0 medlemmar och 1 gäst tittar på detta ämne.
Geoenergi utgörs i huvudsak av solenergi, som passivt lagras i mark, berg och grundvatten. Solenergin når – tack vare direktinstrålning, nederbörd och vind – ner till ett djup av ca 10-15 m, där temperaturen är ungefär lika hög som luftens årsmedeltemperatur. På större djup fås en gradvis ökning av temperaturen genom värmen som alstras i jordens inre och som strömmar upp mot markytan – så kallad geotermisk värme. I Sverige ökar temperaturen i marken med ca 1-2 grader per hundra meters djup, och det geotermiska värmebidraget är mindre än 5% av det totala värmeinflödet.
Då är ju frågan hur mkt man kan ta ut ur berget utan att det inte klarar att återladda sig samt hur mkt grundvattnet påverkar.
Roland....lyser inte solen så blir medeltemperaturen i uteluften lägre ochavkylningen från markytan blir högre. I övrigt har solen inget att göra med tempen på200 meter i ostört berg.
Hur resonerar du när du påstår att solen inte har något att göra med temperaturen på 200 meters djup?
Är inte riktigt med på hur solenergin på ytan ska lyckas ta sig långt ner i berget..
Sänker man bergtempen genom ett energiuttag, uppstår en strävan efter termisk jämvikt med omgivningen.
Jag vet inte vad jag ska svara dig, mer än det jag skrev i inlägget d.v.s. indirekt så påverkar solen temperaturen på 200 meters djup. Men eftersom du inte köpte det, så är det något annat som du anser är det rätta svaret.
Jo visst, men om man tänker sig att man efter 10 år kört sin vp på max, hur mkt ökar då solens instrålade energi pga en knappt märkbar sänkning av markens temperatur?Känns som knappt mätbart.Däremot mer mätbart underifrån, om inte annat så pga effekten 24/7.
Vi kanske menar olika saker med indirekt. Det är naturligtvis inte så att solstrålningen når 200 meter ner i berget utan den värmer jordytan. Värmen leds sedan ner i berget. På så sätt värmer solen indirekt och det resonemanget köper jag. Det jag ville framföra var att utan sol skulle det vara väldigt kallt på 200 meters djup men där verkar vi vara överens.
Du skriver att solen bidrar med betydligt mer energi till berget än den geotermiska energin. Det håller jag med om, när det gäller en belastad energibrunn. Men vår diskussion har väl hela tiden handlat om ostört berg....eller?
Spännande att läsa när giganterna diskuterar. Får jag lov att tycka och tro om ämnet, Bergvärme = Solenergi? skulle jag säga, jo men inte så mycket som det kunde vara, en hel del av solenergin går åt att förånga vatten. Sen måste det väl finnas stora variationer på geotermisk energi också, beroende på det geografiska läget. Island har säkerligen inte mycket energi i de övre jordlagren som kan tillskrivas solen.
Detta övergår mitt mycket begränsade förstånd... När man belastar borran kyls berget närmast ner. Det sker då transport av värme från omgivande berg, genom ledning och grundvattensrörelser, mot det nedkylda berget närmast borran? Hur kan detta vara annan värme än den som finns i det ostörda berget?
Jag hittade ett exempel så jag slapp räkna. Är borrhålet 150 meter djupt med grundvatten 4 meter ner så att det inte är något värmeutbyte slang-mark de första 4 metrarna och värmeuttaget är 30 W/m resulterar nerkylningen ett värmeinflödet vid markytan i närheten av brunnen på 1,15 W/m2 efter mycket lång tid. Det blir på ett år ungefär 10 kWh/m2 vilket i sin tur är ungefär 1 % av årliga solinstrålningen. Observera att det inflödet ovanifrån är ca 20 gånger större än det geotermiska värmeflödet.
Tar gärna del av det exemplet..+varifrån får du slutsatsen att inflödet uppifrån är 20 ggr större än underifrån?
Jag menar med "indirekt" att solen bidrar på så sätt att avkylningen blir lägre. Genom att ostört berg har "värmeförluster" upp genom jordytan, så kan inte solen bidra med mer värme på 200 meters djup. I ostört berg är energiflödet från jordens inre upp genom markytan. Inte tvärtom. Lägg markisolering över hela Sverige samt en solparasoll som täcker samma yta, så kommer du märka att temperaturen stiger på 200 meters djup.Du skriver att solen bidrar med betydligt mer energi till berget än den geotermiska energin. Det håller jag med om, när det gäller en belastad energibrunn. Men vår diskussion har väl hela tiden handlat om ostört berg....eller?
1,15 W/m2 är ungefär 20 gånger de 0,06 W/m2 som värmeflödet från jorden inre är. Men det gäller enbart i närheten av borrhålet. Några tiotal meter bort blir värmeflödet betydligt lägre.
Omgivande berg har grannarna lagt beslag på. Termisk influens med andra ord.
Antar att programmen tar hänsyn till sånt eller?5x200m borrhål á 34W/m = 34 x 5 x 200 x 8760 = 297840kWh/år teoretiskt möjligt uttag.IVT-programmet har räknat ut 168400kWh/år men det är "bara" 107380kWh/år från borrhålet, resten är pumpens drivenergi som åxå tas tillvara Dvs = 12,3W/m eller ungefär 1/3-del av vad hålet borde ge. Men belastningen varierar ju över året. Sommartid tar ju knappt någon energi alls ur hålet.Då är frågan: Är det meningsfullt att återladda borrhålet manuellt dvs köra ner t.ex. solvärme i berget, eller "spolas" energin bort av grundvattnet?Hur stor är egentligen grundvattnets rörelse på 200m djup? 1m/år eller? Å vart "rinner" det?
Frågan vad gäller ostört berg handlar om vad det är för faktorer gör att temperaturen är vad den är.
Det visar att det är avkylningen som bestämmer bergtemperaturen i ostört berg.......inte solinstrålningen.
Berget värms ju på sommaren
På sommaren, om luften är 20 °C och berget är 4 °C så värms väl berget, annars är något väldigt konstigt...
På 5-10 meters djup är det en konstant temperatur året runt.
Ok, så solen värmer egentligen inte upp berget på 200m men däremot innebär temperaturen vid markytan att avkylningen från jordens inre till markytan fördelas på ett annat sätt än om inte solen fanns.
Om inte solen fanns så skulle bergtemperaturen sjunka från +4000C till -273C på samma sträcka dvs på 200m djup skulle berget ha varit -270C eller ngt sånt.
Ingen ska inbilla mig att en kärna av flera hundra mils diameter med flytande järn inte värmer upp våra marker.Värmen från processen har ju endast en väg att ta för att komma ut, och det är förbi oss...Hur stor effekt sitter vi på?
Ifall jorden var en massiv sten utan radioaktiv kärna men med solen på plats, vilket temperatur skulle berget på 200m djup ha? Samma som årsmedeltemperaturen?Och om man drog ut energi med bergvärmepump, hur snabbt skulle berget energiåterladdas från solen? Lika snabbt som idag?
Man borde väl kunna jämföra med ngn planet av samma storlek och avstånd till solen men som inte har en sådan kärnreaktor i mitten, den planeten borde vara rejält kallare i markytan än jorden, särskilt om det finns en isolerande atmosfär.
Det där är bra frågor som jag gärna skulle vilja ha svar på, Lexus var är du?
Heat flow[edit]Heat flows constantly from its sources within the Earth to the surface. Total heat loss from the Earth is estimated at 44.2 TW (4.42 × 1013 watts).[13] Mean heat flow is 65 mW/m2 over continental crust and 101 mW/m2 over oceanic crust.[13] This is 0.087 watt/square meter on average (0.03 percent of solar power absorbed by the Earth[14] ), but is much more concentrated in areas where thermal energy is transported toward the crust by convection such as along mid-ocean ridges and mantle plumes.[15] The Earth's crust effectively acts as a thick insulating blanket which must be pierced by fluid conduits (of magma, water or other) in order to release the heat underneath. More of the heat in the Earth is lost through plate tectonics, by mantle upwelling associated with mid-ocean ridges. The final major mode of heat loss is by conduction through the lithosphere, the majority of which occurs in the oceans due to the crust there being much thinner and younger than under the continents.[13][16]The heat of the Earth is replenished by radioactive decay at a rate of 30 TW.[17] The global geothermal flow rates are more than twice the rate of human energy consumption from all primary sources.
In areas of Holocene uplift and erosion (Fig. 1) the initial gradient will be higher than the average until it reaches an inflection point where it reaches the stabilized heat-flow regime. If the gradient of the stabilized regime is projected above the inflection point to its intersect with present-day annual average temperature, the height of this intersect above present-day surface level gives a measure of the extent of Holocene uplift and erosion. In areas of Holocene subsidence and deposition (Fig. 2) the initial gradient will be lower than the average until it reaches an inflection point where it joins the stabilized heat-flow regime.In deep boreholes, the temperature of the rock below the inflection point generally increases with depth at rates of the order of 20 K/km or more.
gäster: 680
dolda: 0
användare: 6
