Här finns lite bra info.
http://www.vvsforetagen.se/download/3411/Legionella%2006.pdf

Kopeierat från Boverket om legionella:

Legionellabakterier - förekomst, tillväxt och avdödning
Legionellabakterier finns naturligt i små mängder i vattendrag, sjöar och mark. Bakterien är vilande, det vill säga förökar sig inte, vid temperaturer under ca 20 °C. Bakterierna förökar sig mellan ca 20°C -och 45 °C, framförallt mellan 35 °C - 40 °C. Avdödning av bakterier sker vid högre temperaturer.
 
I dricksvatten och varmvatten finns tillräckligt med näringsämnen för att bakterien ska kunna växa till. Förutom näring och temperatur är tiden en viktig faktor när det gäller tillväxten av legionellabakterier. Tiden är också viktig när det gäller möjligheten att ta död på bakterierna. Som exempel kan nämnas att om temperaturen i varmvatteninstallationen är 50 °C tar det mellan 5 och 10 timmar att ta död på 90 procent av bakterierna. Vid en varmvattentemperatur på 60 °C är motsvarande tid mindre än 10 minuter och vid temperatur på 70 °C dör 90 procent på mindre än 10 sekunder.
 
Spridning av legionellabakterier
Legionellabakterierna är så små att de kan följa med i vattendimma (aerosol). Vattendimma uppstår överallt där vattenstrålar slås sönder, till exempel vid duschning, i evaporativa luftkylare, i bubbelbad med mera. För att man ska bli sjuk krävs dock att bakterien ska komma ner i lungorna. Att dricka vattnet anses inte farligt.
 
Exempel på tappvatteninstallationer i bostadshus där legionellabakterier kan växa:
I beredare där inte hela vattenvolymen kan värmas upp till temperaturer över 50 °C, till exempel beredare där värmestavar eller sköldar inte värmer bottenvattnet.


I beredare där avlagringar (rost, smuts med mera) finns på bottnen och beredarna inte är möjliga att rengöra.


I ledningsdelar där vattnet blir stillastående, till exempel kopplingsledningar som används sällan, avsättningar för tillkommande ledningar eller avstängda ledningar.


På eller i material som möjliggör tillväxt av bakterier, till exempel vissa organiska material.

//Ronnie

Bor man i områden med hårt vatten bör man undvika slingberedare.
Min slingberedare i värmepannan, EXO,  är ifrån 1970. Fungerar utmärkt.

Thermia har med sina TWS gått över till slingberedare, Stiebel eltron har det, och CTC

Varmitek kör likaledes med slingberedare.  Finns ick i variant med extralinga för värmning av VV via solvärmt vatten

Alvatek anser att varmvattnet ska förvärmas av readiatorslingan och att varmvattnets temperatur bör lyftas med elpatron. Påstås ge få starter och en någorlunda hygglig årsmedelverkningsgrad (Denna blir dock lägre än VV via konventionell VP utan elpatrondrift för VV)

Citat från: Plumber skrivet 16 juni 2005, 18:41:51

Slingberedare funkar skitbra med vedpannor eller solpaneler,men det e allt.

Förklara dig  har sling beredare någon nackdel?

Nå Plumber, nu har du ju fått några dar på dej att fundera igenom en vettig förklaring. Blir det nåt?

 Jag och förmodligen rätt många andra av forumets läsare, väntar spänt på vilka negativa erfarenheter du har av slingberedare. Din kategoriska formulering antyder att du har egen erfarenhet av någon misslyckad slingberedare kopplad mot VP. Dela med dej i sann värmepumpsforumanda av dina erfarenheter.

Eftersom jag själv kört i 8 år med slingberedare mot VP och är jättenöjd, tar jag inte ditt påstående bokstavligt. Ser det mer som ett belägg för att det kan gå fel även med slingberedare. Är beredaren konstruerad för körning just mot vedpanna eller solpaneler då går det obligatoriskt fel, om den kopplas till VP.

/Knut.

Slingberedare funkar skitbra med vedpannor eller solpaneler,men det e allt.

Det enda jag tycker du missar i ditt resonemang är att temperaturen inte behöver vara konstant hög för att eliminera legionellarisken. De flesta system verkar ha en funktion för att med visst tidsintervall höja temperaturen just för att döda legionellabakterierna.

Exempel
Om man ställer in denna höjning till en gång var tredje vecka och höjer från 50-65°C i en beredare på 240 liter så går det åt ca 4.2 kwh att åstadkomma detta. Detta blir i runda slängar 72 kwh per år vilket är helt försumbart.

Cicero.

Kan så vara, men t.ex. i Nibes värmepumpar kan man inte själv styra vilken vv-temp man vill att den skall stoppa vid, den går alltid till driftspressostatens brytgräns, ca 55 grader, och var 14:e dag toppas den upp med el. (om man har detta invalt)

Mina synpunkter på att man skulle köra tappvarmvattnet kallare är att jag redan med 55 graders tappvv-temp tycker att det är för kallt. Jag skulle nog inte sänka från 55 till 50 även om jag kunde.

Med hjälp av sonen har jag hela detta eminenta forum uppspolat i min dator. Är glad över att ha ett alldeles eget ex. av denna stora kunskapsbank. Att ta del av allt detta material uppkopplad över modem är närmast ogörligt. Kan tänka mej att det är rejält betungande, även för de som har förmånen att sitta framför en stationär dator som är fetbanduppkopplad.

Tack Rickard för att du valt ett forumupplägg som är hanterligt att spola ner via modem. Med portabeldatorn i knäet kan jag se på TV och dessemellan lätt stoppa in lite off line läsning, i forumets ”stora arkiv” när TV-programmen inte känns angelägna. Det blir liksom lite hanterligare doser av ”godsakerna” på det sättet.

Nog har jag konstaterat att det finns inlägg i forumet som visar att jag inte är ensam om att ha upptäckt slingberedarens fördelar. Men inläggen känns på något sorgligt sätt, som bara någon enstaka ropande röst i öknen. Tycker att ämnet förtjänar att lyftas fram några snäpp och fördjupas.

Så länge vi konsumenter inte visar intresse för annat än den COP som gäller för värmningen av själva huset, lär inte VP-tillverkarnas nattsömn störas, även om de skickat med en värsting till VVB inmonterad innanför skalet. Visst, kostnaden för husets uppvärmning är och förblir den ojämförligt största posten, men kostnaden för att värma vatten (som sedan spolas ut i avloppet och därmed inte kommer huset till del) kommer nog för flertalet av oss som god tvåa.

En förrådsberedare är alltid en förrådsberedare så länge en stor andel av värmemagasinet består av redan värmt konsumtionsvatten. Det gäller oavsett om beredaren består av en mindre burk, monterad inne i en större burk, eller om värmningen sker via en kamflänsslinga. Den måste då legionellasäkras genom att köras med den högsta möjliga temp som VP-n över huvud taget klarar, trots att detta är mycket ogynnsamt.

En rätt viktig skillnad mellan en slingberedare och en förrådsberedare värmd med slinga är placeringen av slingan.

Slingberedaren har sin slinga placerad i övre delen av behållaren. Slingan tar in det kalla vattnet i sin nedre ände, konsumtionsvattnets temp stiger därefter under sin väg upp mot överänden. Vattnet lämnar sedan beredaren uppe vid toppen där värmen är som högst. Det värmebärarvatten som kyls ned av slingan sjunker nedåt. När tempgivaren i beredarens nedre del nås av det avkylda vattnet startar VP-n för att producera mera värme. Sedan VP-n startat blir värmeöverföringen mera direkt och bättre än den som sker i alla andra beredarvarianter. VP-n levererar sin värme där den kommer som bäst till nytta, nämligen vid toppen. Samtidigt uppstår ett klart fall av motströmsvärmeväxling, den effektivaste formen av värmeväxling.

En förrådsberedare får så vitt jag kan begripa aldrig lika direkt ta del av nyproducerad värme.  Oavsett om det är en ”burk i burk” variant eller värmd med slinga. Den slingvärmda beredaren måste ha sin slinga placerad i nederdelen av behållaren för att (i COP befrämjande syfte) snabbast möjligt bli av med den värme som VP-n producerar. Värmen stiger efterhand mot toppen (där konsumtionsvattnet tas ut) På sin väg uppåt blandas det värmda vattnet med annat vatten som inte har lika hög temp.

/Knut.

Fast såvitt jag förstår funkar åtminstone TWS:en och definifivt Stiebels beredare "tvärtom", dvs slingan används för att värma förrådet, vilket gör att det finns en rejäl volym där legionella kan växa till.

Min Stiebel går med 50° på VV, och anti-legionella till 60° en gång per vecka, eller var 20:s VV cykel.

Av antalet inlägg i forumet om legionella, får åtminstone jag, ett intryck av att alltför många gått i fällan att godta en varmvattenberedning via en förrådsberedare. Eller har jag fått det hela om bakfoten? Är det ingen fälla? Har förrådsberedaren någon fördel som jag missat?

Som jag uppfattat det är det en direkt dålig lösning att köra en förrådsberedare mot VP. En sådan kan aldrig köras COP-optimalt, p.gr.a legionellarisken. Där kan alltid någon vattenskvätt bli stående i något prång utan att omsättas. Det är där legionellaodlingarna frodas. Man har därför tvingats konstruera mer eller mindre osäkra och långsiktigt kostsamma lösningar, för att legionellasäkra.

Enl. min mening borde inget annat än slingberedare förekomma för körning mot VP. I en kamflänsslinga finns ingen legionellarisk. Allt vatten omsätts. Det blir dessutom en mycket liten skvätt av konsumsionsvatten som samtidigt står värmd. Beredaren kan köras med en betydligt COP-vänligare framledningstemp. Dessutom blir även överföringen av ”nytillverkad” värme från VP-n även snabbare och effektivare i en slingberedare som är gjord på rätt sätt.

Enda nackdelen som jag identifierat är att volymen kan behöva vara något större eftersom vattenmagasinet har lägre temperatur. Argumentet att det inte finns plats i huset, bottnar enl. min mening i att man inte är tillräckligt övertygad om slingberedarens fördelar. Är man övertygad så hittar man plats.

När jag konverterade från direktverkande el till VP (8 år sen) fanns inte detta eminenta forum. Man fick då slita mer för att samla ihop information och kunskap tillräckligt för att inte bli helt utelämnad åt säljarna. Alla säljare är inte oseriösa. Men har man som köpare för lite kunskaper, ökar riskerna för att nåt ska gå fel. En säljare av golvvärmeutrustning försökte t.ex. med hjälp av ett attraktivt pris, leda mej komplett galet. Den fallgropen skulle ha kunnat förstöra hela mitt projekt om jag varit för dåligt påläst.

Vattenburen golvvärme var självklar, eftersom jag lider av kalla fötter. Visste redan tidigare att VP-n mår bäst av att jobba med så låg Vb-ut som möjligt. Hittade en VP som skulle vara särskilt gynnsam för att köra mot lågtempererade golvvärmesystem. Det var en Terrawatt med 2½ hk kompressor, med ”förstorad förångardel”. Den styrs via utegivare med en vanlig Landis&Gyr reglercentral.

Att COP-en inte skulle må bra av att trycka upp VV-tempen till den höga temp som behövs för att undvika legionella visste jag ju redan då. Sökte därför efter en vettig slingberedare, men hittade ingen som jag kände för. Lösningen fick bli en egentillverkad beredare med kamflänsslinga. Detta var före Rinkaby Rör´s inträde på arenan. Åtminstone kände jag då inte till dem. Där kan man numera köpa kamflänsslingor till rätt kurs.

Köpte slingan från Albinpannan i Kalix. Tror inte företaget finns längre. Valde den längsta slinga de klarade att göra, 18 m, fick själv bestämma lindningsdiametern på slingan. Svetsade in den i ett rostfritt 550 mm rör jag hittade på skroten. Eftersom huset är i ett plan behöver värmebärarsystemet inte ha något större tryck. Gjorde därför plana gavlar, stagade enbart med en stång i mitten. Behållarens volym på värmebärarsidan blev ca 230 lit. samtidigt som den värmda slingan med konsumtionsvatten innehåller mindre än 4 lit. Stoppade in beredaren i samma skåp som den gamla el-beredaren suttit i och isolerade väl. Kostnaden blev bara en bråkdel av priset på fabrikstillverkade VVB. Skönt med vetskapen att trots den låga VVB-tempen, kan duschstrilen inte kan spruta ut någon legionellaodling. Åker vi bort någon vecka, kan legionellan visserligen få tid på sig att växa, men bara i den lilla väl avgränsade och lätt utbytta vattenskvätt som stått värmd. Känns tryggt att veta, att när de 4 värmda litrarna är bortspolade, är systemet rensat.

DATA:
VP ”Terrawatt 2,½ hk
Kör VVB på 40°,  Pumpen har V V-prio.
Borra 114 m, effektiv.
Boyta ca110m2, i ett plan.
TS permanent avstängd eftersom VP ger 100% energitäckning.
Plats, Norrbotten, ca 2 mil från Piteå.
El-förbr 12.000 kwh/år (inkl. hushållsström, detta sitter jag rätt nöjd med).


Huset (byggt omkring år 1900) har mycket dåligt u-värde på väggar, men har å andra sidan ett bra vindskydd för alla vindriktningar utom S och SSV. Väggar består inifrån räknat av porös skiva ½”, timmerstomme 5”, luftspalt, vind tät papp, 1”panel. Takbjälklagets isolering har jag förbättrar genom att öka till 60 cm spån.

Har ingen aning om var gränsen för min hemmatillverkade beredares förmåga går. Den har hittills aldrig sviktat i temperaturhållningen, till skillnad från den gamla el-beredaren på 110 lit som gick på 90°. När den gamla emellanåt sviktade, fick man vänta lääänge innan vattnet åter blev varmt. Det förefaller som att VP-n klarar att tillverka nytt varmvatten minst i samma takt som det kan duschas ut.

Kan verkligen en slingberedare bli dyrare än en kopparfodrad förrådsberedare? Det måste i så fall vara marginellt. Lägger man dessutom till livsvarig kostnad för att trycka upp Vb-ut onödigt högt + extra TS-värme, allt för att legionellasäkra, borde slingberedaren stå ut som självklar. För mej är det minst lika självklart att slingberedaren bör vara separat och inte hopbyggd med VP-n. Den överlever ju minst en handfull VP-ar.

För självbyggaren finns massor av lämpliga ombyggnadsobjekt på skroten. Det måste inte vara rostfritt. En kasserad 200-250 lit. el-beredare kan duga gott, förutsatt att man inte har extremt stora behov av varmvatten.  De har alltid kupade gavlar och tål därför vattenpelarhöjden för vilket flervåningshus som helst. Bara sprätta loss ena gaveln, montera in slingan och svetsa igen.


Som sagt vad är det jag missat?

/Knut.