0 medlemmar och 1 gäst tittar på detta ämne.
I ögat, är det en grön prick i mitten och på höger yttersida står det i ett grönt fält dry (torr) och på vänster sida wet (blöt) i ett gult fält. Vad betyder detta? Blir pinnen i mitten gul om pumpen står länge?
Men ökad underkylning medför att temperaturen på ingående värmebärare måste minska för att den ökade underkylningen skall vara möjlig. Inkommande värmebärare är ju bara någon grad svalare än utgående kondenserat köldmedium. VBut kan inte gärna ändras annat än obetydligt om kondensortrycket skall vara oförändrat. Ökad underkylning måste som jag ser det betyda lägre genomsnittstemperatur på värmebäraren vilket betyder att det blir svalare inomhus. Då är det som jag ser det inte längre jämförbara fall. Det som skall optimeras är elförbrukningen för en viss temperatur inomhus, inte elförbrukningen för någon parameter som avser enbart värmepumpen. Om man har konstanta förhållanden på köldbärar- och värmebärarsidan och får en liten köldmediekläcka undrar jag om det inte blir så att COP öka något tills det börjar komma gas genom expansionsventilen. Nu är det här ett teoretiskt resonemang då man på sin höjd kan förvänta sig konstanta flöden på köld- och värmebärare, inte konstanta temperaturer in och ut. Men detta är funderingar vid skrivbordet utan verklighetskontakt.
Det här med underkylning är så intressant att vissa vp tillverkare har en extra underkylare efter kondensorn, dvs man kyler vätskan ytterligare med suggasen. efterom detta ger COP ökning undrar man ju varför inte alla installerar detta. Är det ökad tillverkningslostnad månne eller andra skäl?///AndersA
Citat från: AndersA skrivet 09 mars 2009, 08:49:48Det här med underkylning är så intressant att vissa vp tillverkare har en extra underkylare efter kondensorn, dvs man kyler vätskan ytterligare med suggasen. efterom detta ger COP ökning undrar man ju varför inte alla installerar detta. Är det ökad tillverkningslostnad månne eller andra skäl?///AndersAGer det verkligen en ökning av COP för en värmepump? Efter att ha räknat lite på R407C kom jag fram till att det i värmepumpfallet ger en minskning, men det är lätt att villa bort sig i diagrammet. Kommer man i närheten av kritiska trycket eller däröver som för CO2-maskiner, då blir det en annan sak men för en bergvärmepump med R-407C som värmet ett hus med golvvärme eller normala radiatorer, där får jag inte till någon högre COP.
RolandKolla på denna länk avseende vad man påstår om underkylning. Jag är medveten om att deta är en broschyr men det vore intressant om påståendena beträffande underkylning kunde klarläggas.http://www.carrierab.se/produktblad/30NQG-produktblad.pdf///AndersA
Har man ingen fyllning alls i kondensorn så får man väldigt liten underkylning. Då kommer vätsketemperaturen vara 5-10 K varmare än VBin
Jag tror inte Nibe m fl skulle fylla för mycket i sina aggregat om de visste att COP skulle öka vid en mindre fyllning...
Citat från: PerJ skrivet 07 mars 2009, 14:31:28Har man ingen fyllning alls i kondensorn så får man väldigt liten underkylning. Då kommer vätsketemperaturen vara 5-10 K varmare än VBinMen det gäller vad jag förstår enbart om man inte ändrar värmebärarflödet. Det är lite ojust att ta ett system som är optimerat för ett visst värmebärarflöde och en viss underkylning och bara minska köldmediemängden. Minskar man köldmediemängden och samtidigt ökar värmebärarflödet kommer kommer inte längre köldmedievätskan att vara 5-10 grader varmare än VBin. Temperaturdifferensen kommer att sjunka. I gengäld får man något högre temperaturdifferens i den varma delen av kondensern. Sammantaget tror jag det går att få högre medeltemperatur på värmebäraren med mindre underkylning. Vill man uppnå samma medeltemperatur med större underkylning måste man höja kondensortrycket och det är det fallet som skall vara jämförelseobjektet. Så jag är fortfarande tveksam till underkylningens fördelar. Nu är det här kanske lite akademisk diskussion utan större praktisk betydelse men är man lite termodynamiknörd så är man .... CiteraJag tror inte Nibe m fl skulle fylla för mycket i sina aggregat om de visste att COP skulle öka vid en mindre fyllning...Det är skillnad på teori och praktik. I praktiken måste köldmediefyllningen vara tillräcklig för att klara värsta tänkbara driftfall vilket borde vara varmvattenberedning när köldbäraren är kall. Kall köldbärare ger kall vätska med hög densitet i förångaren. Hög värmebärartemperatur betyder högt tryck i kondensorn med mycket köldmedium i gasfasen. Lägg till det en skvätt extra som säkerhetsmarginal för variationer i ingående komponenter och jag kan tänka mig att det under normala driftförhållanden är en hel del vätska i kondensorn. Man får alltså underkylning vare sig man vill ha det eller ej.
gäster: 570
dolda: 0
användare: 8
