Angående FLM30 så värmer den knappast upp borrhålet, den höjer inte heller temperaturen på brine mer än någon enstaka grad. Däremot så minskar den effektuttaget på borrhålet på vintern och kan därför funkera som räddare av klent borrhål, inte för att den tinar upp borrhålet utan för att den minskar belastningen.

Om man tänker efter så plockar man ju ut ca 2/3 av husets totala värmebehov ur borrhålet (i mitt fall ca 13000 kWh/år) år ut och år in. Om detta sänker snittemperaturen i borran 1-2 grader på 5 år, hur mycket höjer i så fall en FLM30 temperaturen på 5 års sikt?

Svaret är; knappast mätbart...

Roland,

Jag vet inte om vi skall beteckna denna diskussion som lingvistisk eller teknisk.  . Se nedan för mina kommentarer

Lucas,
Du skriver "Kan man lagra kyla (frysning), så kan man lagra värme (lagring), eller låta dessa ta ut varandra i större eller mindre grad (återladdning)."

Men i ditt exempel lagrar man inte kyla.

Det beror givetvis på vad man mener med 'lagra' Om man betraktar en thermos, så skulle nog de flesta anse att denna lagrar kaffets värme (energi), trots att mycket gått förlorat på t ex ett dygn. I tekniska sammanhang använder man termen 'lagring' (eng: 'storage') för alla typer av system där energi (hela eller delar) inte omsätts omedelbart. Ett exempel är t. ex ett svänghjul i en motor, som ju lagrar energin från förbränningen i cylindern till utblås och kompression inför nästa förbränning. Ett annat är en elektrisk kondensator, där man i en växelströmskrets ömsom lagrar, ömsom tar ut energin, i takt med frekvansen (d v s normalt många gånger i sekunden). Gemensamt för alla dessa system är dock att de inte är perfekta, d v s kaffet kallnar så småningom, svänghjulet stannar efter en tid, och kondensatorn självurladdar.

Frysningen av borrhålet bibehålls genom ett kontinuerligt uttag av värme från borrhålet. Stänger man av värmepumpen, vilket motsvarar att man lagrar kylan, kommer borrhålet att tina inom några dagar.

Jomenvisst är det så, och om du läser mitt inlägg så ser du att det är just det jag säger "....(d v s det genomsnittliga uttaget av värme från borran överstiger värmetransporten från det omgivande berget)". Det är därmed bara en fråga om den tid man man tar ut resp återför energin (egenligen integralen av effekten x tiden), där man med 'återför' menar alla typer av inflöde (både 'naturligt, d v s från det omgivande berget, eller 'artificiellt', från t ex frikyla). Stänger man av VP så kommer man därför, precis som du säger, så småningom att återfå den ursprungliga temperaturen. Däremot är jag tveksam till tidsperspektivet 'några dagar' för återställande av status quo. Om så alltid var fallet skulle inte medeltemperaturen i en ny borra succesivt kunna sjunka, för att så småningom (efter ett antal år), plana ut mot en (obetydligt eller markant) lägre temperatur än den hade år 1. Som framgår av många inlägg (inte minst artikeln i Baxters inlägg), är det dock precis vad som händer. I vissa fall obetydligt, men i andra fall markant eller t o m till så låg nivå att VP verkningsgrad blir långt ifrån optimal. Det är då jag undrar om inte 'artificiellt' tillförd energi, t ex från frikyla, skulle kunna ha en effekt.

Man kan ta ut hur många kWh värme som helst från ett borrhål utan att temperaturen på sikt sjunker nämnvärt. Värmen tar så att säga aldrig slut. Temperaturfallet berg/köldbärare kommer att bero på den uttagna effekten. På samma sätt kan man tillföra hur mycket värme som helst utan att berget blir nämnvärt varmare.  Om jag till mitt borrhål skulle tillföra 15000 kWh varje sommar skulle det minska värmepumpens elförbrukning med ett par hundra kWh. Det är ungefär vad  cirkulationspumpen för återladdningen skulle behöva.

Visst kan man ta ut hur stor energi som helst, men då sjunker borrans temp i motsvarande grad. Hur fort det sker beror på effektuttaget, borrans längd, samt värmeöverföringen från berget. Tar man ut mycket stora mängder energi i förhållande till längd och värmeöverföring hamnar man dock ganska snart i ett läge där VP arbetar oekonomiskt. Om det dessutom är just värmeöverföringen (beror i huvudsak av grundvattengenomströmmningen) som är otillräcklig för effektuttaget i fråga, så kommer det att ta mycket lång tid för borran att "återhämta", sig. Om denna tid överstiger den varma delen av året börjar man nästa säsong på en lägre nivå, och det är precis vad som brukar ske. Så småningom balanseras dock systemet, dels berende på att temperaturgradienten borra - berg ökar (ger mer energitransport till borran) och att verkningsgraden hos VP minskar (ger lägre effektuttag) Problemet uppstår då denna differens år så stor, och pågår så länge, att VP slutligen tvingas arbeta med en brinetemperatur som inte är optimal och som därmer ger oacceptabelt låg verkningsgrad. I sådana fall (särskilt då borran är tillräckligt djup, men värmeöverföringen är dålig), så borde 'artificiell' tillförsel kunna vara ett alternativ. Därmed inte sagt att man automatiskt kan ekonomiskt motivera ett system enbart för lagring/återladdning, men om man funderar över frikyla och har problem med för kall borra, så bör även denna effekt vägas in i ställningstagandet till investeringen, i synnerhet om alternativer är ytterligare en borra.

N Lucas

Nja, jag tror inte att man kategoriskt kan säga att lagring/återladdning är meningslöst. Eftersom man bevisligen kan hamna i en situation med frusen borra (d v s det genomsnittliga uttaget av värme från borran överstiger värmetransporten från det omgivande berget), så borde man även kunna lagra värme där (d v s den genomsnittliga tillförseln av värme till borran överstiger värmetransporten till det omgivande berget). Precis som vissa borror fryser (beroende av värmetransport och uttag) så finns det nog borror som skulle fungera mer eller mindre bra för lagring. Se'n är det ju en fråga om HUR man skaffar den energi som skall lagras. Personligen tror jag att det är svårt att hitta situationer där man kan motivera en investering i t ex solfångare ENDAST för återladdning. Kan man däremot motivera investeringen även av andra skäl, t ex komfort genom frikyla, så tror jag att det kan finnas situationer där denna även kan ha en positiv effekt på borran. Jag utvecklade lite av dessa tankar i en tråd under kategorin "Frikyla", och försökte då definiera fyra huvudkategorier av borror:

B.    Bra borra, d v s med tillräckligt djup och värmeöverföring. Karaktäriseras av jämförelsevis jämn temperaturkurva över året, vilken ligger på en acceptabel nivå (där VP arbetar effektivt). I detta fall behövs ingen återladdning. Ev frikyla motiveras endast av komfortskäl
D1.    Dålig borra till följd av för litet djup, men god vämeöverföring (beroende på god grundvattengenomströmmning). Karaktäriseras av stor variation i temperaturkurvan över året, d v s man börjar normalt vintern med en acceptabel temperatur, vilken dock ganska snart sjunker till en oacceptabel nivå under säsongen. Här hjälper nog inte återladdning särskilt mycket, eftersom borran inte kan lagra några större mängder energi över längre tid. Dessutom skulle detta vara verkningslöst, eftersom man ändå börjar vintern på en hög nivå.  Ev frikyla motiveras endast av komfortskäl.
D2.    Dålig borra till följd av dålig värmeöverföring (beroende på dålig grundvattengenomströmmning), men med tillräckligt djup. Karaktäriseras av jämförelsevis jämn temperaturkurva över året, vilken dock succesivt förskjuts nedåt från år till år, för att slutligen stabilisera sig på en oacceptabel nivå. I detta fall bör återladdning genom frikyla (eller annat sätt) kunna ha god effekt, och därmed utgöra ett alternativ till ytterligare en borra.
D3.    Dålig borra till följd av dålig värmeöverföring (beroende på dålig grundvattengenomströmmning), och otillräckligt djup. Karaktäriseras av stor variation i temperaturkurvan över året, vilken dessutom succesivt förskjuts nedåt från år till år, för att slutligen stabilisera sig på en oacceptabel nivå och oacceptabla variationer. I detta fall kan möjligen återladdning förbättra situationen något, men enda lösningen torde vara att skaffa en borra till. I riktigt svåra fall kanske inte ens detta räcker, men då borde man kunna se de två borrorna som en, och därefter tillämpa D2.

Givetvis är ovanstående grovt generaliserade exempel, men genom att fundera över renodlade extremfall kan man ofta få en god test av en teori. Så idealiserad är dock inte verkligheten, vilket bl a den artikel som Baxter refererar till ger exempel på. Enligt denna sker en fullt mätbar succesiv nedkylning av berget även mycket långt efter det att borran togs i bruk (~25år). Om vi förutsätter att de borror som avses är korrekt dimensionerade (åtminstone enligt dagens expertis), så ger detta snarast stöd för att återladdning/lagring faktisk är försvarbar även i fallet B, om inte annat för att hindra frysning på mycket lång sikt. Kan man lagra kyla (frysning), så kan man lagra värme (lagring), eller låta dessa ta ut varandra i större eller mindre grad (återladdning).

N Lucas

Roland. Vad du och många andra inte kan begripa, men som uppenbarligen säljer, är att generationen med ctc-elpannor men frånluftspump dör allt eftersom och ska bytas ut. Ofta är energifbr åt h-vete för stor för en LV-pump så det blir en jord/bergpump......men, hur ska ventilationen lösas...fläkt på taket för X antal 1000 eller FLM:30 som gör kanske i alla fall nått bra....för nästan (?) samma pengar...det är DÄRFÖR den köps...

Till Roland 

Jag håller med dig i att försöka återladda berget med en FLM 30 torde vara mer eller mindre bortkastat. Jag trodde att vitsen med FLM 30 var att höja temperaturen på inkommande brine från Borra/mark och således höja verkningsgraden på pumpen? Har jag fått det om bakfoten 

Cicero

Återladdning med solfångare är enligt min mening att bortkastade pengar. Det fungerar inte att tillföra värme till ett borrhål och försöka ta ut den månader senare. Att FLM30 fungerar rent tekniskt beror på att man tar ut värmen från borrhålet inom någon eller några timmar efter det den tillförts. Ekonomiskt är FLM30 också bortkastade pengar. Jag har många gånger tidigare skrivit om detta och har aldrig sett någon som med siffror har kunnat påvisa att jag har fel. Den lilla vinsten i form av minska el till värmepumpens kompressor äts upp av elen till cirkulationspumpen som behövs för återladdning. FLM30 ser jag som marknadsförarens seger över förnuftet.

Tänk på att värme leds lika bra bort från slangen i borrhålet som till den. Det är möjligt att vintertid ta ut stora mängder värme från borrhålet och ändå få tillbaka nästan starttemperaturen under sommaren när pumpen bara gör varmvatten. Kylan har så att säga försvunnit ut i berget på ett par månadet. Det blir samma sak med tillförd värme, den försvinner ut i berget.

Kan VP succesivt kyla en (dålig) borra till frysning och/eller nivå då VP arbetar ineffektivt, så borde väl återladdning av någon form succesivt kunna höja temperaturen i samma storleksordning (läs: motverka utarmning)?

För en bra borra funkar det givetvis inte särskilt bra (av de skäl fler av er tagit upp), men då behövs ju återladdningen heller inte. Men för en dålig borra, då alternativet är att investera i ytterligre en?

Se hela mitt resonemang "Frikyla; Både komfort och bot mot för kall borra?" under kategori "Frikyla"

MVH

N Lucas

---

Om man läser den här artikeln på svep så är det ju tydligt att det blir en degenerering av hålet som då troligen går att återladda.

Vad som är ännu mer intressant är att det vid flerhåls installationer blir ytterliggare en växel på att återladda hålen då de beroende på hur dom ligger i förhålande till varandra kontinuerligt degenereras.

Det finns andra nyttiga grafer att ta del av på:
http://www.svepinfo.se/dbcontent.php?action=a&id=9

/M

Jag är av den uppfattningen att det inte finns nån ekonomisk vinning i att ladda borrhålet med solenergi.
jag inbillarmig att grundvattenflödet för bort din värme & då är det lika enkelt att värme hålet som att försöka värme havet med lite solpaneler.

du kan därimot värme ditt varmvaten med lite solpaneler om du vill, sen kan man även här frågasig hur lång tid det tar att tjäna in investeringen