0 medlemmar och 1 gäst tittar på detta ämne.
Låter bra. Har en utomhustempgivare och tror jag får fortsätta att sänka. Skulle gissa att jag får gå ned under 3,0 innan jag kommer på rätt inomhustemp. Är -20 grader ute så värmen lär ställa in sig relativt fort tycker jag men man får ju inte har för brått// Marcus
Vill man ha en värmekurva som fungerar från +15 ner till -20 måste den knäckas. Radiatorerna blir effektivare vid högre temperatur men IVT:s reglerkurva är rak.
Är det inte en fördel, med tanke på att varmvattenladdningarna påverkar rumsvärmen mer när det är kallt ute?Nibe/Thermia med konkav värmekurva som dessutom stannar upp gradminuterberäkningen vid varmvattenladdningarna, har teoretiskt stora svårigheter att kompensera ventilation/transmissionsförlusterna vid kallare utetemperaturer och samtidig varmvattenförbrukning.Oavsett fabrikat så krävs en rumsgivare kopplad till värmepumpen, för optimal komfort. I IVT:s fall så klarar den av att ge bra komfort trots bristande reglering/inställningar.
Det måste i så fall vara en gigantisk varmvattenförbrukning i förhållande till värmebehovet. Den värmekurva jag har ställt in arbetar med 4 grader lägre temperatur på returen vid -20 jämfört med en rät linje genom +20 och 0. Jag har svårt att föreställa mig en varmvattenförbrukning som kompenserar för det. Är inte heller med på att varmvattenladdningarna skulle slå så mycket hårdare när det är kallt ute. Det tar längre tid att komma upp till stopptemperaturen vid första radiatorkörningen efter en varmvattenladdning men jag har spontant svårt att se att det skulle spela så stor roll. Knäcker man kurvan rätt blir det bra innetemperatur vintertid utom vid snabba temperaturförändringar. Vår och höst stökar solvärmen till det. Vid snabba temperaturförändringar gör fördröjningen i väggarna att det kan bli högre temperatur inne när det blir kallt ute och omvänt.
En 5 kW kompressor som levererar deltaT 7° och kräver tillskott vid -3°, har deltaT 11° vid -20°. Räknar man även in varmvattenbehovet 0,5 kW så ger det nästan deltaT 12° vid drift för rumsvärme d.v.s. medeltemperaturen på radiatorn är 2,5° lägre än du hade en kompressor som täckte hela energibehovet.
Citat från: Lexus skrivet 16 januari 2011, 11:52:36En 5 kW kompressor som levererar deltaT 7° och kräver tillskott vid -3°, har deltaT 11° vid -20°. Räknar man även in varmvattenbehovet 0,5 kW så ger det nästan deltaT 12° vid drift för rumsvärme d.v.s. medeltemperaturen på radiatorn är 2,5° lägre än du hade en kompressor som täckte hela energibehovet.Förstår inte resonemanget. Vill man ha samma temperatur inne vid samma utetemperatur måste medeltemperaturen på radiatorn vara densamma oberoende av deltaT över pumpen förutsatt att deltaT är inom rimliga gränser. 2,5° lägre, förutsätter inte det reglering med hjälp av framledningstemperaturen?
Men ökar inte utstrålningen av värme från huset ut i världen också, skillnaden blir ju högre även dä? Så att värmestrålningar jämnar ut varan?
Jag frågade om inte det kunde vara en fördel, med tanke på att varmvattenladdningarna påverkade värmeavgivningen i större utsträckning vid låga utetemperaturer d.v.s. varmvattenladdningarna sker inte på "ledig" tid. Under en arbets/skoldag uteblir egenvärmen på dagtid och varmvattenladdningarna koncentreras till kvällstid d.v.s. VV stjäl tid för värmedrift. Det kompenseras möjligtvis med elpatron, men blir laddningarna täta kan det ändå fattas energi till rumsvärme.
Citat från: Remo skrivet 16 januari 2011, 23:19:58 Men ökar inte utstrålningen av värme från huset ut i världen också, skillnaden blir ju högre även dä? Så att värmestrålningar jämnar ut varan?Ytterväggen yta ligger bara tiondels grader över omgivningens temperatur så variationer i temperaturskillnaden yttervägg-omgivning ger en rent linjär förändring av värmeavgivningen. Det måste till temperaturskillnader på tiotals grader för att ökningen i värmeövergångstalet vid högre temperatur skall märkas. Spikrak kurva och rumsgivare skall fungera bra, mer än en halv grad från önskad temperatur skall det inte behöva bli.
Citat från: Roland skrivet 17 januari 2011, 11:22:10Citat från: Remo skrivet 16 januari 2011, 23:19:58 Men ökar inte utstrålningen av värme från huset ut i världen också, skillnaden blir ju högre även dä? Så att värmestrålningar jämnar ut varan?Ytterväggen yta ligger bara tiondels grader över omgivningens temperatur så variationer i temperaturskillnaden yttervägg-omgivning ger en rent linjär förändring av värmeavgivningen. Det måste till temperaturskillnader på tiotals grader för att ökningen i värmeövergångstalet vid högre temperatur skall märkas. Spikrak kurva och rumsgivare skall fungera bra, mer än en halv grad från önskad temperatur skall det inte behöva bli. Man kan alltså inte jämföra inomhustemperaturen med utomhustemperaturen, som man gör inomhustemperatur och radiatortemperatur? Men lägaget måste ju öka med ökat temperaturskillnad mellan in- och utsidan av huset?Det är väll därför radiatorer måste bli varmare? Eller….. jag kan ha fel Min inomhustemperatur brukar skilja som mest 0,3 grader om det inte är mycket sol.
Man kan alltså inte jämföra inomhustemperaturen med utomhustemperaturen, som man gör inomhustemperatur och radiatortemperatur? Men lägaget måste ju öka med ökat temperaturskillnad mellan in- och utsidan av huset?Det är väll därför radiatorer måste bli varmare? Eller….. jag kan ha fel Min inomhustemperatur brukar skilja som mest 0,3 grader om det inte är mycket sol.
Citat från: Remo skrivet 17 januari 2011, 12:44:09Man kan alltså inte jämföra inomhustemperaturen med utomhustemperaturen, som man gör inomhustemperatur och radiatortemperatur? Men lägaget måste ju öka med ökat temperaturskillnad mellan in- och utsidan av huset?Det är väll därför radiatorer måste bli varmare? Eller….. jag kan ha fel Min inomhustemperatur brukar skilja som mest 0,3 grader om det inte är mycket sol.Visst ökar det men ökningen är linjär vilket den inte är för radiatorer som arbetar under normala förhållanden. För en radiator ger en fördubbling av övertemperaturen från 15 till 30 grader en ökning av värmeavgivningen med en faktor 2,5. Sådana effekter finns inte för värmeläckage genom en vägg. Dubbla temperaturskillnaden ger där dubbla värmeläckaget.
Värmekurvans uppgift är att återställa de ökade ventilation och transmissionsförlusterna som uppstår när deltaT ute/inne ökar. Det är därför som värmekurvan ökar i lutning vid sjunkande utetemperatur.
"Varför ökar radiatorernas värmeavgivning olinjärt med ökad temperaturskillnad medan husets värmeavgivning ökar linjärt?"Ni som är skolade så jag frågar er, att står detta att läsa någon vetenskapligt undersökning eller är det något som någon tror att det är så, för ärlighetens namn så jag erkänner min okunnighet och läser gärna om man får en länk till.
Citat från: Lexus skrivet 17 januari 2011, 13:14:11Värmekurvans uppgift är att återställa de ökade ventilation och transmissionsförlusterna som uppstår när deltaT ute/inne ökar. Det är därför som värmekurvan ökar i lutning vid sjunkande utetemperatur.Skulle inte lutningen avta med minskad utetemp?