Tack för ett informativt svar.

Grejen är den att när vi började renovera så gjordes det utifrån befintliga prylar altenativt begagnade prylar så det blev ju som det blev. Och iofs så har det funkat men det kan knappast räknas som ett bra system.

Vi köpte huset av min farmor och då var det stora gjujärnsradiatorer i hela huset som värmdes via en liten kökspanna (skitpanna då den tar ved som är max 20 cm lång).

Vi skulle egentligen bara fixa till köket och tapetsera om invändigt men när vi började riva och dona så eskalerade det en aning så det blev golvvärme på hela nedervåningen (ca 100 m2) och då kopplade vi pannan till en begagnad acktank (390/110 l) som jag köpte för 1000:- (en albin från 1987). Pannan kunde vi inte byta till större för det får inte plats så vi testade att köra så. Det funkade väl hyffsat men pannans kapacitet var/är fö låg för hela systemet.

Det funkade väl hjälpligt under en par år tills vi skulle få barn för då kände vi att vi ville ha varmt på morgonen också och inte bara på kvällen. Så i samband men en utbyggnad av hallen så köpte jag en begagnad IVT värmepump (enbart värmepump utan styrning etc) som jag dockade på paralellt med pannan och via 2 st 3-vags kulventiler så kan jag välja vilken jag vill köra. På senare tid så har jag sett att det funkar att köra båda systemen paralellt utan problem. Det har faktiskt funkat ganska bra men det ligger ju på gränsen just med avseende på varmvattenproduktion när det är kallare ute än i -15 grader. Sen räcker inte 110 liter varmvatten till ett hushåll på 5 pers så länge tyvärr for normalt sett så blir det inte varmare än 45 grader. Hjälper jag till med pannan kommer jag väl upp i 70 grader om man inte glömmer att lägga i pannan en gång i timmen minst.

Till acktanken är det kopplat 4 golvvärmeslingor via en virsbo golvvärmefördelare. Det är aven inkopplat 4 mindre radiatorer parallellt med dessa slingor. Sen är det även kopplat en mindre slinga parallellt med värmepumpen i det utrymmet den står i som stryps via kulventiler. Det funkar men hade kunnat vara bättre.

Nu var väl tanken att vi ska göra ett mer fungerande system som sköter sig självt mer eller mindre.

Jag saknar sådan här funktion "stjärnmärka" eller "Gillar" som vissa forum har. I så fall hade jag använt den på labolds inlägg, om jag då utgår från att det han säger är sant

Sant är det nog. Som jag skrev i inlägget så finns det ju tusen grejer till att skriva om acktankar, typ laddpumpar och om vilka nivåer man laddar och tar ut vatten igenom och så vidare, men jag försökte att skriva ett något förenklat inlägg så TS skulle förstå principskillnaden mellan de benämningar som används på forat för tankar med olika funktionalitet. Och av din kommentar att döma låter det ju som det blev ett helt OK inlägg, tackar för berömmet.

Vad är en volymtank? Vad gör den? Är det för att öka mängden tappvarmvatten eller är det för värmesystemet? Kan man skippa VV-beredare?

Ingen blir gladare än jag om acktanken försvinner (kanske min sambo) för den tar en massa plats.

Tips på lämplig värmepump...

En tank är en tank är en tank... Kan man säga...

Beroende på viket behov man har kopplar man på olika sätt.

En volymtank (vanligen cirka 100 L) har som syfte att öka vattenvolymen i värmebärarkretsen (golvvärme/raddar). Den kopplas "tvårörs", alltså ett rör in och ett rör ut och kan alltså ses som en förtjockning på röret. Ofta kopplas den mellan värmepumpen och första radiatorn för att även få antiknäpp-funktion, dvs att temperaturförändringar utjämnas i tanken innan vattnet kommer ut till raddarna. Volymtank kräver ingen extern vb-cirkpump.

En arbetstank (vanligen cirka 100 L) har som syfte att separera flödet över värmepumpen och flödet över raddar/golvvärme. VP-n vill helst jobba med en temperaturdiff (skillnad in/ut) på 7-9 grader. Många golvvärmesystem och vissa radiatorsystem (ffa enrörsradiatorkrets) kräver en mindre diff, dvs ett högre flöde, för att ge en bra värmekomfort. Med en 4-rörs arbetstank kan vp ha sin egen krets in i tanken (vp till tanktopp, tankbotten till vpretur) där flödet bestäms av vps interna vb-cirkpump. Rad/golvvärmesystemet är en egen krets (från tanktopp till raddar, från raddar tillbaka till tankbotten) som då alltså behöver en extern vb-cirkpump. Sen finns det andra varianter av koppling men de går jag inte in på här. Givetvis ökar en arbetstank också den arbetade volymen i systemet, hur stor denna ökning blir beror på relationen mellan flödena i de två kretsarna. Beroende på hur toppkopplingarna i tanken är utformade ger även arbetstanken antiknäpp-funktion.

En ackumulatortank (vanligen 500-1000 L) har som syfte att lagra värmeenergi för senare bruk och att tillåta olika delar av värme- och varmvattensystemet att arbeta med för dem optimala temperaturer. Vanligaste applikationen är väl då man har vedpanna, då tuttar man på en brasa som under en kort tid ger mycket mer energi än vad huset behöver just då. Värmen lagras i vattnet i acktanken och kan sedan portioneras ut under en längre tid. Kopplingen mot värmekällan och rad/golvvärme-krets är ofta i princip likadan som i arbetstanken (4-rörs med extern vb-cirkpump alltså), förutom det att man ofta på kretsen mot raddar/golvvärme har en shuntventil som blandar hett vatten från tanken med returvatten från raddarna så att framledningstemperaturen till raddarna blir den som för tillfället behövs i huset. Flödet i kretsarna är mycket mindre i relation till tankvolymen jfr med arbetstanken, vilket kommer göra så att det blir temperaturskiktning i tanken. Det utnyttjar man till att man ofta i toppen av acktanken (varmast) skapar varmvatten genom en inbyggd vv-slinga eller en inbyggd vv-tank. I botten av tanken (svalt) kan man ha en solslinga, alltså en sluten krets där vatten cirkuleras till solpaneler på taket. Värmeenergi kan ju bara överföras från en varmare till en kallare plats, så om du ska överföra solvärme till värmesystemet bör det ske i botten av tanken. Moderna värmepumpar brukar inte köras mot acktank eftersom vp inte får lika bra COP när den producerar högtempererat vatten, utan helst ska arbeta med den temperatur som huset för tillfället behöver för att hållas varmt.

Tja, det var väl lite förenklat, inte minst om acktank där det finns hur mycket som helst att säga. Det viktiga är att tänka att det är syftet med tanken och hur den är kopplad som ger den dess benämning. En och samma tank (en isolerad metallcylinder med hål här och där) kan alltså användas som volymtank, arbetstank eller acktank beroende på hur den kopplas och hur man styr flödena i den. Det viktiga är vilket behov du har. Volymtank och arbetstank har alltså inget som helst med tappvarmvatten att göra, medan som sagt många har vv-produktion i acktanken.

För förslag om lämplig vp får du återkomma med mer info om huset, förbrukning, radsystem, framledningstemperatur vid svinkyla mm.

Det förstås men mitt svar hängde sas ihop med mitt förra.

Ack ska du inte ha, men kanske kan du koppla om den som tvårörs volymtank.

Om din vp var riktigt billig, hade jag nog valt att tacka den för billig tjänst och köpa en ny VP som klarar hela huset. Tror du blir mer nöjd med det istället för att fortsätta sy lapptäcke. Kör med den nya och se vad du får för KB-in, i värsta fall får du väl lägga ner en slinga till. Sen skulle jag komplettera med ett par raddar till i övervåningen så du kan köra med samma framledningstemp där, och tillbyggnaden dimensionerar du från början för samma framledning. Och så sätter du en vanlig braskamin i vardagsrummet för myset tomte::

Radiatorer på övervåningen behöver inte vara dumt om man bara tänker på att dimensionera radiatorerna därefter. Det behövs mindre värme på en övervåning och golvet är ju varmt ändå.

Effektuttaget från jordvärmeslingor brukar vara 10-15 W/meter men det beror på jordmån och var i landet huset ligger hur mycket man bör ta ut. 6 kW borde det inte vara några problem att ta ut och det borde ge 9 kW ut från pumpen.