Ämne: Provtryckning med tryckluft

[Flinta]

Min erfarenhet av att försöka få vakumkopplingar riktigt tätt är att skippa teflon-gängtejpen och istället köra med gängtätning typ loctite 561, 577 eller 567.

Vet ej om det är teflongängtejp eller ej som jag har. Tror jag har något ganska standard, helt vanlig vit gängtejp. Men vad menar du med "vakuumkoppling"? Jag trycktestar KB-slinga och där sitter ej några vakuumkopplingar. Eller menar du bara allmänt?

Har förresten fyllt på med brine nu och rundpumpat i några timmar sammanlagt, så nog skall där vara luftfritt. Rundpumpade under 3 bars tryck och det var ett redigt ös, ett rejält flöde.
Tog ca. 10 timmar för trycket att stabilisera sig helt, men nu verkar det ligga väldigt stabilt på ca. 2,3 eller 2,4 bar (har ej exakt siffra i minnet). Så nu får det stå så i några dagar medan jag gör övrig installation så ser man ju om det är tätt eller ej. Och nu när vätskan ej körs runt så bör ju också tempen, och därmed även trycket, ligga ganska konstant tycker jag.

[xxargs]

Allmän iakttagelse men läckor är väldigt synligt om man mäter vakum på högre nivå med absolutvakumetrar som går under mBar - det verkar som att när man drar ihop så dels skärs teflonet sönder i samband med gängningen men också att det består av många lager och dessa verkar inte flyta ihop till en homogen massa utan lagren består även om teflontejpen masseras i samband med gängningen och det kan läcka luft sakta den vägen...

Med andra ord om det anses läcka eller inte handlar om graden på läckor - att köra med lin mm. innebär kanske att det är vattentätt i avseende att det inte finns synligt vatten på rörskarven (och linet sväller och tätar om det skulle börja tränga igenom) - men skulle man mäta mängden vatteånga som skarven avger per år så skulle det nog inte anses vara tätt.

I kylindustrin så är det krav på max 3 gram/år som högsta godkända läcktakt i en skav - det motsvarar ca 1.5 lite köldmediegas vid atmosfärstryck per år och skall man ha så tätt så fungerar varken lintätning eller skarvar med teflontejp - där handlar det om till största delen metall mot metall med konaslutning och ytterst tunn lager med olja om det skulle finnas porer och spår i tätytorna.

Pratar man om högre vakum sÃ¥ är 3 gram/Ã¥r en stor läcka  det motsvarar 4 kryddmÃ¥tt gas per dag och det skulle höja trycket med 4 mBar per dygn i en 1-liters vakumbehÃ¥llare som man kanske skall vilja behÃ¥lla sitt vakum under lÃ¥ng tid - skall man ha högvakum sÃ¥ är det svÃ¥rt att fÃ¥ sÃ¥dan högvakum med en sÃ¥ 'stor' läcka som är det högsta acceptabla läckan i kylindustrin och man kulle behöva turbopumpar som suger flera hundra liter i sekunden för att kanske komma ned till 1e-5 mBar - dom riktiga högvakumlaboratorie kör med 1e-12 mBar och i sällsynta fall även 1e-14 mBar (0.00000000000001 mBar - vilket kan ta flera Ã¥r att uppnÃ¥...) och i dessa kammare skulle en myggfjärt fÃ¥ mätarnÃ¥larna att kröka sig i ändlägena...   
   

Som sagt läcka är en relativ sak...

[Flinta]

Mycket intressant läsning! Net mitt system klarar nog inte de hårdaste kraven nej

Jag förmodar att det på rymdfarkost och rymdstationer skall vara 100% tätt och att där inte får vara någon läcka alls? Allt skall väl vara helsvetsat osv... Har sett sådana svetsskarvar och de är EXTREMT exakta. Helt otroliga svetsskarvar. De är väl starkare än det som svetsas ihop...

[xxargs]

Stora rymdfarkoster har stora volymer invändigt och reservtuber att ta gas/luft ur om lite av detta skulle pysa ut, så om det skulle försvinna något gram eller mer per år skulle knappt märkas.

Radiorör i glas eller metall (tex. magnetronen för mikrovÃ¥gsugnen - om nu nÃ¥gon trodde radiorör var dött och begraven som teknik)  är nÃ¥got helt annat - volymen är mycket liten och man skall ha högvakum i omrÃ¥det 1e-7 - 1e-10 mBar omrÃ¥det i kanske 20-30 Ã¥r och längre utan att det har läckt in, En annan sak man kanske inte tänker pÃ¥ är vanlig termos i glas eller plÃ¥t med vakumnivÃ¥er i omrÃ¥det 1e-5 mBar som skall hÃ¥llas i mÃ¥nga Ã¥r - samma sak med vakum-solpanelrör  dÃ¥ när trycket gÃ¥r under 1e-4 mBar (0.0001 mBar)  sÃ¥ börja det leda över värmen via gasmolekyler som studsar mellan ytorna med olika temperatur.

Där behöver det inte läcka in ens en nanogram med luft per år för att hela verkan skall vara spolierad på ganska kort tid.