Jag har ett högt förtroende för SP, så underlag för siffrorna finns säkert men med en hel del erfarenhet av värmepumpsinstallationer så kan jag försäkra att de aldrig blir bättre än systemet de installeras i.
Det är normalt inte någon bra ide att jaga hundralappar i värmesystemet men har man generellt höga (50+) stigartemperaturer så är det lönsamt att sänka dessa.
Återigen, jag är seriöst intresserad av en jämförande test av Daikins bergvärmepump. Alla tekniska framsteg är värda att beaktas, om de finns.

Det är helt omöjligt att göra jämförande tester när det inte sker i laboratorium, alla olikheter gör dem omöjliga att kontrollera. Det enda man kan lära sig är hur anläggningarna utvecklas och vad som betyder mest (det som är av störst vikt är framledningstemperaturen följt av köldbärartemperaturen).
Jag kan inte hitta någon SP-test av Daikin, så det vore intressant att få se en sådan.

Jeg er med i et forsøg fra Energinet.dk hvor man måler en masse på min varmepumpe. Jeg kan oplyse at for maj 2012 til maj 2013 havde en årsCOP på 3,55. Den test I henviser til fortæller jo intet om hvilket type hus der er tale. Et hus med radiator har en lavere COP end et hus med 100 % gulvvarme (som mit hus).

Har derfor svært ved at se hvad testen kan bruges til.

Hvis man vil se min varmepumpe online kan I klikke her:

http://www.styrdinvarmepumpe.dk/en_datalog/96

Som I vil se har jeg oftes maks 4 starter pr. dag da jeg altid varmer på hele husets gulv når varmepumpen kører. Jeg kan se at i Sverige er det ikke unormalt at man har 30-45 starter pr. dag. Men igen et hus med 100 % radiatorer vil have flere starter end et hus med ren gulvvarme.

Nån som vet om det kommer att släppas en mer ordentligt rapport? Jag skulle ju tänka mig att läsa lite mer om dessa hus, och se vilka kalkyler som ligger bakom. De måste ju rimligtvis ha ordentliga rådata sparade nånstans, var publiceras de?

För övrigt såg jag en annons för Daikins nya bv-pump, som hävdade SCOP på över 5. Är det verkligen trovärdigt när nuvarande installationer knappt tar sig över 3?

Daikin i SP test visade på bra värden, både med golvvärme och radiatorer.
SCOP kombi (inkl. tappvarmvatten) var 5.0 resp. 3.9 Både på stort som på litet typhus (24200/34300kWh)
Bara värme så var SCOP på P-design 8,4 kW: 6.02 resp. 12 kW: 5.6
Då dessa installationer i detta test säkert har ett par år på nacken och har en sämre dimensionering samt troligtvis radiatorer så är nog inte dessa värden orealistiska.
Titta på SCOP värdena i energimyndighetens stora test och se vad för SCOP de flesta maskinerna producerar (1245 samt andra moderna maskiner fanns ju inte vid tidigare tidpunkter)
Jag är övertygad om att maskin utvecklingen har gått mycket fort fram de sista åren och är villig att presentera detta.
Efter årsskiftet byter jag ut min gamla 1210 Fighter som har tjänat mig väl i 12 år mot en Daikin.
Både denna samt en maskin som en av forummedlemmarna har kommer att loggas och i alla fall min kommer att kunna läsas av på webben.

Mvh
Daikin

Jag har redan köpt webbadressen fusionsforum.se. 

Sedan finns ju alltid möjligheten att det om en 15-30 år har dykt upp nåt helt annorlunda uppvärmningssätt som får bergvärme att se ut som en gammal oljepanna i jämförelse... 

Dimensionerar man borrhålet för nära 100% energitäckning så borde det räcka till. Såvida inte husets värmebehov ökar, eller att COP blir så mycket bättre om 10 år att väsentligt större del av energin tas från hålet...

Problemet är att man dimensionerade annorlunda för 10-15 år sen än i dag. Borrhålet blir alltså inte sämre, utan det var dåligt redan från början med dagens mått mätt...

Fruktansvärt dåligt redovisat, som jag ser det måste det finnas någon form av samarbete mellan tillverkare och myndighet där myndigheterna lovat att inte offentliggöra fabrikaten på värmepumparna.
Men ÄVEN om det är så (och kanske är rätt med tanke på att det är "gamla" maskiner) så borde det i alla fall framgå i dokumentationen varför dom utelämnar det alla vill veta.

När det verklig COP och SCOP som räknas fram i labbet så är min uppfattning att man brukar hamna ungefär 1.0 under det SCOP som SP får fram, alltså runt 20-25% sämre, och egentligen rätt likt bränsleförbrukningssiffrorna för personbilar.
Verkar vara svårt att i tester ta hänsyn till de förluster som finns i riktiga system som körs under realistiska förhållanden.

Framledning 35 och retur 25 är ju t.ex. väldigt ovanligt IRL, trots att jag har ett lågtemp, tvårörs system som ligger ju VP alltid högre än 35 grader i slutet av driftscykeln, och vbr är som regel inte mer än 5-7 grader lägre, bara detta gör att COp blir sämre än i labbet där de lastar ned värmepumparna så att de ligger på stabila temperaturer och stor deltaT över tid.
Man får dessutom räkna med få start/stopp (om några alls) och väldigt små energiförluster då rördragningarna troligen är extremt korta och kanske t.o.m går i det rum som värms. 

Nu hittade jag lite mer info iaf:
http://www.energimyndigheten.se/Templates/Public/Pages/ProductGroupPageCompare.aspx?productGroupId=163&productTypeVersionID=356&productCompareList=1532,1533,1534,1535,1536,1537,1538,1540,1541,1543,1544,1545,1546,1548,1549,1550,1552,1553,1555,1556&PageID=14673

Nån som vet om det kommer att släppas en mer ordentligt rapport? Jag skulle ju tänka mig att läsa lite mer om dessa hus, och se vilka kalkyler som ligger bakom. De måste ju rimligtvis ha ordentliga rådata sparade nånstans, var publiceras de?

För övrigt såg jag en annons för Daikins nya bv-pump, som hävdade SCOP på över 5. Är det verkligen trovärdigt när nuvarande installationer knappt tar sig över 3?

Jag har ju energimätare till båda klimatsystemen i stugan, och om jag för enkelhets skull räknar med att den gör VV med samma COP som värme så hamnar den på ett års-COP på 4,00 för värme. Om jag inte räknar VV alls, utan låter det gå in i värmen så blir det 3,85.

I detta är 209 kWh TS.

Nu kör vi VP:n i semesterläge, med 15° inne, när vi inte är där.

Mmm, men tabellen bekräftar ändå vad jag anser mig ha noterat, att det är väldigt få som har en COP på över 3.0 i verkliga livet.
Jag själv ligger väl ungefär på 3.0 med min gamla trotjänare till pump, men då har jag 0 timmar eltillskott, och värmepumpen gör aldrig varmare vatten än 44 grader förutom när den gör tappvarmvatten.

Jepp, troligen har jag också ungefär samma COP.
Jag gjorde av med 2,5 kbm olja tidigare men tilläggsisolerade sen huset.
Skulle kunna anta ca 18000 kWh i värmebehov och ca 6000 kWh i drivenergi.
Det blir 67 % eller COP = 3

Några av installationerna var rätt gamla. Man var snål på borrhålsdjupet förr. Det kan vara så att en del anläggningar går med ett par minusgrader på KBin och det sätter sina spår på COP.

Det verkar helt klart att en många av anläggningarna skulle må väldigt bra av en genomgång av inställningarna av pumpen och flöden till värmeavgivande system.

Man får hoppas att inte testet kostat allt för mycket att genomföra för det säger inte mycket. Vore rätt kul om dom slumpat 20 anläggningar kört tex 6 mån med befintlig inställning gjort lite justeringar kört 6 mån och jämfört resultatet för det finns många vp som går med riktigt konstiga inställningar.

Mmm, men tabellen bekräftar ändå vad jag anser mig ha noterat, att det är väldigt få som har en COP på över 3.0 i verkliga livet.
Jag själv ligger väl ungefär på 3.0 med min gamla trotjänare till pump, men då har jag 0 timmar eltillskott, och värmepumpen gör aldrig varmare vatten än 44 grader förutom när den gör tappvarmvatten.

Besparingen räknas som jag förstår det som värmebehovet (troligen = av pump och tillsatsel producerad värme) minus elen till pump och dess kringutrustning. Energibesparingen blir då fiktiv, den är en besparing jämfört med ett hus som värms med 100 % verkningsgrad. Inte ens med en elpanna med varmvattenberedaren i den uppvärmda boendedelen klarar det eftersom värmeförlusterna sommartid inte kommer huset tillgodo. Man borde ha angett värmebehov och elförbrukning. Däremot är det inget att säga om att beräkna COP på det sätt som gjorts. 

För nr 20 får jag COP till 3,2. Lite konstigt med en pump på 12 kW till det värmebehovet.

 

Testet visar att familjerna får ungefär 2,7 kilowattimmar värme och varmvatten för varje kilowattimme el som värmepumpen behöver för sin drift. Detta kallas årsvärmefaktorn och är ett mått på bergvärmepumpens effektivitet under ett helt år. Den är som lägst 1,9 och som högst 3,4 för de testade bergvärmepumparna. Denna skillnad beror på hur väl anpassad värmepumpen är till husets värmesystem och på själva installationen.

Jag skulle vilja påstå att ägaren av avläggningen kan påverka detta till stor del genom hur väl grejerna trimmas in, men tyvärr upplyser inte energimyndigheten om detta. 

Intressant men är det nån mer än jag som tycker att vissa siffror i tabellen inte stämmer (inte enligt min miniräknare i alla fall) men jag kanske räknar fel?

Får inte fram testet i tabellform.
Verkar vara väldigt trög hemsida!