Varför bidrag till det
som efterfrågas?
Av Anders Palmgren
Chef Ekonominyheterna TV4
2005-11-01
Sent ikväll, tisdag, ska den socialdemokratiska partikongressen enligt planerna diskutera ”Trygg och förnybar energiförsörjning”. Detta föranleder några gräsrotsfunderingar kring kontakten mellan regering, väljare och
marknadskrafter: Varför ge skattebidrag till det som redan efterfrågas?
Varför missgynna villaägare som satsat på miljövänlig energi?
Efter att som journalist under årens lopp ha bevakat ett antal partikongresser, EU-toppmöten, bolagsstämmor och andra arrangemang kallade ”högsta beslutande organ”, vet jag att dagordningar är något att studera noggrant. The devil´s in the details, ni vet. Socialdemokraterna har förlagt sin debatt om ”Trygg och förnybar energiförsörjning” till mellan klockan 22-
24 ikväll, tisdag. Med de förskjutningar av tidsprogram som alltid äger rum på den här typen av tillställningar kan man räkna med att detta viktiga ämne blir en nattmangling som få delegater eller journalister orkar följa i detalj.
Orsaken till att denna punkt i dagordningen av partistrategerna hamnat där den hamnat är givetvis kärnkraftsdebatten, där ledande socialdemokrater, verksamma inom den elintensiva industrin, vill riva upp beslutet att skrota kärnkraften. Men inte ens de kommer att orka vara upprörda och elda på kongressfolket framåt småtimmarna.
Men i trygg och förnybar energiförsörjning ligger också något annat: Sverige ska om ett par decennier bli oberoende av olja, enligt Mona Sahlin, minister för det gröna folkhemmet. En fin vision. Men vägen dit inleds i det blå.
Eller vad sägs om följande?
”Grön skatteväxling” har varit ett av miljöpartiets viktigaste krav för att stödja den socialdemokratiska regeringen. Det innebär att skatten blir högre på energi och lägre på arbete. Att bensin- och elskatten höjts har vi ju märkt.
När finansminister Pär Nuder tidigare i höstas presenterade statsbudgeten för 2006 fanns ytterligare ett element med: bidrag till energiomställning för hushållen. Från olja och direktverkande el till förnyelsebara energikällor som solenergi, biobränslen och värmepumpar. Det sistnämna är det intressantaste.
Stödet är 30 procent av kostnaden, vilket för varje hushåll blir mycket pengar. I en brasklapp sägs dock att ett tak ska införas. Vilket ska regeringen återkomma till.
Hur ser då branschen ut i det ögonblick finansministern presenterar sitt nya bidrag? Jo, värmepumpbranschen går på högvarv. Tillverkare som CTC och Nibe ser alla kurvor peka uppåt . Inte särskilt konstigt eftersom priset på den energi som hushållen använder - el och olja- skjutit i höjden det senaste året. Den som i september 2005 åker runt i Stockholms förortsområden kommer garanterat att i villakvarteren höra ljudet av borrmaskiner på jakt efter bergvärme. I stora delar av övriga landet är det samma sak.
Det är kö till kommunerna för att få borrtillstånd. Det är kö till borrföretagen.
Men i samma ögonblick som regeringen utlovar ett kommande bidrag på två miljarder under en femårsperiod till alla som byter till miljövänlig uppvärmning, dör marknaden. Presumtiva kunder vill vänta på bidraget.
Såklart.
I Ekonominyheterna, TV4, berättar en borrföretagare att han tvingats avskeda personal på grund av arbetsbrist. I en av landets hetaste branscher!
Jag bara undrar: Varför ska någon ha bidrag till det som ändå efterfrågas?
Och: Skulle det inte vara bättre att skattemässigt gynna de fastighetsägare som gör denna miljövänliga investering, som dessutom är bra för deras plånböcker? Enligt de taxeringsbesked som alla fastighetsägare nyligen fått står det klart och tydligt att värmepumpuppvärmning ger fler poäng än konventionell uppvärmning, d v s olja eller el.
Förklara för mig den som kan varför folkhemmet blir grönare om man
samtidigt: 1) Stryper efterfrågan på miljövänlig uppvärmning genom att 2) Utlova statsbidrag som inte behövs för att öka efterfrågan men samtidigt 3) Skattemässigt gynnar dem som har kvar sina gamla uppvärmningssystem som 4) Motverkar visionen om ett grönare Sverige.
Jag lovar att rätt många villaägande gräsrötter ser det jag ser. Också på en socialdemokratisk partikongress.
PS
Kalkylen ser ut ungefär så här: Bergvärme kostar cirka 150 000 kr att installera, några tiotusen upp eller ned beroende på pumpstorlek, borrdjup och antal borrhål. Det ger en årlig räntekostnad på cirka 3 500 kr netto.
Villaoljan för ett normalstort hus går idag på cirka 30 000 kr per år.
Om man räknar med en driftstid på 20 år för bergvärmepumpen är årskostnaden
7 500 kr per år. Därtill lägger vi på en driftskostnad på 1000 kr i månaden för drift och elkassetten vid kallt väder. ( En mycket rund siffra.
Driftkostnaden varierar beroende på temperaturen mm ). 3500+7500+12000= 23 000 kr. Och då har jag inte räknat in att hushållet med oljeuppvärmning under kommande 20- årsperiod kommer att tvingas att skaffa en ny panna, vilket ska läggas på den driftkostnaden. Därtill kan tilläggas att försäljarna av värmepumpar ger ännu mer fördelaktiga kalkyler till presumtiva köpare. Men ovanstående räcker gott som ekonomiskt incitament för att bli miljövänligare.
gäster: 363
dolda: 0
användare: 11
