Värmepumpsforum allt om värmepump och värmepumpar
VärmepumpsForum Allmänt => Värmepumpar och installationsfrågor. => Värmepumpar - Mark/Berg och Sjövärmepumpar. => Ämnet startat av: i skrivet 08 oktober 2010, 02:04:18
-
Hej!
Håller på och funderar över vilken värmepumpstyp jag ska välja. En seriös bekant säger att berg eller jordvärme har den nackdelen att allteftersom blir värmekällan (borrhål eller jordlagret) nedkylt/permafrostat och efter kanske fem år får man inte nämnvärt med värme längre.
Kommentarer ? Sc:,h
-
Du kan glömma vad din bekannt säger. Ett bergvärmehål håller hur länge som helst, men det är sant att temperaturen sjunker lite grand under det första året och möjligtvis lite gradvis efteråt, men det är knappt mätbart.
Värmen som finns lagrad i berget är flera 100.000 år gammal och det värms fortfarande upp utav solen och av tillströmmande grundvatten som ju kommer ovanifrån av regnet.
Har man däremot en för dåligt dimensionerad jordvärme eller bergvärmehål, så kommer jorden eller hålet att frysa till is - det är därför viktigt att dimensionera längder och djup riktigt.
-
Kan tillägga att i fallet jordvärme så talar vi SOLVÄRME, alla jordvärmanläggningar återladdas till fullo under sommaren (om man inte har extremt energiuttag även sommartid)
-
Min pump har varit i drift snart 8 år. Under den tiden har den tagit ut mer än 130 000 kWh värme från borrhålet vars temperatur har sjunkit några tiondels grader. Vet inte varifrån skrönan om att värmen tar slut kommer. En av mina grannar har hävdat samma sak.
-
Jag skulle tro att denna typ av misinformation kommer från anläggningar med våldsamt underdimensionerade kollektorer.
Jag har kört min anläggning i ca 6 år nu, och har nog plockat ca 150000 kWh ur hålet, och ser ingen signifikant försämring. Klarar plusgrader in hela året. Hade +0,2 ° in som lägst i vintras.
-
Hej!
Håller på och funderar över vilken värmepumpstyp jag ska välja. En seriös bekant säger att berg eller jordvärme har den nackdelen att allteftersom blir värmekällan (borrhål eller jordlagret) nedkylt/permafrostat och efter kanske fem år får man inte nämnvärt med värme längre.
Kommentarer ? Sc:,h
Ja, det trodde vi andra också, på 80-talet. :)
-
Hej!
Håller på och funderar över vilken värmepumpstyp jag ska välja. En seriös bekant säger att berg eller jordvärme har den nackdelen att allteftersom blir värmekällan (borrhål eller jordlagret) nedkylt/permafrostat och efter kanske fem år får man inte nämnvärt med värme längre.
Kommentarer ? Sc:,h
Inte särskild seriöst då skulle jag och tusentals andra stå här utan värme nu.
-
Det ni säger är detsamma som jag har förstått det. Min bekant är seriös på det sättet att han dels inte är dum, dels är engagerad i faktaområdet. Jag misstänker att han fått sin uppfattning från erfarenheter med underdimensionerade anläggningar. Han anser att den ekonomiskt bästa värmepumpen är en luft/vatten (och att man kör "spetsvärme" när det är som kallast under vintern, i det här fallet olja).
Själv är jag skeptisk eftersom jag misstänker att installationskostnaden för en luft/vatten-vp inte blir särskilt mycket mindre än en jordvärme-vp med tanke på att jag har 430 kvm att värma.
Men jag har inte kollat priset på de största av CTC:s luft/vatten-vp (han rekommenderar CTC).
PS/ Är resonemangen något annorlunda om man avser jordvärme ? Läget är i Heby-trakten (eller typ: i höjd med Uppsala mot Fagersta-hållet). /DS
-
Nu har jag själv CTC som jag tror jag är nöjd med men om din bekant har så fel angående bergvärme så kanske du själv ska sätta dig in i om det är en CTC eller kanske något annat märke du kommer att trivas bäst med både vad gäller användning och inbesparing.
En anläggning i din storlek är ju inte gratis så att kolla runt lite kan nog betala sig. Tar man sen i beaktande att du ska värma 430 m2 så kan du nog inte göra det med el om du har ett vanligt hushållsabonnemang med 6mm2 inkommande serviskabel då den kan sökras max 25A.
-
Det ni säger är detsamma som jag har förstått det. Min bekant är seriös på det sättet att han dels inte är dum, dels är engagerad i faktaområdet. Jag misstänker att han fått sin uppfattning från erfarenheter med underdimensionerade anläggningar. Han anser att den ekonomiskt bästa värmepumpen är en luft/vatten (och att man kör "spetsvärme" när det är som kallast under vintern, i det här fallet olja).
Själv är jag skeptisk eftersom jag misstänker att installationskostnaden för en luft/vatten-vp inte blir särskilt mycket mindre än en jordvärme-vp med tanke på att jag har 430 kvm att värma.
Men jag har inte kollat priset på de största av CTC:s luft/vatten-vp (han rekommenderar CTC).
PS/ Är resonemangen något annorlunda om man avser jordvärme ? Läget är i Heby-trakten (eller typ: i höjd med Uppsala mot Fagersta-hållet). /DS
Vad som är ekonomiskt bästa lösning beror på var man bor och om alternativet till luft/vatten är jordvärme eller bergvärme. Är det möjligt att lägga en markslinga kostar det alternativet ofta inte så mycket mer än luft/vatten.
En sak som de många inte tänker på är att luft/vatten kan (inte säkert att det behöver bli så) kräva kraftigare huvudsäkring vilket i så fall betyder ca 1000 kr/år högre kostnad. Nu är det inte aktuellet i det här fallet när oljan står för spetsvärmen men blir det sotning och besiktning av oljetank i stället.
Passar tomten för det är jordvärme och skrotning av oljepannan ett mycket starkt alternativ.
-
PS/ Är resonemangen något annorlunda om man avser jordvärme ? Läget är i Heby-trakten (eller typ: i höjd med Uppsala mot Fagersta-hållet). /DS
Har haft jordvärme sedan 1983 dock bytt pump men slingan är densamma. Funkar alldeles ypperligt. Ingen försämring där. Skulle kunna tänka mig att en ny istid får den att sluta fungera.
-
PS/ Är resonemangen något annorlunda om man avser jordvärme ? Läget är i Heby-trakten (eller typ: i höjd med Uppsala mot Fagersta-hållet). /DS
Har haft jordvärme sedan 1983 dock bytt pump men slingan är densamma. Funkar alldeles ypperligt. Ingen försämring där. Skulle kunna tänka mig att en ny istid får den att sluta fungera.
Ja, det är den där istiden som oroar mig! :( 8)
-
Hej!
Du behöver inte oroa dig för att värmen tar slut. I mitt hus har bervärmeanläggningen fungerat utmärkt i 25 år. För två år sedan byttes den gamla vämepumpen (IVT 2000, 14 KW) mot en ny IVT-pump. Inför det bytet mättes också enregibunnens (165 meter) kapacitet. Det visade sig då att ingående köldbärartemperatur låg kring +1,5 grader vid högbelastning i februari 2008, alltså efter 22 års kontinuerlig drift. Den nya värmepumpen krävde en kompletterande energibrunn på 80 meter. Värdena från hela anläggningen, inklusive det gamla borrhålet, är fortfarande utmärkta och alltsammans fungerar utöver förväntan. Tänk också på att en energibrunn i berg hela tiden genomflödas av grundvatten. Det är det som tillför mycket av den nya energi du år efter år kommer att kunna pumpa in i ditt hus. :)
-
Hej!
För två år sedan byttes den gamla vämepumpen (IVT 2000, 14 KW) mot en ny IVT-pump.
Vad blev skillnaden i elförbrukning efter bytet?
-
Målarn Skrev: "Vad blev skillnaden i elförbrukning efter bytet?"
Huset har ett beräknat energibehov om totalt ca 45 000 - 50 000 kWh per år. Med gamla värmepumpen låg förbrukningen kring 24 000 kWh per år. Med den nya IVT C11 från 2008 är förbrukningen ca 15 000 kWh per år. Notera då att denna siffra påverkas av den senaste kalla vintern. Alla värden är inklusive hushållsel.
-
Målarn Skrev: "Vad blev skillnaden i elförbrukning efter bytet?"
Huset har ett beräknat energibehov om totalt ca 45 000 - 50 000 kWh per år. Med gamla värmepumpen låg förbrukningen kring 24 000 kWh per år. Med den nya IVT C11 från 2008 är förbrukningen ca 15 000 kWh per år. Notera då att denna siffra påverkas av den senaste kalla vintern. Alla värden är inklusive hushållsel.
Med 5 MWh/år hushållsel och ett värmebehov på 47 MWh/år blir års-COP för gamla pumpen ungefär 47/19 = 2,5. Nya pumpen med samma hushållsel ger COP 47/10 = 4,7
2,5 för gamla pumpen låter rimligt men 4,7 för nya, det låter lite för bra för att vara sant. Är 15000 kWh för ett helt år, är hushållselen lägre än 5000 kWh/år eller är det något annat som påverkar förbrukningen?