Ämne: Anbudsfight - Nibe vs IVT vs Thermoheat vs LG med priser

[hokanp]

Jag bytade samtliga rör i källaren. Har 9 element monterade. Bytade även alla rör i pannrummet och kopplade in en Nibe 2025 dockade till pannan. Tror att allt rör och alla kopplingar gick på c:a 15000:-. Tog mig 3 dagar att koppla ihop allt. Väljer du Nibe så har de utmärkta kopplingschema som bara är att följa, kan inte bli fel. De svarar även på frågor som man kan ha.

[purjo__]

Det tog mig 2 dagar och kostade ca 8000:- i materal att koppla in elpannan och vp'n.

[Roland]

Med installationen följer ocksÃ¥ ett garantiÃ¥tagande som inte finns om man köper lösa delar och monterar själv. Det kostar en del. 

[purjo__]

Med installationen följer ocksÃ¥ ett garantiÃ¥tagande som inte finns om man köper lösa delar och monterar själv. Det kostar en del. 

Garantin pÃ¥ själva prylarna gäller ändÃ¥ hos de flesta leverantörer. Funktionsgarantin behöver man inte eftersom det här forumet finns   Thumbsup

[Rickard]

Jag förstår vart Roland vill komma, och jag håller med, visst kan installationen upplevas dyr, men det kostar att hålla garantierna, och skattemyndigheten tar större delen av det resterande debiterade beloppet, så det BLIR dyrt att köpa denna typ av tjänst.
Håller även med Purjo och hokanp, det blir mycket billigare om du har viljan, kunnandet och modet att göra det själv.

[Smurfen.]

Klart det blir billigare att göra det själv men det är trots allt en del pyssel är inte bara rördragning det ska grävas samt ev gjuta fundament el ska kopplas. Men jag skulle så klart gjort det själv

[mrstef]

Ett par nyfikna frågor .
Vart i landet ligger huset ?
När är det byggt ?
vilken typ av dimensionerande temp är det på rad kretsen . 80-60 . 55-45 . eller har du golv värme ?
cocacola

FrÃ¥ga 1 och 2 fÃ¥r du svar pÃ¥ om du  :,v( 

Japp, och svaret på fråga tre är att det är ett gammalt högtempsystem (oljepanna från början). I vintras mätte jag tempen ut från elpannan till radiatorkretsen och den maxade på 55 grader när det var som kallast.

[mrstef]

Plus: Inverterstyrd,  inget vatten i utedelen, jobbar mot "hela" vattenmängden hela tiden (växlar inte mellan att göra vv och värme)

Det låter som fast kondensering - Det är definitivt inget plus (förutom på elräkningen)

I övrigt håller jag med föregående talare om att kostnaderna för installationerna verkar rejält kryddade. Kolla med nån gängse VVS-firma vad dom vill ha för att installera prylarna om du köper dom själv.
 

Huh? Nu tappade du mig,... Vilket av de tre pÃ¥stÃ¥ende är inget plus och varför är det inget plus? 

[purjo__]

Plus: Inverterstyrd,  inget vatten i utedelen, jobbar mot "hela" vattenmängden hela tiden (växlar inte mellan att göra vv och värme)

Det låter som fast kondensering - Det är definitivt inget plus (förutom på elräkningen)

I övrigt håller jag med föregående talare om att kostnaderna för installationerna verkar rejält kryddade. Kolla med nån gängse VVS-firma vad dom vill ha för att installera prylarna om du köper dom själv.
 

Huh? Nu tappade du mig,... Vilket av de tre pÃ¥stÃ¥ende är inget plus och varför är det inget plus?  

Att hela tiden värma hela vattenmängden till tappvarmvattentemperatur.
En VP har bättre verkningsgrad vid lägre temperaturer ut - Därför brukar man skilja på varmvattnet och radiatorerna via växelventiler. Då behöver man inte värma till högre temp än vad radiatorerna för tillfället behöver (flytande kondensering). Om det finns behov av varmvatten så växlar man tillfälligt över och producerar högre, dyrare temperatur i den delen av pannan.
Jag vet inte exakt hur mycket det skiljer, men jag har hört siffror i storleksordningen 30% högre elförbrukning på årsbasis vid fast jämfört med flytande kondensering.

[mrstef]

Plus: Inverterstyrd,  inget vatten i utedelen, jobbar mot "hela" vattenmängden hela tiden (växlar inte mellan att göra vv och värme)

Det låter som fast kondensering - Det är definitivt inget plus (förutom på elräkningen)

I övrigt håller jag med föregående talare om att kostnaderna för installationerna verkar rejält kryddade. Kolla med nån gängse VVS-firma vad dom vill ha för att installera prylarna om du köper dom själv.
 

Huh? Nu tappade du mig,... Vilket av de tre pÃ¥stÃ¥ende är inget plus och varför är det inget plus?  

Att hela tiden värma hela vattenmängden till tappvarmvattentemperatur.
En VP har bättre verkningsgrad vid lägre temperaturer ut - Därför brukar man skilja på varmvattnet och radiatorerna via växelventiler. Då behöver man inte värma till högre temp än vad radiatorerna för tillfället behöver (flytande kondensering). Om det finns behov av varmvatten så växlar man tillfälligt över och producerar högre, dyrare temperatur i den delen av pannan.
Jag vet inte exakt hur mycket det skiljer, men jag har hört siffror i storleksordningen 30% högre elförbrukning på årsbasis vid fast jämfört med flytande kondensering.

Aha,... tack för förtydligandet! 
Ja då förstår jag vad du menar, men spelar det så stor roll för min del som har ett högtempsystem? Jag måste ju ändå ha ut 55-gradigt vatten i värmesystemet för att hålla huset varmt (inte hela året iofs). Då borde det ju inte spela så stor roll, och jag slipper lite mekanik i pannan som kan krångla. Eller?

[Rickard]

De dagar på året det är riktigt kallt är så få att man sparar mycket på att inte producera onödigt varmt vatten, även i ett högtempsystem.
Det allvarligaste problemet i ett högtempsystem är att du kan hamna i en situation när det blir riktigt kallt, och du behöver värma på med ved eller el för att höja tempen, och tempen i systemet då blir så hög att kompressorn helt enkelt stannar p.g.a. temperaturen/trycket.
Då får du en ren elpanna, och då kostar det.
Eldar du med ved är det ju inte hela världen, men du måste ju då elda.

Har man elpanna, och ett högtempsystem som kräver högre temp än värmepumpens maximala när det är som kallast är det bättre att stänga av elpatronerna i pannan och låta värmepumpen producera så varmt vatten den klarar på egen hand, och sedan tillföra värme via elradiatorer, fläktelement, kupevärmare, braskamin, eller liknande så att det blir tillrcäkligt varmt i huset.

[purjo__]

Sen är väl 55 grader inte direkt nåt högtempsystem. Det är inom gränsen för vad en normal VP skall klara av att producera. Upp till ca 60 grader kan man komma genom att justera en del parametrar i styret, men över det är svårt. Dessutom sliter det mer på prylarna att ligga på så höga temperaturer.
Och, som sagt var, det är bara ett fåtal dagar per år det är så kallt ute att radiatorerna behöver maximal temp. Billigaste lösningen är nog att köra en eller ett par kupévärmare de dagarna om man skulle lida av att det blir några grader kallare inne.

[mrstef]

Ok, jag tackar för informationen. 

Jag som trodde att den här typen av installationer där man jobbar direkt mot hela vattenvolymen var det modernare alternativet som gjorts möjligt av högre prestanda (högre temperatur) från nyare utedelar. Men den traditionella konstruktionen med att separat värma varmvattnet är alltså att föredra då eftersom pumpen inte behöver jobba lika hårt och man kan få högre COP i och med att man jobbar mot lägre temperaturer större delen av året.

Då skulle man ju vilja ha en sådan, men alla sådana jag har sett kör fortfarande ut vattnet till utedelen. Är inte det lite föråldrat? Är det inte bättre att köra kylmedium ut till VP:n pga frysrisken?

[Rickard]

Ok, jag tackar för informationen. 

Jag som trodde att den här typen av installationer där man jobbar direkt mot hela vattenvolymen var det modernare alternativet som gjorts möjligt av högre prestanda (högre temperatur) från nyare utedelar. Men den traditionella konstruktionen med att separat värma varmvattnet är alltså att föredra då eftersom pumpen inte behöver jobba lika hårt och man kan få högre COP i och med att man jobbar mot lägre temperaturer större delen av året.

Då skulle man ju vilja ha en sådan, men alla sådana jag har sett kör fortfarande ut vattnet till utedelen. Är inte det lite föråldrat? Är det inte bättre att köra kylmedium ut till VP:n pga frysrisken?

Både och, det blir ofta dyrare installationer om du måste ha både VVS och kyltekniker för installationen.
Frysrisken är väl den enda egentliga nackdelen.

[purjo__]

Ok, jag tackar för informationen. 

Jag som trodde att den här typen av installationer där man jobbar direkt mot hela vattenvolymen var det modernare alternativet som gjorts möjligt av högre prestanda (högre temperatur) från nyare utedelar. Men den traditionella konstruktionen med att separat värma varmvattnet är alltså att föredra då eftersom pumpen inte behöver jobba lika hårt och man kan få högre COP i och med att man jobbar mot lägre temperaturer större delen av året.

Då skulle man ju vilja ha en sådan, men alla sådana jag har sett kör fortfarande ut vattnet till utedelen. Är inte det lite föråldrat? Är det inte bättre att köra kylmedium ut till VP:n pga frysrisken?

Både och, det blir ofta dyrare installationer om du måste ha både VVS och kyltekniker för installationen.
Frysrisken är väl den enda egentliga nackdelen.

Precis. Lösningen med vatten ut gör att man kan installera pumpen själv.
För att förhindra frysning körs cirkpumpen hela tiden när det är kallare än strax över 0 grader. Det innebär dels att det fortfarande finns risk för frysning vid längre strömavbrott + att cirkpumpen drar lite mer ström. Men, VP'n går ju ganska ofta när det blir minusgrader så det är inte så stor del av tiden som cirkpumpen går i 'onödan'...

Vill man vara helt säker så blandar man glykol i vattnet.