpen, och även se cop om man räknar på ett enkel värmekörning är ju enkelt om man vet flödet. men räkna på vad värmepumpen gett för effekt under året känns lurigt räkna ut!
För att kunna räkna ut cop måste man veta flödet annars blir det mer eller mindre gissning.
-
Detta är väl den bästa jämförelsen mellan olika märken och hur de fungerar med olika temperaturer som jag sett!
http://energimyndigheten.se/sv/Hushall/Testerresultat/Testresultat/Bergvarmepumpar-november-2012/?tab=1 (http://energimyndigheten.se/sv/Hushall/Testerresultat/Testresultat/Bergvarmepumpar-november-2012/?tab=1)
Det är ju det den inte är eftersom de blandat o gett när det gäller hur pumparna varit installerade.
Givetvis blir det dålig års-cop om man har en t.ex. underdimensionerad vp, eller för hög framledning.
Eftersom det varit olika parametrar för olika vp i detta test så inses ju att det är bättre att testa alla vp på samma sätt.
Sedan med tilläggsinfon att man kan få högre eller lägre års-cop om man gör si eller så, på VARJE pump.
-
Nu hänger jag inte med har dom inte testat samtliga vp under samma förhållanden ?
-
Nu hänger jag inte med har dom inte testat samtliga vp under samma förhållanden ?
Nja, denna och andra trådar om samma ämne visar på motsatsen tycker jag:
http://www.varmepumpsforum.com/vpforum/index.php?topic=43506.0 (http://www.varmepumpsforum.com/vpforum/index.php?topic=43506.0)
(hittade inte den där CTC:s resultat ifrågasattes, jo här är den ju: http://www.varmepumpsforum.com/vpforum/index.php?topic=41651.msg450137#msg450137 (http://www.varmepumpsforum.com/vpforum/index.php?topic=41651.msg450137#msg450137) )
Att nya CTC får så bra resultat var ju kraftigt ifrågasatt bla.
-
Bra resultat Sc:,h fick inte den ett av dom sämre årscopen på en helt nykonstruerad vp med höga förluster i beredaren samt halvdåligt med vv.
-
Bra resultat Sc:,h fick inte den ett av dom sämre årscopen på en helt nykonstruerad vp med höga förluster i beredaren samt halvdåligt med vv.
Mmm kanske, men även den vanliga värmeproduktionen verkar ju vara tveksam ut COP-synpunkt, det framkom väl inte?
-
Jo den fick inget toppbetyg men inte sämst heller. Jag tror inte den är dålig tror den fick rätt betyg tummenupp
-
Drivström till cp ingår i nyaste normen kommer inte ihåg vad den heter men drivströmmen är beräknad inte upp mätt.
IVT inkluderar strömmen i normen EN255, men Nibe exkluderar den...
-
Har för mig att enligt EN255 så ska inte drivström till cp ingå men kan säkert ha fel men hur som helst nån av tillverkarna följer inte normen för den bör vara lika.
-
Nä, de har i båda fallen angivit detta explicit - men det gör ju ändå inte att man kan få en bra jämförelse.
-
Man kan ju titta på energimyndighetens test jag litar mera på det än uppgifterna från tillverkarna som vill vara bäst till varje pris.
-
Enligt uppgift gick Bosch i taket när den presenterades eftersom vv-förlusterna var så stora på deras pump, och isoleringen är ju identisk med den som sitter på IVT-pumpen i samma test...
Jag hade reagerat över det själv, och fick nyss höra ovanstående av en Bosch-rep, bara för att jag alls började prata om COP, och de värden som finns tillgängliga.
Det finns nån ytterligare grej som göra att jag är fundersam över delar av resultatet.
-
Ja det är nog ingen höjdare att vara Bosch säljare den fick ju botten betyg på det mesta men är det samma konstruktion och beredare som ivt är det ju konstigt med olika värden.
-
Läste lite på testet och Ivt har 5 grader lägre temp på vv än Bosch vilket bör göra att den får mindre förluster med samma beredare fast kanske inte mera än dubbelt så stora förluster som testet visar Ivt ger ju pga lägre temp mindre vv nästan sämst i testet med 190 liter vv Bosch gav 227 liter vv.
-
IVT inkluderar strömmen i normen EN255, men Nibe exkluderar den...
Nær ni pratar driv strøm ær detta "stand by strøm" førbrukning?
I mitt fall fick jag næstan tvinga fram info från Daikin... då kom det från Belgien att inne delen tar 47-49 Watt och ute delen lika mycket...
Det ær ju en del nær t.ex på sommaren så ær dygnsførbrukningen sæg 5-6,5 kW før VV førbrukningen... då ær standby førbrukningen ca 2,1-2,2 kW
Alltså en god % av det totala... Detta står ingenstans och tillverkaren glømmer att informera.... ::)
På vintern blir det 97W +75W ( bottenværmaren ).
Apropå IVT & Bosch.... har ni hørt talas om Buderus pumpar... ( Bosch group ), pumparna ser vældigt lika ut.... styrenheterna heter lika etc...
-
Vi menade drivström till cirkpumparna. Min 1245 drar ca 20 watt när endast styren är i gång.
-
Vi menade drivström till cirkpumparna. Min 1245 drar ca 20 watt när endast styren är i gång.
OK... en føljdfråga då... vet Ni hur mycker "stand by" strøm era pumpar tar? Dvs nær de inte gør någonting alls... varken VV eller værme.
Jag menar att den infon skulle man få av producenterna i deras broschyrer... samt inkludera det i SCOP.
-
Min drar ca 20 watt när den inte gör varken värme eller vv utan endast styren är igång.
-
Min drar ca 20 watt när den inte gör varken värme eller vv utan endast styren är igång.
1/5 del av mitt førbruk... ??? i mitt fall utgør det flera procent av den totala årsførbrukningen... och drar ner års COP'n
Inga gigantiska pengar... då det totala ær ok... men helt klart fel av Daikin att inte informera om detta.
Vore kul att høra om fler VP "stand by" konsumption
-
Vore kul att høra om fler VP "stand by" konsumption
33 W med värmebärarens cirkulationspump i läge 1. Enbart värmepumpens elektronik 5 W skulle jag tro.
-
5 watt är ju en 1/4 del av min förbrukning :'( 130 kwh per år i onödan.
-
Blev tvungen att gå ner i källaren och kolla vad den drar förbrukningen pendlar mellan 17-18 watt.
-
Blev tvungen att gå ner i källaren och kolla vad den drar förbrukningen pendlar mellan 17-18 watt.
tummenupp detta ær ju OK... æven om 5 Watt låter fantastiskt. ;)
Antar att ingen kommer inte i nærheten av mina 97W :'(
-
tummenupp detta ær ju OK... æven om 5 Watt låter fantastiskt. ;)
Antar att ingen kommer inte i nærheten av mina 97W :'(
lvp har ofta kompressorvärme som går när den står still kan det vara det som drar upp förb
-
97 watt hela året när vp står blir en hel del sänker cop rejält om den drar lika mycket på sommaren alltså.
-
Det som borde ta en del effekt är väl värmen till kompressorn för att förhindra vätskeslag. 5w låter ju rätt lite, medan 100 låter lite mycket.
Fast jag har ingen aning om hur mycket det är man behöver värma upp.
-
Enligt uppgift gick Bosch i taket när den presenterades eftersom vv-förlusterna var så stora på deras pump, och isoleringen är ju identisk med den som sitter på IVT-pumpen i samma test...
Jag hade reagerat över det själv, och fick nyss höra ovanstående av en Bosch-rep, bara för att jag alls började prata om COP, och de värden som finns tillgängliga.
Det finns nån ytterligare grej som göra att jag är fundersam över delar av resultatet.
Ser bara Energimyndighetens test som en fingervisning numera
De exakta resultaten kan man nog inte gå efter
Och det är likadant på testet för luft/vatten där man kan läsa
Den högst uppmätta förlusten har Bosch med 1 900 kilowattimmar per år, vilket i alla fall delvis beror på att cirkulationspumpen går hela tiden.
Vet man att maskinen växlar mellan varmvatten och värme så förstår man att förlusterna är mycket mindre än vad energimyndigheten säger.
Det ser ut som om man kör en testcyckel där man laddar varmvatten och sedan låter detta sjunka i temperatur tills nästa laddning går igång och sedan blir färdig vilket man räknar varmvatten förlusterna på och då kommer en cirkulationspump som går kontinuerligt att kyla varmvattnet men detta kan aldrig hända i verkligheten då man växlar till att göra värme efter att varmvattnet är klart.
kan vara samma fenomen när man testar bervärmepumpar som drar ner resultatet för en del märken.
-
Men varför går cp på Bosch om den inte behövs till värmen ? Alla vp utom ctc och ev viessman funkar enligt samma princip med växelventil då bör det inte vara så svårt att mäta förlusterna och få ett jämförbart värde men visst blir det lite fel när man jämför dom med olika temp i beredarna. När det gäller luft/vatten vp finns det ju lite olika lösningar.
-
Det räcker att man har olika personer som provar för att få olika resultat.
-
Om man mäter enligt vissa kriterier som jag antar att man gör så spelar personen bakom mätningen ingen roll. Men i berg vp testet så skiljer det ganska mycket i temperatur i beredarna och då är det ju inte så konstigt att både vv mängd och förluster skiljer men i fallet med tex Nibe Thermia samt viessmann som både leverererar mycket vv samt har låga förluster så tycker jag det visar rätt tydligt att dom har en bättre beredare.
-
97 watt hela året när vp står blir en hel del sänker cop rejält om den drar lika mycket på sommaren alltså.
Japp... 97W Hela året vid stillastående... 75W utøver det till botten plattan under +3 °C ute
Ute och inne delen delar i princip de 97W 50/50
-
Min sfinx VP11 (lvvp) drar 13-14W i stand-by utan (kompressor-)värmare och med ligger den på knappt 50W (typiskt 48W).
Kan det vara dina kompressorvärmare som går hela tiden? Nästan 100W låter sjukt mycket ifall det bara är styrningen.
-
Vad styr när kompressor värmaren ska gå ?
-
Vet inte, men jag tror att dom är självbegränsade på något vis då den är inkopplad direkt på fas-nolla.
-
Min sfinx VP11 (lvvp) drar 13-14W i stand-by utan (kompressor-)värmare och med ligger den på knappt 50W (typiskt 48W).
Kan det vara dina kompressorvärmare som går hela tiden? Nästan 100W låter sjukt mycket ifall det bara är styrningen.
Sjælvaste Daikin i Belgien kom med svar och bilder dær dom mæter ute & inne enhet... det ær bara så....
Har sett andra forum att andra också har kommenterat den stora stand by førbrukningen... får bara leva med det...
men som sagt... tycker nog att infon borde finnas i data bladen.
-
Borde väl inte vara så svårt att koppla bort en sådan förvärmning sommartid iaf?
-
Ja det är nog ingen höjdare att vara Bosch säljare den fick ju botten betyg på det mesta men är det samma konstruktion och beredare som ivt är det ju konstigt med olika värden.
Dom verkar ha gått ut hårt för att sabba Bosch varumärke. Bochen och IVT'n har samma reglersystem, men dom fick ganska skilda omdömen...
Bosch:
"Display där det är delvis svårt att hitta informationen"
IVT:
"Display med menyer som är enkla att navigera i"
Jag utgår ifrån att dom hade en dålig dag när dom testade Boschen...
-
Användar vänlighet är ju svårt att testa blir ju mera personligt antar att det är olika personer som skrivit kommentarerna men visst dom borde kolla med varann innan testet släpptes. Annars bör ju testet stämma där det är saker man mäter och stämde det inte skulle det antagligen bli livat från tex Bosch som fick dåligt resultat har svårt att tro att en så stor tillverkare tar sån skit om det inte finns anledning.
-
Borde väl inte vara så svårt att koppla bort en sådan förvärmning sommartid iaf?
Beror lite på hur värmningen görs, om det sitter ett värmarband runt kompressorn är det lätt men om kompressorn har intern värmare eller utnyttjar motorlindningarna för värmning kan det vara knivigare.
-
Beror lite på hur värmningen görs, om det sitter ett värmarband runt kompressorn är det lätt men om kompressorn har intern värmare eller utnyttjar motorlindningarna för värmning kan det vara knivigare.
Men oavsett teknik borde den väl styras utifrån, kompressormotorn går ju inte hela tiden och måste ha sin egna, separat matning.
-
Ja, det styrs ju säkert utifrån så det behöver bara vara mer eller mindre svårt. Det är ju lättare att lossa en kabel till ett värmarband än att ändra på styrkortet om det tex är ett relä som växlar samma kablar som kompressorn använder.
-
Sen bör det ju i de flesta fall vara så att värmaren behövs annars skulle den antagligen inte sitta där.
-
Sen bör det ju i de flesta fall vara så att värmaren behövs annars skulle den antagligen inte sitta där.
Mitt i sommaren?
-
Ja, det styrs ju säkert utifrån så det behöver bara vara mer eller mindre svårt. Det är ju lättare att lossa en kabel till ett värmarband än att ändra på styrkortet om det tex är ett relä som växlar samma kablar som kompressorn använder.
Hur menar du? Även om det är en avancerad Triac, ett växlande relä eller 2 separata relän eller vad som helst borde det väl gå en matning (ledare)fram till kompressormotorn, och en till ett värmeelement?
-
Mitt i sommaren?
Jag vet inte vilken temp som kompressorn bör vara för minsta slitage vet du Sc:,h det bör en seriös tillverkare ha koll på men inte säkert så är fallet.
-
Hur menar du? Även om det är en avancerad Triac, ett växlande relä eller 2 separata relän eller vad som helst borde det väl gå en matning (ledare)fram till kompressormotorn, och en till ett värmeelement?
Hypotetiskt kan man ju krångla till det och köra med samma matning, och ett relä eller liknande på själva apparaten. Så lär det väl inte vara - men det skulle kunna vara så, det behövs ju aldrig att både värmare och kompressor är igång samtidigt, men alltid när inte den ena är igång - så är den andra det.
Beträffande behovet så är det väl inte otänkbart att det behövs en högre temp än 25 grader. Det framgår ju i manual osv att man aldrig ska starta kompressorn med mindre än att manöver har varit tillslagen i en viss tid (timmar?).
-
Hypotetiskt kan man ju krångla till det och köra med samma matning, och ett relä eller liknande på själva apparaten. Så lär det väl inte vara - men det skulle kunna vara så, det behövs ju aldrig att både värmare och kompressor är igång samtidigt, men alltid när inte den ena är igång - så är den andra det.
Beträffande behovet så är det väl inte otänkbart att det behövs en högre temp än 25 grader. Det framgår ju i manual osv att man aldrig ska starta kompressorn med mindre än att manöver har varit tillslagen i en viss tid (timmar?).
Ett relä på kompressorn menar du?
Ja kanske, men det lär ju vara möjligt att komma åt och manipulera också då.
Är LVp annorlunda än VVp i detta avseende? Finns det kompressorvärmare även i en del VVP?
-
Där min vp står är det ca 15 grader och den har ingen värmare vad jag vet.
-
Ett relä på kompressorn menar du?
Ja kanske, men det lär ju vara möjligt att komma åt och manipulera också då.
Är LVp annorlunda än VVp i detta avseende? Finns det kompressorvärmare även i en del VVP?
Ja, ett relä på kompressorn. Möjligt, men inte särskilt troligt.
Min Thermia Villa har värmare, och det står att den måste stå med manöver påslagen en viss tid innan kompressorn startas. Det skulle ju dock ändå kunna vara så att värmaren inte är på om det är över en viss temperatur - men det är inget man vill krångla och förklara i en manual.
-
Hur menar du? Även om det är en avancerad Triac, ett växlande relä eller 2 separata relän eller vad som helst borde det väl gå en matning (ledare)fram till kompressormotorn, och en till ett värmeelement?
Ja, men om man använder kompressorns startlindning som värmare så ser jag det som ett mer avancerat ingrepp om man vill stänga av det själv. Man har alltså *inte* separat kabel för värmen isåfall.
Nu tror jag dock inte att det är så vanligt med den lösningen men jag har läst om det ;)
-
Ja, men om man använder kompressorns startlindning som värmare så ser jag det som ett mer avancerat ingrepp om man vill stänga av det själv. Man har alltså *inte* separat kabel för värmen isåfall.
Nu tror jag dock inte att det är så vanligt med den lösningen men jag har läst om det ;)
Är det verkligen möjligt att bara dra 230 eller 400V i en av lindningarna, och dessutom utan att styra det med externt relä?
-
Det tror jag inte, och jag har aldrig påstått att det inte behövs elektronik för det. Men om den sitter på värmepumpens styrkort så ser jag det som mer komplicerat än om det är som vanligt med ett värmeband som det bara är att koppla loss från en plint.
Jag har för mig att det kallas för "trickle crankcase heater" om man vill läsa om det, jag har alldeles för dålig koll på detta för att kunna svara på egentliga frågor :(
-
Min VP har kompressorvärmare som slås på automatiskt om det är kallare än 10 plusgrader. Det är väl mer eller mindre standard på luft-VP'ar konstruerade i/för Sverige...
-
Nibe 1150 har också en kompressorvärmare. Jag har inte exakt koll på hur den kopplas in. Har inte analyserat schemat fullt ut.
Jonas
-
Min VP har kompressorvärmare som slås på automatiskt om det är kallare än 10 plusgrader. Det är väl mer eller mindre standard på luft-VP'ar konstruerade i/för Sverige...
Kanske, fast styrmans var väl på för jämnan..
-
Kanske, fast styrmans var väl på för jämnan..
Skall undersøka nærmare vad det ær som tar strømmen... det intressanta ær att den ær likt førdelad mellan inne och ute del 47-48 W
Inne delen behøve væll knappast ngn værmare.... ::)
-
Innedelen borde ju inte behöva värmare, men har NIBE 1150 (som också står inne) värmare så kanske även din det?
-
Det är väl kompressorn som har värmare och den står antingen inne eller ute, inte på båda ställena?
-
Har inte alla kompressorer värmare, även om de står inne?
Hydraullås är ju inte att leka med, och kompressorbyte är ju en smärre katastrof i en värmepump.
-
Det är väl kompressorn som har värmare och den står antingen inne eller ute, inte på båda ställena?
Fast jag har 2 kompressorer... en før E410 och en før R134 (inne ) ;)