Fyll på med mer sågspån eller annan cellulosabaserad isolering.

Funktionen att reglera ner VP'n effekt när borrhålet blir för kallt är inget unikt för ctc.

Hej. vill rekommendera ctc:s GSI 12a.
Inverterstyrda pumpar som reglerar dt  på köldbäraren och blir det för kall temp varvar den ner. 
Ruskigt mycket varmvatten, trots att det är plattväxlare. Du har 9 kw elpatron  utöver dina 12 kw värmepump.

Låter intressant. Jag försökte skumma manualen på Nibe:n för att se hur den bevakar köldbärar-kretsen men fick inte ut något vettigt.
Men CTC:n har alltså aktiv reglering mot tillgänglig effekt i hålet? Kan man även ställa in max dt över köldbäraren eller kanske min in-temperatur?

Verkar i grundpris vara liknande som Nibe:n men jag undrar om rumsgivare och internetstyrning ingår eller måste man köpa till detta på CTC:n?

IVT har jag några försäljare/service av i närheten (inom 25km) och Nibe respektive Thermia har en var men CTC har en i alla fall inom 50km. Jag har aldrig funderat på CTC just för att jag inte visste var installatörerna fanns.

Hej. vill rekommendera ctc:s GSI 12a.
Inverterstyrda pumpar som reglerar dt  på köldbäraren och blir det för kall temp varvar den ner. 
Ruskigt mycket varmvatten, trots att det är plattväxlare. Du har 9 kw elpatron  utöver dina 12 kw värmepump.

Har man den inställningen att Stockholm och västkusten är en stor del av Sverige så kommer vi aldrig att vara i närheten av konsensus. 

Som jag skrev så är det förmodligen en konstruktion som fungerar norröver. Stockholm och nedåt så är det bevisligen inte riskfritt.

Bra att läsa om man ska tilläggsisolera vinden:

http://www.fuktcentrum.lth.se/fileadmin/fuktcentrum/Publikationer/Bygg-Teknik/4_04_17.pdf

https://www.sp.se/sv/units/energy/eti/Documents/Kalla%20vindar.pdf

Det är främst uteluftsventilerade vindar med isoleringstjocklek av modern standard som ställer till det. Man får utgå från husets förutsättningar och geografisk placering när man väljer takkonstruktion. Personligen hade jag inte valt takfotsventilerad konstruktion och hade jag byggt nytt hus hade jag valt varmvind.
 
Uteluftsventilerad vind är klassad s en riskkonstruktion och det ser man av resultaten av fältstudierna också. Chalmers undersökte för några år sedan småhus på västkusten och omkring 70 % hade mögelsvamp. Viss tillväxt kan man förstås acceptera om det är ordentligt plastat så det inte tar sig in i boytan. Studier från Chalmers och KTH har kommit fram till att uteluftsventilerad vind inte är fuktsäker om den uppförs i Stockholm, vilket borde innebära en stor del av Sverige. I Skanskas studie så presterar den uteluftsventilerad kallvind mindre bra. "De flesta bygger i dag
traditionellt med en ventilerad takkonstruktionslösning som visar sig inte klara dagens krav."


http://vpp.sbuf.se/Public/Documents/ProjectDocuments/4a9a17ea-7028-4bd0-bfdd-312ff6947cf6/FinalReport/SBUF%2012321%20Slutrapport%20Bygg%20fukts%C3%A4kra%20takkonstruktioner.pdf

http://documents.vsect.chalmers.se/CPL/exjobb2007/ex2007-011.pdf

Det är att ta i att säga att risken är helt obefintlig. Däremot är risken för mögelpåväxt betydligt mindre om man har hus uppe i norr. SMHI har en rapport där man har undersökt hur den absoluta luftfuktigheten har ökat de senaste 60 åren och försätter att öka. Det råder ingen tvekan om att det blir ett fuktigare klimat i Sverige och då bör man anpassa byggnaderna därefter.

Skanska har en bra forskningsrapport på ämnet som heter Bygg fuktsäkra takkonstruktioner. SP har också en del intressant att läsa om man är intresserad, det finns att ladda ner på fuktcentrum på lth.

Från "Bygg fuktsäkra takkonstruktioner"

Klimatet på vinden blir detsamma som utomhus, det innebär att relativa fuktigheten  under  vinterhalvåret  är  hög och  under  klara  nätter  uppstår kondens  på  insidan  av  råsponten  pga.  nattutstrålning.  Detta  är  vanligt både vår och höst och vid gynnsam temperatur kan mögel växa.

Tidigare   rekommenderade   man   mycket   ventilation   på   vinden,   via takfötterna,  nocken  eller  genom mögelstoppers.  Nu  har  man  kommit fram  till  att  det  är  ogynnsamt  med  för  mycket  kall utomhusluft  på
vinden.  Att  ventilera  vinden  med  utomhusluft  vintertid  innebär  ingen uttorkning av luften i vindsutrymmet. Vid ett antal forskningsprojekt på SP har man studerat detta och även där har man kommit fram till att det blir  ett gynnsammare  klimat  om  man  tilläggsisolerar underlagstakets ovansida.  Isoleringen  innebär  att  vindsutrymmet  bli
r  något  varmare  och torrare. De utförde även prov med begränsad ventilation och fick torrare i vindsutrymmet.
De fuktmätningar Skanska har utfört både teoretiskt och på testhus visar att  de  första  åren  då  man  har  hög  byggfukt  kan  det vara  gynnsamt  att ventilera  även  vid  takfötterna.  Efter  två  år  bör  denna  takventilation
täppas  till  och  enbart  övergå  i  begränsad  ventilation  vid  gavlarna  i kombination med isolering utanpå råsponten.

Jag skulle ventilera genom gavlarna. Inte genom takfot. Där finns det risk för genomblåsning av isoleringen och "över" ventilering. Att man tillför mer fuktig luft bara. Har man takfotsventilering så måste man även ha gavelventilering anser jag.

Jag skulle följa kockens råd gällade isolering. Har själv enbart cellulosa i huset, både väggar och tak, och endast badrummet är inplastat. Blir intressant om 30 år att se resultatet om det var bra ett bra val eller inte.

Taket: Består av innertak i form av målad board (masonit?) och ovanpå detta ligger spontad men ohyvlad panel. På detta ligger 2-3cm glasullsisolering (tror det är med pappöversida) och på detta ca. 20cm spån.
Därför kändes glas/mineral som naturligt att ha och med lite jobb. Men det är ju här i forumet som man lär sig en massa matnyttigt . Gavlarna är panel (tyvärr inte fasad tegel på dessa) och har varsin självdragsventil.

Riktigt surt med att hålet är för litet. Har ju grannar med 200m hål och de extra 40metrarna önskade man ju verkligen att de tidigare ägarna krävt att få. Är inskarvning mot en markslinga ett lätt jobb eller måste det finnas någon shuntstation eller extra cirk-pump på detta? För att gräva upp tomten känns inte som något större problem om alla bara accepterat att vara utan gräsmattan 1 år. Skall man rädda mattan genom försiktig grävning blir det ett hästjobb

Nyfiken. När är huset byggt? Med tanken på att mineralullen ligger under spånet.
Jag tycker inte ni verkar ha så överdrivet grunt hål. Snarare för klen pump. Ditt hål kommer dock bli kallare med en ny större pump. Om jag fattar det rätt så kör du tillsats från 0 C ute? Oavsett så tycker jag inte du ska ta kostnaden för fjärrvärme. Det vore hål i huvudet
Markslingan kopplar du parallelt med hålet. Kräver lite injusterings ventiler och kopplingar bara.

Taket: Består av innertak i form av målad board (masonit?) och ovanpå detta ligger spontad men ohyvlad panel. På detta ligger 2-3cm glasullsisolering (tror det är med pappöversida) och på detta ca. 20cm spån.
Därför kändes glas/mineral som naturligt att ha och med lite jobb. Men det är ju här i forumet som man lär sig en massa matnyttigt . Gavlarna är panel (tyvärr inte fasad tegel på dessa) och har varsin självdragsventil.

Riktigt surt med att hålet är för litet. Har ju grannar med 200m hål och de extra 40metrarna önskade man ju verkligen att de tidigare ägarna krävt att få. Är inskarvning mot en markslinga ett lätt jobb eller måste det finnas någon shuntstation eller extra cirk-pump på detta? För att gräva upp tomten känns inte som något större problem om alla bara accepterat att vara utan gräsmattan 1 år. Skall man rädda mattan genom försiktig grävning blir det ett hästjobb

@Jonte: Jag har tyvärr ingen mätning med Eliq eller liknande så jag kan se över ett dygn. Jag har inget program för att läsa ut loggningen på min 3-fas mätare heller. Jag borde verkligen skaffat en Eliq så jag kunde räkna ut antalet Elpatron timmar per dygn. Tiderna på räkneverket inne i pumpen verkar ha gått "runt" och pekar på typ -27000 på driftstid på pump och men jag minns inte värdet på tillsats på rak arm. Kan man resetta dessa tro?

Väldigt mycket som stämmer in på vårt hus med en ivt c9 ht +
Trästomme med fasadtegel och källare 275kvadrat
Ligger inte heller långt ifrån Sundsvall så det är nog samma företag som gjort installationen.
Upplever också att temperaturen sjunker endel när det görs varmvatten.
Skulle också behöva en större pump, klarar -10grader utan tillskott men då är de 19-20 grader inne. Byter nog inte fören denna fått jobba minst 15år om den inte går sönder innan.

Knäcke: Okej. Vilket fall hade jag kört på en ny BVP. Testa ett par säsonger mot gamla hålet för att kolla hur det går. Sen kan man ju eventuellt komplettera med markslinga eller ett nytt hål.

Du behöver ingen takfotsventilation med cellulosan. Räcker med ventilerade gavlar.
Diffusionsspärr ska du inte ha. Ångbroms är att föredra. Men någon duk borde du ha redan nu? Vad håller spånet på plats idag?
Nu pratar jag fortfarande om ditt "gamla" hus och cellulosa. Nya hus och diffusionsspärr är en annan sak.

Varför har du en HT? Vad krävs det för framledningstemp när det är som kallast?

Att tilläggsisolera med mineralull är vanskligt i gamla hus som saknar eller har dålig diffusionsspärr. Risken är att fukt från inneluften kondenseras i isoleringen och rinner ner först i sågspånet och sen vidare till bostaden när spånet har mättats.
Organisk material som sågspån eller cellulosafiber är bättre eftersom det klarar av att transportera bort fukten.

@R2: Val av installatör i Södra Norrland: Max en per märke och jag bor 2,5mil från närmsta mindre stad. Så tyvärr finns bara valet att använda samma installatör som servat min pump (som jag tyckte var bra) men de jobbar bara med IVT. Så systemkunskapen skulle vara på min. Varför inte glas/mineral på spån? Nackdel med det? Utrullningen skulle bespara mig jobbet med att bygga så att inte takfotsventilationen täcks. Då skulle jag göra jobbet själv. Vatten/VVS är dock inte min grej, skulle bli installatör på allt. Men det är ju nästan bara installation mot befintliga rör alternativt större arbetstank.

@Purjo: Självdrag. Utluft i badrum + toa i egen kanal. Utluft i vardagsrum via tidigare skorsten (för olje-eldning) samt köksfläkten (ej med kontinuerlig drift). Samtlig inluft är självdragskanaler i källaren. Jag har 975kvm gårdsyta men dock småbarn som gärna vill ha gräsmattan kvar 

Mina kommentarer om hur jag hade gjort/tänkt:

Då de verkar onekligen som du har lite klen anläggning för huset.
Fjärrvärme = Absoult inte. Vill inte vara i händerna på fjärrvärme leverantören också. Räcker med EL bolagen och bankerna.
Ny värme pump = För 100% täckning. Oavsett som hålet skulle gå på minussidan så tror jag ni skulle få bättre driftekonomi än med fjärrvärme.
Om möjligt så skulle jag komplettera med en slinga markvärme parallellt med hålet. Så kommer jag att göra. Dock hatar jag loose ends. Därför kommer jag förmodligen ha överdimensionerat när allt är klart.


Vid byte av BVP. Om man inte gör det själv så skulle jag vikta val av installatören högre än märket på pumpen. Dvs välj den installatör som verkar mest kompetent. Som inte vill sälja på dig en plug and play installation som förmodligen kommer fungera sådär. Visst det blir förmodligen dyrare med en kompenten installatör med systemtänk men det tror jag är värt.
Nu när jag har haft förfrågningar ute och hade besök av olika installatörer så ställde jag en massa "dumma" frågor som jag visste svaret på redan tack vare det här forumet. Bara för att checka av om de vilje sälja en värmepump och lite rör eller om de ville sälja ett bra fungerade system. Jösses vilka stolpskott det finns där ute. T.ex. påstod en att hålet håller samma temperatur året runt och att jag absolut inte skulle blanda det med kall markbrine...

Tilläggsisolering av vinden med mineral/glasull på befintlig spån. Är en no no i min värld. Jag skulle lösulls isolera med cellulosaisolering. 

Hej!
Jag har ett hus i Södra norrlands kustland som värms med en IVT HT+ C7 (med 6kw tillsats) bergvärmepump från 2005 anslutet till ett 160m hål med 153m aktivt. Vattenmängd i hålet är angivet till 200l/h men jag har vanlig slinga med anti-frysvatten. Första året i huset hade jag 26000kwh i total el-kostnad med troligen runt 4000-5000kwh hushållsel. Jag värmer 264kvm (våningsplan + källare) till 22grader samt 45kvm (garage) till 15 grader. Jag har vanliga element i våningsplanet och vanliga element + golvvärme i källaren. Golvvärmen är tyvärr direktansluten till elementsystemet utan shunt och består troligen av presol-rör ingjutet i betongen. Huset är byggt på 70-talet med fasadtegel på trästomme och med oisolerad källare i betong/lättbetong/bettonghålsten. Jag har vanliga kopplade 2-glasfönster men bytt till energiglas på inre rutan iår. Jag kommer även att tilläggsisolera vinden från 20cm sågspån till totalt ca. 50cm sågspån+mineralull. Har inga planer på tilläggisolering av fasaden. Garaget som är med träpanel har jag tilläggsisolerat men även garaget har källare som är oisolerat men ouppvärmt (utan avdelning till varma delen). Klimatmässigt har jag nog ung. i nivå med Sundsvalls stad (men huset ligger inte där).

Jag tycker det känns som att pumpen dels är grovt underdimensionerad från början men den klarar komfortkraven någorlunda även vid -20 som vi hade stora delar av januari (medeltemp -11 i år). Tror jag ligger på 55 grader ut vid minus 20 med 6kw tillsats. Jag kör med kurva 4.0 med offset +2.0. Jag har dock rumsgivare och valt rumsgivarpåverkan till 70% (för att inte få så hög temperatur nu på våren då solen ligger på, låg på 50% förra året). Temperaturen över hålet var +0.8 in och -2.6 ut med högsta fart på cirkpumpen (3 lägen, Wilo top). Dock så spetsar pumpen redan från ca. 0 grader även med default inställningarna för fördröjning på tillsatsen. Jag har även 100l volymförstorare i systemet och extern cirk.pump på denna efter problem med temperatursensorerna. Efter byte av temperatursensorerna samt byte till energiglas har jag en minskning på ca. 10% sedan i november och kommer då troligen hamna på 24500kw iår.

Ett lite enkelt försök att räkna ut ett COP värde genom att jämföra elförbrukning (jag har ett analysverktyg för mätning på 3-fas) under två dygn med ganska likvärdig temperatur gjorde att jag fick ett värde på mellan 2 och 2,5 (är ju osäkert över bara ett dygn). Jag provade alltså att ställa pumpen i enbart tillsats de ena dygnet och jämförde mot normal drift andra dygnet. Medeltempen på dessa dygn låg runt 0.

Jag funderar på att antingen byta ut till fjärrvärme (kostnad minst 150000 i anslutning) eller byta till en ny värmepump. Om jag köper ny pump så hoppas jag kunna klara med på det underdimensionerade hålet till att börja med. Jag sneglar på Nibe Fighter 1255 4-16kw med inverterteknik. Skulle jag kunna få ut bättre ekonomi på den med befintligt hål? Jag skulle önska mig 5000kw mindre per år. Klarar inverterpumpen att utnytta hålet bättre men utan att totalt frysa marken? Enda komfortproblemet jag har är att vid varmvatten produktion så sjunker ju elementvatten temperaturn och då jag och familjen ibland gillar att både bada och ducha vid samma tid ibland så kan det då bli kallt i huset. På IVT kan man inte ställa in att den alltid skall använda tillsats på tappvattnet och då kör den ju ibland längre än önskat varpå innetemperaturen hinner minska. Kan jag bota detta med en större volymförstorare/arbetstank? Fungerar detta bra även med en inverterpump?

Går gamla pumpen att sälja? (Det ryktas om att den har en Mitsubitshi kompressor av god kvalitet varför den skulle kunna användas några år till på ett mindre hus)

Hälsningar
MrK