Vi bor på en mindre jordbruksfastighet i Skövde. Huset är huvudsakligen byggt någon gång i mitten av 1800, renoverat 1850, 1910, 1952 och igen nu 2010 tillsammans med en utbyggnad. Boytan kommer vara ca 210m
2 inklusive 36 kvadrat uppvärmd nybyggd källare. Den tidigare 55m
2 stora boytan värmes upp av kökskamin, kakelugn och rörspis (nåja, kökspannan har räckt med råge att hålla varmt även nu under "extremvintern" trots bristande takisolering), men vi kommer nu i och med renovering och utbygge att installera vattenburen värme i hela huset (och skaffa varmvatten
). Dels kommer vi installera golvvärme i källare och bottenplan och dels radiatorer på övervåningen.
Vår stora stötesten är om vi ska välja bergvärme eller ytjordvärme. Vi har åkermark i anslutning till trädgården, så plats finns. Grannen 700m härifrån har 8m till berg, grannen några hundra meter bortom denne 6m. Det som talar mot ytjordvärmen som de flesta 'experter' generellt rekommenderar är:
- Sandhaltig jord. Huset står på en liten kulle av pinnmo, så de första 50-60 metrarna från/till huset består till stor del av jord med ganska stor sandandel som snabbt torkar ur. Längre bort finns mer fukt i marken, men det är ju ingen mjuk lera där heller direkt... Men grundvattennivån ligger inte särskilt för djupt ned i det mer fuktiga området, knappt två meter ned sommartid att döma av vattennivån på den grävda brunnen.
- Sten. Efter att vi grävt källare och pratat med den som tidigare brukat jordbruksmarken så vet vi att det finns ohyggligt mycket sten i marken i kullen. Inga småfjuttstenar, utan rejäla block som mäter både en och två kubik - och väl det också ibland. I och med att de ligger inbäddade i pinnmo så ruckar man inte på dem i första taget heller.
Hur mycket påverkas effektiviteten hos ytjordvärme av att kollektorn ligger i torr jord? Tillför den biten av kollektorn någon energi alls, eller bör jag till och med isolera de första och sista 50-60m mot huset av kollektorn?
Jag misstänker starkt att det till stora delar är dödfött att försöka plöja ned slangen i marken. Om vi måste
gräva ned slangen till ett schysst vitt marknadspris, blir det fortfarande billigare med ytjordvärme framför att borra ett energihål tror ni? Försvarbart mycket billigare? Fördelen med ett energihål som jag ser det är ju att vi kan trycka ned och lagra mer värme i det när vi i ett senare skede investerar i solfångare, plus att jag slipper oroa mig för att interagera med elledningar och täckdikningsslang som också måste ned i den aktuella åkerbiten...
Vi har hört rykten om att vissa ytjordvärmeinstallatörer ger ett fast pris på nedläggningen av kollektorslang, har någon sett sådana offerter i verkligheten och vet om det finns brasklappar i dem angående jordtyper/(o)möjligheter att plöja ned slangen etc?
Någon som har lite åsikter eller annan input att mata en vilsen själ med..?