0 medlemmar och 1 gäst tittar på detta ämne.
Kan väl aldrig spela någon roll om du blandar sprit från olika tillverkare?Det är inte glykol utan denaturerad alkohol i slangen.
Och skillnaden skulle vara?
1. Min nuvarande installation gjordes 1997-mina brineslangar går ända in till vpn, som är placerad i källaren- alltså ingen kopparledning inomhus, olagligt? Installatören nämde aldrig ngt om brandrisk? Vad GÄLLER?
2. Nuvarande markslinga är bara 300m och måste förlängas för att matcha en större vp. Tänkte placera en fördelningsbrunn en bit ifrån huset och koppla in ytterligare en slinga, men fick en smärre chock när jag räknat ihop kostnaden för kopplingar, kulventiler och flödesventiler. Vilken typ av kopplingar bör användas plast el mässing? Finns olika alternativ? (Nuvarande ansl.koppl. vid vp är av plast.)Måste kulventilerna vara av ngn särskild kvalitet?
Eftersom ämnet verkade lite hett och alla har en egen uppfattning om vad reglerna säger så skickade jag frågan till Räddningsverket. Och jag fick ett långt och mycket uttömmande svar på frågan./JohanMin fråga som jag ställdeCiteraI mitt hus har jag en bergvärmepump. Till den hör ett borrhål med en kollektor som består av en plastslang (PEM). Den del av kollektorn som går inomhus består av kopparrör och övergången mellan kopparrör och plastslang sker utanför huset i min installation. Den vätska som cirkulerar i slang och rör består till ca. 30% av KB-Etanol (andra namn kan vara Svedol, Thermol och Brinol) och resten vatten. Om jag läst rätt när det gäller klassning av vätskor så borde denna vätska hamna i klass 2a (jag kan ha fel ). Jag har sett en del installationer där man inte använder metallrör inomhus utan låter plastslangen gå hela vägen fram till värmepumpen. Nu till min fråga. Är det tillåtet att ha en rörförläggning inomhus (innehållande ovanstående vätska) som består av plastslang eller måste den förläggas i metallrör? Och här kommer svaret från RäddningsverketCiteraDet enkla svaret på din fråga är – nej, det är inte tillåtet.Det mer komplicerade svaret är som följer:Kyl- och värmeanläggningar av bland annat denna typ ska följa ”Svensk Kylnorm”. I denna ingår ett faktablad som handlar om köldbärarsystem och som huvudsakligen behandlar etanolbaserade köldbärare. Denna del skrevs 1990 när det fortfarande var ovanligt med bergvärme, men där sägs att ”rörledningar för köldbärarsystemet skall vara av metalliskt material (stål eller koppar)”. I praktiken har det länge varit klart att för t ex bergvärme är plast det lämpligaste materialet för den del av systemet som ligger under mark. Det har också accepterats av branschen och även av oss på Räddningsverket. Däremot gäller fortfarande – och så vitt vi kan se i dag även framgent – att rörledningar inomhus ska vara av metall och att övergången mellan materialen ska ske utomhus.I vår föreskrift om öppna cisterner och rörledningar m m för brandfarliga vätskor (SÄIFS 1997:9) nämns att ”anordningarna skall ha ett tillfredsställande skydd mot skada genom brand”. Detta exemplifieras i de allmänna råden på följande sätt:– att anordningen är tillverkad av obrännbart material,– att anordningen är täckt med minst 0,3 m obrännbart material,– certifierat utförande som ger motsvarande brandskydd,– brandteknisk avskillnad. Med utgångspunkt från detta är följaktligen inte plaströr inomhus godkänt om de inte har en rejäl brandisolering runt omkring (metallrör, typ hylsa ej tillräckligt) eller befinner sig i ett brandtekniskt avskilt utrymme. Med certifierat utförande avses rör som i speciella tester godkänts med anseende på brandmotstånd. Ingen PE-kvalitet skulle godkännas i en sådan test. PE-rör är det som normalt används i borrhålet. Jag vet inte om det är LDPE, MDPE eller HDPE som används men ingen av dessa bör oskyddat gå genom vägg eller inne i en byggnad.Koncentrationen av köldbäraretanol är ett litet bekymmer. Man försöker för det mesta använda koncentrationer på denna som gör att man hamnar inom klass 2b, dvs flampunkt över 30oC, för att undvika klassning av omgivande utrymmen. För att lyckas med detta får man ha knappt 29 viktsprocent eller 35 volymprocent etanol i lösningen. Eftersom temperaturen i omgivande utrymme inte får bli högre än 5 grader under flampunkten (ATEX-direktivet 1999/92/EG) så väljer man ofta en lägre etanolkoncentration för att vara på säkra sidan. Vanligen brukar det rör sig om 24 viktsprocent (29 volymprocent) som har en flampunkt på 33-34oC.Vi på Räddningsverket är medvetna om att många installationer gjorts och görs med plaströr inne i fastigheterna med ej brandisolerade genomföringar. Vi kan i nuläget inte göra så mycket annat än att hänvisa till de regler och normer som finns. Resten är upp till de lokala myndigheterna – i detta fall Byggnadsnämnden och Räddningsnämnden. För övrigt är en ny europeisk standard för kylanläggningar på gång, som kan påverka vad som sker i framtiden.
I mitt hus har jag en bergvärmepump. Till den hör ett borrhål med en kollektor som består av en plastslang (PEM). Den del av kollektorn som går inomhus består av kopparrör och övergången mellan kopparrör och plastslang sker utanför huset i min installation. Den vätska som cirkulerar i slang och rör består till ca. 30% av KB-Etanol (andra namn kan vara Svedol, Thermol och Brinol) och resten vatten. Om jag läst rätt när det gäller klassning av vätskor så borde denna vätska hamna i klass 2a (jag kan ha fel ). Jag har sett en del installationer där man inte använder metallrör inomhus utan låter plastslangen gå hela vägen fram till värmepumpen. Nu till min fråga. Är det tillåtet att ha en rörförläggning inomhus (innehållande ovanstående vätska) som består av plastslang eller måste den förläggas i metallrör?
Det enkla svaret på din fråga är – nej, det är inte tillåtet.Det mer komplicerade svaret är som följer:Kyl- och värmeanläggningar av bland annat denna typ ska följa ”Svensk Kylnorm”. I denna ingår ett faktablad som handlar om köldbärarsystem och som huvudsakligen behandlar etanolbaserade köldbärare. Denna del skrevs 1990 när det fortfarande var ovanligt med bergvärme, men där sägs att ”rörledningar för köldbärarsystemet skall vara av metalliskt material (stål eller koppar)”. I praktiken har det länge varit klart att för t ex bergvärme är plast det lämpligaste materialet för den del av systemet som ligger under mark. Det har också accepterats av branschen och även av oss på Räddningsverket. Däremot gäller fortfarande – och så vitt vi kan se i dag även framgent – att rörledningar inomhus ska vara av metall och att övergången mellan materialen ska ske utomhus.I vår föreskrift om öppna cisterner och rörledningar m m för brandfarliga vätskor (SÄIFS 1997:9) nämns att ”anordningarna skall ha ett tillfredsställande skydd mot skada genom brand”. Detta exemplifieras i de allmänna råden på följande sätt:– att anordningen är tillverkad av obrännbart material,– att anordningen är täckt med minst 0,3 m obrännbart material,– certifierat utförande som ger motsvarande brandskydd,– brandteknisk avskillnad. Med utgångspunkt från detta är följaktligen inte plaströr inomhus godkänt om de inte har en rejäl brandisolering runt omkring (metallrör, typ hylsa ej tillräckligt) eller befinner sig i ett brandtekniskt avskilt utrymme. Med certifierat utförande avses rör som i speciella tester godkänts med anseende på brandmotstånd. Ingen PE-kvalitet skulle godkännas i en sådan test. PE-rör är det som normalt används i borrhålet. Jag vet inte om det är LDPE, MDPE eller HDPE som används men ingen av dessa bör oskyddat gå genom vägg eller inne i en byggnad.Koncentrationen av köldbäraretanol är ett litet bekymmer. Man försöker för det mesta använda koncentrationer på denna som gör att man hamnar inom klass 2b, dvs flampunkt över 30oC, för att undvika klassning av omgivande utrymmen. För att lyckas med detta får man ha knappt 29 viktsprocent eller 35 volymprocent etanol i lösningen. Eftersom temperaturen i omgivande utrymme inte får bli högre än 5 grader under flampunkten (ATEX-direktivet 1999/92/EG) så väljer man ofta en lägre etanolkoncentration för att vara på säkra sidan. Vanligen brukar det rör sig om 24 viktsprocent (29 volymprocent) som har en flampunkt på 33-34oC.Vi på Räddningsverket är medvetna om att många installationer gjorts och görs med plaströr inne i fastigheterna med ej brandisolerade genomföringar. Vi kan i nuläget inte göra så mycket annat än att hänvisa till de regler och normer som finns. Resten är upp till de lokala myndigheterna – i detta fall Byggnadsnämnden och Räddningsnämnden. För övrigt är en ny europeisk standard för kylanläggningar på gång, som kan påverka vad som sker i framtiden.
gäster: 308
dolda: 0
användare: 9
