Ämne: Är 55 C max framledningstemperatur?

[Juffa]

Vid val av en luft/vatten värmepump, har jag fastnat för Daikin Altherma (den största), eftersom denna har högre verkningsgrad än andra och att kompressorn är inomhus, dvs ingen frysrisk vid strömavbrott. Men, den ger max 55 ºC i framledningstemperatur. Jag vet att framledningstemperaturen med den befintliga panna är mellan 60 - 70 ºC när det är c:a -20 ºC ute.

Representanter som jag har talat med ger olika svar på frågan om värmeenergin kommer att räck till, eller inte. En säger ja (fast han kan inte förklara hur), och en annan säger nej och rekommenderar luft/luft istället som han också säljer.

Om en luft/luft VP ger max 55 ºC, kan då den elektriska tillsatsvärmen höja framledningstemperaturen över 55 ºC, till bortåt 70 ºC? Finns det någon VP som funkar så? Och om inget VP ger en högre framledningstemperatur än 55 ºC, kan man då höja flödet genom elementen för att få högre värmeavgivning vid en framledningstemperatur på 55 ºC? Eller måste man byta element, dvs. öka värmeavgivningsarean?

 

[Rdx]

Frågan är inte vad din panna ger för framledningstemperatur när det är -20 utan vilken framledningstemperatur som KRÄVS vid -20.

[Rickard]

Precis, har du fullt öppna termostater när pannan kör ut 70 gradigt vatten till radiatorerna?

Om du låter termostaterna strypa kan det krävas en mycket lägre temp än den du nu har för att hålla huset varmt...

[ROLPeR]

Precis, har du fullt öppna termostater när pannan kör ut 70 gradigt vatten till radiatorerna?

Om du låter termostaterna strypa kan det krävas en mycket lägre temp än den du nu har för att hålla huset varmt...

Rickard, stämmer detta? 

MVH // Rolle

[Rickard]

Ja, det stämmer.

Du kan köra ut 100 grader varmt vatten i ditt radiatorsystem och ändå inte få så varmt du vill i huset om du har radiatortermostaterna ställda på 18 grader...

Så att ange att huset kräver 70 grader vid -20 ute kan vara helt fel, det kan stämma också men allt hänger alltså på hur man gjort med termostaterna som sitter på radiatorerna.

Frågeställaren anger att det krävs 70 grader för att hålla huset varmt vid sträng kyla, men, på de flesta lite modernare elpannor sitter ju en styrning som arbetar mot utetempen och ökar utgående temp mer ju kallare det blir ute, sedan har de flesta villaägare även termostaterna på radiatorerna instrypta på ca 20-22 grader vilket gör att elpannan kan vara helt tokigt inställd men inomhuskomforten är ändå bra.

Att ange elpannans "maxtemp" när man dimensionerar en värmepump kan alltså vara helt fel väg att gå, för att veta vilken temp som krävs till radiatorerna på årets kallaste dag måste man öppna alla termostater och shunta ut en viss känd temperatur som håller huset så varmt som man vill ha det, först då vet man hur hög framledningstemp som krävs på årets kallaste dag.

[Ville Vessla]

Precis, har du fullt öppna termostater när pannan kör ut 70 gradigt vatten till radiatorerna?

Om du låter termostaterna strypa kan det krävas en mycket lägre temp än den du nu har för att hålla huset varmt...

Rickard, stämmer detta? 

MVH // Rolle

Messerscmitteri kanske men nån kanske blir förvirrad, du skriver faktiskt att det kanske krävs en LÄGRE temp OM termostaterna stryper när det är tvärtom, temperaturen på framledning kanske måste vara HÖGRE om termostaerna stryper.

[Rdx]

Rickards mening skall, lite mer omständligt uttryckt uttolkas:

Om termostasterna NU är strypta så kan det vara så att det i själva verket, om man öppnar upp termostaterna, krävs en mycket LÄGRE temperatur än den som pannan håller nu.

[Rickard]

Ja, allt går att missuppfatta, jag hoppas mitt andra svar var mer tillfylles för de som inte riktigt hängde med.

[Juffa]

 Thumbsup

Styrsystemet (CTC original) för pannan har både utomhusgivare och inomhusgivare. Radiatorerna har Danfoss termostatventiler anno 1978. Inga är ställda på max (= fullt öppna). De flesta är ställda på 3-4 (på en skala 1-5). Alltså finns det mer att ge ...

Nu är det sommar och det är svårt att testa systemet. Skulle ha gjort det i vintras om jag visste då, det som jag vet nu. Men, jag har inte lust att "betala dyrt" en vinter till. Finns det nåt sätt att approximera systemets värmeavgivningsförmåga? Jag förstår att typ och totalarean på elementen har betydelse. Har rördimensionen och flödeshastigheten någon betydelse? Är det nån vits att byta ställdonen på termostatventilerna, eller hela ventilen?

 

[Janne El-Energi]

Det går alltid att få det bra med värme i bostaden, med lite vilja och investering till vad som behövs.
Delge oss fakta på din bostad element yta etc på forumet kan vi alla hjälpa dig med råd.


1....montera bort termostaterna helt om de ej går att öppna fullt.
2....Komplettera med mer radiatorer eller fläkt konvektor om de ej räcker till.
3....Kontrollera ytan på radiatorerna och din luft volym i bostaden ev extra isolera.



Det går alltid att få det varmt i din bostad om dubara vill göra de olika behövande åtgärder.

Köp en effektiv VP om om den ej klara vid extremt kallt får dess elpanna gå in, du sparar ändå hela tiden.
Alltså fullt öppna ventiler med bra flöde så blir det vamt,

[Roland]

Huset är byggt 1978, var det inte på den tiden vanligt med högtemperatursystem som kräver 80 grader fram vid DUT? Juffa skriver ju faktiskt också att det är enrörs högtemperatursystem.

I sÃ¥ fall är värmepump inget att tänka pÃ¥ utan byte av radiatorer enligt min mening. Visst kan elpatronen höga temperaturen till 70 grader men problemet är att returvattnet blir sÃ¥  varmt att värmepumpen inte klarar det. I de flesta fall klarar värmepumpar inte ens 50 grader pÃ¥ returvattnet.

Höja flödet hjälper tyvärr inte så mycket. Större radiatorer är det enda som hjälper.

[Rickard]

Jag har en granne som hade ett enrörs högtempsystem och som blev tvungen att komplettera med 3 fläktradiatorer på väl valda positioner för att ge värmepumpen bra förutsättningar (och tillräckligt varmt i huset).
Gissar att det kostar ca 15000 kr att göra en sådan övning om det visar sig fungera dåligt.

Köp även en värmepump som klarar av att arbeta med så höga framledningstemperaturer som möjligt om du väljer att gå vidare med dina planer.

[Janne El-Energi]

Håller med Rickard som precis som i mitt fall har haft mycket sämre förutsättningar än trådskaparen.

Vi hade "inga vattenradiatorer" alls. Jag har själv med kunnig medhjälpare konverterat mitt hus från 1975 1,5 plan och större med större yta än trådskaparen. radiatorsystemet kostade i mitt fall ca 30000 i material. Med lite svett och tårar har jag fått ny att fungera skapligt. Min fläkt konvektor kan med enl dess spec generera med max diff upp till 4000W värme. men med lägre temp som jag har får jag ut ca 2-3kW beroende på fläkt hastighet.

Räkna med VP anläggning+komplettering vid beställning så får din installatör göra det möjligt och med fast pris vet du vad det kommer att kosta, Du har allt att vinna. --/

Gå ut och fråga olika installatörer nu ej då det hettar till mer för dem efter sommaren. Du kanske kan få bättre pris etc.

/Janne

[Juffa]

Huset är byggt 1978, var det inte på den tiden vanligt med högtemperatursystem som kräver 80 grader fram vid DUT? Juffa skriver ju faktiskt också att det är enrörs högtemperatursystem.

I sÃ¥ fall är värmepump inget att tänka pÃ¥ utan byte av radiatorer enligt min mening. Visst kan elpatronen höga temperaturen till 70 grader men problemet är att returvattnet blir sÃ¥  varmt att värmepumpen inte klarar det. I de flesta fall klarar värmepumpar inte ens 50 grader pÃ¥ returvattnet.

Höja flödet hjälper tyvärr inte så mycket. Större radiatorer är det enda som hjälper.

 :-[

Vet inte om jag bara har antagit att mina vattenradiatorer är av högtemperatur typ. Skickar med en bild, så att nån kan upplysa mig ... I vilket fall, så är YD på enrörssystemet 16 mm.

Hinner inte med att mäta arean på radiatorerna ikväll. Återkommer ...

PS – vad betyder DUT?

[Janne El-Energi]

Den radiator som visas pÃ¥ bilden är en panelradiator och om den ej ger tillräck värme ut kan man med samma temp  fÃ¥ ut mer värme om man byter den till en dubbel kompaktradiator vilket kostar ca 1000:- -1500:- per st.

Men öppnar man alla termoster fullt eller helst byt dem till fasta vred så så får man flesta fall ut mer värme via radiatorena.
viktigt bara att man ej skapar kortslutning i systemet, men det kan ej ske i 1 rörs system. ( kan lätt bli 2 rör system).


Rörläggar bör kunna hjälpa dig med enkel och praktisk billig lösning att höja utteffekt i ditt system även med lägre fram ledning temp.