Värmepumpsforum allt om värmepump och värmepumpar
VärmepumpsForum Allmänt => Värmepumpar - Märkesspecifikt => Värmepumpar - Mark/Berg och Sjövärmepumpar. => Värmepumpar och installationsfrågor. => Nibe => Ämnet startat av: Rippe skrivet 15 mars 2005, 08:48:27
-
Eftersom jag tillhör den unika och exklusiva skaran på detta forum som kör med eltillskott lite nu och då tänkte jag här ta upp några fenomen som jag noterat.
När eltillskottet går i på min Nibe 1215-7 Fighter kan jag notera förljande:
1. Ljudnivån på pumpen minskar tydligt. När eltillskottet går i blir ljudet från kompressorn väldigt lågt och "fint" i klangen. Den liksom bara surrar. Utan eltillskott är ljudet mer av brummande karaktär (men inte missljud!).
2. KB temperaturen ändras. Innan eltillskott ligger den på 0/-3. När tillskottet varit i en stund blir det 0/-2.
3. Eftersom jag inte har separat elmätare på pumpen räknar jag ut systemets elåtgång med hjälp av VP driftstimmar och TS-timmar. Kvar upp till mätarens värde är då hushållselen. Jag använder 2,22 som värde för pumpen och 6 som värde för varje TS timme. Men när det är kallare och TS gått så blir hushållselens värde lägre än annars! Det finns fyra alternativa förklaringar till detta. Den första är att det hela är ett sammanträffande helt utan praktiskt förklaring (inte otroligt eftersom det inte är SÅ mycket det skiljer). Det andra är att vi faktiskt gör av med mindre HH el när det är kallt (ytterst osannolikt). Det tredje alternativet är att systemet drar mindre än 6 kw per TS på räknaren (inte så troligt). Det fjärde är att pumpen faktiskt drar mindre än 2,22 när TS går in (och det är väl detta som känns mest troligt).
Någon som har några teorier kring dessa fenomen?
-
Kan det vara att VP går effektivare mot ändrad temp på KB.
Liknande fenomen har vi på L/V VP. Vid kallare ute går VP hårdare och därmer drar mer ström. Så det är ej alltid vinst att bara använda VP till värmen. Den har sin begränsning.
Hårdare kompressordrift är som på bilen att en motor har en viss punkt som den är som effektivast. Man bör ej köra den för hårt? Spara kompressorn lite genom att använda TS?
KOMMENTAR?
Janne
-
Avgiven/Tillförd effekt* vid 0/35 °C ** 8,8/1,9
Avgiven/Tillförd effekt* vid 0/50 °C ** 7,1/2,2
Att den skulle dra mindre el när tillskottet går till kan alltså inte stämma, när framledningstempen stiger (som den gör när eltillskottet går till) så skall den börja dra mer effekt.
Skulle tro mer på att elpatronen inte går in med 6 kW i första steget (det gör den inte) och att timräknaren inte tar hänsyn till eltillskottets mindre steg.
-
Eftersom jag tillhör den unika och exklusiva skaran på detta forum som kör med eltillskott lite nu och då tänkte jag här ta upp några fenomen som jag noterat.
När eltillskottet går i på min Nibe 1215-7 Fighter kan jag notera förljande:
1. Ljudnivån på pumpen minskar tydligt. När eltillskottet går i blir ljudet från kompressorn väldigt lågt och "fint" i klangen. Den liksom bara surrar. Utan eltillskott är ljudet mer av brummande karaktär (men inte missljud!).
2. KB temperaturen ändras. Innan eltillskott ligger den på 0/-3. När tillskottet varit i en stund blir det 0/-2.
3. Eftersom jag inte har separat elmätare på pumpen räknar jag ut systemets elåtgång med hjälp av VP driftstimmar och TS-timmar. Kvar upp till mätarens värde är då hushållselen. Jag använder 2,22 som värde för pumpen och 6 som värde för varje TS timme. Men när det är kallare och TS gått så blir hushållselens värde lägre än annars! Det finns fyra alternativa förklaringar till detta. Den första är att det hela är ett sammanträffande helt utan praktiskt förklaring (inte otroligt eftersom det inte är SÅ mycket det skiljer). Det andra är att vi faktiskt gör av med mindre HH el när det är kallt (ytterst osannolikt). Det tredje alternativet är att systemet drar mindre än 6 kw per TS på räknaren (inte så troligt). Det fjärde är att pumpen faktiskt drar mindre än 2,22 när TS går in (och det är väl detta som känns mest troligt).
Någon som har några teorier kring dessa fenomen?
Rickard förklara detta då. Kompressorn går hårdare utan TS?
Janne
-
Eftersom jag tillhör den unika och exklusiva skaran på detta forum som kör med eltillskott lite nu och då tänkte jag här ta upp några fenomen som jag noterat.
När eltillskottet går i på min Nibe 1215-7 Fighter kan jag notera förljande:
1. Ljudnivån på pumpen minskar tydligt. När eltillskottet går i blir ljudet från kompressorn väldigt lågt och "fint" i klangen. Den liksom bara surrar. Utan eltillskott är ljudet mer av brummande karaktär (men inte missljud!).
Har ingen vettig förklaring.
2. KB temperaturen ändras. Innan eltillskott ligger den på 0/-3. När tillskottet varit i en stund blir det 0/-2.
COP blir sämre med högre temp på VB, med eltillskott höjs temp på VB => mindre effekt tas ut KB => lägre tempdiff KB.
3. Eftersom jag inte har separat elmätare på pumpen räknar jag ut systemets elåtgång med hjälp av VP driftstimmar och TS-timmar. Kvar upp till mätarens värde är då hushållselen. Jag använder 2,22 som värde för pumpen och 6 som värde för varje TS timme. Men när det är kallare och TS gått så blir hushållselens värde lägre än annars! Det finns fyra alternativa förklaringar till detta. Den första är att det hela är ett sammanträffande helt utan praktiskt förklaring (inte otroligt eftersom det inte är SÅ mycket det skiljer). Det andra är att vi faktiskt gör av med mindre HH el när det är kallt (ytterst osannolikt). Det tredje alternativet är att systemet drar mindre än 6 kw per TS på räknaren (inte så troligt). Det fjärde är att pumpen faktiskt drar mindre än 2,22 när TS går in (och det är väl detta som känns mest troligt).
Jag tror din VP drar lite mindre effekt än 2.22 totalt sett. Ju kallare det är ute, ju mer går VP och ju större blir felet.
-
Eftersom jag tillhör den unika och exklusiva skaran på detta forum som kör med eltillskott lite nu och då tänkte jag här ta upp några fenomen som jag noterat.
När eltillskottet går i på min Nibe 1215-7 Fighter kan jag notera förljande:
1. Ljudnivån på pumpen minskar tydligt. När eltillskottet går i blir ljudet från kompressorn väldigt lågt och "fint" i klangen. Den liksom bara surrar. Utan eltillskott är ljudet mer av brummande karaktär (men inte missljud!).
2. KB temperaturen ändras. Innan eltillskott ligger den på 0/-3. När tillskottet varit i en stund blir det 0/-2.
3. Eftersom jag inte har separat elmätare på pumpen räknar jag ut systemets elåtgång med hjälp av VP driftstimmar och TS-timmar. Kvar upp till mätarens värde är då hushållselen. Jag använder 2,22 som värde för pumpen och 6 som värde för varje TS timme. Men när det är kallare och TS gått så blir hushållselens värde lägre än annars! Det finns fyra alternativa förklaringar till detta. Den första är att det hela är ett sammanträffande helt utan praktiskt förklaring (inte otroligt eftersom det inte är SÅ mycket det skiljer). Det andra är att vi faktiskt gör av med mindre HH el när det är kallt (ytterst osannolikt). Det tredje alternativet är att systemet drar mindre än 6 kw per TS på räknaren (inte så troligt). Det fjärde är att pumpen faktiskt drar mindre än 2,22 när TS går in (och det är väl detta som känns mest troligt).
Någon som har några teorier kring dessa fenomen?
Rickard förklara detta då. Kompressorn går hårdare utan TS?
Janne
Vet inte, men skulle tro att det beror på att trycket blir högre, med högre tryck så minskar gasflödet genom kompressorn. Vid varje kolvrörelse går mindre mängd gas ut genom ventilerna varför en lägre ljudnivå uppstår. (ventilerna öppnar inte lika mycket)
-
Avgiven/Tillförd effekt* vid 0/35 °C ** 8,8/1,9
Avgiven/Tillförd effekt* vid 0/50 °C ** 7,1/2,2
Att den skulle dra mindre el när tillskottet går till kan alltså inte stämma, när framledningstempen stiger (som den gör när eltillskottet går till) så skall den börja dra mer effekt.
Skulle tro mer på att elpatronen inte går in med 6 kW i första steget (det gör den inte) och att timräknaren inte tar hänsyn till eltillskottets mindre steg.
1. Med högre framledningstemperatur drar den mer= Rätt. MEN det gäller väl när den producerat framledningetemperaturen "på egen hand". Nu är det ju en extern värmekälla som hjälpt upp framledningstemperaturen. Vad är det som säger att det blir samma sak?
2. TS räknaren räknar hela timmar med totalt 6 kw. Jag har de senaste nätterna haft 2-3 timmar TS. Och jag vet att TS varit inkopplat längre tid fast inte med alla stegen inne. Så 6 timmar med steg 1 (2 kw) blir 2 timmar på räknaren.
-
Eftersom jag tillhör den unika och exklusiva skaran på detta forum som kör med eltillskott lite nu och då tänkte jag här ta upp några fenomen som jag noterat.
När eltillskottet går i på min Nibe 1215-7 Fighter kan jag notera förljande:
1. Ljudnivån på pumpen minskar tydligt. När eltillskottet går i blir ljudet från kompressorn väldigt lågt och "fint" i klangen. Den liksom bara surrar. Utan eltillskott är ljudet mer av brummande karaktär (men inte missljud!).
Har ingen vettig förklaring.
Det kanske är så att den går "lättare" med TS?
-
Jag tror din VP drar lite mindre effekt än 2.22 totalt sett. Ju kallare det är ute, ju mer går VP och ju större blir felet.
Jag skulle gissa på att det är så att 2.22 är en rimligt bra snitt-siffra (inklusive KB -cirk) när TS inte är i (man får ju lita på angivna värden). Men frågan är som sagt om VP verkligen drar så mycket när TS går?
-
1. Med högre framledningstemperatur drar den mer= Rätt. MEN det gäller väl när den producerat framledningetemperaturen "på egen hand". Nu är det ju en extern värmekälla som hjälpt upp framledningstemperaturen. Vad är det som säger att det blir samma sak?
Vid elpatrondrift höjs även returtempen eller hur!?
Höjs returtempen då höjs tempen på stigen direkt efter kompressorn, då drar kompressorn mera ström ( då blir det mindre hushållsel) den ger mindre uteffekt samtidigt som den tar mindre gradtisvärme ur borran!!!
Det förklarar väl rubbet, glasklart hoppas jag! ;D
-
Jag tror ej på er.
Om kompressorn ej behöver arbeta så hårt konstaterat av mig och Rippe så går den mjukare och drar mindre ström.
NI hänger hela tider er upp på högre framledningstemp.
Vi säger i stället vid samma framledningstemp. TS till eller från.
Med TS till går kompressorn mjukare har hjälp av el att köra upp temp?
Detta är frågan?
JANNE
-
Jag tror ej på er.
Om kompressorn ej behöver arbeta så hårt konstaterat av mig och Rippe så går den mjukare och drar mindre ström.
NI hänger hela tider er upp på högre framledningstemp.
Vi säger i stället vid samma framledningstemp. TS till eller från.
Med TS till går kompressorn mjukare har hjälp av el att köra upp temp?
Detta är frågan?
JANNE
Nu yrar du Janne.
Elpatronen sitter efter varma sidans värmeväxlare, så det blir varmare framledningstemp när elpatronen går. Alltid.
Det gör även att returtempen stiger.
Går kompressorn tystare vid elpatrondrift så beror det på att systemtempen blir högre.
Exakt vad som gör att den går tystare är jag inte säker på.
Min tidigare förklaring verkar du inte tro på, eller?
Vet inte, men skulle tro att det beror på att trycket blir högre, med högre tryck så minskar gasflödet genom kompressorn. Vid varje kolvrörelse går mindre mängd gas ut genom ventilerna varför en lägre ljudnivå uppstår. (ventilerna öppnar inte lika mycket)
-
Om kompressorn ej behöver arbeta så hårt konstaterat av mig och Rippe så går den mjukare och drar mindre ström.
NI hänger hela tider er upp på högre framledningstemp.
Svaret blir enkelt, med elpatronen i drift (bergvärmepumpen ger hela tiden säg 7 kw) med 7 kw inkopplad effekt, vad händer då?
Vi tillför 14 kw, eller hur! vid 14 kw tillsförd effekt drivs snabbt temperaturen upp i radiatorsystemet.
Tempen fram från VP når 50 grader, då drar den (enl Rickards ex) 2,2 kw.
Om enbart vp går når den 35 grader ( som ett exempel) då drar den 1,9 kw.
vad händer med uteffekten då... den sjunker från 8,8 kw till 7,1 kw av det kanske man tror att den går "mjukare" men det är fel.
Du sägar när vp inte behöver gå så hårt! Det är där det faller, ju högre systemtemp ju "hårdare" går VP.
Solklart!
Rippe
Lyssna på kompressorljudet när vp kopplar över från vv drift till värmedrift. Då hör du hur ljudet förändras med ändrad systemtemp...
Fixa en vv start under värmedrift bara! Det kan du göra genom att höja starttempen för vv tillfälligt.....
-
1. Med högre framledningstemperatur drar den mer= Rätt. MEN det gäller väl när den producerat framledningetemperaturen "på egen hand". Nu är det ju en extern värmekälla som hjälpt upp framledningstemperaturen. Vad är det som säger att det blir samma sak?
Vid elpatrondrift höjs även returtempen eller hur!?
Höjs returtempen då höjs tempen på stigen direkt efter kompressorn, då drar kompressorn mera ström ( då blir det mindre hushållsel) den ger mindre uteffekt samtidigt som den tar mindre gradtisvärme ur borran!!!
Det förklarar väl rubbet, glasklart hoppas jag! ;D
NÄ, det där blev väl inte rätt! Om den framräknade hushållselen är mindre än normalt när TS går så tyder väl det på att något i VP-systemet drar mindre än beräknat. Antingen drar VP mindre än 2,22 kw per timme på räknaren eller så drar TS mindre än 6 kw per timme på räknaren. Och eftersom TS är en konstant som inte är varierar lär det inte vara där det felar. Däremot är i alla fall jag osäker på hur kompressorn uppför sig när den får hjälp av TS.
Bara det faktum att den låter mindre pekar på att den går lättare och därmed också drar mindre ström.
Sedan kan det mycket väl vara så att VP-kompressorn inte ger fullt ut själv när den får draghjälp från TS. Summan av det hela skulle kunna betyda att kompressorn levererar ett sämre COP (än max) men med lägre in-effekt.
Så här:
Normal drift utan TS:
Avgiven/Tillförd effekt* vid 0/35 °C ** 8,8/1,9 = 4,63
Avgiven/Tillförd effekt* vid 0/50 °C ** 7,1/2,2 = 3,23
Vid TS:
7,1/1,9 = 3,73
Också tillkommer TS effekten.
Detta resonemang skulle kunna förklara hela det fenomen som jag beskriver.
-
Vi får fråga de lärde. Kompressor experten, Nibe som förslag.
Jag frågar nibe. har NI rätt eller jag är frågan.
Obs
Jag sa också samma framledningstemp.
, el hjälper till vid värmebehov till radiatorn
Elektroniken håller tempen. Samma retur från radiatorkretsen
-
Ursäkta jag ändrade mitt inlägg genom redigering.
-
NÄ, det där blev väl inte rätt! Om den framräknade hushållselen är mindre än normalt när TS går så tyder väl det på att något i VP-systemet drar mindre än beräknat. Antingen drar VP mindre än 2,22 kw per timme på räknaren eller så drar TS mindre än 6 kw per timme på räknaren.
´
Fel jo ja tackar jag...
Om hushållselen blir mindre än normalt beror ju det på att vp drar mera än beräknat..
Du kan ju inte ändra siffrorna ;) dom står ju där rdan, tro det eller ej dom stämmer.....
Tänk så här!! och gör så här... istället för elpatron stänger du hälften av dina radiatorer vad händer då jo systemtempen stiger.... till säg 50 grader på framledningen.
Då drar pumpen 2,2 kw!!!!!!!!!!!!!!!!!!
har du 35 grader på framledningen med alla rad. igång då drar pumpen 1,9 kw.
Om den höjda tempen skapas med mindre värmeavgivande yta eller tillskott till rad. kretsen EFTER kompressorn är helt egalt!!!!!!!!
Om du fortfarande tvivlar... kolla i sommar när du har 35 grader inne, kör bara vp då kommer systemtempen att stiga 15 grader mot om rumstempen är 20 grader. Samma sak då vi gissar att vp når 50 grader fram den drar återigen 2,2 kw istället som vid 35 graders framledning 1,9 kw.
Med högre systemtemp drar pumpen mera el samtidigt som den hämtar mindre gratisenergi ur borran!! vad ger detta jo katstrofalt mindre avgiven effekt!!!
och hårdare arbetande kompressor med ett ändrat ljud som följd.
Obs
Jag sa också samma framledningstemp, elen hjälper till vid värmebehov till radiatorn
Elektroniken håller tempen. Samma retur från radiatorkretsen.
men Janne om elpatronen OCH kompressorn går samtidigt då höjs ju tempen, det går inte att undvika och därmed drar kompressorn mera ström.
-
Varför höjs temperaturen till radiatorkretsen, kurvan är fast och given. Elektroniken styr framledn temp. samma effektuttag samma delta och samma retur temp.
Alltså EL+kompr arbetar parallellt.
Janne
-
Gällande ljudnivån har jag precis motsatt problem. Högre ljud vid tillskott och ökad kompressordrift. Det kan ha med husets isoleringsmaterial att göra.
Gällande elförbrukning är det bara att ställa sig vid elmätaren när tillskottet går in. Det är en grym skillnad på elsnurran om man säger så. Hushållselen är ju som den är. Man tvättar, damsuger mm som vanligt, det har väl inget med VP:n att göra??
-
Vi säger så här en liknelse.
Vi har en gammal bil som knappt orkar upp för backen hemma.
Vi tar en annan bil och kopplar den så att den drar samtidigt som den gamla biler kör.
Då behöver den gamla ej arbeta så mycket och blir då mindre belastad.
Den arbetar mjukare och drar mindre bensin
JANNE
-
det du missar är att en VP ALLTID jobbar på sitt max (intermittent drift).
Så även om du hjälper kompressorn så avger den sitt absolut yttersta.
Sitt yttersta vid en högre systemtemp anges TYDLIGT i upptagen/avgiven effekt vid olika driftstemperaturer!!!
Glasklart inget lustigt med det!!!
Det är ju därför vi tjatar hela tiden om hög temp in från borran och låg temp på framledningen.
Även din luft vatten funkar lika kolla i ditt effektdiagram där ser du att upptagen effekt ökar kraftigt med ökad framledninstemp.... Du har väl också försökt minska systemtempen med golvvärme och konvektorer för lågtempdrift...
-
Ok vi pratar om VP framlednings temp.
Jag säger vid RADIATOR VÄRME så har jag ex vis 40 gr framledning. Kompressorn får i sin retur säg 30 grader ( stort effekt uttag). kompr arbetar fram 35 grader ( diff 5 grader).
Alltså kompressorn arbetar mot 30/35 grader.
Rad kretsen har vi 30/40 grader.
Då arbetar kompressorn mjukare än om den har 35/40 grader diff.
"Skillnad är högre flöde får vi mindre diff och kan då klara 35/40"?
Mitt första 30/40 har vi vi säger 2/3 så stort flöde. EL hjälper till med samma effekt uttag.
/Janne
-
Jag tror din VP drar lite mindre effekt än 2.22 totalt sett. Ju kallare det är ute, ju mer går VP och ju större blir felet.
Jag skulle gissa på att det är så att 2.22 är en rimligt bra snitt-siffra (inklusive KB -cirk) när TS inte är i (man får ju lita på angivna värden). Men frågan är som sagt om VP verkligen drar så mycket när TS går?
Om man analyserar ditt första inlägg på denna länken:
http://www.varmepumpsforum.com/vpforum/index.php/topic,2447.30.html
Så får jag hushållselen att bli (411+424+416)x4 ca 5000 kWh
Medan du skriver att hushållselen var 6000 kWh innan VP installationen.
Om jag då räknar baklänges så borde månadsförbrukningen ligga på ca 500 kWh hushållsel vilket under denna 3-månadersperiod ger följande ekvation för bestämmning av effektförbrukning VP:
(512+536+525)xVP+(14+2+12)x6+500x3=1220+411+1202+424+1237+416
VP=2,06 kW
Detta är vad jag tror att din VP drar inkl cirkpumpar utan tillskott. (Beror sen också på framledningstemp så detta är ett medelvärde)
-
NÄ, det där blev väl inte rätt! Om den framräknade hushållselen är mindre än normalt när TS går så tyder väl det på att något i VP-systemet drar mindre än beräknat. Antingen drar VP mindre än 2,22 kw per timme på räknaren eller så drar TS mindre än 6 kw per timme på räknaren.
´
Fel jo ja tackar jag...
Om hushållselen blir mindre än normalt beror ju det på att vp drar mera än beräknat..
Du kan ju inte ändra siffrorna ;) dom står ju där rdan, tro det eller ej dom stämmer.....
Jag är ledsen men här är det du som har fel Rickard. Låt mig förklara med ett exempel:
Ett dygn har jag 20 timmar VP drift och 2 timmar TS. Enligt mina beräkningar har då systemet dragit:
(20*2,22) + (2*6) = 56,4 kwh
Under samma dygn har jag läst av elmätaren och sett att hela huset dragit 65 kwh.
Beräknad hushålls el blir då: 65 - 56,4 = 8,6 kwh
"Normalt" ligger jag runt 14 kwh i hushållsel. Då kan vi räkna baklänges och får då:
65-14 = 51.
VP+TS "borde" ha dragit 51 i stället för 56,4! Den "borde" alltså ha dragit MINDRE (hallå? Hör Ni mig?).
Om vi fortsätter att räkna baklänges ytterligare:
51 - 12 = 39 kwh för själva VP utan TS
39/20 = 1,95 kw
Alltså 1,95 kw istället för 2,22!!! Det är väl mindre?
-
Jag tror din VP drar lite mindre effekt än 2.22 totalt sett. Ju kallare det är ute, ju mer går VP och ju större blir felet.
Jag skulle gissa på att det är så att 2.22 är en rimligt bra snitt-siffra (inklusive KB -cirk) när TS inte är i (man får ju lita på angivna värden). Men frågan är som sagt om VP verkligen drar så mycket när TS går?
Om man analyserar ditt första inlägg på denna länken:
http://www.varmepumpsforum.com/vpforum/index.php/topic,2447.30.html
Så får jag hushållselen att bli (411+424+416)x4 ca 5000 kWh
Medan du skriver att hushållselen var 6000 kWh innan VP installationen.
Om jag då räknar baklänges så borde månadsförbrukningen ligga på ca 500 kWh hushållsel vilket under denna 3-månadersperiod ger följande ekvation för bestämmning av effektförbrukning VP:
(512+536+525)xVP+(14+2+12)x6+500x3=1220+411+1202+424+1237+416
VP=2,06 kW
Detta är vad jag tror att din VP drar inkl cirkpumpar utan tillskott. (Beror sen också på framledningstemp så detta är ett medelvärde)
MAN kan INTE utgå från mina angivna värden på hushållselen! Tyvärr har jag inte data sparat på hushållselen. Men jag är bestämt säker på att den svängt mellan 4500 och 6700 under de åren (7 år) som vi bott där. Bland annat för att jag ibland fick köra pannan på el och ibland haft mycket effektslukande saker igång (ex 500 W byggstrålkastare).
Det jag angivet (6000) är ett antaget rimligt medelvärde. Men det kan lika gärna vara 5000 på ett år.
Dessutom har jag lite svårt att förstå hur VP slulle kunna dra så lite som 2,06 inkl cirkpumps. Då stämmer ju inte angivna data! Speciellt inte med tanke på att jag ytterst sällan haft VB-fram neråt 35 grader (då den drar lägst).
DÄREMOT tror jag att det finns ett fel inbyggt just vid TS. Jag tror nämligen att det finns en risk för att VP drar mindre ström när TS går samtidigt. Jag måste få mer bevis för att jag ska kunna få bort den teorin.
-
Gällande elförbrukning är det bara att ställa sig vid elmätaren när tillskottet går in. Det är en grym skillnad på elsnurran om man säger så. Hushållselen är ju som den är. Man tvättar, damsuger mm som vanligt, det har väl inget med VP:n att göra??
JAMEN självklart är SUMMAN mer när man kör med TS också. MEN det var inte DET som denna tråd handlade om. Det behöver man nämligen inte vara speciellt smart för att räkna ut. Läs gärna mitt första inlägg igen så förstår du att det enbart handlade om några fenomen som jag vill ha belyst.
-
det du missar är att en VP ALLTID jobbar på sitt max (intermittent drift).
Så även om du hjälper kompressorn så avger den sitt absolut yttersta.
Sitt yttersta vid en högre systemtemp anges TYDLIGT i upptagen/avgiven effekt vid olika driftstemperaturer!!!
Glasklart inget lustigt med det!!!
Det är ju därför vi tjatar hela tiden om hög temp in från borran och låg temp på framledningen.
Även din luft vatten funkar lika kolla i ditt effektdiagram där ser du att upptagen effekt ökar kraftigt med ökad framledninstemp.... Du har väl också försökt minska systemtempen med golvvärme och konvektorer för lågtempdrift...
Nu var väl detta riktat till Janne men jag hänger på lite.
JAG har inte sett några kurvor som visar vad som händer med VP när den får hjälp av TS. Hur kan ni vara så säkra på att VP jobbar exakt på samma sätt med eller utan hjälp av TS? Rent logiskt så BORDE det väl ändå vara så att vilken maskin som helst jobbar mindre när den får hjälp av en annan maskin? Men ni menar alltså att VP inte är så logisk utan den ger sitt max ändå?
-
JAG har inte sett några kurvor som visar vad som händer med VP när den får hjälp av TS. Hur kan ni vara så säkra på att VP jobbar exakt på samma sätt med eller utan hjälp av TS? Rent logiskt så BORDE det väl ändå vara så att vilken maskin som helst jobbar mindre när den får hjälp av en annan maskin? Men ni menar alltså att VP inte är så logisk utan den ger sitt max ändå?
Just det kanske inte logiskt, det finns ingen gas, bara på eller av ALLTID full gas!!!!!
Men jag tror att även ex från janne om bilen haltar....
Om en bil toppar 150 kanske den då drar 1,5 l/mil. detta på full gas.
Hur mycket drar den om den bogseras upp till 200 km/t fortfarande med FULL gas.
Car Man kanske har testat.. men logiskt den jobbar med full gas trots hjälp (precis som en VP) med ett mycket högre varvtal då drar den mera soppa!
Inget lustigt med det...
Men om bilen skulle bogseras i 150 knyck på halv gas då drar den naturligtvis mindre än med samma fart och FULL gas! (men så jobbar inte en VP)
Hade vi tittat på en inverter pump som fått hjälp av tex stödeldning, då blir det annat.... då varvar den ju ned!!
-
Tack jag stödjer dig.
Jag kommer att med instrument mäta faktum med vad jag skriver.
Och konstatera resultatet. Återkommer med det i morgon. VP som värme pump.
Berg eller L/V samma fenomen ?
Jag kommer mäter ström förbrukningen direkt på kompressor kabeln, med instrument.
Slår till och från EL ser resultat. Finheten på instr ställer jag in.
Har min gamla bil hjälp av en annan så behöver den ej arbeta så hårt. Så fungerar liknelsen. Upp till bevis..
Janne
-
JAG har inte sett några kurvor som visar vad som händer med VP när den får hjälp av TS. Hur kan ni vara så säkra på att VP jobbar exakt på samma sätt med eller utan hjälp av TS? Rent logiskt så BORDE det väl ändå vara så att vilken maskin som helst jobbar mindre när den får hjälp av en annan maskin? Men ni menar alltså att VP inte är så logisk utan den ger sitt max ändå?
Just det kanske inte logiskt, det finns ingen gas, bara på eller av ALLTID full gas!!!!!
Men jag tror att även ex från janne om bilen haltar....
Om en bil toppar 150 kanske den då drar 1,5 l/mil. detta på full gas.
Hur mycket drar den om den bogseras upp till 200 km/t fortfarande med FULL gas.
Car Man kanske har testat.. men logiskt den jobbar med full gas trots hjälp (precis som en VP) med ett mycket högre varvtal då drar den mera soppa!
Inget lustigt med det...
Men om bilen skulle bogseras i 150 knyck på halv gas då drar den naturligtvis mindre än med samma fart och FULL gas! (men så jobbar inte en VP)
Hade vi tittat på en inverter pump som fått hjälp av tex stödeldning, då blir det annat.... då varvar den ju ned!!
Och då skulle detta betyda att:
1. Jag har helt fel i att min kompressor drar mindre ström när TS går samtidigt.
2. Jag har missuppfattat ljudskillnaden. En kompressor kanske jobbar mer när den låter mindre?
3. Kompressorn inte alls krämar ur mindre i borrhålet när TS går eftersom temperaturerna på KB In/UT ändras när TS går? Temperaturerna ändras av någon annan anledning?
-
Rippe
Ja just så!
2. KB temperaturen ändras. Innan eltillskott ligger den på 0/-3. När tillskottet varit i en stund blir det 0/-2.
Din punkt 3... Vid enbart vp drift har du ett delta t på 3 grader..pumpen kramar ur värmen ur 3 grader!
Vid elpatrondrift som höjer systemtempen, då har du ett delta t på 2 grader.
Pumpen tar mindre energi ur kollektorn vid tillskottsdrift precis som vid vv drift då temperaturen också är mycket hög.
Precis som vid vv drift drar pumpen mera energi även vid tillskottsdrift med elpatron!!!!
det är därför vi mässar om vikten av en varm brine och en så låg temp på rad.kretsen som möjligt...
Hoppas vi är sams nu *vinkar*
-
Hej! Skriver lite info som jag tror ger svaren på det noterade.
Värmepumpar med inbyggd elpatron har en dold nackdel som tillverkarna döljer med sina reglersystem.
Nämligen den att:
När elpatronen går in sker en rockad i systemet på så sätt att VP:n, från att ha varit baslast, övergår till att bli tillsatseffekt och elpatronen blir baslasten!!!!!!!!!!! Detta gäller för övrigt alla vattenburna VP-system med någon typ av s.k. tillsatsvärme i systemet.
Resultatet blir att den ökande fraledningstemperaturen (pga elpatronen) ger en högre returtemp tillbaka. Den högre returtemperaturen minskar delta-t över VP, detta i sin tur ger lägre effektuttag i VP-kreten vilket syns på den högre temperaturen på brinen efter VP. Summan blir lägre energiförbrukning hos VP.
Detta förhållande var mycket mera synligt under den förra Vp-boomen i slutet på 70-talet då "tillsatseffekten" skedde genom en separat elkasset efter VP:n.
Ett optimalt VP-system har ingen tillsatseffekt utan tillskottsvärmebehovet under kalla dagar produceras via direktel, vedkamin, pelletskamin eller likn.
-
Eftersom jag tillhör den unika och exklusiva skaran på detta forum som kör med eltillskott lite nu och då tänkte jag här ta upp några fenomen som jag noterat.
När eltillskottet går i på min Nibe 1215-7 Fighter kan jag notera förljande:
1. Ljudnivån på pumpen minskar tydligt. När eltillskottet går i blir ljudet från kompressorn väldigt lågt och "fint" i klangen. Den liksom bara surrar. Utan eltillskott är ljudet mer av brummande karaktär (men inte missljud!).
Lustigt att ljudet blir "finare"! Det normala när arbetstemperaturen (kondenseringstemperaturen) stiger är att ljudet blir råare. Min scroll kan man utan problem höra att den jobbar hårdare om man drar på tillskottet. Möjligt att en kolvkompressor beter sig lite annorlunda? Vad ligger du på för returtemp när eltillskottet hoppar in? Den borde öka kanske 3 grader ganska fort eftersom du jagar in elpatronens effekt tillsammans med pumpens. Vad händer med ljudet när eltillskottet går ur? VB-f börjar ju sjunka sakta så omedelbart borde det inte bli nån skillnad men efter ett tag. Undrar hur snabbt pumpens uteffekt sjunker efter 50 grader ut... Sc:,h
2. KB temperaturen ändras. Innan eltillskott ligger den på 0/-3. När tillskottet varit i en stund blir det 0/-2.
Detta är helt i överenstämmelse med teorin. Sjunker uteffekten från pumpen så sjunker också KB-deltat. Mindre effekt tas ut.
3. Eftersom jag inte har separat elmätare på pumpen räknar jag ut systemets elåtgång med hjälp av VP driftstimmar och TS-timmar. Kvar upp till mätarens värde är då hushållselen. Jag använder 2,22 som värde för pumpen och 6 som värde för varje TS timme. Men när det är kallare och TS gått så blir hushållselens värde lägre än annars! Det finns fyra alternativa förklaringar till detta. Den första är att det hela är ett sammanträffande helt utan praktiskt förklaring (inte otroligt eftersom det inte är SÅ mycket det skiljer). Det andra är att vi faktiskt gör av med mindre HH el när det är kallt (ytterst osannolikt). Det tredje alternativet är att systemet drar mindre än 6 kw per TS på räknaren (inte så troligt). Det fjärde är att pumpen faktiskt drar mindre än 2,22 när TS går in (och det är väl detta som känns mest troligt).
Någon som har några teorier kring dessa fenomen?
Skillnaden i förbrukning du ser är ca 6kWh... gör att man blir lite nyfiken på hur mycket tillskott (effekt) du egentligen haft, eller?
-
Rippa
Hoppas vi är sams nu *vinkar*
Bertil!
1. Det ska vara Rippe. Rippa låter ju som en felstavning av Ripa. Dessutom heter jag Rikard egentligen men det är det ju fler som heter här, därav slanget.
2. Sams? Har vi varit osams? Det är möjligen så att du och några till "brusar" upp så fort TS kommer på tal. Observera IGEN att jag inte ifrågasätter att det är bättre utan TS än med TS. Det enda jag vill i denna tråd är att söka förklaringar till vissa fenomen som jag noterat.
-
Skillnaden i förbrukning du ser är ca 6kWh... gör att man blir lite nyfiken på hur mycket tillskott (effekt) du egentligen haft, eller?
Jag kan bara konstatera hur TS-räknaren räknar. Men då ska ju den räkna fel då? Men jag bedömmer det som osannolikt.
-
Hej! Skriver lite info som jag tror ger svaren på det noterade.
Värmepumpar med inbyggd elpatron har en dold nackdel som tillverkarna döljer med sina reglersystem.
Nämligen den att:
När elpatronen går in sker en rockad i systemet på så sätt att VP:n, från att ha varit baslast, övergår till att bli tillsatseffekt och elpatronen blir baslasten!!!!!!!!!!! Detta gäller för övrigt alla vattenburna VP-system med någon typ av s.k. tillsatsvärme i systemet.
Resultatet blir att den ökande fraledningstemperaturen (pga elpatronen) ger en högre returtemp tillbaka. Den högre returtemperaturen minskar delta-t över VP, detta i sin tur ger lägre effektuttag i VP-kreten vilket syns på den högre temperaturen på brinen efter VP. Summan blir lägre energiförbrukning hos VP.
Detta förhållande var mycket mera synligt under den förra Vp-boomen i slutet på 70-talet då "tillsatseffekten" skedde genom en separat elkasset efter VP:n.
Ett optimalt VP-system har ingen tillsatseffekt utan tillskottsvärmebehovet under kalla dagar produceras via direktel, vedkamin, pelletskamin eller likn.
JAMEN det där låter ju som en rimlig förklaring (även om jag i detalj inte riktigt fattar det där med baslast, är det en variant av barlast?. Men just att kompressorn lämnar lägre effekt ut OCH samtidigt drar mindre tycker jag harmoniserar bättre med mina observationer. Spännande inlägg!
-
Ja vi puttar min gamla bil uppför backen för att hjälpa den upp. Tar TS till hjälp.
Min gamla bil orkar då upp för backen.
-
Vi säger så här en liknelse.
Vi har en gammal bil som knappt orkar upp för backen hemma.
Vi tar en annan bil och kopplar den så att den drar samtidigt som den gamla biler kör.
Då behöver den gamla ej arbeta så mycket och blir då mindre belastad.
Den arbetar mjukare och drar mindre bensin
JANNE
Janne, det där haltar kraftigt. Den sammanlagda effekten, VP+TS är vad som matas ut i radiatorkretsen. Resultatet är att returen stiger och VP:ns kondenseringstemp stiger och effekten minskar. Men den effekt den avger avger den vid den temperaturen oavsett om tillskottet går eller inte.
-
Hej igen Rippe och alla andra.
Du var funderande över begreppet baslast. Med baslast menar jag den del i värmeanläggningen som står för basproduktionen av energi till ditt hus.
Varför det inte är lämpligt att få en elpatron som baslast är ju konstnaderna som det medför, el är ju dyrt idag. Vad som gör elpatronen förkastlig i VP:n är alltså detta.
Delta-T över VP:ns kondensor (där din värme tas ut) bör vara stor för att du skall få ut mycket energi. Ett stort delta-T ger högre energiuttag ur kylmediet i kompressorkretsen, detta medför lägre temp på det kondenserade kylmediet före expansionsventilen och då även lägre temp i förångaren där du då också erhåller förbättrade egenskaper (högre delta-T, dock ett annat än det vi pratar om) för energiöverföringen (den energin som tas från ditt borrhål om du har bergvärme).
Minskar delta-T:na över kondensor och förångare, minskar också VP:ns COP (den som alla VP-fabrikanter skryter över) och en låg COP förlänger återbetalningstiden på din investering (flera år i sämsta fall).
-
Den högre returtemperaturen minskar delta-t över VP, detta i sin tur ger lägre effektuttag i VP-kreten vilket syns på den högre temperaturen på brinen efter VP.
Gör den? Effektuttaget i VP-kretsen minskar? Hur skulle den kunna göra det? Eller menar du att den minskar som ett resultat av att högre kondenseringstemperatur minskar pumpens uteffekt? Däremot minskar inte elförbrukningen. VP:n kommer att tillföra den effekt den producerar till vattnet genom att höja dess temperatur. Därefter kommer elpatronen att öka temperaturen genom att tillföra sin effekt. Därmed ökar returen osv fram tills dess vi överskrider max returtemp och får VP stopp eller radiatorkretsen avger hela TS och VP effekten. Finns som jag kan se det ingen teknisk grund för att kompressorn skulle bli mindre belastad för att TS går. Omöjligt för kompressorn att se det. Jfr med om vid stryper bort ett antal radiatorer så att returtemperaturen går upp på grund av det.
-
Delta-T över VP:ns kondensor (där din värme tas ut) bör vara stor för att du skall få ut mycket energi. Ett stort delta-T ger högre energiuttag ur kylmediet i kompressorkretsen, detta medför lägre temp på det kondenserade kylmediet före expansionsventilen och då även lägre temp i förångaren där du då också erhåller förbättrade egenskaper (högre delta-T, dock ett annat än det vi pratar om) för energiöverföringen (den energin som tas från ditt borrhål om du har bergvärme).
Minskar delta-T:na över kondensor och förångare, minskar också VP:ns COP (den som alla VP-fabrikanter skryter över) och en låg COP förlänger återbetalningstiden på din investering (flera år i sämsta fall).
Kan du utveckla det där litegrand? Jag anser att du är ute och cycklar. Varför? Tempdiffen är en funktion av flödet och avgiven effekt. För att öka delta-t måste flödet minskas. Som du beskriver det tolkar jag det som att du menar att energiuttaget ur kondensorn skulle variera med delta-T. ???
-
Du var funderande över begreppet baslast. Med baslast menar jag den del i värmeanläggningen som står för basproduktionen av energi till ditt hus.
Varför det inte är lämpligt att få en elpatron som baslast är ju konstnaderna som det medför, el är ju dyrt idag. Vad som gör elpatronen förkastlig i VP:n är alltså detta.
Jag fattade vad du menade med baslast även om jag aldrig hade hört ordet förrut. Primär värmekälla tycker jag passar bättre. Men vi kan strunta i det nu.
-
Vill inte blanda mig i den här tråden men..... Sc:,h.
Alla vp som jag har lyssnat på låter "hårda och trötta" på högre temperaturer typ vid vv-laddning. Sen när dom växlar över på radd-sidan är det en fröjd för örat. Höga temperaturer=komp jobbar hårt, lägre temp=lättare gång.
Delta-t över kondensorn borde väll inte ändras bara för att Ep går in ? Ep ligger ju efter kondensorn. Sen att delta-t ändras på displayen är inte så konstigt då vb fram mäter efter Ep.
-
Eftersom jag tillhör den unika och exklusiva skaran på detta forum som kör med eltillskott lite nu och då tänkte jag här ta upp några fenomen som jag noterat.
När eltillskottet går i på min Nibe 1215-7 Fighter kan jag notera förljande:
1. Ljudnivån på pumpen minskar tydligt. När eltillskottet går i blir ljudet från kompressorn väldigt lågt och "fint" i klangen. Den liksom bara surrar. Utan eltillskott är ljudet mer av brummande karaktär (men inte missljud!).
2. KB temperaturen ändras. Innan eltillskott ligger den på 0/-3. När tillskottet varit i en stund blir det 0/-2.
3. Eftersom jag inte har separat elmätare på pumpen räknar jag ut systemets elåtgång med hjälp av VP driftstimmar och TS-timmar. Kvar upp till mätarens värde är då hushållselen. Jag använder 2,22 som värde för pumpen och 6 som värde för varje TS timme. Men när det är kallare och TS gått så blir hushållselens värde lägre än annars! Det finns fyra alternativa förklaringar till detta. Den första är att det hela är ett sammanträffande helt utan praktiskt förklaring (inte otroligt eftersom det inte är SÅ mycket det skiljer). Det andra är att vi faktiskt gör av med mindre HH el när det är kallt (ytterst osannolikt). Det tredje alternativet är att systemet drar mindre än 6 kw per TS på räknaren (inte så troligt). Det fjärde är att pumpen faktiskt drar mindre än 2,22 när TS går in (och det är väl detta som känns mest troligt).
Någon som har några teorier kring dessa fenomen?
Än så länge kan jag notera två läger i debatten.
Ena planhalvan menar att ovanstående fenomen saknar någon som helst koppling till det faktum att TS går tillsammans med VP. Men ändå att VP-kompressorn drar MER ström när TS är med och dessutom levererar mindre uteffekt.
Andra planhalvan menar att fenomenen ovan beror på att VP-kompressorn drar MINDRE ström när TS går i.
Själv lutar jag åt att VP-kompressor drar mindre ström OCH ger lägre uteffekt när TS går. Det bara känns så. SORRY!
Spännande fortsättning.......
-
Jag testar i kväll med oförändrat flöde och TS till/från.
Mäter stömmen över kompr kabeln.
Med flex anl som jag har kan jag göra denna test utan problem.
Inga el eller program Blockeringar
Verifiering kommer i morgon eller i kväll.
Janne
-
Den högre returtemperaturen minskar delta-t över VP, detta i sin tur ger lägre effektuttag i VP-kreten vilket syns på den högre temperaturen på brinen efter VP.
Gör den? Effektuttaget i VP-kretsen minskar? Hur skulle den kunna göra det? Eller menar du att den minskar som ett resultat av att högre kondenseringstemperatur minskar pumpens uteffekt? Däremot minskar inte elförbrukningen. VP:n kommer att tillföra den effekt den producerar till vattnet genom att höja dess temperatur. Därefter kommer elpatronen att öka temperaturen genom att tillföra sin effekt. Därmed ökar returen osv fram tills dess vi överskrider max returtemp och får VP stopp eller radiatorkretsen avger hela TS och VP effekten. Finns som jag kan se det ingen teknisk grund för att kompressorn skulle bli mindre belastad för att TS går. Omöjligt för kompressorn att se det. Jfr med om vid stryper bort ett antal radiatorer så att returtemperaturen går upp på grund av det.
Jag skall försöka förklara enkelt.
Titta på den interna VP-kretsen enbart. Din kompressors elenergiförbrukning kommer din värmeanläggning tillgodo. Minskat delta-T över kondensorn ger lägre energiutbyte och högre kondensattemperatur som i sin tur leder till lägre energiutbyte i förångaren genom högre kondensat/gastemperatur i förångaren vilket leder till att trycket i kretsen ökar. PÅ BÅDE HÖGTRYCKSSIDAN OCH LÅGTRYCKSSIDAN. Detta ger ett lägre effektbehov för kompressorn att komprimera gasen från förångaren (minskad tryckskillnad mellan hög- och lågtryckssida) En elmotor drar energi efter belastning, skulle den inte vara försedd med överströmsskydd brann den upp vid för hög belastning. Likväl som den drar lägre effekt om belastningen minskar (lägre energiuttag)
OBS! att jag inte pläderar för allt för stora delta-T:n i VP:ar då det medför andra problem som t.ex. risk för vätskeslag.
-
Vill inte blanda mig i den här tråden men..... Sc:,h.
Alla vp som jag har lyssnat på låter "hårda och trötta" på högre temperaturer typ vid vv-laddning. Sen när dom växlar över på radd-sidan är det en fröjd för örat. Höga temperaturer=komp jobbar hårt, lägre temp=lättare gång.
OCH varför vill inte du blanda dig i detta då. FEGIS. Spotta ut dina synpunkter. Det är ju därför jag frågar, för att få veta alla vinklingar på detta. Gäller tex din notering om temp och ljud även vid TS?
-
Ska forska lite i det här. b00k
Men att ljudet ändras pga att Ep startar låter märkligt såvidare vi inte snackar om temperaturer runt 50 grader.
Kan det vara någon typ av belastning på el-sidan ? Typ att amp, i kablarna inte räcker till för komp när Ep suger igång ??
Tror att jag är högt i det blå och cyklar nu men Tanken visslade förbi... Sc:,h
-
Delta-T över VP:ns kondensor (där din värme tas ut) bör vara stor för att du skall få ut mycket energi. Ett stort delta-T ger högre energiuttag ur kylmediet i kompressorkretsen, detta medför lägre temp på det kondenserade kylmediet före expansionsventilen och då även lägre temp i förångaren där du då också erhåller förbättrade egenskaper (högre delta-T, dock ett annat än det vi pratar om) för energiöverföringen (den energin som tas från ditt borrhål om du har bergvärme).
Minskar delta-T:na över kondensor och förångare, minskar också VP:ns COP (den som alla VP-fabrikanter skryter över) och en låg COP förlänger återbetalningstiden på din investering (flera år i sämsta fall).
Kan du utveckla det där litegrand? Jag anser att du är ute och cycklar. Varför? Tempdiffen är en funktion av flödet och avgiven effekt. För att öka delta-t måste flödet minskas. Som du beskriver det tolkar jag det som att du menar att energiuttaget ur kondensorn skulle variera med delta-T. ???
RÄTT!
Allt handlar om rätt injustering. För att din VP skall få så bra COP som möjligt måste alla parametrar vara optimerade. Delta-T:na i VP-systemet (ja, det finns ett flertal olika som påverkar verkningsgraden och därmed det verkliga COP:et för stunden) Usch! Jag försöker att vara enkel i min förklaring.
Varje del i VP-systemet där energiutbyte sker, har ett optimal delta-T för högsta värmeöverföring, som justeras in genom att justera flödena (flödesoptimering) Vad gäller VP:n själv görs detta av fabrikanten (kylmediekretsen) . Brinekretsen och elementkretsen skall din installatör optimera. Och det gör han mindre bra, av detta forums frågor att döma.
-
Ska forska lite i det här. b00k
Men att ljudet ändras pga att Ep startar låter märkligt såvidare vi inte snackar om temperaturer runt 50 grader.
Jo, men visst kan det vara uppe närmare 50 grader på VBF. Men vad menar du händer då?
-
Jag testar i kväll med oförändrat flöde och TS till/från.
Mäter stömmen över kompr kabeln.
Med flex anl som jag har kan jag göra denna test utan problem.
Inga el eller program Blockeringar
Verifiering kommer i morgon eller i kväll.
Janne
Ja, gör gärna detta test. Ska bli spännande och se vad du kommer fram till.
-
Ska forska lite i det här. b00k
Men att ljudet ändras pga att Ep startar låter märkligt såvidare vi inte snackar om temperaturer runt 50 grader.
Jo, men visst kan det vara uppe närmare 50 grader på VBF. Men vad menar du händer då?
Vid ca 50 grader drar komp mer och ger mindre effekt än vid ca 35 grader= vid ca 50 grader komp jobbar hårdare "högt tryck i komp system" och låter mer.
-
Ska forska lite i det här. b00k
Men att ljudet ändras pga att Ep startar låter märkligt såvidare vi inte snackar om temperaturer runt 50 grader.
Jo, men visst kan det vara uppe närmare 50 grader på VBF. Men vad menar du händer då?
Vid ca 50 grader drar komp mer och ger mindre effekt än vid ca 35 grader= vid ca 50 grader komp jobbar hårdare "högt tryck i komp system" och låter mer.
JUST DET! Men ÄNDA tills att TS går i! Då helt plötsligt märker man hur ljudet i kompressorn går ner och blir mer vilsamt. Och det är just det som hela denna tråd handlar om. När VP-kompressorn själv jobbar med hög temp så låter den mer och drar mer ström. Men när TS hoppar i känns det som om VP "avlastas" och både låter mindre och drar mindre ström. Men kan det vara så? OCH vad innebär det i så fall rent praktiskt? DET är DET som är frågan!
-
Själv lutar jag åt att VP-kompressor drar mindre ström OCH ger lägre uteffekt när TS går. Det bara känns så. SORRY!
Spännande fortsättning.......
Jag tillåter mej betvivla starkt att så är fallet. Men för att avgöra det hela så måste du nog ordna så att du kan mäta strömförbrukningen för tillskottet då det går in. Just nu är den parametern ganska osäker då du bara har TS-tiden * trolig effekt att gå efter.
-
Själv lutar jag åt att VP-kompressor drar mindre ström OCH ger lägre uteffekt när TS går. Det bara känns så. SORRY!
Spännande fortsättning.......
Jag tillåter mej betvivla starkt att så är fallet. Men för att avgöra det hela så måste du nog ordna så att du kan mäta strömförbrukningen för tillskottet då det går in. Just nu är den parametern ganska osäker då du bara har TS-tiden * trolig effekt att gå efter.
mmmmm, du är inte ensam att tvivla på denna teori. Men låt oss bottna detta. Janne Energi ska mäta lite på sin LVP, det kan ge en indikation. När det gäller TS-räknaren på Nibe så tror ju jag stenhårt på att den visar rätt. En timme på räknaren= En timme med 6kw. DÄREMOT är ju osäkerheten mycket större kring vad VP drar vid olika temperaturer. Den varierar ju det VET vi alla. Och frågan är alltså: Drar den mindre när TS är inkopplad............
-
Jag hade kunnat förstå det om Ep låg före kompressorn och att med Ep i drift hade ett bibehållet delta-t..
Men som det är nu, så är det ju så att Ep hjälper ju inte kompressorn på det sättet då den sitter efter. Komp jobbar forfarande med hög temperatur och med sitt inställda flöde som ger "nästan" ett konstant delta-t. Att" ljudnivån" skulle sjunka pga att Ep slår till låter väldigt märkligt.
Att komp drar mindre el vid Ep-drift låter otroligt men detta ska jag naturligtvis kolla upp i morgon på nästa servicebesök.
Jag återkommer med det...
-
Hej för mig är det inga problem jag bränner på med 6kW kont samtidigt med kompr gång utan begränsningar och mäter kompressorns stömförbrukning med nogrannhet på 0,001A.
Bra både Silver och jag testar och ser vad som händer
Janne
-
Minskat delta-T över kondensorn ger lägre energiutbyte
Stopp ett tag! Redan här är det något som är snett. Varför skulle enegriutbytet bli lägre med ett minskat delta T? Den avgivna effekten (i kW) avgörs av flödet(l/s)*4.18*deltaT. Om vi tar ett köldmedia utan glide (för att slippa ta hänsyn till det) så kommer den avgivna effekten att vara densamma oavsett deltaT och en ändring av deltaT kommer att kräva en ändring av flödet. Men avgiven effekt är ändå vad den är givet KB-in/VB-ut.
-
JUST DET! Men ÄNDA tills att TS går i! Då helt plötsligt märker man hur ljudet i kompressorn går ner och blir mer vilsamt. Och det är just det som hela denna tråd handlar om. När VP-kompressorn själv jobbar med hög temp så låter den mer och drar mer ström. Men när TS hoppar i känns det som om VP "avlastas" och både låter mindre och drar mindre ström. Men kan det vara så? OCH vad innebär det i så fall rent praktiskt? DET är DET som är frågan!
Jag kan inte se nån rimlig förklaring till hur kompressorn skulle kunna veta om tillskottet gått in eller inte utom att se en ökning av vb-returen. Men en ökning av VB-returen kan bero på många saker, exvis termostater som gått in och strypt. Det i sin tur innebär att vpägare med högre framledningsbehov skulle ha tystare pumpar. Och så är inte fallet.
-
Ref till NIBE så säger de att under 3 gra delta vid VV laddning får man min effekt utbyte.
De vill ha minst 5 graders diff för optimalt värme( effekt )över kondensorn.
Jag har testat körning med 1500l/h istället för 500l/h.
Då blev min Ack tank max 40 grader. tillbaka till 500l/h fick jag upp temp med 10 grader höjning /timme med uteffekt 6kW (Max temp 50 grader). Min tank är 500L , flöde det samma alltså lätt 1/2 timme ger höjning med 5grader. Test med ELpatron 6kW ger samma resultat.
Alltså och lite diff ger kondensorn ej full effekt. Kond kräver viss difftemp för att ge värme till det strömmande vattnet. Vad kondensorn kan avge är konstruerat och beräknat avprovat av NIBE i provbänk.
Jag skall i kväll verifiera detta så väl som tidigare effekt förbrukning.
Test 1 gång till. Värde ger jag genom att skapa ny tråd " Avgiven/tillförd kompessor effekt med TS tillskott."
Janne
-
Alltså och lite diff ger kondensorn ej full effekt. Kond kräver viss difftemp för att ge värme till det strömmande vattnet. Vad kondensorn kan avge är konstruerat och beräknat avprovat av NIBE i provbänk.
Det beror på att din pump använder R407C som köldmedia vilket är ett sammansatt köldmedia som kräver typiskt en diff på minst 5 grader eller mer för att fungera optimalt. Sedan är kondensorn, som är av motströmstyp, utformad för ett förutbestämt flöde som ger just den tempdiff som är optimalt. Växlaren är betydligt mer komplicerad än bara två plåtar som är ihopknycklade... för högt flöde genom en sådan växlare kan ge klart negativa effekter.
-
Minskat delta-T över kondensorn ger lägre energiutbyte
Stopp ett tag! Redan här är det något som är snett. Varför skulle enegriutbytet bli lägre med ett minskat delta T? Den avgivna effekten (i kW) avgörs av flödet(l/s)*4.18*deltaT. Om vi tar ett köldmedia utan glide (för att slippa ta hänsyn till det) så kommer den avgivna effekten att vara densamma oavsett deltaT och en ändring av deltaT kommer att kräva en ändring av flödet. Men avgiven effekt är ändå vad den är givet KB-in/VB-ut.
Ett tips i all välmening. Skaffa Matts Bäckströms "Kylteknikern 1 och 2", de betraktas som kylteknikernas bibel, trots att de är skrivna i ett annat decennium.
-
Hej
Jag pausar i min test pga VP stopp. Hittills så körde jag endast med VP och variationen på stöm var från 3,25-3,75 A.
Jag körde mot min Ack tank startade vid 45 gr i tank stopp vid 50 grader.
och radiator retur temp mellan 22,4-36,7 gr. Börvärde 34
Värde enl nedan.
VP retur Temp Diff temp VP framl T Ström förbr.
::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::
22,4 14 36,4 3,25
23,3 11,1 33,4 3,32
26,7 9,2 35,9 3,34
29,0 10,7 39,7 3,35
35,9 4,7 40,6 3,50
36,6 6,8 43,4 3,42
38,3 5,6 43,9 3,48
40,9 6,2 47,1 3,68
41,5 6.2 47,7 3,70
42,3 5,9 48,2 3,75
Mycke riktigt strömförbrukningen ökade med ökad temp. Där har PerF Rätt.
Stillastående kompressor har jag 1,67 A på var fas. (Droppvärmare etc.)
När cirk går i läge III=0,33, II=0,27, I=0,18 A.
Denna test var utan EL tilskott till.
Test II
Jag fortsätter med TS till hela tiden när VP går och laddar hela tiden Radiatorkrets.
Låg temp system. Öppnar fullt föde golvvärme i 15 gr vinterträdgård.
Annars stypt nu i vinter.
TEST III
Sen testar jag Max flöde (ca 1000l/h) vid VV laddning ingen stypning LD circ pump i läge III.
Väl mött att studera detta.
Har en fråga hur är kondensorn konstruerad för berg/mark VP? (Ej samma som min L/V VP)
Rickard jag tar bort min ändring av rubriken efter test färdigt.
Janne
-
Minskat delta-T över kondensorn ger lägre energiutbyte
Stopp ett tag! Redan här är det något som är snett. Varför skulle enegriutbytet bli lägre med ett minskat delta T? Den avgivna effekten (i kW) avgörs av flödet(l/s)*4.18*deltaT. Om vi tar ett köldmedia utan glide (för att slippa ta hänsyn till det) så kommer den avgivna effekten att vara densamma oavsett deltaT och en ändring av deltaT kommer att kräva en ändring av flödet. Men avgiven effekt är ändå vad den är givet KB-in/VB-ut.
Ett tips i all välmening. Skaffa Matts Bäckströms "Kylteknikern 1 och 2", de betraktas som kylteknikernas bibel, trots att de är skrivna i ett annat decennium.
Mja... jag tror inte att kylteknik är nödvändigt att tillämpa för att klara ut det här. Förmodligen snackar vi förbi varandra. Om vi bortser från egenskaperna i själva pumpen utan ser den som en maskin som bara helt enkelt matar in exvis 10kW i växlaren. Hur menar du då att deltaT påverkar energiutbytet i växlaren? Bortsett från eventuella strömmningsförluster vid stora avvikelser från nominellt flöde.
I ärlighetens namn så förstår jag nog hur du egentligen menar men det sätt du formulerar det på gör att det för mej ser helknäppt ut.
-
Har en fråga hur är kondensorn konstruerad för berg/mark VP? (Ej samma som min L/V VP)
Janne
Du har en likadan kondensor...
-
Minskat delta-T över kondensorn ger lägre energiutbyte
Stopp ett tag! Redan här är det något som är snett. Varför skulle enegriutbytet bli lägre med ett minskat delta T? Den avgivna effekten (i kW) avgörs av flödet(l/s)*4.18*deltaT. Om vi tar ett köldmedia utan glide (för att slippa ta hänsyn till det) så kommer den avgivna effekten att vara densamma oavsett deltaT och en ändring av deltaT kommer att kräva en ändring av flödet. Men avgiven effekt är ändå vad den är givet KB-in/VB-ut.
Ett tips i all välmening. Skaffa Matts Bäckströms "Kylteknikern 1 och 2", de betraktas som kylteknikernas bibel, trots att de är skrivna i ett annat decennium.
Mja... jag tror inte att kylteknik är nödvändigt att tillämpa för att klara ut det här. Förmodligen snackar vi förbi varandra. Om vi bortser från egenskaperna i själva pumpen utan ser den som en maskin som bara helt enkelt matar in exvis 10kW i växlaren. Hur menar du då att deltaT påverkar energiutbytet i växlaren? Bortsett från eventuella strömmningsförluster vid stora avvikelser från nominellt flöde.
I ärlighetens namn så förstår jag nog hur du egentligen menar men det sätt du formulerar det på gör att det för mej ser helknäppt ut.
Bra övning det här, vad gäller att förklara saker. Vi glömmer kyltekniken, trots att allt handlar om just den.
Värmeväxlare finns i olika utföranden, de mest använda är medströms- eller motströmsväxlare. Skillnaden är som namnet visar, medierna rör sig åt samma håll eller åt motsatt håll. För vardera av medierna som skall växla värme (energi) mellan varandra uppstår en skillnad mellan inloppstemperaturen och utloppstemperaturen i värmeväxlaren. Det medium som avger värme får ett negativt delta-T och det medium som tar upp värme får analogt, ett positivt delta-T. Ju större temperaturdifferansen (det delta-T som jag uppfattar att du menar) mellan de båda medierna är, desto större effekt kan föras över i värmeväxlaren. Dessutom skiljer det mellan gaser och vätskor, vätskorna innehåller mycket mera energi per volymsenhet och har bättre kontakt med värmeväxlarens ytor och medger alltså ett större energiutbyte per ytenhet värmeväxlare.
I en medströmsväxlare kan det kallare mediet aldrig bli varmare än det varmare mediets utloppstemperatur. I en motströmsväxlare kan dock temperaturen hos det kalla mediet hamna uppemot det varmare mediets inloppstemperatur. Den typen är att föredra i värmeinstallationer.
Tillsatsvärme i form av elpatron i en sluten krets ger ökad returtemp till värmeväxlaren och därmed försämrad värmeöverföring. Jag ser fram emot Janne El-Energis framtida tester. Att energibehovet ökade i dagens test är helt rätt, ökad kylmedietemp=ökat systemtryck i kondensorn=ökad belastning och detta ger ökad strömförbrukning hos kompressorns elmotor.
-
Värmeväxlare finns i olika utföranden, de mest använda är medströms- eller motströmsväxlare. Skillnaden är som namnet visar, medierna rör sig åt samma håll eller åt motsatt håll. För vardera av medierna som skall växla värme (energi) mellan varandra uppstår en skillnad mellan inloppstemperaturen och utloppstemperaturen i värmeväxlaren. Det medium som avger värme får ett negativt delta-T och det medium som tar upp värme får analogt, ett positivt delta-T. Ju större temperaturdifferansen (det delta-T som jag uppfattar att du menar) mellan de båda medierna är, desto större effekt kan föras över i värmeväxlaren. Dessutom skiljer det mellan gaser och vätskor, vätskorna innehåller mycket mera energi per volymsenhet och har bättre kontakt med värmeväxlarens ytor och medger alltså ett större energiutbyte per ytenhet värmeväxlare.
Fullständigt klart. Just därför konstrueras växlarna med detta i åtanke. Olika knep används för att utforma ytorna för att kompensera för de olika mediernas egenskaper och flödesskillnader och även för tryckfallet under dess väg genom växlaren. Storleken och utformningen av växlaren gör då också att det finns ett optimalt flöde. Nu tror jag dock att dimensioneringen av växlarna är vald så att de klarar att överföra pumpens effekt under ett relativt stort deltaT spann naturligtvis med en effektivitetsförsämring i pumpen om köldmediat inte kondenseras fullt ut.
Tillsatsvärme i form av elpatron i en sluten krets ger ökad returtemp till värmeväxlaren och därmed försämrad värmeöverföring. Jag ser fram emot Janne El-Energis framtida tester. Att energibehovet ökade i dagens test är helt rätt, ökad kylmedietemp=ökat systemtryck i kondensorn=ökad belastning och detta ger ökad strömförbrukning hos kompressorns elmotor.
Helt klart! Mer köldmedia för att överhettningen ska bli densamma, eller hur? Så jag är inte ett dugg överaskad över testresultatet. Därmed vidhåller jag att tillsatsvärmen inte avlastar kompressorn så att det skulle resultera i lägre energiförbrukning. Däremot kommer ju verkningsgraden att försämras på samma sätt som om temperaturökningen berodde på att vi försämrade effektiviteten i radiatorsystemet och pumpens effekt inte kunde avges förrän vid en högre temperatur. Kompressorn kan ju inte se om temperaturökningen beror på att vi värmer på vattnet extra eller om stänger av ett antal radiatorer.
Men vi får se. Jag lovar att göra avbön om det visar sej att hag har fel! ;D
-
Ojojoj, har varit borta några timmar och vad händer...
För det första, Jannes test är verkligen att slå in öppna dörrar. Det är ju helt solklart att Nibes värmepumpar drar mer ström vid högre systemtemperatur. Men för allt i världen, prova på Sc:,h Sc:,h Sc:,h
Att verkningsgraden minskar med lägre deltaT över kondensorn har jag själv konstaterat genom att ändra min cirkpumps hastighet. Inte mycket, men dock mätbart, inte på kompressorns strömförbrukning men på KB-ut. Vid högre deltaT på kondesorn så steg effektuttaget från kollektorn och utgående KB-temp blev lägre.
Detta tyder på att Nibes värmepumpar faktiskt ger högre COP med högre framledningstemp om deltaT över kondensorn samtidigt stiger (i mitt fall från 5 till 7 grader)
Den enda anledning som jag kan se till att rippes värmepump skulle dra mindre ström vid eltillskott är som Silver skriver, att matningen är så klen till VP:n att spänningen sjunker vid tillskottets tillslag. Dock inte troligt.
Jag skulle själv kunna mäta strömförbrukningen nu om jag ville, men jag är 110% säker på att det är onödigt arbete. Elförbrukningen stiger med ökad temp, detta oavsett om det är kompressorn, elpatronen eller strypning av radiatorer som förorsakar den högre tempen.
Som sagt var med ett enda undantag, spänningsfall i kablarna vid eltillskott.
-
Rickard skrev
Avgiven/Tillförd effekt* vid 0/35 °C ** 8,8/1,9
Avgiven/Tillförd effekt* vid 0/50 °C ** 7,1/2,2
En VP "drar mera el" samtidigt som den ger mindre energi vid höga temperaturer. Det är facit mätningar onödiga!
håll med om dessa punkter!
1) Om vi stänger av halva antalet radiatorer då drar VP mera el!!! (systemtempen höjs)
2) VP drift MEN det är 30 grader inne soolen steker, vi tvångskör vp då når den ca 10 grader högre sluttemp. (värmeavgivningen beror ju på rad. snitttemp och rumstemp) då drar VP mera ström pga av högre systemtemp.
3) Hårt strypande termostatventiler, systemtempen höjs onormalt. Då drar VP mera el!! (det är ju det vi tjatar om hela tiden).
4) Vi byter pump köper en 15 kw iställer för 7 kw... vid kontinuerlig drift så drar den stora mera el inte bara beroende på att den är "större" utan även pga att den jobbar med en högre systemtemp.
5)Det finns ett annat sätt att höja systemtempen på nämligen att stötta med elpatron! Jag har säkert sagt hundra ggr i detta forum, stötta gärna med en spis/kamin då höjs inte systemtempen mera än ytterst marginellt (liite pga av rumstempens höjning). Varför säger jag att det är utmärkt att stötta med en energikälla fristående från VP. Jo om vi höjer sytemtempen oaktat hur, så drar pumpen mera energi den ger samtidigt mindre!!! detta ger även att delta t på kalla sidan minskar (vi tar mindre gratisenergi ur borran).
Pumpen vet inte/bryr sig inte varför systemtempen höjts den bara jobbar på men med varmare vatten.
6) Även vid kontinuerlig drift drar pumpen mera el mot att den kan jobba med stora volymer eller intermittent så den inte når maxtemp (sluttemp), så jobbar den också effektivare, den drar mindre el.
Inge lustigt med det!!! det är grunden för all vår strävan efter optimering (låg systemtemp och hög temp på brine) osså flöden gärna nära tillverkarens nominella flöden.
Vid nästan all annan enrgiproduktion är systemtempen av ringa betydelse men vid VPdrift är den av absolut största vikt!!! Varför jo vi utvinner "lågvärdig" energi, man kan förenklat se det som skillnaden mellan kalla och varma sidan. Är den liten.då är VP effektiv med liten strömförbrukning
Är temperaturskillnaden stor mellan kalla och varma sidan då är VP ineffktiv!!
Riktigt förenklat +-0 på brine och 35 grader fram, då måste tempen höjas 35 grader.
+-0 på brine men 50 grader fram, då måste tempen höjas 50 grader.
Med vad jo el! huvuddunk huvuddunk fiR: _/-
Det försöker vi att undvika! vi vill driva VP i så stor utsträckning som möjligt med gratisenergi ur kollektorn!!
Ett hett ämne, tydligen. Sc:,h
-
hej
Nu körde jag först mot kallt radiatorvatten. Då sjunker returtemp från 38,5-25,1 under den tiden ingen EL till
Diff varierar mellan 9,3-8,4 gr. Hetgas temp sjunker från 97-89,2. Strömmen minskar från 3,15-2,91 (kompr förbr).
VP retur Temp Diff temp VP framl T Ström förbr.
::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::
38,5 6,3 44,8 3,15 Hetgas temp 97 gr
34,0 9,3 43,3 3,02
31,4 9,1 40,5 3,01
29,0 9,2 38,2 3,02
27,8 9,2 37,0 3,01
27,4 9,5 36,9 2,98
26,6 9,0 35,6 2,95
25,8 8,6 34,4 2,98
25,2 8,3 33,5 2,90
25,1 8,4 33,5 2,90 Hetgas temp 89,2
Sen sjunker ej returtemp mer. Tiden det tog vid sjunkande temp med 8 min. Slår sen till 6kW El. Kompr går ner i varv ( tror beror på spänn minskar lite vid större effekt i min central). Jag har endast 16A vid mitt garage central som matar VP och ELpatron.
25,2 8,3 33,5 2,81
25,3 8,3 33,6 2,73
25,5 8,0 33,5 2,75 hetgas 95,8
Vp + EL total strömförbr 10,52A /fas. med 6KW el till hela tiden.
32,9 9,5 42,4 3,4
33,2 10,2 43,4 3,5
34,5 9,2 43,6 3,52
33,2 10,6 43,8 3,5 hetgas 94,5
Det händer ej mer så jag bryter och kopplar om till fullt ös till VV laddning. Ca 1000l/h med El till.
36,8 1,5 3,39
39,4 3,0 3,54
40,9 2,7 3,52
42,4 2,3 3,61
44.0 2,3 3,73 Hetgas 103,7
Slår i från TS då slutar VV temp att öka stabiliserar sig på max 45 grader i tank. Går till baka till min ursprungliga inställning. Då fortsätter VV temp att öka. tills kompresorn stoppar vid 50 grader i TANK efter 10 min. SLUT med testen VP stopp inget Värme eller VV behov.
Det enda jag märkte var pga lägre spänning vid el till varvar kompr ner lite. Och full flöde räcker ej VP till att värma mitt VV. så MInskning till 500l/h gör att jag uppnår mina värde på 50gr i TANK.
Alltså fabrikantens flödes inställning gäller. Öka ej den för mycket. Då minskar värmeutbud pga kondensorn kan ej ge värme till det framrusande vattnet.
Kompr förbr följer framlednings temp ganska bra öka temp ökar strömmen. Perf och andra har rätt därmed.
/Janne
-
Nu har jag gjort det akustiska testet på min VP, stod och lyssnade när den gick från tappvarmvattenvärmning till radiatorvärmning (55 -> 42 grader)
Ingen skillnad i ljudet. Eller ytterst liten.
Om det har nån betydelse låter jag vara osagt.
-
Jag svarar själv RICKARD HAR RÄTT SOM VANLIGT:
Spänningsfall ger annat ljud, Förbr följer tempen, men viktigt ha minst 5 graders diff over kondensorn.
TEST SLUT
MVH
JANNE
-
Kul att du (och andra) lärde dig (sig) nåt av denna tråd Janne.
Obervera att denna tråd gäller Nibes maskiner, scrollkompressorer fungerar annorlunda. (som om vi behöver komplicera frågan ytterligare!)
-
Jag tackar alla som har givit synpunker och inlägg under denna tråd.
Vi slutförde test med resultat att Rickard och jag kom tillsamma slutsatser. Vi kör på loggar och läser forumet. Många olika synvinklar finns i att hantera VP anläggningar. Systemlösningen kan vara unik.
MVH
Janne
-
Samanfattning:
Så hög temp som möjligt på kollektorn.
Så låg framledningstemp som möjligt
Kompressorn i en kolvkompressor drar mer ström vid höga temperaturer än vid låga.
Om kompressorn bullrar mer vid höga temperaturer än vid låga så är det fortfarande en gåta.
Jag har rätt ;) studs ;) studs;)
-
Min Thermia byter ton dock när den går från vv til rad värmning. Men osäkert om det blir högre ljudnivå?
Ang scroll och strömförbrukning vid hög temp på framledningen.
Enligt effektdiagrammet på min Villa Classic 75,så funkar den enligt följande..
Vid 35 fram o brine +-0. då drar den ca 1,7 kw (den ger ca 7,4 kw) COP ca 4,4
Vid 50 fram o brine +-0. då drar den ca 2,3 kw (den ger ca 6,9 kw) COP ca 3,0
Således mycket kraftigt ökning av elförbrukningen samtidigt som den armadxx faaxxx ger mindre effekt fiR: _/- detta är helt unikt för vp drift :o
Av detta kan man förstå att antalet missnöjda kunder kan bli stort. Kall brine tillsammans med högtempradiatorer ger jättedålig besparing därmed ingen lönsamhet fiR: _/- huvuddunk
Men tvärtom om man har lågtempsystem (gärna extrem lågtemp) och hög temp på brine,
studs studs då skrattar man hela vägen till banken. studs studs
-
Eftersom jag tillhör den unika och exklusiva skaran på detta forum som kör med eltillskott lite nu och då tänkte jag här ta upp några fenomen som jag noterat.
När eltillskottet går i på min Nibe 1215-7 Fighter kan jag notera förljande:
1. Ljudnivån på pumpen minskar tydligt. När eltillskottet går i blir ljudet från kompressorn väldigt lågt och "fint" i klangen. Den liksom bara surrar. Utan eltillskott är ljudet mer av brummande karaktär (men inte missljud!).
2. KB temperaturen ändras. Innan eltillskott ligger den på 0/-3. När tillskottet varit i en stund blir det 0/-2.
3. Eftersom jag inte har separat elmätare på pumpen räknar jag ut systemets elåtgång med hjälp av VP driftstimmar och TS-timmar. Kvar upp till mätarens värde är då hushållselen. Jag använder 2,22 som värde för pumpen och 6 som värde för varje TS timme. Men när det är kallare och TS gått så blir hushållselens värde lägre än annars! Det finns fyra alternativa förklaringar till detta. Den första är att det hela är ett sammanträffande helt utan praktiskt förklaring (inte otroligt eftersom det inte är SÅ mycket det skiljer). Det andra är att vi faktiskt gör av med mindre HH el när det är kallt (ytterst osannolikt). Det tredje alternativet är att systemet drar mindre än 6 kw per TS på räknaren (inte så troligt). Det fjärde är att pumpen faktiskt drar mindre än 2,22 när TS går in (och det är väl detta som känns mest troligt).
Någon som har några teorier kring dessa fenomen?
JAHA! Det var det! Då vet vi mer. Men jag själv har inte fått några bra och tänkbara förklaringar till mina fenomen ovan (och då tänker jag främst på punkterna 1 och 3). Jag har kollat och lyssnat igen och mina fenomen kvarstår.
Jag kan ju lyfta elförbrukningen som ett riktigt färskt exempel:
Sista dygnet hade det gått 80 kwh på elmätaren. Det var det dygn som jag hade mest TS som jag någonsin haft på systemet under ett dygn. Pumpen hade gått 20 timmar och TS 5 timmar. Detta ger: (20*2,22) + (5*6)= 74,4 kwh.
Detta betyder att HH-elen skulle ha varit 80-74,4 = 5,5 kwh!!
5,5 kwh på ett dygn är den LÄGSTA noterbara HH-elen i mitt hus sedan mätningarna startade. Detta inträffade samtidigt som jag hade mest antal TS under samma dygn. OCH dessutom var det söndag kväll med diskmaskin! 5,5 kwh i HH-el betyder en årstakt på 2007 kwh/år. INTE troligt.
Ovanpå detta kommer ljudförändringen!
SÅ något är konstigt!
-
Ojojoj vilken kul diskussion! :D
Jag vill bara slänga in NIBES effekttabell i denna diskussion, den visar tydligt att högre konsenseringstemp ger högre effektförbrukning på kompressorn, om sen den högre kondenseringstempen beror av TS eller inte kan ju inte kompressorn känna av.
Men jag har en teori, när temperaturen på VB ökar så minskar avgiven effekt => delta VB minskar under 5 grader i kondensorn (detta ser man inte eftersom elpatron ligger före tempmätaren VB-f och höjer tempen några grader till). Då får man ofullständig kondensering vilken medför att trycket i förångaren ökar vilket ger lägre effektförbrukning på kompressorn.
Rippe, om du vill kan du testa att tillfälligt stänga av elpatron när VB kommit upp i riktigt hög temp och se vad delta VB stannar på efter ett par minuter med elpatron avstängd. Är det under 5 grader så har du för högt VB-flöde.
-
Ojojoj vilken kul diskussion! :D
Jag vill bara slänga in NIBES effekttabell i denna diskussion, den visar tydligt att högre konsenseringstemp ger högre effektförbrukning på kompressorn, om sen den högre kondenseringstempen beror av TS eller inte kan ju inte kompressorn känna av.
Men jag har en teori, när temperaturen på VB ökar så minskar avgiven effekt => delta VB minskar under 5 grader i kondensorn (detta ser man inte eftersom elpatron ligger före tempmätaren VB-f och höjer tempen några grader till). Då får man ofullständig kondensering vilken medför att trycket i förångaren ökar vilket ger lägre effektförbrukning på kompressorn.
Rippe, om du vill kan du testa att tillfälligt stänga av elpatron när VB kommit upp i riktigt hög temp och se vad delta VB stannar på efter ett par minuter med elpatron avstängd. Är det under 5 grader så har du för högt VB-flöde.
Ja, snack om inläggsexplosion. Har aldrig varit med om tidigare att det blivit sådan fart i ett ämne. Över 70 inlägg på en dag.
Din teori låter ju vettig men då skulle det ju ändå vara så att kompressorn faktiskt drar mindre ström när TS går. Och så föll ju inte Jannes test ut?
När det gäller delta VB så har jag tidigare labbat med TS och de gånger jag låtit VP jobbat själv LÄNGE utan TS så har ändå skillnaden mellan VBF och VBR aldrig understigit 5 grader.
Och när jag kör med TS har (de få gånger jag tittat) deltat snarare ökat en aning. I morse hade jag exempelvis 52 grader VBF och 46 grader i returen vilket är 6 grader i skillnad.
Ja något skumt är det. Framförallt retar jag mig på att mina elförbrukningsberäkningar haltar, jag måste nog fan fixa en separat elmätare. Men rent principiellt STÖR det mig eftersom jag ändå har värdena i min hand, men kan alltså inte lita på dem. Suuuuuuuger
-
Jag skall försöka förklara enkelt.
Titta på den interna VP-kretsen enbart. Din kompressors elenergiförbrukning kommer din värmeanläggning tillgodo. Minskat delta-T över kondensorn ger lägre energiutbyte och högre kondensattemperatur som i sin tur leder till lägre energiutbyte i förångaren genom högre kondensat/gastemperatur i förångaren vilket leder till att trycket i kretsen ökar. PÅ BÅDE HÖGTRYCKSSIDAN OCH LÅGTRYCKSSIDAN. Detta ger ett lägre effektbehov för kompressorn att komprimera gasen från förångaren (minskad tryckskillnad mellan hög- och lågtryckssida) En elmotor drar energi efter belastning, skulle den inte vara försedd med överströmsskydd brann den upp vid för hög belastning. Likväl som den drar lägre effekt om belastningen minskar (lägre energiuttag)
Rippe, tänk igenom ovanstående citat från mitt tidigare inlägg. Jag anser att det förklarar det du konstaterar i din anläggning (om inte ljudförändringen sker momentant när TS går till)
Din beräkning har ett inbyggt felantagande. kompressorns energiförbrukning är inte en konstant, den varierar hela tiden när Vp:n går. Med TS till minskar den i tiden, det är den "minskning" av hushållselen du noterar. Eller med andra ord, Din VP får försämrad verkningsgrad när TS är till, och en del av den gratisenergi som VP förut hämtat från KB kommer nu på elräkningnen.
Antag att din hushållselsförbrukning var 10 kWh under din mätperiod, då blev kompressorns genomsnittliga energiförbrukning (80-10 -(5*6))/20=2.00. Antag att din anläggning utan TS har ett genomsnittligt COP=3 och kompressorn drar dina 2.22 kW, då producerade den under dygnet 20*2,2*2=88 kWh gratis från Brinekretsen. Med TS har pumpen producerat 20*2*2= 80 kWh under samma tid. Skillnaden mellan 88 och 80 indikerar den försämrade verkningsgraden när TS är till, alltså 8/5= 1.6 kWh mindre "gratisenergi" per timme TS till. OBS! att detta är bara ett antagande till hjälp för att förstå vad som händer. studs
-
Din beräkning har ett inbyggt felantagande. kompressorns energiförbrukning är inte en konstant, den varierar hela tiden när Vp:n går. Med TS till minskar den i tiden, det är den "minskning" av hushållselen du noterar. Eller med andra ord, Din VP får försämrad verkningsgrad när TS är till, och en del av den gratisenergi som VP förut hämtat från KB kommer nu på elräkningnen.
Antag att din hushållselsförbrukning var 10 kWh under din mätperiod, då blev kompressorns genomsnittliga energiförbrukning (80-10 -(5*6))/20=2.00. Antag att din anläggning utan TS har ett genomsnittligt COP=3 och kompressorn drar dina 2.22 kW, då producerade den under dygnet 20*2,2*2=88 kWh gratis från Brinekretsen. Med TS har pumpen producerat 20*2*2= 80 kWh under samma tid. Skillnaden mellan 88 och 80 indikerar den försämrade verkningsgraden när TS är till, alltså 8/5= 1.6 kWh mindre "gratisenergi" per timme TS till. OBS! att detta är bara ett antagande till hjälp för att förstå vad som händer. studs
Självklart är min beräkning ett antagande eftersom jag redan innan visste att VP drog olika vid olika temperaturer. 2,22 är därför ett lämpligt antaget snitt där jag även inkluderat KB-cirkpump men ej VB-cirk (eftersom den låg på HH-elen när man körde pannan). Dock har jag förutsatt att VP-kompressor drar mer ju högre VB-f den jobbar med. Men det verkar alltså inte vara så när TS går i (även om nu vissa tester i detta inlägg pekar på annat).
Annars tycker jag din beskrivning känns rimlig och bra.
-
Pumpen hade gått 20 timmar och TS 5 timmar.
Det är inte acceptabelt, du har förbättringspotential! :o
Varför ska du ha tillskottstimmar när pumpen "bara" gått 20 timmar! Om du når 24 t VP då blir det max 1 timme tillskott!!
Fördröj tillslaget för tillskottet!
Thermia har valt -600 som start av tillskott jag har höjt det till -1500 :o
NIBE som har exakt likadan styr har valt -300 för start av tillskott vilket är påtok för lite!
Nån säger kanske att -1500 är för mycket?
Ex. en 3 grader lägre framledning anses ge en grads lägre rumstemp, men det tar ca ett dygn innan tempen stabiliserar sig!
3 grader*60 *24T = 4300 gradminutes underskott på ett dygn ger ca 1 grad kallare inne!!
Testa med en rejäl höjning minst -600!!
Kom med i klubben fördröj tillskottet så VP får jobba, det kostar ju bara en tredjedel mot elpatrondrift!
Ang ljudet min Thermia byter "ton" när den växlar från vv till värme och systemtempen sjunker. Men jag kan inte säga om ljudet ökar eller minkar men den spinner på ett annat sätt!!
-
Pumpen hade gått 20 timmar och TS 5 timmar.
Det är inte acceptabelt, du har förbättringspotential! :o
Varför ska du ha tillskottstimmar när pumpen "bara" gått 20 timmar! Om du når 24 t VP då blir det max 1 timme tillskott!!
Fördröj tillslaget för tillskottet!
Thermia har valt -600 som start av tillskott jag har höjt det till -1500 :o
NIBE som har exakt likadan styr har valt -300 för start av tillskott vilket är påtok för lite!
Nån säger kanske att -1500 är för mycket?
Ex. en 3 grader lägre framledning anses ge en grads lägre rumstemp, men det tar ca ett dygn innan tempen stabiliserar sig!
3 grader*60 *24T = 4300 gradminutes underskott på ett dygn ger ca 1 grad kallare inne!!
Testa med en rejäl höjning minst -600!!
Kom med i klubben fördröj tillskottet så VP får jobba, det kostar ju bara en tredjedel mot elpatrondrift!
Ang ljudet min Thermia byter "ton" när den växlar från vv till värme och systemtempen sjunker. Men jag kan inte säga om ljudet ökar eller minkar men den spinner på ett annat sätt!!
Oj, OJ, jag förstod att vi skulle hamna där ändå.
Så här ligger det till: I mina trakter råder just nu stark kyla på natten och betydligt varmare på dagen. Det kan vara -20 på kvällen/natten och sedan blir det -3 på dagen. Dessutom strålar värmen in på dagen. Därför går det inte att få pumpen att INTE stanna på dagen. Det bara blir så. Och på natten krävs tillskott för att den ska klara av det hela.
Och eftersom övriga familjemedlemmar inte accepterar att ha kallare inne under någon del av dygnet så måste jag köra så. Dock kan jag tycka att 5 timmar på TS var för mycket. Därför har jag igen ändrat värdena till 120 för VP (100 tidigare) och 600 på TS (500 tidigare).
Som du kanske kommer ihåg från annan tråd så kopplar inte Nibe bort TS på ett så listigt sätt som man hade hoppats på. Därför kommer baksidan med högt ställt TS på morgonen när TS precis hoppat i och sedan får tuffa på alldeles för länge trots att temperaturen stiger. En lämplig kompromiss är att ha TS max 5 ggr VP. Genom att höja VP till 120 kunde jag öka TS tll 600 och kan då både äta kakan och ha den kvar så långt det nu bara går.
Hade TS fungerat som JAG vill, visst då skulle jag också haft TS på -1000. Men nu måste man gilla läget och hitta andra vägar.
-
Hej Rippe , angående norrlandsfenomenet som vi här uppe dras med, -24 på natten o -2 på dagen och jämn temperatur innomhus som krav.
Som någon nämt tidigare i forumet så tycker jag att man skulle prova med en typ golv värmetemostat med liten hysteres (0,3grader) och ansluta den på den externa kontakten(plint 30) i pumpen som bryter bort ts el.
Då skulle ts gå ur vid typ 0,3 grader över inställd rumstemperatur oavsett om gradminuterna ligger på över tusen för ts och då skulle kompressorn ensam jobba bort gradminuterna över dagen. Mycket enkel lösning med en två ledarkabel och en termostat för ett par hundra.
Angående hurivida kompressorn tar mer eller mindre ström med ts till!! Är det ingen som har en tångampermeter så att vi får svart på vitt vad som händer när ts går till.
Det skulle vara intresant att logga på det viset.
Synpungter från en som för tillfället är utan VP till kälen går ur backen//Mso
-
Köp en rumsgivare, låt den kompensera 6 grader/grad över/undertemp.
Eller stäng av tillskottet. Det har jag...
Förslaget med tillskottstermostat gillar jag, den kan dock ställas så att tillskott bara tillåts om det blir 0.5 grader kallare än önskat i huset.
Lite sämre komfort kan man ju ta för att spara tillskott!
-
Så här ligger det till: I mina trakter råder just nu stark kyla på natten och betydligt varmare på dagen. Det kan vara -20 på kvällen/natten och sedan blir det -3 på dagen. Dessutom strålar värmen in på dagen. Därför går det inte att få pumpen att INTE stanna på dagen. Det bara blir så. Och på natten krävs tillskott för att den ska klara av det hela.
Jag bor rakt väster om dig så visst svinkalla nätter. Men husets värmetröghet är mycket stort!!! Har du underskott på natten på 1000- 1500 ska det inte märkas! jag lovar!!
Underskottet äts upp på dagen av VP då solen skiner och det är varmare.
Får man övertemp på dagen pga av många resterande gradminuter och sol, då fixar en rumsgivare detta!!
En sak har nog inte NIBE fixat bra, som du antyder.. tillskottet!
På Thermia stängs tillskottet om ärvärdet höjs så det är 3 grader över börvärdet!!!
Integralen nollas dock inte. Det gör att elpatronen går in några minuter framledningen stiger till 3 grader över börvärdet, osså stoppar elpatronen.
Jag upplever inga märkbara svängningar på tempen trots start av tillskott vid -1500 och det ger en mycket kraftig sänkning av tillskottsbehovet, jag lovar!! Speciellt som du säger när vi har svinkalla nätter.
Din pump borde klara kalla nätter om man ser till tidigare förbrukning, optimera på --/
studs studs Snart får du aldrig höra vp´s ändrade ljud vid tillskottsdrift studs studs
-
Hej
Har nu suttit och läst på era kommentarer.
Jag vill säga att mina värde i stömförbr av kompr är lite aproxom. Pga att strömmen varierade på hundra delarna hela tiden.. Det fick jag förklarat genom
Citat Ngn:
Din beräkning har ett inbyggt felantagande. kompressorns energiförbrukning är inte en konstant, den varierar hela tiden när Vp:n går.
Sen om TS påverkar förbrukningen vet jag ej riktigt pga att man måste nog ha stora direkta förändringar i ens temp för att se om strömförbrukningen ändras av TS till.
Under tiden ökar kompressorns "hetgas temp" då får man högre Kompr förbr + att temp stiger i vattnet.
Många faktorer hänger samman. Jag tycker också att ngn information är intressant.
Ljud nivån tror jag kommer i mitt fall av ändr varvtal pga nätspännfall vid TS till.
(6kW i ett steg till manuellt).
För min del ger det med stöm mätningen en bild av vad min kompr drar vid olika vatten temp.
En annan sak jag har även ändrat min gradmin inställn från -400 till -600 när TS skall gå till. Det ger effekt genom att El förbrukn minskar.
God fortsättning och kommentera. J
Vill se vad SILVER fått svar från NIBE. :,v(
JANNE
-
Förslaget med tillskottstermostat gillar jag, den kan dock ställas så att tillskott bara tillåts om det blir 0.5 grader kallare än önskat i huset.
Min idé, *hehe*.
-
Jag tycker ni skall ha 2 inne termostater.
En om det blir för varmt så sänker den temp och den andra om det blir för kallt då får TS gå till.
Jag skall sätta in den första. När det blir för varmt drar programet ner min kurva med ca 1 grad eller framledn temp ca 3-4 grader.
Janne
-
Köp en rumsgivare, låt den kompensera 6 grader/grad över/undertemp.
Eller stäng av tillskottet. Det har jag...
Förslaget med tillskottstermostat gillar jag, den kan dock ställas så att tillskott bara tillåts om det blir 0.5 grader kallare än önskat i huset.
Lite sämre komfort kan man ju ta för att spara tillskott!
Jag har en rumsgivare! Dessutom kan den gott och väl ställa till det ytterligare om man har TS värdet för högt och temperaturen sjunker en grad inne. Då höjs VBF ändå mer och till slut når man i alla fall TS.
OCH då får man åka med TS hela vägen upp igen (se annan tråd) (skit styrning huvuddunk).
Kvarstår är då att helt koppla bort TS som du, Carl, mfl gjort. Och,ja, man kanske skulle prova det!
-
OCH då får man åka med TS hela vägen upp igen (se annan tråd) (skit styrning ).
Kvarstår är då att helt koppla bort TS som du, Carl, mfl gjort. Och,ja, man kanske skulle prova det!
Men rumsgivaren bromsar ju även övertemp likväl som undertemp!!
Synd att det nog blir vår nu :o men vid kyla kan du testa att höja känsligheten på rumsgivaren liite osså höj integralen för tillskottet MYCKET. Då kapar du bort en massa tillskott.
Vid normala väderomslag behövs dom minusminuter som du talar om pga av husets värmetröghet, det är inte minusminuterna nu som ställer till det , det är solen och dom enorma tempsvängningarna.
1000 gradminuter är mindre än man tror... det ska knappast märkas!
-
Ja,ja, jag labbar vidare. Men som sagt. SNART är det VÅR! Och det är inte dåligt, det är bra. För då kan man köra Motorcykel och det är faktiskt roligare än att snöa in sig i gradminuter. Tycker i alla fall jag.
-
JAG HÅLLER MED DIG.
Månadsskiftet mars/april tar jag alltid ut min bike och sen kör jag 8 mån per år till arbetet med den.
Det skall bli härligt att känna fartvinden och slippa de kalla vindar som går runt min L/V VP. Så efter påsk startar vi även poolbadande inne i Vinter trädgården, så jag måste fortsätta bränna värme och el till VP.
SOLEN KOMMER OCH DET VÅRAS OCH DÄRMED UPPHÖR LOGGNING LÄSNING AV FORUM ETC
Skall vi delge varandra motorcyckel bilder? (Olika strapatser med biken etc)
-
SOLEN KOMMER OCH DET VÅRAS OCH DÄRMED UPPHÖR LOGGNING LÄSNING AV FORUM ETC
Skall vi delge varandra motorcyckel bilder? (Olika strapatser med biken etc)
Lämna forumet, tror du att du fixar det...
Utrymmet för bilder är begränsat, ser helst att vi håller oss till ämnet vad gäller bilder. (i forumet)
-
Hmm bike verkar va en sjuka, men jag sålde tyvärr min 1987, men det blev
2500 mil ,mest i Norge. det kan jag rekomendera. Sista 3 somrarna har varit tunga!
Utanför ämnet javars ;D... Bilder kanske ni har på era hemsidor??
-
Rätt och riktigt det var endast en "kommentar".
VP forumet är för att delge värme tekniska problem inte semesterbilder eller annat som här ej hör till
Det jag vill delge under sommartid är hur effektiv ens VP kan vara när man värmer pool. COP 4-5 beräknar att få.
Det skall bli intressant. Kräma ut max av ens värmepump vid + 20 ute. Med vattenkärl som är 50 000 liter.
Vi ser alla emot en varm och god sommar med mycket bad och familje liv men sen till hösten kör man igång för fullt med loggningar av värme vv och el. Men innan sommarn kommer går vi mot en välkommen vår som gör att våra vårkänslor börjar frodas så vi kanske glömmer den kalla vintern
.[/color] :,v( *vinkar*
Jag som alla med forumet i beaktande kommer att delge folk bilder ev via länk till ens hemsida. Semester eller privata bilder hör ej forumet hemma.
Min länk: http://home.swipnet.se/jannede/?D=A ( OBS EJ KLAR)
-
Köp en rumsgivare, låt den kompensera 6 grader/grad över/undertemp.
Eller stäng av tillskottet. Det har jag...
JAG GJORDE DET! :D
Jag vågade slå av tillskottet i går kväll! Förbaskat modigt gjort av mig!
Nu var det inte så där jätte kallt inatt så det såg ut som om jag inte hade fått tillskott ändå. Men nu ska jag prova att köra så här. Det ser ut att bli kalla nätter och varmare dagar några dygn framåt. Så det passar perfekt för test av detta.
Dock kvarstår följande frågetecken:
1. Visst var det så att legionellaskyddet gick i ändå? Vart framgick det någonstans?
2. Finns det några andra risker som man bör beakta? Jag har exempelvis för mig att den Gode Rickard ett tag proppagerade för inte slå av TS eftersom man då saknar backupp om VP lägger av (var det inte du Rickard vars KB-cirk skar ihop för en gång)? Nu kan man ju i så fall hantera detta lite snyggt, vet man att man ska åka bort flera dagar så kan man ju slå på TS igen, det är ju bara en knapptryckning.
-
1. Se bara till att lampan på VV blinkar, då är legionella inkopplat och startar i intervall mot vad du satt den (14 Dagar stand. inst.).
2. Är lampan för TS släckt så ska den väl ändå gå in om det blir kris (VPumpen lägger av). Men jag har inte testat det. :-\
-
1. Se bara till att lampan på VV blinkar, då är legionella inkopplat och startar i intervall mot vad du satt den (14 Dagar stand. inst.).
2. Är lampan för TS släckt så ska den väl ändå gå in om det blir kris (VPumpen lägger av). Men jag har inte testat det. :-\
1. Jag har för mig att detta avhandlas ännu mera ingående i någon tråd, men jag hittar den inte.
2. VA? Kan det verkligen stämma att TS skulle hoppa i om VP skulle pajja ur även om TS är avstängt.?
-
Min brinepump pajade efter bara 2 månadres drift naturligtvis då jag var bortrest.
Då gick elpatronen in automatiskt!
Men hur det fubkar påN NIBE?? Men på Min Thermia kan man inte stänga av elpatronen, då funkar inte heller Legionellafunktionen.
Jag stänger av tillfälligt vid svinkyla! men INTE om jag reser bort.
-
Min brinepump pajade efter bara 2 månadres drift naturligtvis då jag var bortrest.
Då gick elpatronen in automatiskt!
Men hur det fubkar påN NIBE?? Men på Min Thermia kan man inte stänga av elpatronen, då funkar inte heller Legionellafunktionen.
Jag stänger av tillfälligt vid svinkyla! men INTE om jag reser bort.
Någon som kan reda ut detta utifrån ett NIBE-perspektiv?
-
Hmmm... Sc:,h
Inte läge att testa direkt. Jag kommer att koppla in TS om jag reser bort, för säkerhets skull.
Men legionellaskyddet funkar, jag har sett det med egna ögon.
-
Hmmm... Sc:,h
Inte läge att testa direkt. Jag kommer att koppla in TS om jag reser bort, för säkerhets skull.
Men legionellaskyddet funkar, jag har sett det med egna ögon.
Nu har jag kört utan TS några nätter och det går ju otroligt bra. Nu får man ju mycket hjälp av solen på dagarna och dessutom har det inte varit SVIN-kallt på natten utan bara kallt, men jag hade fått TS om jag inte slagit av det, det framgår av gradminuterräknaren på morgonen.
Får väl se hur man gör till nästa höst/vinter, men jag kommer noga köra utan TS påkopplad så långt det går... Med Nibes system med gradminuter/TS så känns det bästa alternativet att ha TS bortkopplat helt.
Det här med TS när man är bortrest är ju lite dubbelbottnat. Om man har det inkopplat kan man få massa "onödiga" TS timmar som man ändå inte fick "glädjen" av eftersom man inte var hemma. Samtidigt är det ju en risk om pumpen ger upp. Och samtidigt för tredje gången så lär det mest troliga felet kunna vara strömavbrott och då fungerar ju ingenting......Ja, tål att suga på............
-
När man åker bort kan man ju vrida ner ratten några grader, då kommer den förmodligen att klara sig utan tillskott.
-
Ni kan även tänka på när ni reser bort används inget VV så VP kan gå mesta tiden mot ditt radiator system.
Därmed är det mindre troligt att TS går in efter som din VP klarar i normal fall kylan. Det blir ju mindre energibehov närman är borta. Ni kan ju också vrida ner värmen lite ochd å klarar VP av det ännu lättare.
Obs Rickard kom före mig med samma svar
-
Nu har jag kört utan TS några nätter och det går ju otroligt bra. Nu får man ju mycket hjälp av solen på dagarna och dessutom har det inte varit SVIN-kallt på natten utan bara kallt, men jag hade fått TS om jag inte slagit av det, det framgår av gradminuterräknaren på morgonen.
Får väl se hur man gör till nästa höst/vinter, men jag kommer noga köra utan TS påkopplad så långt det går... Med Nibes system med gradminuter/TS så känns det bästa alternativet att ha TS bortkopplat helt.
Det här med TS när man är bortrest är ju lite dubbelbottnat. Om man har det inkopplat kan man få massa "onödiga" TS timmar som man ändå inte fick "glädjen" av eftersom man inte var hemma. Samtidigt är det ju en risk om pumpen ger upp. Och samtidigt för tredje gången så lär det mest troliga felet kunna vara strömavbrott och då fungerar ju ingenting......Ja, tål att suga på............
Vad ska man säga... hmmm grattis *hehe* det går faktiskt pilla en hel del i styren!!
Om du vill kan du plocka bort minusminuter också, dom behövs ju kanske inte när solen skiner så här våldsamt på dagarna.
Inte svinkallt :o :o här har det varit -25 varje natt så länge som jag minns _/- men finfina dagar väger upp en del.
Men jag åkte skidor på sjön idag, man kan direkt känna vart luften kommer ifrån, den är isande kall huvuddunk Men men jag såg slöjor mot väster, dom har lovat bättring och det kommer nog snart
-
Nu våras det i Skåne Vi satt ute och drack kaffe. Solen sken och såg flyttfåglarn komma och dra norrut. jag tror de gör bäst i att stanna här i södern.
Våren verkar komma till påsk. Men fortfarande är det -5 till 6 under natten. Under dagen tinar alla sura miner och får glädjen att sitta och sola utan snö och is. Enda kalla vinden är från min L/V VP som nu autom fortsätter att producera värme när jag har inget värme eller varmvatten behov det går till poolvärme automatiskt.
Tempen steg från +9,5-12 idag i min stora balja på 50000 l. 14 dar till är vi i fullfart och doppar oss med premiär dopp och 20-22 grader i vattnet.
Jag tänker tillbaka till min tid "UNDER THERE/ DOWN UNDER" eller vad det heter.
Där fick man lära sig att kyla ner sin bostad istället för att värma den.
Det var Vp men tvärt om. Då pratade man om att spara el genom att minska sitt kylbehov.
Vi lever i en föränderlig värld.
-
Höj starten för vv-laddning, då blir det inte så långa avbrott i radd-laddningen.
-
Höj starten för vv-laddning, då blir det inte så långa avbrott i radd-laddningen.
Jaha? Menar du när man är bortrest eller överhuvudtaget? Du kanske till och med förordar HÖGT värde på VV-start för att få fler men kortare VV-laddningar? Du kan väl utvecka dig lite snälla silver.
-
På sommaren ska man inte höja starttempen, det ökar starterna mycket!
På vintern går ju pumpen ofta så då, men jag tycker den går ofta för vv ändå!!
-
På sommaren kan man sänka vv-starten för att inte få så många starter. Hur lågt är beroende på vv-åtgång.
På vintern tycker jag att man kan höja starten för att förhindra långa vv-laddningar. Radd-systemet slipper svalna av för mycket. På det sättet kan kanske kompressorn hålla ner gradminuterna så att Ts slipper gå in. Sen att antalet vv-laddningar ökar spelar ingen roll då kompressorn direkt växlar över till radd-systemet utan att stanna.
Ursäktar för mina korta komentarer. (tror ju att ni vet vad jag menar) :'(
Ska försöka att skärpa mig på den fronten.....
-
På sommaren kan man sänka vv-starten för att inte få så många starter. Hur lågt är beroende på vv-åtgång.
På vintern tycker jag att man kan höja starten för att förhindra långa vv-laddningar. Radd-systemet slipper svalna av för mycket
Lustigt,,, för ett par timmar sedan höjde jag VV-start just för att undvika att radd-vattnet skulle hinna kylas av så mycket och på det sättet minska mina knäppningar, dessutom borde ju VP gå direkt från värme till VV oftare utan att stanna emellan. Jag har nu starttemp 44 grader( som orginal ;D) men under sommaren kändes det bättre med 40 grader.
Då finns det alltså hopp om att det funkar,,, Jag som trodde det var en dum ide men som var värd att provas. Jag återkommer med resultat.
-
På sommaren kan man sänka vv-starten för att inte få så många starter. Hur lågt är beroende på vv-åtgång.
På vintern tycker jag att man kan höja starten för att förhindra långa vv-laddningar. Radd-systemet slipper svalna av för mycket. På det sättet kan kanske kompressorn hålla ner gradminuterna så att Ts slipper gå in. Sen att antalet vv-laddningar ökar spelar ingen roll då kompressorn direkt växlar över till radd-systemet utan att stanna.
Ursäktar för mina korta komentarer. (tror ju att ni vet vad jag menar) :'(
Ska försöka att skärpa mig på den fronten.....
Först: Ja skärpning på kommentarerna. SLARVER ;)
Sedan: Det där låter ju ganska sunt. Samtidigt som jag inte direkt kan påstå att en sänkning av gränsen för VV-start påverkar saker och ting speciellt mycket. Jag hade tidigare 44 och nu 42. Och de där första 2 graderna avverkar ju VP på väldigt kort tid så stilleståndet från värmen känns ju inte så där jätte mycket längre direkt. Däremot får man ju för sig att den inte hoppar in i VV laddning lika ofta.
Det här skulle ju egentligen Rickard eller någon kommenterat som har logg både från sommar och vinter.
-
Silver har rätt, om man höjer startvärdet så får man dels bättre varmvattenkomfort, och dels kortare vv-värmningsperioder, vilket i sin tur ger kortare avbrott på radiatorvämningen.
Avbrottet på radiatorvärmningen saknar dock helt betydelse, då den totala tiden helt avgör om gradminutundersott uppstår eller ej.
En nackdel som innfinner sig med högre starttemp är att anläggningens totala COP blir något sämre.
Om varmvattnet värms vid temperaturer mellan 44 grader och 55 grader istället för mellan 40 och 55 grader så blir det fler vv-värmningar med hög framledningstemp vilket kostar mer.
Små skillnader, visst, men dock!
Vid längre vv-laddningar så blir ju dessutom radiatorsystemet mer nedkylt vilket även ger högre COP när kompressorn går över till värmning av rad-kretsen.
Även här små skillnader, men dock.
-
Tack Rickard för det uttömmande svaret. Jag tycker ditt resonemang låter rimligt och bra.