0 medlemmar och 1 gäst tittar på detta ämne.
...men har förstått/tror mig förstå att det INTE är energisnålt att skruva ner termostaterna i ett par rum...t.ex. 17 grader i rum A och B medan det är 21 grader i rum C. Som jag förstått det så är det då bättre att ha 21 grader i alla rum, för att värmepumpen skall vara så effektiv som möjligt?
Att sänka tempen på 25% av bostadsutrymmet med 4 grader ger en bruttobesparing på ca 5%.Om din värmepump har COP 3, så blir nettobesparingen ca 1,6 %.Låt oss leka med tanken att din värmepump förbrukar 6000 kW för varmvatten och värme, ca 5000 kWh för värme, så innebär hennes rännande med termostaterna, och ditt lidande, att ni sparar ca 80 kWh/år.(Om jag räknat rätt)Jag tycker inte att det är något att bråka om.
Det är säkert rätt räknat. Men räknar du på helåret? Vi kör väl bara värme 1/3 av året, skulle väl bli ca 25-30kW eller hur? Skall man sen vara petig ökar ju värmeförlusten från de rummen också med högre temp, men nu är vi för petiga, det går ändå inte att säga exakt hur det blir. Ett alternativ är ju att köra med alla ventiler öppna och sedan ventilera så man kommer ned i 17 grader. Hur det kan bli mer ekonomiskt än att stänga radiatorerna lite är för mig en gåta. Ser fram emot förklaringar. Man kommer osökt att tänka på norgehistorien, norrmannen som läste att man kunde spara mycket energi och pengar genom att sänka temp några grader, han öppnade dörren till frys-skåpet.
Det ska jag säga till dig rickard när du sänker tempen för att slippa spets! Nej men ärligt så är ju alla kommentarer mycket relevanta i denna tråd. Ett Värmepumpsbaserat värmesystem skall i grundfallet klara sig utan termostat och innegivare. Dessa kan dock kompletteras med i syfte att öka besparing och öka komfort. En termostat är inte en manick man använder för att ändra temperaturen i sitt hus. Den begränsar övertemperatur och kan därutöver användas på en mindre andel av ytan som en permanent lösning för att hantera varierande temperaturbehov. Detta anges då i normalfallet. Om man har en arbetstank finns som nämnts tidigare möjligheten att vara mycket mer frikostig i sitt användande av termostater. Men tidigare sanningar gäller ju ändå. Alltså utifrån ett rent dimensionerings och effektivitetsperspektiv för att uppnå effektivast drift. Forumets attityd till termostater är som socialstyrelsens inställning till Vin och amning. Båda dessa instanser har på senare tid gjort en del förändringar i sin attityd men fortfarande är det en mycket tight hållning som gäller. I fallet med vin är det ju inte av de direkta hälsoriskerna för ett barn utan för att man vill undvika fulla föräldrar till ammande barn.
Jag har ju räknat på själva energin som går åt till att värma, totalt ca 5000 kWh, och utgått från myndigheternas råd om att 1 grad kallare sparar ca 5%.5% X 4°C = 20%20% delat på 4 (25% av bostadsytan) = 1.661.66% av totala behovet för värme (5000 kWh) är ca 80 kWh/år.
Jag ser det mer som sport än som snålhet, andra kanske kallar det mental härdsmälta.
Om man drar ned för att minska eltillskottet så rör det sig ju om 80 X 3 = 240 kWh/år.Och då blir det ju en annan sak... eller Att jag sänker tempn i garaget när det blir kallare än -28 grader får man väl se mer som en sport.Ibland händer det dessutom att jag kör igång en elradiator i garaget, så att spetsen kommer där den behövs istället för att orsaka högre temp i vb-kretsen - med sämre COP och ÄNNU mer tillskott som resultat.Jag ser det mer som sport än som snålhet, andra kanske kallar det mental härdsmälta.
Bra uttryckt, Rickard! Jag tycker många här är sportintresserade, nej värmepumpsportintresserade. Kanske döpa om forumet till värmepumpsportforumet?
Kall retur kanske jag förstår också...större skillnad mellan framledning och retur, desto mer har radiatorerna kramat ur värmen ur vattnet?
Känner en pump av denna skillnad och optimerar därefter? "Vet" den att "nä nu kommer det för varmt vatten tillbaks nu har nån skruvat ned termostaten, då drar jag ned effekten..."...typ? Om den inte vet det...då jobbar den väl på lika mycket oavsett om en termostat är stängd och en öppen, och på detta sätt "slösar" energi. Det sistnämnda var ju bakgrunden till min frågeställning i tråden egentligen.
Att strypa en radiator trodde jag att termostaten var till för, men det finns alltså något annat på radiatorn för detta.
Att ha överdimensionerad radiator både förstår jag men samtidigt inte...att den blir mindre varm än en mindre radiator...check....men samtidigt är väl ytan så pass mycket större?
När ni säger spetsvärme, menar ni då den där extra graden utöver vad som pumpen är injusterad för?
Tackar för diskussionen, även om jag inte kan påstå att jag förstod till 100%. Lite fastnar förstås, ju lägre framledningstemp som krävs för att hålla "rätt" innetemp desto bättre. Kall retur kanske jag förstår också...större skillnad mellan framledning och retur, desto mer har radiatorerna kramat ur värmen ur vattnet? Känner en pump av denna skillnad och optimerar därefter? "Vet" den att "nä nu kommer det för varmt vatten tillbaks nu har nån skruvat ned termostaten, då drar jag ned effekten..."...typ? Om den inte vet det...då jobbar den väl på lika mycket oavsett om en termostat är stängd och en öppen, och på detta sätt "slösar" energi. Det sistnämnda var ju bakgrunden till min frågeställning i tråden egentligen.Att strypa en radiator trodde jag att termostaten var till för, men det finns alltså något annat på radiatorn för detta.Att ha överdimensionerad radiator både förstår jag men samtidigt inte...att den blir mindre varm än en mindre radiator...check....men samtidigt är väl ytan så pass mycket större?När ni säger spetsvärme, menar ni då den där extra graden utöver vad som pumpen är injusterad för?
Radiatorn ska avge den effekt den är dimensionerad för. Om en radiator är för stor kan det hända att vi inte kan strypa in den korrekt. Vi kan få en sittuation där vi stryper max på den stora och de korrekt dimensionerade ger inte tillräckligt med värme fast dom är fullt öppna. Grovt uttryckt. Vidare blir det ju ännu svårare att reglera med exempelvis en termostat. Om vi redan har strypt max med den fasta instrypningen är det väldigt lite kvar för termostaten att jobba med om den fortfarande skall vara tongivande i uppvärmningen av rummet. I ett sådant fall får man troligen gilla läget och acceptera en något högre temperatur i det rummet eller en något sämre driftekonomi. vill man förenkla det kan man säga att en för stor radiator gör alla andra för små. Och att för små radiatorer är dåligt vet vi, right?
Jag håller inte med om resonemanget. En för stor radiator är aldrig en nackdel. Att den inte skulle gå att strypa in så att temperaturen i rummet där den sitter inte blir för hög tror jag aldrig inträffar i praktiken. Jämför två fall, ett där vi har ett system där alla radiatorer är lika stora ur värmeavgivningssynpunkt och att differensen över dem och värmepumpen är 6 grader vid drift, t.ex. 40 grader in och 34 grader ut. Radiatorernas medeltemperatur blir lite förenklat 37 grader och det är vad som behövs för att hålla huset vid önskad temperatur. Jämför vi det med ett system där en radiator, som får 1/4 av flödet, är så överdimensionerad att flödet kan strypas så att utgående temperatur blir 26 grader och inte ändrar något annat skulle VBin bli 32 grader. Men vi vill ha samma temperaturdifferens över pumpen vilket betyder att vi måste öka värmebärarflödet med en faktor 8/6. Det leder i sin tur till att VBut sjunker från 40 till 39 grader och VBin stiger från 32 till 33 grader. De "för små" radiatorernas medeltemperatur kommer inte att ändras eftersom utgående radiatorvattentemperatur ökar pga det ökade flödet. Utgående temperatur ökar från 34 grader till 35 grader. Nu är resonemanget lite förenklat eftersom man måste räkna några varv till innan det blir korrekta värden, den stora radiatorn måste strypas om för att värmeavgivningen skall bli densamma, men jag kan inte inse att det är någon nackdel med en bamseradiator i systemet om det redan finns en sådan. Däremot är det inte klokt att installera en jätteradiator i ett nytt system, det är bättre att öka ytan något på alla radiatorer.