Att det har varit en lång och varm sommar spelar ingen roll. Det är effektuttaget de senaste dagarna som till största delen bestämmer köldbärartemperaturen. Det är innan uppvärmningssäsongen börjar, när pumpen enbart gör varmvatten, som borrhålstemperaturen är som högst. Så fort man börjar värma huset sjunker den.

Hej igen alla pumpexperter. Har nu fått lite uträttat hemma. Min leverantör har varit och gjort en effektmätning på min pump. Den ger full effekt så det var inte problemet. Vad vi såg under mätningen var att BRINE in låg på +3 grader trots att det varit en lång och varm sommar. Detta ansågs som ett litet problem men inte mycket att göra något åt. Förmodligen har jag en kall-åder med vatten som tillför kallt vatten i hålet hela tiden. Tuff Luck, va? Tempen borde i normalfallet legat på 6-8 grader från hålet. Slutsatsen från leverantören är att min pump på 7,5kw är för liten för mitt hus och att hålet inte är optimalt. Bara att bita i det sura äpplet och gå vidare med höga elräkningar i framtiden eller anser någon att det finns ytterliggare spår att testa?

Gick in i displayen som du beskrev och max retur var på 48 °C. Höjde den till 55 °C.
Är det något annat under service man ska kolla som ev kan vara felinställt?
Bifogar också en bild på ett av mina element. Just detta är 140cm x60 och ett enkel-element.

Okej!Det är typiskt plattelement alla glada 60-70-talet gjorda för olja=hög framledningstemperatur.Eventuellt ta ett snack med installatören om kanske byta ut 2-3st till lågtempradiatorer så du kan sänka kurvan.

Det du kan kolla är det står vp-60 och ts -600 och kolla gärna det värde på framledningstemperaturen ÄR-värdet och vad BÖR-värdet (inom parantes)För att din integral ska kunna räkna hem ditt värmeunderskott så ska ÄR-värdet överstiga BÖR-värdet.Om vp står -60 så startar din kompressor och ska räkna ner till 0.Om ÄR-värdet ligger exempel på 44 °C och BÖR-värdet ligger på 40 °C(och nu har du ett värmeöverskott) så kommer den att räkna ner 4-steg/minut till 0.

Hej! Att din pump är lite klen råder det nog inga tveksamheter om.Men jag skulle sätta kurvan på 40 och rum värdet på 20(vad har du för rum värde nu) och se.Det jag menar med "hög kurva" är helt enkelt att det är allt för vanligt att man kör på för hög kurva.Det är inte säkert du märker komfortmässigt någon större skillnad på kurva 41 eller kurva 43 och om man tittar på hur du har ställt kurvan 38-43 så är det väldigt stor spridning.Finns det möjlighet att sänka temperaturen 1 °C i källaren?

Tack Roland, då vet jag var på radiatorerna jag ska leta. Som tur är har jag en IR-kamera att mäta med  på jobbet. Nästan så man längtar till sämre/kallare väder så man kan börja sätta tänderna i det projektet  . Får jag sedan leverantören till att komma hit och göra en effekt-mätning på pumpen så kanske man kommer närmare en lösning på det här problemet.

Det stämmer att kurva 43 innebär 43 °C framledning vid 0 °C ute, men eftersom framledningstemp pendlar så kan temperaturen röra sig mellan t ex 37 °C och 49 °C vid 0 °C, tror det är detta som måle10 menar?

Men om inte hög retur larmet dyker upp numera med CP på 2:an finns ingen anledning att pillra med detta.
Jag tror inte felen är elpanne-syndromet, jag tror snarare på att värmepumpen inte ger den uteffekt som den ska ge.

Ett annat konstigt fenomen med min anläggning är att trycket i expanionskärlet ökar successivt. Har blivit tillsagd att ligga på ett tryck på ca 1Bar. Efter några månader så har trycket ökat och då får man släppa ut detta genom säkerhetsventilen. Är detta normalt? Jag får även med jämna mellanrum lufta ett specifikt element i huset. Det som sitter i badrummet på entréplanet.

Jag antar att radiatorflödena inte är intrimmade. Har man värmepump ska det vara mer än 5 graders differens mellan in och utgående radiator till varje radiator när pumpen har gått ett tag. Är det mindre brukar vi kalla det att radiatorn kortsluter flödet vilket i sin tur betyder att pumpen får arbetat vid onödigt hög temperatur med sämre verkningsgrad och mer tillsatsel som resultat. Har man olje- eller elpanna behöver man inte bry sig om sådant. Kortslutande radiatorer kan dock inte vara hela förklaringen till den höga elförbrukningen men kan vara en förklaring till att returtemperaturen blir hög. Kontrollera i vinter att det är en märkbar temperaturskillnad mellan tillopp och retur på alla radiatorer. Det är framför allt små radiatorer som sitter nära pumpen som kan ställa till problem. Det går att spara en hel del pengar på att ställa in rätt flöden.

Tror inte höjd returtemperatur kommer att göra så mycket. Kurva 43 betyder att framledningstemperaturen vid noll grader ute är 43 grader. Det är ungefär samma som jag har och mina radiatorer behöver inte mer än 53 grader fram
vid DUT. Jag skulle vilja avråda från att ställa upp returtemperaturen. Jag har svårt att föreställa mig att den är problemet. Är det hög returtemperatur är det radiatorerna man ska ge sig på. Huset har troligen ett 55/45 system och då skall 48 grader returtemperatur inte vara något problem. Mitt resonemang förutsätter att jag har uppfattat Thermias värmkurva korrekt.

3,5 m3 olja kostar idag ca 45000 kr så pumpen gör nytta i alla fall.

Är som sagt novis på området men hur kan man trimma in radiatorerna?
Kan du Roland förklara detta lite närmare? Vad jag vet finns det inget mer än termostaterna på elementen och dom har jag plockat bort för att vara säker på att dom är fullt öppna på alla element. Du menar väl att man på något vis ska kunna reglera varje element individuellt så att diff mellan in och ut på elementet är ca 5 °C?
Ja pumpen spar kostnad jämfört med olja men jag lutar mig mot den offert som visade en betydligt större besparing/år. Man kan ju tycka att även pumpinstallatörer borde få stå för sina offerter dom gör.

Jag antar att radiatorflödena inte är intrimmade. Har man värmepump ska det vara mer än 5 graders differens mellan in och utgående radiator till varje radiator när pumpen har gått ett tag. Är det mindre brukar vi kalla det att radiatorn kortsluter flödet vilket i sin tur betyder att pumpen får arbetat vid onödigt hög temperatur med sämre verkningsgrad och mer tillsatsel som resultat. Har man olje- eller elpanna behöver man inte bry sig om sådant. Kortslutande radiatorer kan dock inte vara hela förklaringen till den höga elförbrukningen men kan vara en förklaring till att returtemperaturen blir hög. Kontrollera i vinter att det är en märkbar temperaturskillnad mellan tillopp och retur på alla radiatorer. Det är framför allt små radiatorer som sitter nära pumpen som kan ställa till problem. Det går att spara en hel del pengar på att ställa in rätt flöden.

Tror inte höjd returtemperatur kommer att göra så mycket. Kurva 43 betyder att framledningstemperaturen vid noll grader ute är 43 grader. Det är ungefär samma som jag har och mina radiatorer behöver inte mer än 53 grader fram
vid DUT. Jag skulle vilja avråda från att ställa upp returtemperaturen. Jag har svårt att föreställa mig att den är problemet. Är det hög returtemperatur är det radiatorerna man ska ge sig på. Huset har troligen ett 55/45 system och då skall 48 grader returtemperatur inte vara något problem. Mitt resonemang förutsätter att jag har uppfattat Thermias värmkurva korrekt.

3,5 m3 olja kostar idag ca 45000 kr så pumpen gör nytta i alla fall.

Det är inte returtempen du höjer utan du undviker att få hög retur

Jag antar att radiatorflödena inte är intrimmade. Har man värmepump ska det vara mer än 5 graders differens mellan in och utgående radiator till varje radiator när pumpen har gått ett tag. Är det mindre brukar vi kalla det att radiatorn kortsluter flödet vilket i sin tur betyder att pumpen får arbetat vid onödigt hög temperatur med sämre verkningsgrad och mer tillsatsel som resultat. Har man olje- eller elpanna behöver man inte bry sig om sådant. Kortslutande radiatorer kan dock inte vara hela förklaringen till den höga elförbrukningen men kan vara en förklaring till att returtemperaturen blir hög. Kontrollera i vinter att det är en märkbar temperaturskillnad mellan tillopp och retur på alla radiatorer. Det är framför allt små radiatorer som sitter nära pumpen som kan ställa till problem. Det går att spara en hel del pengar på att ställa in rätt flöden.

Tror inte höjd returtemperatur kommer att göra så mycket. Kurva 43 betyder att framledningstemperaturen vid noll grader ute är 43 grader. Det är ungefär samma som jag har och mina radiatorer behöver inte mer än 53 grader fram
vid DUT. Jag skulle vilja avråda från att ställa upp returtemperaturen. Jag har svårt att föreställa mig att den är problemet. Är det hög returtemperatur är det radiatorerna man ska ge sig på. Huset har troligen ett 55/45 system och då skall 48 grader returtemperatur inte vara något problem. Mitt resonemang förutsätter att jag har uppfattat Thermias värmkurva korrekt.

3,5 m3 olja kostar idag ca 45000 kr så pumpen gör nytta i alla fall. 

Nej, det finns mig veterligen ingenstans där man kan läsa av hetgastemp eller kompressortemp.
Eller finns det någon annan teknisk term som kan användas för dessa värden?
Vid den årliga servicen kollar dom med en massa olika instrument. Borde dom inte reagera om några värden är fel och isf göra nödvändiga åtgärder? Får ta upp detta med leverantören så får vi se om något händer.

Hej! det heter tryckrörstemperatur på din maskin (om du håller vänster/högerknapp intryckt kommer du in i själva servicemenyn) och du kan gå in och ändra på max retur på din maskin för standard max retur är 48 °C och du kan ställa upp den till max 55 °C om det inte är ändrat redan.

Kan du inte ta ett kort på din enkelpanelsradiator för att se om du har platta enkelpanelsradiatorer som är mer gjorda för högtempsystem för hus byggt -69 med oljepanna.

Inget protokoll lämnas. Dom har väl någon checklista som dom ska gå igenom. Mäta, kolla driftimmar, rengöra div filter etc.

Nej, det finns mig veterligen ingenstans där man kan läsa av hetgastemp eller kompressortemp.
Eller finns det någon annan teknisk term som kan användas för dessa värden?
Vid den årliga servicen kollar dom med en massa olika instrument. Borde dom inte reagera om några värden är fel och isf göra nödvändiga åtgärder? Får ta upp detta med leverantören så får vi se om något händer.

Hastigheten på CP ställdes ner våren 2011. Frågade teknikern som var och gjorde årlig service om det inte kunde lösa problemet med för hög retur. "Hur tänker du då var svaret jag fick". Efter en lång diskussion om att när vattnet går långsammare genom systemet så bör det i min fantasi tappa lite mer av temperaturen. "Jaha, du menar så" kom det då. Förstå att jag inte har något förtroende för denna firma. Hastigheten sänktes och vi var av med problemet och har haft denna tempdiff sedan dess. Jag har samma diff oavsett om den bara går på kompressorn eller med tillsatsen inne. Efter min senaste diskussion med leverantören så menar han nu att dom kanske har satt in en för liten pump i huset. Han ska räkna en gång till för att se vad han kommer fram till.
Kurvan är knäckt med +2grader vid 5, 0 och vid -5. Tycker att innetempen efter det har blivit något bättre men inte fullt ut bra. Tog upp diskussion med leverantören om att man kanske skulle satsa på en inomhusgivare som  komplement men fick svaret att det är helt förkastligt och värdelös investering. Ang förbukningen så kan jag säga att när svärmor hade huset innan oss och pumpen hade installerats så klagade hon initialt men fick svaret att allt var OK. Vad hon gjorde för att få ner förbrukningen var att sänka innetempen till ca 17-19 grader och sen inte klaga mer.

Det blir fram till idag ungefär 7,7 uppvärmningsår, alltså per år

Kompressor 4600 timmar
Tillsats1 776 timmar
Tillsats2 71 timmar

Kompressor och cirkulationspumpar ska inte dra mer än 2,2 kW, kanske mindre. Jag har inte hittat några bra uppgifter om elförbrukningen. Den beror dessutom på vilken framledningstemperatur som krävs och annat så det blir lite gissning i vilket fall som helst.

En genomsnittlig årlig elförbrukning blir alltså 4600x2,2 + 776x3 + 71x6 = 12874 kWh. Med hushållsel ska det inte bli mer än högst 19000 kWh/år. Jag undrar dock om inte hushållelen ligger över en bit 6000 kWh/år. 500 kWh för en sommarmånad tyder på det även om den siffran inkluderar varmvattnet. Det går åt mer hushållsel under en vintermånad. Men det är i alla fall för många tusen kWh som skiljer verklig och beräknad förbrukning.

Med tiderna ovan ska pumpen producera ca 35000 kWh/år inkl. tillsatsel om den ger 7 kW. Det går inte ihop med tidigare oljeförbrukning så frågan är om pumpen verkligen numer ger den effekt den ska ge. Har installatören kontrollerat att pumpen levererar vad den ska? Mätt kapacitet eller genom jämförelse med elpatronen eller att det är rätt förångningstryck i förhållande till köldbärartemperaturen. Det kan i och för sig vara så att man snålade på värmen under oljeeldningstiden men skillnaden är för stor tycker jag.   

Att det behövs tillsatsel runt noll grader går ihop med 4600 drifttimmar per år men det är snittet sedan installation. Vad det är för kompressortid per år numer kan vi inte vara säkra på. En normalt dimensionerad pump brukar gå runt 3500 timmar per år.

Ofta är visar temperaturgivarna fel så det är inte säkert att det är två graders differens på köldbäraren. Är det två korrekta graders skillnad är det lite lågt men det skillnaden mot optimal differens är bara någon eller några procent.

3,5 m3 olja blir högst 30 000 kWh värme netto för varmvatten och uppvärmning. Jag har då räknat med att pannans värmeförluster kommer huset tillgodo (i och med att källaren var uppvärmd) och 85 % förbränningsverkningsgrad.  Huset behöver säkert mindre värme, pannförlusterna sommartid har man ingen glädje av. Räknar man med 5000 kWh för varmvatten (normalvärde för en familj) skulle det behövas 25000 kWh/år för att hålla huset varmt. Det betyder i sin tur att husets drar i storleksordningen 11 kW när det är som kallast ute. Fungerar pumpen som de ska göra bör det behövas tillsatsel först under -5 grader och då är offertens uppskattning av elförbrukningen rimlig. Pumpen ska inte behöva mer än 10 MWh el inkl. tillsatsel ett normalt år.

Hur fungerar pumpen vintertid? När det är så kallt att tillsatsel behövs ska pumpen gå kontinuerligt utan att någonsin stanna. Det förekommer att inställningarn och husets uppvärmningssystem inte är anpassade till varandra utan att pumpen stannar ibland även fast tillsatsel behövs. Går den dygnet runt när det är kallare än några minusgrader?

Vad är det för typ av radiatorer? Radiatorsystemet bör innehålla minst 20 L/vatten per kW pumpeffekt för att pumpen ska få rimliga gångtider med standardinställningarna.

Hela källaren var tidigare uppvärm då olja användes. 3 stora rum användes bla som bostadsyta. Resterande ytor som förråd och tvättstuga var också uppvärmda. Alltså samma behov som idag. Det gjordes av med ca 3,5kbm olja och dom hade det riktigt varmt, min 21 grader. Vet detta ganska säkert då min sambo är uppväxt i huset. Är det OK med endast 2 graders diff mellan BRINE IN och UT?

Installationen gjorde slutet -05. Vi köpte huset -07 och reagerade snart på den höga förbrukningen. Huset är på 120kvm +120kvm källare. På vintern brukar jag köra med kurva 42-43 beroende på hur kallt det är. På sommaren och tidig höst o vår kurva 38.Man kan inte köra samma kurva året runt för då blir det antingen för varm eller för kallt. BRINE IN när det var -2 ute låg på 0 grader och BRINE UT var då -2. Tidigare hade jag generellt 2 graders diff på framledning och retur på radiatorkretsen men efter att ha fått ett antal larm på för hög retur så sänkte jag cirkulationspumpen till steg 2 och sedan dess ligger jag med en diff på 5-7 grader. Borrhålet är 150m med ett aktivt djup på 112m enligt borrprotokollet. Har 19m till fast berg. Grävde upp borrhålet nu i somras. Fick tips om att kolla så det fanns vatten i hålet. Nivån verkar OK. Har en vattenåder som går rakt genom hålet så det fylls på hela tiden. Vad jag dock upptäckte är att övre punkten där slangarna vinklas av in mot huset ligger på 19cm djup. efter det vänder slangarna neråt i ca 45 graders vinkel ner till genomförningen på huset som ligger på ca 1m djup under marknivå. Sträckan från borrhål till husvägg är ca 6m. Ganska kraftigt fall. Har fått tips om att det då kan bli luft stående i toppen på kollektorslangen men detta avvisas av installatören som nonsens. Inget fel på anläggningen säger han och struntar i att gå vidare. har iom det stora fallet på slangen fått att vatten rinner in genom väggen via slangarna. Dom har inte tätat på utsidan ordentligt. Slangarna som är nedgrävda är utvändigt inte isolerade. Vet inte om det är nödvändigt. Behöver ni mer fakta så bara hojta till.

Är det en ny installation?

Har du någon uppfattning om vid vilken utomhustemperatur tillsatsen börjar gå in? I så fall, var ligger huset? Hur stor är elförbrukningen sommartid när när det är hushållsel och och pumpen endast gör varmvatten?