|
|
Ämnessammanfattning
Skrivet av: Per Lu
« skrivet: 09 augusti 2017, 09:25:52 »
Efter min första film om bubblirna i synglaset (se första inlägget) har jag filmat bubblorna varje år i jan-feb och det har sett ut ungefär likadant varje år sedan 2013. Gissningsvis har jag varje gång filmat en kompressorstart för uppvärmning av elementvatten. För skoj skull filmade jag en kompressorstart häromdagen. Då var det förstås: - en start för att värma varmvatten - mycket varmare utomhus - mycket varmare köldbärare - osv Vid denna start bubblade det dock under väldigt mycket kortare tid. https://www.dropbox.com/s/m3eythvw78keqeu/17-08-06%20%2B16-17%20ute%20start%20VV.wmv?dl=0Kan någon förklara för mig: - varför det bubblade under så kort tid denna gång! - vilka parametrar som avgör hur mycket och hur länge det bubblar (bortsett från gasbrist) Jag vill ju kunna jämföra mängd bubblor och hur lång tid det bubblar mellan olika år för att kunna förutse ett kommande problem (tex gasbrist). Och det går förstås inte om allt är OK och det bubblar 10 sek en gång och 40 sek en annan gång
Skrivet av: xxargs
« skrivet: 25 oktober 2013, 22:43:47 »
Väcker en gammal tråd då jag har en kort fundering kring propan95;
För att bli av med butanet räcker det väl faktiskt med att hålla gasolflaskan under -5grader C då butan inte förångas vid 0bar ~0c.
Butan ångar även under -5 grader C men proportionerna mellan gaserna ändras med allt mindre butan i propangasen ju kallare det är. nu är halten butan tämligen låg i svensk propan 95 redan från början och att destillera ut den sista butanet kräver många destilleringar eller destillering i kolon med mycket noggran temperaturgradient per 'våning' i colonen. Det som man hellre vill bli av med är andelen etan om man verkligen vill optimera - men för 'hemmabruk' så är det mer pina än vad förbättring är värd att försöka bli av med detta. Däremot hade jag gärna velat ha en flaska med ren etan då en blandning med 20% etan och 80% propylen skulle kunna fungera istället för R410A i en R410A maskin och just detta skulle vara kul att testa och se hur det skulle fungera ;-). En sådan blandning ger glide på ungefär samma sätt som R407C och är evaporatorer och kondensor inte allt för illa utformade så bör det fungera med något så när bra verkningsgrad och troligen något bättre än R410A då denna är ganska dålig redan från början av alla dagens ej förbjudna alternativ, dessutom blir den inte så varm i kompression och därmed inte så varm hetgas som tex. ren R32 blir när det komprimeras lika mycket, som används Dalkins nya serie (okänt hur man hantera detta)
Skrivet av: purjo__
« skrivet: 25 oktober 2013, 09:04:24 »
Var kan man köpa silica-gel?
På hyllan för kattsand i ditt närmaste varuhus. Den modellen som består av vita kulor/stenar.
Skrivet av: xxargs
« skrivet: 24 oktober 2013, 23:19:54 »
Nej, inte idag
Gamla filter för R12-system kanske gjorde det, men idag används sk. zeoliter eller som det brukar kallas på utrikiska 'molecular sieve', ibland tillsammans med 'alumina' som också är en typ av torkmedie som också kan neutralisera i viss mån syror som kan bildas i oljan om det går varmt och tillsamman med fukt som kommit in i systemet på något sätt (tex. gummi eller plastslang - tex. impulsledningar till pressostater i plaströr som börja bli modern nu, är ingång för fukt i systemet över tiden eftersom fukt diffudera genom plast sakta men säkert och fukt vandrar alltid till den torrare sidan (dvs. inne i insidan av kylmaskinen) - det är också orsaken till att bilar har relativt stora torkfilter, det är för att man har gummislangar samt O-ringar i systemet som sakta drar in fukt.
(med 'fukt' och fuktigt system så menar man att relativa fuktigheten har nåt över 5% Rh och i fallet R134a då över 50 ppm fukt i kondensatet (önskat ca 10 ppm) - dvs. gasen i kylsystemet är fortfarande knastertorrare än den torraste uppvärmnda innomhusluften en kall vinterdag man kan råka ut för - men ändå är för fuktigt)
Zeoliter suger mycket hårdare fukt ur flytande kylmedia än silikagel och tål både mera värme och fukt i innan ångtrycket stiger för mycket. Och varför man använder zeoliter idag beror mycket på att HCF-köldmedier också fungerar som torkmedel och det är en tävlan mellan köldmediet och torkmediet att binda fukt.
I gamla system så satt silikagel-filte ofta på sugsidan och bara torkade köldmediet i gasform och man höll silikagelen sval - då fungerar den bäst, medans dagens torkmedel med stor sugförmåga sitter på vätskesidan av slingan och ofta ganska varm och ändå torkar den flytande köldmediet.
Silikagel är bra som tork och filtermedie av tex. propan95 (i gasform) som både kan ha små mängder etanol i sig för att inte fukt propanet skall frysa i pumpar och ventiler (det blir vattenpärlor i flytande propan redan vid 25 ppm fukt och därmed fryskänsligt när det går under nollan, medans R134a tål över 400 ppm fukt och först nere vid -25 grader börja isa inne i ventiler mm.) - samt troligen (inte kollat) plockar bort en hel del av luktmediet (etymerkaptan) eftersom supertorr silikagel är väldigt förtjust att fånga molekyler som är polära i någon mån, dit hör metanol/etanol och troligen också merkaptan medans tex zeoliter i en köpt torkfilter för kylmaskiner _bara_ fångar upp vatten.
---
När det gäller att hitta billig silikagel i större mängder till rimligt pris så går man till konsum/ICA till avdelningen kattmat och kikar efter 'best friend' kattsand av den lätta sorten med halvgenomskinligt kross och med lite blå pärlor eller blå kross. iblandad - dvs. vitt med lite blå prickar
Hemma igen värmer man ungen till 250 grader C och på en plåt bre ut ett tunt lager av kattsanden ur påsen - inte mycket mer än halv centimeter tjockt, ställer in ugnen - därefter tittar man till det då och då under kanske ett par timmar och rör om - när man ser att den blå krosset/pärlorna har blivit lila-färgade (magenta-ton) och sakta börja blekna - då är det torrt och man häller över det hett till en glasburk (förvärmde lite i ugnen som förberedelse för att inte spricka när 250 grader C varm silikagel dunsar ned i burken) och sätter på en _tät_ plåtlock med hel gummipackning
Noggrant diskad och torkad Felix äppelmosburkar går bra och man kan förvara detta i åratal så länge locket är påskruvat ordentligt.
När den lysade lila och kanske mot rosa färgen i det som tidigare var blåa korn/kross, åter har blivit mer blåaktig och den röda lysande delen i lila färgen mattats av - så har silikagelen blivit för fuktig och är oanvändbar för gastorkning om man har ambitionen på 10 ppm fukthalt.
---
Gastorkning:
i biltemas 12 mm blå tryckluftslang fullstoppad med ovanstående silikagelkross så har ca 24 -48 timmar på sig att torka den gasen man vill torka. Därefter har det sugits så mycket fukt genom plasten i slangen in till silikagelen att man inte kan hålla godkänd torrhet, med armerad klar tryckluftslang i PVC så har man max 24 timmar på sig då PVC leder igenom fukt från luften genom plasten snabbare än andra typer av gummimaterial
Vid torkning av R134a på ca 50 cm 12 mm slang så är gasflöde av ca 3-5 gram gas i gasform per minut om man vill att den utgående gasen skall hålla under 10 ppm fukt när det sedan är kondenserat i (kylda) mottagarflaskan. Man kan torka relativt stora mängder gaser med tex. 400 ppm fukthalt in och 10 ppm ut, typ flera kilo R134a genom en 50 cm med silikagelkross fylld slang, men tål fortfarande inte att förvaras över 24 timmar om det är klar armerad PVC tryckluftslang eller 48 timmar om det är blå tryckluftslang.
Skrivet av: Lussebulle
« skrivet: 24 oktober 2013, 22:05:25 »
Torkfilter innehåller silicagel.
Skrivet av: DanielW
« skrivet: 24 oktober 2013, 21:43:55 »
Väcker en gammal tråd då jag har en kort fundering kring propan95;
För att bli av med butanet räcker det väl faktiskt med att hålla gasolflaskan under -5grader C då butan inte förångas vid 0bar ~0c.
Var kan man köpa silica-gel?
Passar på att tacka xxargs för mycket informativa inlägg!
Skrivet av: xxargs
« skrivet: 16 februari 2013, 19:33:18 »
17Sundberg:
Jag skulle också kolla med en termometer i direktkontakt med metallen - en IR-termometer är ganska lätt att lura och en del av värdet kan tex påverkas av värmestrålningen från väggen bakom som reflekteras på tex. metallytan på expansionsventilen - sedan är en IR-termomter ganska 'rundtittande' vilket gör att man måste gå riktigt nära (cm avstånd) tex. den frostiga delen av expansionsventilen för att vara säker på att den inte också känner av expansionsventilens varmare delar som 'lyser över' dom kallare delarna och genomsnittsvärdet av det blir högre.
---
karlmb:
kan man få tag på R290 så är det att föredra, dock brukar det vara skitdyrt per kilo och knepigt och ofta dyrt att få det hemtransporterat iom. att det är riskgods.
Sök på 'propan 95' på google så kommer du till flera leverantörers produkter (tex Preem) där det redovisas vad det finns i det som vi kallar 'gasol', garantivärde typ 95% propan, produktionsvärde 98%, största 'resten' av det som är kvar är butan typ 1.1%, en smula etangas 0.7% och ännu mindre metangas och spår av andra gaser.
Tittar man propan 95 och den kvalitetsnorm på HC-gaser som tex. Danfoss ställer (den enda stället jag sett en spec övh. på önskade renheter i HC för kylmaskiner) så är det inte mycket som fattas för att vanlig svensk propan 95 skulle kunna klassas som R290 av kylmediekvalitet, det är tillsatsen av etymerkaptan och lite metanol vintertid som drar ned det.
Tex. så accepterar Danfoss 2% svårkomprimerbar gas ala metan och Etan medans verklig produktionshalt är mindre än 0.01% Metan och 0.7% Etan i svensk gasol.
Det som påverka den teoretisk möjliga COP mest är just andelen svårkomprimerade gaser (där rester av luft också är skadligt) medans andelen butan kan göra att man får en smula glide i kondensatet - men här handlar det om delar av en grad med dom låga halterna (1.1%) man pratar om här.
Svensk gasol är av mycket hög klass i jämförelse med vad som kan hittas nere i Europa och USA som ofta är mer liknande 'campingasol' med 30% propan och resten en blandning av 1/3-del isobutan och 2/3-del normal-butan och inte sällan också en skvätt vatten i botten av flergångstuben... ungefär som bensintanken innan man började med etanolinblandningen i soppan för ett antal år sedan... I Sverige är man noga med att gasol inte skall frysa i kranar, tryckregulatorer mm. medans i mer sydliga delar av europa vet man knappt vad minusgrader är och vad det kan ställa till med när vattendroppar i gasolen fryser.
(när man i internationella kylsammanhang pratar om den skitiga BBQ eller LPG-gasen i kylmaskiner så pratar man inte om den nordiska propanet som är av excellent kvalitet i jämförelse med det mesta av de olika LPG-bränslen i världen)
Dessvärre så brukar det innebära att man har små mängder metanol i gasol vintertid för att binda vattnet då gasol i kyla kan bara hålla 1/20-del vatten(ånga) per volym i vätskedelen än vad som motsvarar fukthalten i gasutrymmet ovanför vätskan, vilket gör att även om gasolen är under 25 ppm fukt så kan det ändå bli iskristaller som kan täppa igen redan vid typ -10 grader och vattenhalten vid fuktmättad flytande propan går ungefär vid:
-40C 3ppm
-30 5
-15 13
+6C 44
+15 75
+30 173
+45 360
vilket är typ 1/40-del av vad tex. flytande R134a kan innehålla i vatten innan det blir vattendroppar/is flytande på ytan (flytande R134a är tyngre än vatten)
I kylsammanhang så är man inte så jätteförtjust i just metanol-delen (även om en del kommersiella köldmedieblandningar för bil-AC främst till gamla R12-anläggningar har just metanol tillsatt tillsammans med isobutan i R134a för att mineraoljetransporten skall fungera bättre) och är man känslig för detta och luktmediet så kan man minska detta en del genom att låta Propanet när den sugs sakta över till maskinen i gasform (ca 3 gram i minuten) låta det gå igenom en 0.5 meter lång slangfilter (av tex. 12.5 mm armerad tryckluftslang), hårt stoppad med i ugn och 250 grader C och helst i djup vakum torkad silikagel (och fin helst syntetisk vadd eller annan filterväv i ändarna för att blockera dammet från silikagel) - obs! slangfiltret måste prepareras max ett par timmar innan användning då silikagelen i den här torknivå drar fukt så hårt ur slangplasten/gummit att den har blivit för blöt för ovanstående jobb efter ca 12 timmar[1]... (silikagelen efter ugns och samtidiga vakumtorkningen hålls förvarad i glasburkar med mycket väl tätande lock tills det skall användas - äppelmosburkar med plåtlock från ICA har fungerat bra :-). När man flyttar över silikagelen så skall det göra i plastpåsar med så lite luft som möjligt så att silikagelen inte exponeras för fuktig luft mer än absolut nödvändigt - och förstås inga fingrar eller annat som avger fukt där man hanterar silikagelen - det här låter textmässigt mycket värre än när man utför detta i verkligheten och största utmaningen är hur man får till torkning i ugn av silikagel vid 250 grader C under 0.1 mBar vakum... - se till att vakumpumpen är ordentligt varmkörd och använd gasballast om möjligt då det kommer mycket kondens i utloppet och ev. anslutna slangen som för bort vakumpumpsgaserna och helst bör man isolera första biten så att slangen hålls varm så att det inte droppar tillbaka till vakumpumpen och blir liggande i botten av oljan.)
Silikagel har ytor som är polära vilket gör att den absorberar väldigt gärna polära molekyler så som vattenånga, metanol, etanol, R134a, R407C, R32 och troligen också etymerkaptan (luktmediet i gasol) etc. medans den utöver sedvanliga kapillärkondensationen inte bry sig speciellt mycket om alkaner så som butan/propan/etan/metan etc.
Tyvärr kan man inte plocka bort etan-gasdelen med vare sig silikagel eller aktivt kol utan måste göras med upprepad destillation eller kolon-destillation...
---
Förvisso kanske ovanstående är mycket skrik för lite ull då det bevisligen har byggs 'ispinnar' mm. som körts på vanlig obehandlad svensk bränngasol i åratal utan problem och eftersom jag nästa veckovis springer på AC-kyla som inte fungerar i mitt jobb med heta teknikrum som följd (> 30 grader varma) så är jag inte speciellt imponerad över hållbarheten på dessa maskiner - där hälften av maskinerna slutar att fungera pga. att köldmedie har läckt ut och andra hälften är kompressorfel eller elektronikfel och det redan inom några få år. Det är ändå maskiner av välkända sorter som har installerats av kylföretag och har årlig besiktning pga. ibland ganska rejäla laddningar av köldmedie pga. långa rörvägar... med detta i bakhuvudet så funderar man verkligen om R410A verkligen är så vettigt val i AC-maskiner... och som tidigare nämnt i tidigare inlägg så är R410A den näst sämsta av dagens tillåtna HCF-köldmedier när det gäller teoretiskt COP och är inte långt ifrån R404A som innehar jumboplatsen.
[1] Den delen har jag verkligen studerat med HIH4000-hygrometrar som kan mäta till 0% Rh (kalibreras mot högvakum för 0% Rh) och den vägen verklige fått respekt på hur fukt tränger in i saker och ting trots att man tycker att det skall vara 'fukttätt' - det är inte fuktätt så fort det finns plast och gummi inblandat då det diffunderar igenom sakta oavsett tjocklek då själva plasten/gummit härbärgerar en hel del fukt i sig själv, det enda som håller fukttätt i längden är i princip svetsade eller hårdlödda inneslutningar helt i metall...
Skrivet av: 17sundberg
« skrivet: 16 februari 2013, 19:01:01 »
Mätte temperaturen med ir-termometer mot "frostklumpen" och fick
-2,7grader.Siktade jag mot "siktglaset" fick jag +30 grader.
Köldbärare in +0,9 och ut -2,4.Enligt displayen....Säger det något?
Lite fuktig luft runt golvet men inne i maskinen är det ju varmt o torrt.
Skrivet av: karlmb
« skrivet: 16 februari 2013, 17:15:52 »
vanlig Gasol är väl minst 95% Propan och borde funka lika bra som ren R290, eller?
Nej, jag har för mig att jag läste att man bör inte använda gasol för bäst resultat. De 5% med andra gaser är negativa för oljan eller iaf COP. Om det nu är lagligt att köpa HC, och det är relativt billigt så finns väl ingen anledning (om man då hittar en lev..) att köpa ett sämre substitiut?
Skrivet av: xxargs
« skrivet: 16 februari 2013, 16:19:17 »
17Sundberg:
Bara för att man är auktoriserad innebär inte att man är expert på felsökning - och riktigt bra felsökare som verkligen kan leta fel är sällsyntheter oavsett bransch idag (då det inom elektronikbranchen som jag kommer ifrån allmänt anses att det inte är någon påfyllnad av dito människor med några få undantag sedan de 2 och 4-åriga tekniska gymnasielinjerna lades ned på 80-talet) och dom flesta 'övriga' går på vad de blivit lärda och efter olika tumregler (det brukar...) eller bara byter komponenter på kundens räkning till man hitta något som gav förändring.
---
Jag vet tex. inte din brinetemperatur, eller omgivande temperatur just kring expansionsventilen, men är den -5 grader på utloppsidan så kanske det är normalt att expansionsventilen börja isa, det jag reagerar på är den typen av frost på bilden du skickade indikerar att expansionsventilen är ganska rejält kall - mellan -5 - -10 grader C om omgivande luften är kring rumstemperatur och inte att den ligger precis under nollan då det blir mera ett islager med våt yta eftersom så fort iskristallerna blir lite längre ut i luften så smälter den mot den varmare luften och rundas av i topparna, medans har man vassa iskristalltorn påbyggas flera mm ut som i din bild så indikerar det att underlaget är ganska rejält kallt efter som det leder ut kylan igenom den relativt dåligt värmeledande iskristallerna till ytan utan att de hinner nå plusgrader och börja smälta i topparna och rundas av.
Är det normal vinterluft vid rumstemperatur spolande runt exp.ventilen så blir det ingen fukt eller is alls för att luften är så torr förrän vid flera minusgrader - vilket jag tror gäller Per Lu:s bild, medans är det i en fuktigare och kallare källarvåning så kan kondens och isbildningen starta tidigare.
Hade det varit min anläggning så hade jag stuckit in en termoelement eller termometer-sensor in i isoleringen mot röret i röret kort efter exansionsventilen och se vilken temperatur - visar det -10 grader C medans KB ut legat på någon enstaka minusgrad, så hade jag inte varit nöjd...
---
"Tja,vad ska man göra?"
Tja, ganska mycket - tex. att lära sig hur kylmaskiner fungerar teoretiskt med lite beräkningar av entropier och entalpier, tryck, temperatur och är du optimeringsnörd som vill ha det mesta möjliga ur maskinen så är det enda sättet eftersom man inte kan betala en kyltekniker till rimlig summa att göra samma jobb och dessutom väldigt beroende på om man hittar rätt gubbe
Kunskap _är_ makt och vill man inte ägna tid och energi att skaffa detta, så sitter man i händerna på installatörer och hantverkare och hoppas på att deras ord är riktig och kanske betala dyrt för tjänster som inte levereras (tex. betala för 'expertnivå' som pin-pointar att det är fel på startkondensatorn på kompressorn och är billig att byta, men får levererat 'hantverkanivå' av kunskap som byter hela kompressorn istället för en betydligt rundare summa utan att ha sett/vill se att det är fel på startkondensatorn som är betydligt billigare att byta) men kunden inte har kunskapen att granska och upptäcka detta...
Idag har man alla förutsättningar att skaffa mycket av kunskapen genom att leta och läsa på Internet - köpa ett antal billiga elektriska termometrar med extern sensorsnöre på valfri gubbdagis och montera in lite här och där i sin maskin och jag brukar ofta referera till att simulera sina uppmätta värden i coolpack och får man inte till det i denna med rimliga värden så betyder det att något inte är bra och likt en detektiv använda ledtrådarna av sina egna mätvärden och vad coolpack tycker det borde vara för att det skall fundera OK för att lista ut var problemet är.
Den här typen av information fanns inte övh. att få tag på 1980 till slutet 1990-talet och än mindre dito simulatorer om man inte gick yrkesskolor inom kylindustrin, idag har alla förutsättningar till detta och dessutom gratis utöver sin tid om man anstränger sig lite!!
Skrivet av: purjo__
« skrivet: 16 februari 2013, 15:14:06 »
vanlig Gasol är väl minst 95% Propan och borde funka lika bra som ren R290, eller?
Skrivet av: karlmb
« skrivet: 16 februari 2013, 14:56:34 »
XXargs, tack igen! Mmm, läcksökarblåslampa har jag hittat på nätet, verkar vara en smart lösning, om man nu vill fortsätta med klorbaserade köldmedier. Men i mitt fall är det en rad skuvkopplingar som ju är oljiga (en i varje ände av 2 filter + ytterligare två på expansionsventilen), så jag antar att det är just där som det har läckt ut då. 30 år är ju trots allt en ansenlig tid. En bra ide är kanske att prova att fylla upp med Propan R290 för att se om det hjälper och man får en bra drift, och isåfall vid tillfälle senare byta alla filter (ta bort det på sugsidan och ersätta med en rörbit för minskat flödesmotstånd  ), vacuumsuga ordentligt, och fylla upp med 100% R290. Helt klar måste vi gå mot naturliga köldmedier som du förespråkar, hittade detta: http://www.ecofreeez.com/uploads/Greenpeace_International_Report_HFC_s_a_Growing_Threat.pdfMen var i Europa förutom några e-bay-siter kan man egentligen köpa R290 och R600a? Har fö just ställt den frågan hit...: http://www.refrigerantsnaturally.com/about-us/who-we-are.htmFå se om det kommer något svar..
Skrivet av: 17sundberg
« skrivet: 16 februari 2013, 10:07:41 »
Till xxargs: Tja,vad ska man göra? Man har väl bara att lita på en servicekille som är auktoriserad av i detta fallet IVT. Enda justering som behövdes var just exp.ventilen. Växelventilen är ju redan bytt.(blev på garantin). Annars hade han väl forskat vidare i maskinen.Alla driftvärden kollades,och inga larm förekommit....... Det första jag sa åt honom var att snoka ordentligt efter fel eller brist på köldmedium....... 
Skrivet av: Per Lu
« skrivet: 16 februari 2013, 09:14:38 »
Tack xxargs (och alla ni andra också förstås)!
Fast dina kommentarer är oftast utförligt förklarande baserat på, till synes, genuin erfarenhet och blir därför lätt dagens höjdpunkter!
Per L
Skrivet av: xxargs
« skrivet: 15 februari 2013, 23:40:20 »
Att ha frostig expansionsventil är inget självändamål - den bör inte vara mycket kallare än brinen och är brinen på flera plusgrader så bör inte expansionsventilen frosta. Dessutom brukar det leda så mycket värme från varma/jummna kondensatsidan före expansionsventilen genom expansionsventilen att eventuellt frost om brinen är nära eller under nollan - uppkommer inte förrän en bit efter på röret från expansionsventilen mot evaporatorn, hur mycket som syns har också att göra hur varm kondensatet är innan den går in i expansionsventilen.
frostar den mycket trots att brinen är plusgrader så indikerar det problem och du har en evaporator som svälter på köldmedie (det är därför det kokar hårt och blir väldigt kallt omedelbart efter expansionsventilen) om tex. överhettningen är satt för högt och expansionsventilen inte släpper på så mycket trots att utloppet ur evaporatorn är tämligen varm. tittglaset indikerar om expansionsventilen är försörjd med tillräcklig mängd kondensat utan allt för mycket bubblor.
jag skulle säga att Per Lu:s bild är den korrekta medans 17sunbergs med sin vita expansionsventil indikerar problem om man i båda fallen arbetar emot en kallbrine på enstaka plusgrad till runt nollan - om den snöiga expansionsventilen mäts till -8 grader C och kallbrinen fortfarande är kring nollan så är det defintivt problem då låg temperatur och stor temperaturdiff mellan brine och köldmedie också drar ned COP och värmekapacitet samt hetgasen sticker iväg i temperatur...
---
När man skruvar på sådant så kan man inte bara gå på temperaturvärde på ett ställe utan man måste se helheten med kanske 4-5 temperaturvärde (inklusive hetgasen) och om möjligt två tryckvärden (som speglar aktuella kondenstemperaturen och evaporatortemperaturen) samtidigt och av detta tolka vad som kan bli optimalt.
---
karlmb:
Som det är som du beskriver tittglaset så saknar du mycket köldmedie då du har en massa gas som blåser förbi och efter väggarna kryper det kondensat som en film - det är ingen ide att peta på expansionsventilen, däremot kan du prova att värma resp. kyla bulben som sitter på sugsidan efter evaporatorn (och går till expansionsventilen via en kapillär) och se om det händer något - värmer du så skall expansionsventilen öppna upp ännu lite mer, kyler du (tex. med kylspray på en tuss som trycks emot bulben) så skall det stänga till och får du inte tittglaset fylld ens i det läget så har du brist på köldmedie och troligen en läcka någonstans.
eftersom det är en R22-maskin och om jag var i samma läge som du så skulle jag titta efter en gasolflaska eller propylen och fylla på lite ;-)
Dock bör man också jaga rätt på läckan om det är möjligt och om jag minns rätt så jagar man klorbaserade köldmedie med en liten gasolbrännare där en del av brännluften in i brännaren sugs genom en slang samt att lågan brinner på och håller en kopparplatta eller koppartrådsspiral glödande och när man går från blå till grön färg i lågan så har man hittat läckan - den här metoden skall vara väldigt känslig för läckor.
Att tänka på är att när man använder läcksökar-blåslampa så skall lokalen vara väldigt välventilerad eftersom klor i köldmedie som går igenom en het låga kan bilda fogsen...
Detta skall göras _innan_ man fyller på någon gasol i maskinen - efter detta så får man prova att använda en gasoldetektor som man eventuellt skruvar om så att den precis nästan ligger i larmläge i frisk luft och det behövs ytterst lite gasol för att det skall larma.
själva sensorn bukar vara en liten blå burk på kretskortet med en liten nätgaller på dess topp.
Det finns också 'pennor' med sensor som kan användas för sökning av HC-läckor - okänt hur bra då jag bara labbat med omskruvad gasoldetektor från clas i sjön.
Skrivet av: karlmb
« skrivet: 15 februari 2013, 22:46:08 »
Hmmm, på min gamla maskin anno 1981 så blir det aldrig sådär fin vätska, snarare ett "bubbelfritt" "flöde" men det ser mer ut som att det rinner utefter väggarna och glaset, än som ett helt vätskefyllt rum där det är nästan omöjligt att se om det flödar eller ej, som i filmen. Mkt bra att denna film lades upp!  Min expansionsventil är helt klart heller inte vare sig kall eller fuktig och det känns inte så meningslöst att ens mäta tempen efter ventilen..den är troligen varmare än inkommande brine på +4 °C då utgående brine hamnar på +4.2 °C efter några minuters drift...  Frågan är nu bara, är det ett solklart fall av köldmediebrist, eller kan det tänkas hjälpa att bara justera expansionsventilen på min maskin också? Om det aldrig gjorts så lär väl fjädern vara i det närmaste helt utan spänning efter typ 30 år...  Jag har ju nu blivit med manometerställ så jag kan mäta trycken, så var ska jag koppla in mig, och vad ska manometrarna och tempgivarna visa när jag justerar? Ursäkta, jag ser nu att jag kapade tråden...jag har ju ingen IVT... 
Skrivet av: Håkke
« skrivet: 14 februari 2013, 19:28:34 »
Antar att du har högre fuktighet där din vp står eftersom du får frost. Oops, min vp är 3 år , läge att börja hålla koll på den då.
Slickade på fingret och satte det mot expansionsventilen, frös fast direkt så det lär ju vara ok. Synd att man inte har givare före och efter exp ventilen, skulle vara bra att kunna logga dessa temp värden.
Skrivet av: 17sundberg
« skrivet: 14 februari 2013, 17:16:30 »
Nu för bara någon månad sedan.Det var bara kondensvatten
på ventilen.Och efter justering frös kondensen direkt.Enligt
polarn så var det dags för en justering.Han sa att fjädern
innanför tappar i spänst på några år.I detta fallet 3år.
Men det spelar ingen roll sommar som vinter.
Skrivet av: Håkke
« skrivet: 14 februari 2013, 15:44:17 »
Du kanske skulle ringa till din servicefirma och
låta dom göra en kontroll.Jag upptäkte samma som du
att det var onormalt mycket gasbubblor i glaset.Samt att
det inte längre bildades någon frost på exp.ventilen som
det gjorde från början.
Gjorde du denna observation+åtgärd nu eller under sommarhalvåret? Vintertid är det iaf så torrt i min källare+pannrum att jag inte får någon frost på expansions ventilen. Frostfritt nu ser jag inte som ett fel på expansionsventilen. Sommartid är det dock mycket fukt och då bildas frost och det blir lite avlagringar under ventilen pga dropp.
Skrivet av: 17sundberg
« skrivet: 14 februari 2013, 09:35:53 »
Du kanske skulle ringa till din servicefirma och
låta dom göra en kontroll.Jag upptäkte samma som du
att det var onormalt mycket gasbubblor i glaset.Samt att
det inte längre bildades någon frost på exp.ventilen som
det gjorde från början.Servicekillen kopplade ett mätinstrument
till kompressorn,sedan justerade han ventilen.Drog åt nästan
ett halvt varv på skruven innanför locket.Blev skillnad på gången
på kompressorn.Nu ser det ut såhär under gång.Gasbubblorna
försvinner snabbt efter start......Rekommenderar en översyn/service!
Skrivet av: Per Lu
« skrivet: 14 februari 2013, 09:03:01 »
På min expansionsventil syns ingenting under gång! Den är varken isig eller våt.
Röret efter ventilen är isolerat och man kan se avlagringar på stativplåten under isoleringen att det under 11 år droppat "några" droppar där isoleringen tar slut. Men det är så litet så man kan med fog säga att det är ingenting.
Bifogar kort på ventilen under gång.
Per L
Skrivet av: 17sundberg
« skrivet: 14 februari 2013, 06:45:51 »
Hur ser expantionsventilen ut under gång?
Är det som en isklump på den eller känns den bara
våt?Hade en service på min maskin för lite sedan
och påtalade för servicekillen att expantionsventilen
bara var våt utanpå,ingen frost som det brukar vara.
Och det bubblade länge i synglaset.Även under gång
då den kopplat över från vv till radiator.Han kopplade
en mätare sedan justerade han exp.ventilen.Blev en
annan gång på pumpen med en gång.Och frost på som
det ska vara.Sitter en fjäder innuti som tappar "spänsten"
med åren.Så det var dags för en justering.
Skrivet av: Per Lu
« skrivet: 13 februari 2013, 18:08:18 »
".....alltså inga bubblor där - i mina ögon så beter det sig precis som förväntat..."
Jag tror på dina ögon!
Mina ögon har nog inte rätt känsla för Bernoulli's lag!
Per L
Skrivet av: xxargs
« skrivet: 12 februari 2013, 20:01:06 »
Tack xxargs!
Dock är jag rätt säker på att flödet går från vänster till höger i filmen. Till vänster sitter filtret och till höger sitter expansionsventilen. Och då borde det väl inte bli "kavitationsbubblor" till vänster om pinnen!?
Per L
Titta på bernoulli's lag som säger ungefär att totala trycket är konstant och är summan av statiska trycket och det dynamiska trycket, vilket innebär att ju fortare en vätska rör sig i tex. ett rör så minskas statiska trycket mot rörväggarna då en del av trycket går åt till att föra fram vätskan Med andra ord trycket är lägst i strålen precis vid kanterna på utloppet på vänster sida då strålen har som högst hastighet när det kommer ut i glasområdet och drar med sig intilliggande kondensatet just där och statiska trycket höjs igen när strömmen möter pinnen i mitten (och också skapar en bakåtgående virvel tillsammans med suget vid inloppets utlopp i tittglaset ) och efter pinnen så är vätskan fördelat på större ytan och rörelsehastigheten lägre och därmed högre statisk tryck, alltså inga bubblor där - i mina ögon så beter det sig precis som förväntat, att det bubblar bara på underkanten på vänster sida beror på asymmetri i strålen med olika hastigheter på vätskan tex. efter en tvär böj kort innan eller annan virvel som finns innan det går ut i tittglaset. förövrigt - sådana här saker är skitsvåra att simulera och räkna på i datorer eftersom man inte kan bygga tillräckligt bra beskrivna modeller där varenda skrovlig del i rörytan måste beskrivas, några 100-del mm asymmetri på minttpinnen gentemot inloppet etc..
Skrivet av: magneten
« skrivet: 12 februari 2013, 19:23:53 »
Jag har samma förlopp i mitt synglas, dock så tar hela förloppet 6-7 min då kompressorn är helt kall(14 grader) och har stått stilla i kanske 20 timmar.
Vid "varmstart" då kompressorn fortfarande är ljummen från föregående körning tar det betydligt kortare tid kanske 2 minuter.
Misstänker att en helt "utkyld" anläggning kanske beter sig på detta viset? (returtemp vid start ca 20 grader, och brine in runt +2)
Skrivet av: Håkke
« skrivet: 12 februari 2013, 07:59:11 »
Hade lite tur i oturen att det började strula i maj 2009 och inte mitt i vintern. Märkte först att vp lät råare och att varmvatten produktion tog längre och längre tid ( normala 5 min blev 7 sen 8 min etc) . När jag sen såg att det aldrig slutade bubbla i synglaset samt att hetgasröret blev över 100grader förstod jag att det var köldmediebrist
Lyckades få tag i en kylsnubbe som just tömt en vp på R22, vilken kom och gjorde läcksökning. Misstänkte expansionsventilen och bytte en oring , fyllde på c 1 kg R22 och vp blev som ny. Det gick dock bara några dagar innan jag märkte att drifttiden för vv tyvärr ökade igen....
Det blev sen byte av vp hösten 2009, den gamla var då precis 15 år gammal. Hade säkert gått att fixa den gamla, men ville ha en säker lösning för familjen då man jobbar mycket utomlands, så det blev en ny.
Köldmediebrist är vad jag sett under åren här på forumet rätt så ovanligt, men det kanske är en hel del kompressorhaverier som sker pga medie brist ?
Skrivet av: Per Lu
« skrivet: 11 februari 2013, 23:25:59 »
Det enda ljuset jag använde vid min filmning var en lysrörssladdlampa (12 W) som jag placerade 2-3 dm ovanför siktglaset. Sedan filmade jag med min SonyEricsson XPERIA Arc S mobiltelefon.
Jag satt stadigt på golvet och höll i telefonen med båda händerna som jag stödde på golvet och stativet. Det var ändå svårt att få det skakfritt.
Skall jag förstå dig som att man skall börja reagera om det börjar bubbla hela tiden och när hetgastemperaturen börjar stiga från sin normala temperatur?
Gav pumpen vid dessa driftsförhållanden fortfarande full eller åtminstone hyfsad effekt?
Hur länge körde du din pump med för litet köldmedia?
Gick den sönder eller bytte du VP innan den gick sönder?
Ökar kompressorns ljudnivå alltid när det börjar bli för litet köldmedia?
Per L
130212: Ställde in kameran på 320*240 bildpunkter och fick en MP4-fil på bara 5,8 MB (1 min o 40 sek) och rätt dålig bildkvalitet. Den filen omvandlade jag till en mpg-fil och den blev 11,5 MB. Det är den som ses här ovan. Provade också med 1280*720 bildpunkter (HD-kvalitet) och fick mycket bra bildkvalitet men också en MP4-fil på 100 MB.
Skrivet av: Håkke
« skrivet: 11 februari 2013, 23:14:16 »
Dropbox är smidigt Har försökt filma själv med mobilen, men svårt att få bra ljus. Bra att ha som referens när vp börjar bli till åren. Har ju min gamla vp i minnet, den läckte R22 och då bubblade det hela tiden i synglaset. Hetgasröret kunde man inte ta på och kompressorn morrade ilsket.
Skrivet av: Per Lu
« skrivet: 11 februari 2013, 21:57:34 »
Tack xxargs!
Dock är jag rätt säker på att flödet går från vänster till höger i filmen. Till vänster sitter filtret och till höger sitter expansionsventilen. Och då borde det väl inte bli "kavitationsbubblor" till vänster om pinnen!?
Möjligen sjunker kanske trycket en aning för att flödesarean blir större när flödet går från röret in i siktglasdelen!
Per L
Skrivet av: xxargs
« skrivet: 11 februari 2013, 21:05:25 »
Tycker det ser väldigt bra ut, att du har en liten bubbla ganska länge i under vänstra kanten beror på att kondensatet inte fått tillräcklig underkylning ännu och då räcker tryckfallet i vätskevirveln på någon 1/100-dels Bar runt 'pinnen' för att det skall bli en blåsa där (se det som en kavitetsbubbla) och när det gått ytterligare en stund så börjar du få underkylning på kondensatet (för att den delen av slingan som det kondenserar i har blivit någon grad varmare och därmed lite högre tryck) och då försvinner bubblan.
Skulle säga att det där är ett skolexempel på en korrekt fungerande system - tiden mellan start och sista bubblan försvinner kan dock variera lite beroende på hur varm varmbrinen är etc. men det är att betrakta som normala variationer.
Skrivet av: Per Lu
« skrivet: 11 februari 2013, 19:44:50 »
Tack Håkke!
Har nu i mitt första inlägg lagt in en kort film om hur det ser ut i siktglaset när min kompressor startar!
En tanke är också att filma tex varje år för att kunna se om något händer med tiden. Jag önskar bara att jag hade filmat några fler gånger sedan VPn var ny!
Per L
Skrivet av: Håkke
« skrivet: 11 februari 2013, 11:18:54 »
Inget att oroa sig för Per Lu. Har samma tider på min IVT som är 3 år gammal och det har varit samma sen första dagen. Lite variationer får man, . det ligger oftast mellan 40-80 sekunder innan det är fritt från bubblor i synglaset. Din hetgas temp ligger bra till, min går upp emot +96 °C vid vv produktion. När växelvetil slår tillbaka från vv till värme blir det också en hel del skum i synglaset en stund.
Skaffa Dropbox (dropbox punkt com) konto och ladda upp filmen till Public directory och kopiera sen public link som du lägger in här.
Skrivet av: Projekt
« skrivet: 11 februari 2013, 00:59:44 »
Om din pump från 2002 inte är helt tät skulle jag va mycket förvånad  den skulle nog ha brutit på lågtryck,låg temp för länge sen annars. Klart att alla inte kan göra ett 100% alla gånger, någon gång missar man men det visar sig oftast ganska snart då det inte är någon buffet att tala om i maskinen. I ditt fall skulle jag inte va orolig, rengör filter kolla så du inte får konstiga temperaturer och kolla även i glaset när du känner att du har tid Mer kan jag nog inte bidra med, lycka till!
Skrivet av: Per Lu
« skrivet: 10 februari 2013, 22:46:30 »
Jag undrar just om det finns några sådana här system som är helt täta!?
Det är nog mer en fråga om det läcker mycket, litet eller jättelitet! Det är ju att antal lödda skarvar i systemet och det är nog väl mycket begärt att alla lödarna på IVT:s fabrik skall vara supernoga med rengöring, lödning och läcksökning 100% av arbetstiden varje timme, hela dagarna och året runt ända till pensionsdagen!
En del läckage kan systemet säkert ta utan att funktionen försämras men när den bufferten är slut så måste det märkas på något sätt. Bäst vore om man kan märka det på olika temperaturer eftersom jag loggar olika temperaturer och kan gå tillbaks till historiken och jämföra om det blivit några förändringar.
Och om jag antar rätt så kvarstår frågan om hur man börjar märka att man behöver göra något åt köldmediet. Helst vill jag vidta åtgärder innan jag får (stora) problem för enligt "lagen om alltings djävlighet" så får jag säkert allvarliga problem den där kallaste februarinatten då jag verkligen behöver ha en VP i bra form!
Per L
Skrivet av: Projekt
« skrivet: 10 februari 2013, 21:05:06 »
Låter precis som det ska va i mina öron.
Kommer det inga bubblor när maskin gått ett tag så är det inte brist utan förmodligen ett helt tättsystem.
Skrivet av: Per Lu
« skrivet: 10 februari 2013, 17:37:30 »
Hur vet man om och när man behöver göra något åt köldmediet! Tex "efterfylla" (byta köldmediet)! Min VP fungerar bra och har till synes inte tappat mycket effekt sedan ny men jag tycker nog att det bubblar mer i "fönstret" nu jämfört med förr och jag vill förstås göra något innan effekten sjunker, köldmediet "tar slut" eller pumpen riskerar att ta skada av att köras med för litet köldmedia. Kompressorns temperatur (eg. köldmediets temp efter kompressorn) ligger alltid under 80 grader vid värmeproduktion och under 85 grader vid varmvattenproduktion. Vad jag kan se i "fönstret idag vid en kompressorstart är följande: - i 5 sek ser man inget speciellt - sedan kommer det skum/massor med bubblor i ca 30 sek - varefter det kommer litet bubblor i ca 50 sek - därefter kommer det inga bubblor (eller så få och/eller små att man har svårt att se dem) Per L 130211: Här kan ni se en 1 min 40 sek lång film hur det ser ut i fönstret/siktglaset när min kompressor startar: https://www.dropbox.com/s/9a5ywdi2qe23w3u/130210em.mpg
|
|
|
gäster: 283
dolda: 0
användare: 4
