Ämne: För många starter ?

[RLA]

Till att börja med: Tack det var förståligt (nästan)

Några frågor
1. varför 66.667%?

2. Är det alltid 66,667% som tas av P och läggs på / dras av? eller är det 66,667% av den faktiska avvikelsen?

2. exemplet sa 2 grader (P 0,5)= 1,33 grad, läggs detta på i "klump" efter 30 min eller sker det linjärt från första minuten, typ 0,044 grad/minut?

[admin]

1. Har att göra med cosfi eller nåt likande, jag är ingen stor matematiker. men det är så i en standard PI-regulator. (det man inte förstår får man lämna :-[)

2. 66.66667 av den faktiska avikelsen vid varje mätvärde, hur ofta som den beräknas beror på uppdateringsintervallet i regulatorn, oftast msek.

3. Det sker flytande, I-tidens påverkan avtar alltså i takt med att bör/är-värdesavvikelsen minskar (om den gör det)
Trots det så fortsätter I-tden att plussa på underskottet så länge ärvärdet ligger under börvärdet. I mitt exempel skulle alltså steg två gå in till sist även om bör/ärv-värdesavvikelsen bara var -0.5 grader. Detta förutsatt att det är det under tillräckligt lång tid.

Detta är ju även precis vad man vill, IVT t.ex har en ren P-regulator, det kan i princip under vissa förhållanden innebära att värmepumpen under väldigt lång tid kan ge lite för lite eller lite för mycket energi till huset - med låg eller hög inomhustemp som följd.

Det undviker man med en PI-regulator.

Därför - stäng inte av I-funktionen, vill du ha längre gångtider än I=60 kan ge är det bättre att minska P.

/Rickard

[Sarastro]

Tack Rickaart.
Som nybliven ägare av en ES3 dator är jag mycket tacksam för Dina utläggningar - ES3 manualen är tämligen luddig. Tacksam även  för att forumet finns.

(Jag vill inte än skälla för mycket på Miljö-konsult som säler ES3. Detta för att Måns på Varminitek nämnde att flera köpare inte ids läsa ens den lilla manualen)

Under tiden har jag följt RLA:s förslag att höja  börvärden kurvan en grad
Således testar jag att köra med
I=58 min
P= 0.3
Börvärdeskurva härledd ur framledningstempen för den utslänga oljeinstalllationen,  f.n. ökad med en grad
Vid sådär +6 grader resulterar detta i en cykeltid oå 65 minuter utan att radiatorna blir komplett kalla
Sen får vi se vad som händer vid -4 då kompressor 2 förväntas hjälpa till.

Ett tips till alla som har hus med icke-gammaldags vattenradiatorsysstem: Disskuera  med offertgivaren den  eventuella vinsten med och kostnaden för en liten ackumulator.

 

[Johan]

Tusen tack Rikard
Äntligen en förklaring av PI-reglering som man förstår.
När jag installerat min extra blandningstank och en logger skall jag se om det inte finns en del att göra.

[Johan]

RLA:
Med risk för att blir helt snurrig kan jag ändå inte låta bli att fundera över PID-reglering.
Som du säger finns detta i ES3, men det används inte. Vet du varför?
Att det ökar komplexiteten kan man ju lätt förstå, men vad skulle man vinna på att använda PID?

Vad jag kommit fram till så här långt är att handlar det om att införa en term som är proportionell mot reglerfelets derivata. Detta skall om jag förstår det hela dämpa de svängningar som man normalt får vid PI reglering. Vad detta betyder i praktiken har jag inte en susning om.
Rikard: Har du kläm även på detta?

[RLA]

Rickard, eller nÃ¥gon annan, hjälp, please!   PID

I ES3:an finns i den gömda menyn tydligen möjligheter att starta PID-reglering, vad den gör eller varför och hur måste någon reglerguru här på forumet informera om, jag har inte en aning och undrar om det verkligen behövs.

[Johan]

Hej jag sökte på nätet och hittde följande länk som handlar om PID.
Den är på engelska men är inte speciellt svår att förstå. En del bra exempel och grafer som förtydligar P, I och D och hur de hänger samman.
http://www.htservices.com/Applications/Process/PID2.htm
Vad detta sedan betyder för hur vi skall hantera vÃ¥ra ES3'or det vete sjutton  

[Arne]

Det var ganska många år sedan jag läste reglerteknik mao reserverar jag mig för fel
Hur som helst så har jag för mig att med D, derivering inkopplad så minskas felet i regleringen. Är/bör avvikelsen blir mindre. Detta vill vi inte åstadkomma eftersom det leder till fler start/stopp på kompressorn.
PI reglering är nog det optimala för värmepumpsapplikationer.

[Johan]

Arne:
LÃ¥ter som ett rimligt antagande tycker jag.

[admin]

PID-reglering används mest i tröga regleringar, t.ex. stora ugnar på järnverk.

Där har man en känd tröghet som måste övervinnas för att man skall få ett synligt resultat på ärvärdet inom rimlig tid.

I en värmepumpsapplikation skulle det innebära att båda kompressorerna och eltillskottet skulle gå till vid en hastig om än liten regleravvikelse uppstod.

De går till en kort stund och fasas sedan ut, regulatorn väntar (I-tiden) på resultatet av D-verkan.

Om regulatorn är ordentligt optimerad skall är och börvärde åter ligga på rätt värden.

Men som tidgare sagts är detta inget som eftersträvas i värmepumpsfallet.

Husets värmetröghet är här en fördel ur regleringssynpunkt och skall utnyttjas - inte motarbetas av PID-reglering.

D-regulatorn är dock mer svårförklarad än PI.

Man kanske skulle sammanfatta det så här, om tempen i huset sjunker 1 grad så "vet" PID-regulatorn (eller den som parametrerat regulatorn) att det krävs t.ex. 13 kWh för att höja tempen 1 grad. D-funktionen ser till så att denna effekt tillförs så fort som möjligt - ger järnet en kort stund och drar sen ner effekten och avvaktar resultatet...

Bevisar att ES3 används till annat än att styra värmepumpar, t.ex. elvärmepaket i luftburen ventilation av större modell där stora effekttillskott kan behövas t.ex. vid uppstart av aggregat vid kall väderlek...