0 medlemmar och 1 gäst tittar på detta ämne.
Hur hög framledningtemperaturen är när det är som kallast borde man kollat eftersom vi har haft några kalla vintrar, men tyvärr har jag inte koll på detta.
Var inne och kollade på SGU:s brunnregister och grannen hade grävt 162 m...
Känner en rörmokare som skulle kunna hjälpa till med installationen, men frågan är vad man skall välja? Lmf skrev om Nibe Split och som jag förstår det så är detta en inverterpump från Mitsubishi med Nibe innedel. ME och Daikin Altherma är väl också invertermodeller. CTC som är en on/off pump verkar annars väldigt vanlig och då kan det väl inte vara helt fel?
Om du har nån shuntautomatik på nuvarande panna så borde det gå att se hur den är inställd.Det intressanta ur kostnadssynpunkt är hur långt det är till berget. Det aktiva djupet på brunnen anpassar man efter storleken på VP'n och energibehovet.Rent generellt så har man inte så stor nytta av en inverter när man jobbar mot ett vattenburet system. Vattnet och distributionssystemet ackuulerar ju en del värme, till skillnad från luft. Har man tillräcklig vattenvolym så det blir inte så stora temperaturvariationer med en on/off-VP att man märker av det.Den stora fördelen med en inverter är att man kan välja en större pump som klarar effektbehovet när det är som kallast utan att den blir alltför överdimensionerad höst och vår. Samma fördelar kan man dock uppnå med en hyfsat stor arbetstank också. Merkostnaden borde vara ungefär den samma, men invertern innehåller ju en del mer elektronik som skulle kunna gå sönder... Som vanligt finns det för- och nackdelar med alla lösningar.
Det jag tycker är lite intressant med inverters och luft/vatten men inte i fallet med markvärme är att luft vatten har en föränderlig effektleverans även utan att vara en inverter och detta då lufttemperaturen svänger över årstiden. När som mest effekt behövs kommer en luft/vatten leverera som minst. Om man tänker utifrån ett flöde kan vi ställa in invertermaskinen att jobba i ett flöde som är gjort för 10kw värmepump då den under varma delen av säsongen kommer sänka effekten och under kalla delen kommer ha mindre effekt än märkningen. Dvs 16kw värmepumpen kommer aldrig lämna just 16kw. När det behövs är det för kallt och den lämnar i praktiken kanske bara 10. Alltså tycker jag att en inverter är mer intressant med luft/vatten och därmed inte sagt att jag själv hade valt att gå den vägen. Jag hade nog valt en väldigt stor luft/vatten som fick jobba mot en arbetstank. Alltså typ 15-16kw on/off VP luft/vatten för ett hus som kräver 10kw vid dut (utan gå närmare i detalj kring det faktiska effektförhållandet utan bara för att ge ett grovt exempel)
För min högst personliga del väljer jag att summera det som att :Med en inverterstyrd luft/vatten så stressar vi inte flödet i linje med märkeffektens behov utan den förväntade effektavgivningen när det är som kallast. Detta innebär att vi till skillnad från exempel med invertermarkvärme kan överdimensionera inverterluftvattenvärmepumpen utan motsvarande "flödesproblematik".
Om det inte är någon prismässig skillnad skulle jag välja tank.
Varför måste man det? Det är väl bara att koppla bort shuntmotorn, vrida upp den på max och låta regon styra allt?
DT20? 55/45 är DT30 och 65/45 kan väl inte bli lägre? EDIT haha sorry när du skrev DT så där så utgick jag från att du menade medeltemp på rad och rumstemp-deltat. Man brukar ju skriva så då. 55/45 är DT30. Men i alla fall... Jag tyckte jag läste något om 65 vid DUT, men det kanske var lägre framledning och lägre ute-temp än DUT? Utgick från att dom har legat med ett delta på omkring 20 i det läget men det kan ju så klart vara lägre! Vilket delta utgick du från i kalkylen?
Angående framledningstemperatur så har jag shuntautomatik och den står inställd på 60 grader framledningtemperatur vid -10 grader. Har original element från 68....
luftvatten med solfångare och ackumulatortank känns annars som en bra lösning ur många aspekter. Hur stor tank är annars att rekommendera om man bara kör luft/vatten och inte solfångare? 500 liter?
Ett modernt radiatorsystem är byggt för att vid den kallaste temperaturen utomhus kräva en framledning på 55 grader och hantera ett flöde som då ger en retur på 45 grader. Detta kallas för ett DT30 system då medeltemperaturen i radiatorn i förhållande till rumstemperaturen har en skillnad på 30 grader. Ett gammalt system kanske är designat som ett DT50 system där man alltså har en avsevärt högre framledning och ett lägre flöde. Om man kör ett DT50 system med den framledning och flöde som ett DT30 system är byggt för så kan man få problem med missljud i rör och ventiler samt att det inte är säkert att värmen man skickar ut räcker till. Man kan lösa den typen av problem med en typ av tank som buffrar vattnet och tillåter värmepump och radiatorer jobba mot olika flödeshastigheter.
Deltat över din radiatorslinga - dimensioneringen av dina radiatorer i förhållande till den kallaste dagen. Man vill veta vad systemet är byggt för. Vilken framledning krävs som mest och vilken skillnaden är det mellan framledningen och returledning då. Hur många grader och det blir svaret på deltat. Om vi cirkulerar vatten i ett rör och tillför 1000w så kommer temperaturen före och efter den tillförda effekten ha olika temperatur. Om vi vet effekten (1kw) och temperaturskillnaden (delta) så kan vi enkelt beräkna flödet som körs genom röret. Om vi säger att temperaturskillnaden blir 10 grader så skulle en ökning av farten på vattnet resultera i att temperaturskillnaden minskade... eller hur?! En värmepump värmer bäst vid låg temperatur. Jämför vi med en elpanna så bryr den sig inte. Eld, olja och pellets har hög temp av natur. Således är många gamla system byggda för en hög temperatur och när man har bytt till att köra el så har detta inte spelat någon roll. Nu ska man helt plötsligt köra med en värmepump och för att kunna leverera samma mängd effekt som tidigare, men vid en längre temperatur (framledningstemperatur) så blir vi tvingande att jämförelsevis öka flödeshastigheten. I vissa system kan dess utformning innebära en begränsning i hur fort vi kan skicka värmevattnet genom rör och radiatorer. Det vill man ju gärna vet innan man köper värmepumpen. Ju mindre värmepump man väljer desto mindre problem får man, så att säga, givet att ju större värmepump man har desto högre måste flödet vara. Ett modernt radiatorsystem är byggt för att vid den kallaste temperaturen utomhus kräva en framledning på 55 grader och hantera ett flöde som då ger en retur på 45 grader. Detta kallas för ett DT30 system då medeltemperaturen i radiatorn i förhållande till rumstemperaturen har en skillnad på 30 grader. Ett gammalt system kanske är designat som ett DT50 system där man alltså har en avsevärt högre framledning och ett lägre flöde. Om man kör ett DT50 system med den framledning och flöde som ett DT30 system är byggt för så kan man få problem med missljud i rör och ventiler samt att det inte är säkert att värmen man skickar ut räcker till. Man kan lösa den typen av problem med en typ av tank som buffrar vattnet och tillåter värmepump och radiatorer jobba mot olika flödeshastigheter. Man kan också lösa det genom att inte ta en för stor värmepump i förhållande till det system man har. Givet denna potentiella problematik i ett äldre radiatorsystem som av någon anledning har haft en hög värmekurva (60 eller 62 grader framledning vid -10 har jag för mig du skrev) så kan det finnas anledning att undersöka detta närmare så att man är väl informerad inför sitt VP köp och därmed kan göra den investering som ger bäst besparing och komfort. Här är lite underlag du kan titta på för att närmare förstå en del saker vi pratar om: Så om du vid DUT (dimensionerade ute-temp (-15 i malmö)) behöver 60 fram och får 40 i retur så har du ett delta (tempskillnad) på 20 grader över radiatorn som anges i K, 20K (Kelvin, inte 1000 som man kan tro. En kelvin är en grad ... men säger vi en grad celsius så tänker ju du på en ute-temperatur strax över nollan.. när vi säger K blir det väldigt tydligt vad som avses). Tar man då denna framledning och retur slår ihop dessa och delar med 2 så får man snittet (medeltemperaturen på radiatorn) och från detta drar man rumstempen för att få fram skillnaden mellan rumstempen och medeltemperaturen på radiatorn. Detta indikerar så att säga flöde och framledning på en gång kan man säga. (60+40)/2 = 50 - 20 = DT30. Om du tidigare har skickat ut 10kw vid DUT och då haft ett delta totalt i systemet på 20K så är ditt flöde 0,12 liter per sekund 10kW / 20K / 4.18 (konstant för värmeavgivning vatten typ) = 0,1196172248 osv svaret ges i liter per sekund lps. Om din värmepump är på 10kw och skall ge samma effekt med ett delta på 7K så behövs ett flöde på 0,34lps. 10 / 7 / 4,18 Det är ett tre gånger så högt flöde. Det trevliga i kråksången är att om detta skulle fungera bra... ja då vet vi att ett gäng radiatorer som tillsammans klarar av att avge 10kw med en framledning på 60 och en retur på 40, som i ovan exempel, kommer klara av att avge samma effekt vid 54 (fram) /47 (retur) vilket innebär att vi landar i ett temperatursegment som en värmepump kan hantera bättre. Därtill kan det finnas andra problem så klart. Men detta är något som är grundläggande. Att du ens behöver fundera över detta kommer som ett resultat av att du har identifierat att ditt nuvarande värmesystem vill ha dryga 60 grader fram vid -10 ute.
gäster: 810
dolda: 0
användare: 6
