Ad
Energibutiken.se smarta varor på nätet, leverans till dörren
Besök oss idag
Annonsera i Värmepumpsforum, klicka här för att ställa e-postfråga och få mer info.
140x140vpforum-11.gif
kontakta oss för pris!

Skriv svar

Varning: Det har inte skrivits nya inlägg i detta ämne på 50 dagar.
Om du inte är säker på att du faktiskt vill svara i det här ämnet, så bör du överväga att istället starta ett nytt ämne.
Namn:
E-post:
Ämne:
Inläggsikon:

Verifiering:
This box must be left blank:

Skriv in bokstäverna som syns på bilden
Lyssna på bokstäverna muntligt / Begär en ny bild

Skriv in bokstäverna som syns på bilden:
Skriv in de tre sista bokstäverna i alfabetet:
Hur många var de älva dragspelarna (siffror):

För att slippa svara på kontrollfrågor, registrera dig här!


Ämnessammanfattning

Skrivet av: Bertil
« skrivet: 27 maj 2004, 22:52:28 »

Roland!

Jag tror nog vi är rätt överens, om tagen jag tror oxå på varvtalsreglering av kompressorerna. Då kan alla välja att täcka nära nog DUT med VP, med pytte tillskotttstimmar som följd utan några skrämskott tom från marknaden själv om havererande kompressorer!!


Jag har så stor vattenvolym att tempdiffen inne knappast är mätbar (utan acktank). Efter ca 15 min drift börjar returtempen att stiga efter 30 minuter har den stigit ca 5 grader. vid vp stopp har returtempen max ett par grader högre temp än börvärdet sen ligger tempen kring börvärdet läääänge. samma effekt får man med en acktank!! har två som kör så som jag har koll på!!!
Min energiförbrukning tyder inte på oekonomisk drift!!!!
ca 200 kvm boy, 100 kvm källare, vattentäkt gemensam med grannen, vi håller elen till pumpen. 2 frysar och en k/f för allt älgkött o fisk!!  fönster 50 år kopplade antika saker. huset  tilläggsisolerat med 100 mm, så det är väl hyfsat.
0 timmar tillskott 2003 (delvis beroende på att jag stänger värmen helt!! i källaren dom få dygn det är kallare än vad vp själv klarar (ca -22 grader).
Litet hushåll med liten vv förbr. och ganska kallt i källaren.
Total elförbrukning inkl hush.el 10.500 kwh/år. Thermia´n är en 7,5 kw. Om jag valt deras 5,5 kw, hade det blivit mycket dyrare drift....  36% skillnad i effekt och liten priskillnad, gjorde att jag inte tvekade en sekund!!!
brinetempen tycker jag själv är lite skum, men helt klart får man lägre temp i borran vid långa perioder av kontinuerlig drift!!.
Jag har en bekant som oxå har en 7,5á han har 1000 timmar tillskott/år *6 kw. Han skulle halt klart vunnit mycket på ett snäpp större vp, inst försvarar sig nu med att då hade det kanske!! behövts 2 borror. Snacka om fina argument, snacka om vetenskap han hade inte ens tittat på det alternativet!!! Tyvärr var jag inte med i svängarna när han handlade!! Priskillnaden på vp skulle han tjänat igen på lite drygt ett halvår!!! och han har jättelik vattenvolym!! det skula suttit fint med 10,5 kw för hans hus!!
Skrivet av: Roland
« skrivet: 27 maj 2004, 21:09:03 »

Citera
Roland´s tankar kring brinetemp kanske inte stämmer?
Min vp går sällan kontinuerligt  det gör att borran återhämtar sig en del.

Om mina tankar inte stämmer så faller hela fördelen med varvtalsreglerade värmepumpar. Vad jag hävdar är att man inte tillföra huset onödigt stor effekt då det ger stora temperaturdifferenser som sänker verkningsgraden. Villket är precis vad man vill undvika med varvtalsreglering där man vill att pumpen i hela tiden skall producera exakt den effekt som behövs, inte 200 % av effekten 50 % av tiden.

Det faktum att din pump sällan går kontinuerligt är det som skapar förlusterna.
Skrivet av: Bertil
« skrivet: 27 maj 2004, 01:33:47 »

Apropå storleken!!!!
Jag har en 7,5 kw vp, som är FÖR stor. Men min stora vattenvolym gör att jag har helt ok driftsförhållanden (start o stopp).
Roland´s tankar kring brinetemp kanske inte stämmer?
Min vp går sällan kontinuerligt  det gör att borran återhämtar sig en del.
Jag påstår att brine tempen blir högre eller oförändrad förutsatt att man borrar lite djupare efresom uttaget ökar (tillskottstiden minskar).
2003 hade jag som Rickard 0 timmar tillskott, men två perioder gick vp flera dygn utan stopp då sjönk min brinetemp med ca 1 grad, det gick tillbaka direkt när pumpen började få stopptid igen!!!
En 25 kw anläggning som jag kör har kontinurlig drift av vp vid ca -5 grader, det gav långa perioder med kontinuerlig drift, 3-4 veckor utan stopp!!! där är brine tempen låg (väl medveten om vilka variabler som påverkar brinetempen i övrigt) när man börjar få lite stopp i den anläggningen stiger brine tempen snabbt!!!

 Om man väljer en stor vp och har moderna radiatorer skall man ha en liten acktank, då slipper man nå höga framledningstemperaturer i slutet på varje driftcykel, (hög temp sänker årsmedelverkningsgraden något).
 
Ointresse måste det bero på, att rekommendationerna inte ändras till högre effekttäckning, med låg ränta och högt elpris kan man ha en "för" stor vp helt klart.

Ofattbart att inte staten styr mot större vp då skulle dom mycket dyra "pikarna" i elnätet minskas betydligt, jag tycker dom skulle införa bidrag till en liten acktank och en för stor vp, istället för div mindre lyckade bidrag som finns/funnits som mest ger trivselvärme och lobbyister goda intäkter!!!!!!!!  :o :o
Inlägget i början från 1999, är riktigt skämtsamt! effekttäckning 35-52% och energitäckning 75-92%.
För 10-15 år sen då dimensionerade man för nästan 100%, jag känner till flera anläggngar som är mellan 15 o 20 år dom går utan servica som klockor!!! inga haverier!!! Så nyset om havererande kompressorer i Svep´s inlägg det tror dom inte på själv ens!!!
Men som argument för att få sälja (för) små vp till "billigt" pris då duger det kanske.  >:(
men tyvärr luras kunden att ta något som är billigt i inköp, men inköpskostnaden påstår jag helt orelevant i sammanhanget. Instoppad i en kalkyl kan den duga men inte till att avgöra vad som är bästa affären!!!!!!

Håller med Roland om att dom sista kronorna inte spelar nån stor roll, det är mera en sport att joxa, sjuka intressen kanske??
det sämsta är nog effekttopparna på elnätet, vid stark kyla ökar elförbrukningen nåt enormt, 3-4 ggr snabbare ökning av förbrukningen blir det när tillskottselen går in hos vp ägarna!!! elnätet används ineffektivt och det får vi (kunderna) betala!!! dyrt för.
Skrivet av: admin
« skrivet: 19 maj 2004, 20:17:14 »

Om du läser runt lite i forumet - t.ex Trimmar på, ny teori! som jag tidigare skrivit så kan du se att jag har en Nibe 7 kW som värmer min pool samt huset. I vinter (första året) har det inte gått något tillskott alls för mig, jag har dock  via diverse omprogrammeringar av styrdatorn halverat antalet start och stopp av värmepumpen - och ligger nu på en helt normal nivå, fullt jämförbar med antalet start/stopp/år för en värmepump som är dimensionerad för 50-70% effekttäckninggrad.

Nibes försäljare hade nog mycket att göra - han kanske inte hade tid med så "små" kunder som dig?

Köp Niben (eller så liten värmepump som möjligt)  - den kommer att fungera, får du problem så hör av dig skall vi hjälpa dig att optimera styrdatorn.
Skrivet av: Olle
« skrivet: 19 maj 2004, 08:21:44 »

Tack för synpunkten.

Jag har ingen målsättning att nå 100%, går det bra så är det OK. Mitt problem är om jag överhuvudtaget kan ha VP mht det som Nibe ansåg "lite väl hög verkningsgrad med ojämna gångtider". Men som sagt, det har varken IVT eller Thermia sagt, tvärtom.
Skrivet av: Sarastro
« skrivet: 18 maj 2004, 23:44:15 »

Olles inlägg idag fick mig att skriva ner följande  fundering - principiell eller teoretisk för att jag ännu inte har en VP i vårt hus :
  Om många oljeuppvärmda hus och få elvärmda hus byter till VP kan det bli kärvt för eldistributörerna som ju får sälja relativt 'lite' ström så länge VP:n leverar all värme,  för att sedan vid köldknäppar finna att effektbehovet i näten ökar rejält bl a för att pumparna drar tillskott. Om ungefär lika månge elvärmda hus som oljevärmda hus går över till året-runt-VP blir effektökningen vid köldknäppar inte lika markant.

 Gissar att leverantörerna på sikt kommer att hitta på något för dem bra sätt att  ta rejält betalt för tillskottsenergin vid kyla och detta kan betyda att man kanske även av ekonomiska skäl bör fundera på vilken effekttäckningsgrad som är den 'riktiga'.

Ett  - måhända lite arbetssamt - sätt att närma sig 100 % effekttäckning vid låga utetemperaturer och ändå få hyggliga gångtider  har Du redan i Ditt hus: kaminen (fast den går kanske inte bra om det blåser mycket) Ett annat sätt att nå denna fina kombination och som  redan nu kan köpas är att skaffa en VP med dubbla kompressorer (Varmitek pumpen). Tyvärr har denna pump bra mycket högre anskaffningspris än vanliga pumpar. Den högre investeringskostnaden kan dock eventuellt tas igen genom eventuell längre livslängd och genom lägre energiförbrukning.  Men även borrhålet blir dyrare eftersom djupet måste anpassa till att pumpen ju i detta fall ju är tänkt att dimensioneras för (nära) max effektbehov. Om det är en bit till berg riskeras att ett ordinärt 23000 Kwh hus behöver ett hål som blir mer än 200 meter, således kanske 2 hål.
Men med Dina 17500 kWh slipper Du det bekymret.
 
Skrivet av: Olle Törnqvist
« skrivet: 18 maj 2004, 14:30:28 »

Hej på er!

Mycket siffror att hålla koll på för en som försöker sätta sig in i storlekar på värmepumpar. Jag bor i Stockholm, har vattenburen el, mycket bra isolering (26 cm i väggar och 41 cm på vinden). Huset har en markyta på ca 150 m2 och är från 1981. Vår elförbrukning är f.n. mycket låg, totalt 17500 kwh, men då snikar vi med varmvatten och eldar en hel del i braskaminen. Vår Nibepanna (EVC270) är 23 år och det är väl snart dags att byta ut den och har därför funderat på att sätta in en VP. Nibe tycker att deras minsta, 1215 4kwh, ger lite väl hög täckning (87%) och kan ge en ojämn gång med slitage som följd. Thermia och IVT kan tänka sig att sätta in 5,5 kwh respektive 6 kwh utan att blinka. Med 100% täckning! Thermia föreslår 75 m borrdjup och IVT 130 m! Båda har DUT -18-19 grader.
Jag tycker att man kan räkna hem åtminstone Thermias mht att pannbyte snart är på gång och kostnaden för borrningen knappast bör räknas in eftersom det ska hålla i 100 år.
Vad gör man? Min fundering är om det är någon skillnad när det gäller "startstoppslitage" för kolv respektive scrollkompressorer?
Skrivet av: PerF
« skrivet: 30 april 2004, 16:47:46 »

PerF, det finns en del problem med din kalkyl.

Helt klart! Så går det när man slarvar och "skjuter från höften"!  ;D

Här är lite nya siffror:
                           5kW        6kW
Drifttid              5039       4633
Energiförbr        9438       8251

Då är tillskott inräknat, 1800kWh för 5kW och 219kWh för 6kW. Effektivitetssänkningen för en grad kallare KB ger enligt mitt diagram 5,85kW. Effektförbrukningen sjunker 1%. På VB sidan är jag lite skeptisk mot ditt resonemang för vi kommer ju inte att köra ut varmare vatten. Vi vill ju inte ha varmare i huset! Sen vill jag protestera mot ditt påstående att framledningstempen inte behöver ändras vid ökat flöde. Om bara returen ökar så kommer radiatorernas medeltemp att öka, eller hur? Och gör dom det så kommer dom att avge mer effekt. Så någon form av kompensation måste vi lägga in här exempelvis sänka framledningen med 50% av höjningen på returen för att bibehålla medeltempen. Eller hur resonerar du? Var tänker jag fel?

Hur som helst, om man räknar på 20% högre flöde kommer KB pumpen att dra 170kWh mer och VB pumpen 288kWh mer, då räknat på 8 månader. KB pumpen drar 150W och VB pumpen 100W i 5kW-fallet.

Så långt har vi en "vinst" på ~730kWh eller ungeför 10%. Ingen justering för VB temp eller VV tillverkning då så brasklapp här!  ;)

Jag har inget diagram på hur mycket tempdiffen vid VV produktion skulle påverka effektförbrukningen, så jag får passa på den.

Självklart är det jättesvårt att räkna på detta. Och det handlar inte om några avsevärda skillnader.

Jag håller med dej om att stora acktankar är svåra att få någon lönsamhet i. Har man inte behov av en pga vedpanna eller solvärme som komplement så finns det nog ingen förtjänst där. En liten för att öka vattenvolymen kan jag se som motiverbart men då snackar vi 100-200 liter. Jag hade en kort stund en fundering på att köra en ack som jag värmde under nattetid med lågpristariffel men insåg ganska fort att det aldrig skulle gå att räkna hem!

Hur som helst, så var min poäng ursprungligen, att om man ökar pumpens storlek för att få större energitäckning så blir inte skilnaderna i driftsförutsättningarna så stora att man kunde förvänta sig att pumpen havererade, vilket var ett av argumenten för att inte ha högre täckning än 93%. Sen halkade vi in på den här diskussionen om lönsamhet...  ;)

Jag tror att vi är ganska överens om att skillnaderna är inte stora och sedda i dagens ljus inte speciellt angelägna.
Skrivet av: Roland
« skrivet: 29 april 2004, 19:23:34 »

PerF, det finns en del problem med din kalkyl.

4000 timmar gångtid på 5 kW pumpen och 1800 kWh tillsats blir inga 27 MWh.

Med en grad lägre KBin är den större pumpens effekt inte 6 kW utan den minskar till 5,75 kW. Det måste tas med i kalkylen.

Minskar verkningsgraden 2,5 % borde kompressorn dra ca 250 kWh mer i stället för 750. Förstår inte ditt resonemang där.

Bättre snurr på värmebäraren för att få samma deltaT över kondensorn är ok då du tagit upp kostnaden för som ökad förbrukning till pumpen. Tror dock att 255 kWh extra är högt.  Ökad snurr på pumpen kommer dock inte att leda till sänkt framledningstemperatur då returtemperaturen också stiger. Tänk på att effekten till radiatorerna ökar 20 %. Det är orimligt att tro att radiatortemperaturen sjunker. Det blir ingen vinst där utan en förlust med en större pump och det är en av poängerna i mitt resonemang.

Vid varmvattenberedning kommer den större pumpen att arbeta med större temperaturdifferenser i också varmvattenberedaren vilket ger sämre COP även om flödet ökas så att deltaT över kondensorn är konstant. Det kostar en del extra.

Det är svårt att göra en kalkyl på detta med större pump då resultatet påverkas av hur långa gångtider pumpen har. Korta drifttider (= många starter) gör att verkningsgraden påverkas mindre än vid långa gångtider. Jag tvivlar på att de som har överdimensionerat sina system och installerat ackumulatortank har gjort en bra affär.

Jag i ett hus som drar ca 23 MWh per år. Enligt kalkylen skulle pumpen, en IVT 5 behöva ca 1500 kWh tillsats per år. Effektbehovet vid DUT är ca 8,5 kW. Den verkliga förbrukningen tillsatsel hittills har varit betydligt lägre (kör normalt med tillsatsen frånkopplad) men låt oss räkna på 1500 kWh.

Jag har antagit att temperaturvaraktighetsdiagrammet vid de lägsta temperaturerna är konkavt paraboliskt vilket gynnar större pumpar jämfört med ett linjärt samband.

Ökar pumpens kapacitet med 0,5 kW minskar behovet av tillsatsvärme brutto med 630 kWh. Ökar effekten 1 kW blir minskningen 1050 kWh. 1,5 kW högre effekt ger en minskning med 1300 kWh. Men minskningen av tillsatsel kostar i form av lägre verkningsgrad för den större pumpen. En del kan kompenseras för i form av djupare borrhål. Jag skulle tro att den optimala pumpstorleken, om behovet av tillsatsvärme hade varit 1500 kWh, hade varit 1 kW eller lite mer större än den jag har. Den mest lönsamma effekttäckningen skulle då vara ca 75 %. Min pump klarar att värma huset (Stockholmstrakten) ner till ca - 2 grader. Jämfört med oljepannan har kostnaden för köpt energi senaste året minskat med ca 12000 kr/år.

Hade jag haft den perfekta storleken på värmepump hade jag sparat ytterligare 300 kr/år netto. De där sista hundralapparna är inget jag ligger sömnlös för.
Skrivet av: PerF
« skrivet: 27 april 2004, 20:51:06 »

Sätten att tänka inom den här branchen varierar. ;)

Om jag sätter in en 6:a i stället för en 5:a kommer den mindre pumpen klara av energibehovet ned till en viss utetemp. Med din beräkning av toppeffekten klarar den en väldigt låg temperatur jag själv anser att den ligger högre. Hur som helst är det endast när det är kallare en den gränsen som jag har "nytta" av den större maskinen och endast under de timmarna som jag får mer besparing med dito. Räkna ut hur många timmar de rör sig om med ditt sätt att räkna, med COP på 4 så har du 0,75 kw/h gratis energi jämfört med elpatronen.

5kW behöver 1800kWh tillskott under december-mars. 721kWh i januari. 6kW 29kW i januari. Totalt behov i januari 4441kWh vid 607 graddagar.

Kolla mitt försök i svaret till Roland. Du kan säkert hitta nåt fel i det.

Citera
Tittar man på den gamla förbrukningen 27.000 kw/h under ett år i Stockholm så skulle jag inte vilja bo där med 6kw enbart från värmepumpen som energikälla. Det riktiga topp effektbehovet ligger snarare över under 9 kw.

Nej, det behövs en 7kW pump när allting är inräknat. Och elpatron för vargavintrarna. Jag får toppeffekten till drygt 11kW vid DUT.  Annars får man dusha kallt...  ;D
Skrivet av: PerF
« skrivet: 27 april 2004, 20:30:59 »

Jag håller inte med PerF i hans argumentation. Enstaka kalla nätter klarar husets tröghet av  men kalla dagar har en tendens att komma i en rad och då räcker inte husets tröghet.
Beror lite på var man bor skulle jag tro. Men som jag försökte få fram så får man förlita sig på elpatronen om det blir längre köldperioder.

Citera
En faktor som inte finns med i kalkylen är att en större pump ger sämre verkningsgrad, allt annat lika. En större pump ger större temperaturdifferenser i borrhålet och större temperaturdifferens över kondensorn. Visst går det att öka farten på pumparna men erforderlig pumpeffekt ökar med ungefär kvadraten på flödet.

Kalkylen var kraftigt förenklad och avsåg att belysa hur liten skillnad i driftsbetingelser det faktisk är mellan två pumpar med 1kW skillnad i effekt.

Vad brukar du räkna med för försämring av verkningsgraden? 2,5% per grad på KB? Säg att brinetemperaturen i snitt sjunker en grad. Är det rimligt?

Ta 27MWh exemplet och en årsmedelverkningsgrad på 3.3.

  • 6kWpumpen behöver då ~750kWh mer kompressorenergi.
  • KB pumpen ett snäpp kralligare. 500 timmar kortare drifttid på 6kW jfm 5kW gör 4000h*150W=600kWh och 3500h*200W=700kWh, skillnad 100kWh mer för 6kW.(1,2*1,2*150)
  • Säg samma för bättre fart på värmebäraren vilket blir 255kWh om den går 7 månader per år.
  • Bättre snurr på värmebäraren så vi kan sänka framledningen 1 grad och därmed få bättre verkningsgrad. 3% per grad brukar man räkna med, eller hur? Ger 250kWh besparing.
Summa 305kWh. Ska naturligtvis vara 855kWh.

Tillskott 1800kWh på 5kWaren.

"Bottom line" ca 945kWh på pluskontot allt innräknat.


Vad har jag missat? Själv missade jag att kompensera för tillskottet i första försöket. Kör hårt!  ;D


Skrivet av: Fixaren
« skrivet: 27 april 2004, 20:28:02 »

Jag håller inte med PerF i hans argumentation. Enstaka kalla nätter klarar husets tröghet av  men kalla dagar har en tendens att komma i en rad och då räcker inte husets tröghet.

En faktor som inte finns med i kalkylen är att en större pump ger sämre verkningsgrad, allt annat lika. En större pump ger större temperaturdifferenser i borrhålet och större temperaturdifferens över kondensorn. Visst går det att öka farten på pumparna men erforderlig pumpeffekt ökar med ungefär kvadraten på flödet.

Min pump ger ca 55 % effekttäckning vilket är lite för litet (oljepannan var bättre än jag trodde). Jag tror inte att det är lönsamt att gå över 65-70 % vilket väl motsvarar 95-97 % energitäckning. Går man över det kostar försämringen i verkningsgrad mer än besparingen i tillsatsvärme.



Tycker att du ligger väldigt nära sanningen :D
Skrivet av: Fixaren
« skrivet: 27 april 2004, 20:26:03 »

Sätten att tänka inom den här branchen varierar. ;)

Om jag sätter in en 6:a i stället för en 5:a kommer den mindre pumpen klara av energibehovet ned till en viss utetemp. Med din beräkning av toppeffekten klarar den en väldigt låg temperatur jag själv anser att den ligger högre. Hur som helst är det endast när det är kallare en den gränsen som jag har "nytta" av den större maskinen och endast under de timmarna som jag får mer besparing med dito. Räkna ut hur många timmar de rör sig om med ditt sätt att räkna, med COP på 4 så har du 0,75 kw/h gratis energi jämfört med elpatronen.

Tittar man på den gamla förbrukningen 27.000 kw/h under ett år i Stockholm så skulle jag inte vilja bo där med 6kw enbart från värmepumpen som energikälla. Det riktiga topp effektbehovet ligger snarare över under 9 kw.



Skrivet av: PerF
« skrivet: 27 april 2004, 19:39:52 »

Det är väl du som skriver att du får 100% energiteckningsgrad inte jag. Jag påtalar bara att det du uppnår är att du höjer energiteckningsgraden med ett par procent. Samtidigt är ju verkligeheten den att under ett antal timmar kommer 6:an ge mer effekt än 5:an vilket ger mindre eltillskott men att påstå att det blir 1800 kw/h besparing är att vara ute och cyckla.

Jag försökte klargöra att jag räknade på graddagar och inte DUT, så vårt sätt att se 100% skiljer sig åt. Tyckte att jag gav dej rätt i ditt sätt att se på det map beräknat effektbehov...

Var påstår jag att det blir 1800 kWh besparing?  ???

Jag skriver att på 10 år spar man mellan 10-12' kronor med dagens elpriser genom att ersätta tillskottsel med värmepumpsel. Om du kollat så hade du upptäckt att 1800 * 10 * 0.85 = 15300kr. Så jag undrar vem det är som är ute och cycklar.  :P

Jag kanske inte är världens bästa på att förklara men påstå helst inte att jag skriver saker som jag inte skriver. Tack.

Förresten, vaddå "kommer att ge mer effekt under ett antal timmar"? Vilka timmar? 6kW ger väl 6kW och 5kW 5kW. Alltid. (Med reservation för diffen vid olika kendenseringstemp).

Citera
När du skriver att ju närmare 100% du kommer så desto större risk att det inte blir varmt, får du förklara närmare?

Det var väl en aning konstigt formulerat av mej. Det har med mitt sätt att räkna att göra. Jag räknar med graddagar. På det sättet kan man ganska enkelt se om pumpen har ens en chans att under en viss tid (i mitt fall en månad) att producera den energi som behövs.

Exempel med 27MWh huset:

27000*0.16/31/24 = 5.8kW.

27000 = årsenergibehovet.
0.16 = procentuell andel graddagar kallaste månaden.
31 = dagar i januari.
24 = timmar per dag.

Om skillnaden mellan kallaste och varmaste dagarna i månaden är stor kommer snittet att ligga lägre än om skillnaden är liten. Så de kallaste dagarna i månaden kanske man behöver 5% mer effekt än snittet. Därav min fundering att man kanske skulle titta på antalet graddagar den kallaste veckan. Sättet att räkna tar inte fullt ut hänsyn till varmvattenenergibehovet, ska jag väl säga direkt. Mitt sätt att räkna kan förmodligen kritiseras och behöver förbättras...

Citera
Verkligheten är genom att du accepterar att inte ha lika varmt som tidigare när det är kallt ute så kan du hanka dig fram med värmepump enbart. Inget fel i det men skriv det då.

Verkligheten är att om du dimensionerar för en värmepump som ger tillräckligt med energi så slipper man tillskottsel praktiskt taget helt. Men om man redan från början tar till en pump så snålt att det behövs tillskott för att täcka normalgraddagarna så anser jag att man lurar sig själv. De få dagar (om de ens dyker upp) då man behöver husets hela effektbehov får man lita till tillskottet eller som du skriver, frysa lite. Det handlar inte om att "hanka sig fram" utan att set till att man täcker det behov man normalt kan anses ha. Vargavintrar och köldknäppar kan det bli ibland men då får man lita till elpatronen...

Verkligheten vid offertgivning verkar dock vara att man snålar för att ge ett så attraktivt pris som möjligt. Samtidigt gömmer man sig bakom påståenden om att kompressorn kommer att haverera om man gör "överdimensionerar". Jag anser dock att det är att lura kunden. Som jag skrev så blir inte skillnaden i driftsförhållandena extrema utan tämligen små. Om pumparna är så känsliga för en så liten skillnad att de havererar så undrar jag vad det är för skräp tillverkarna prånglar på oss. Nu tror ju inte jag att dom är så känsliga utan man kan lungt dimensionera pumpen att klara hela behovet utan tillskott. Visst blir det kallt ibland.
Skrivet av: Roland
« skrivet: 27 april 2004, 19:20:57 »

Jag håller inte med PerF i hans argumentation. Enstaka kalla nätter klarar husets tröghet av  men kalla dagar har en tendens att komma i en rad och då räcker inte husets tröghet.

En faktor som inte finns med i kalkylen är att en större pump ger sämre verkningsgrad, allt annat lika. En större pump ger större temperaturdifferenser i borrhålet och större temperaturdifferens över kondensorn. Visst går det att öka farten på pumparna men erforderlig pumpeffekt ökar med ungefär kvadraten på flödet.

Min pump ger ca 55 % effekttäckning vilket är lite för litet (oljepannan var bättre än jag trodde). Jag tror inte att det är lönsamt att gå över 65-70 % vilket väl motsvarar 95-97 % energitäckning. Går man över det kostar försämringen i verkningsgrad mer än besparingen i tillsatsvärme.

Skrivet av: Fixaren
« skrivet: 27 april 2004, 17:24:55 »

Det är väl du som skriver att du får 100% energiteckningsgrad inte jag. Jag påtalar bara att det du uppnår är att du höjer energiteckningsgraden med ett par procent. Samtidigt är ju verkligeheten den att under ett antal timmar kommer 6:an ge mer effekt än 5:an vilket ger mindre eltillskott men att påstå att det blir 1800 kw/h besparing är att vara ute och cyckla.


När du skriver att ju närmare 100% du kommer så desto större risk att det inte blir varmt, får du förklara närmare?

Verkligheten är genom att du accepterar att inte ha lika varmt som tidigare när det är kallt ute så kan du hanka dig fram med värmepump enbart. Inget fel i det men skriv det då.




Skrivet av: PerF
« skrivet: 27 april 2004, 10:54:29 »

Visst blir det som du säger om du utgår ifrån det maximala effektbehovet. Men det behovet har man bara ett fåtal dagar (mindre än 10) per år. Har man otur kommer dom i följd, men annars kommer husets tröghet att ta hand om köldknäpparna.

När jag räknar så gör jag det på graddagar per månad istället för DUT. Det gör naturligtvis att ju närmare 100% täckning man kommer desto mer ökar risken att några dagar per år räcker inte effekten från enbart pumpen. I teorin. Beror på hur stor skillnad i temperatur man har under den kallaste månaden. Men vill man öka säkerheten kan man för de kallaste perioderna räkna på graddagar per vecka, eller tom per dag.  ;)

Men resonemanget gällde från början hurvida det är olämpligt att dimensionera för mer än 93% av energibehovet pga risken för pumphaveri. Med mitt något förenklade exempel ville jag visa hur lite skillnad det egentligen är. Men i pengar räknat kan det bli en hel del, redan med dagens elpriser. Jag påstår att det är direkt olönsamt att välja en mindre pump med hänvisning till risken för haverier. Skillnaderna i driftförhållande är försumbara om man inte tokdimensionerar. Välj en pump som täcker hela behovet baserat på graddagar för den kallaste månaden, vilket i de flesta fall är en snäppet större pump än vad som brukar offereras. Prisskillnaden är kanske 3000kr.

Skrivet av: Sarastro
« skrivet: 27 april 2004, 09:26:20 »

 :)Tack för era bra o belysande svar! :)
Skrivet av: Fixaren
« skrivet: 27 april 2004, 09:05:15 »

Bara en liten fundering? Huset i Stockholm med 27.000 kw/h har ett effektbehov av ca: 9kw vid dut. Och höjer du storleken på värmepumpen från en 5:a till en 6:a så stiger givetvis energitäcningsgraden men lik förbaskat blir det inga 100%. Så förutsättningen blir att antingen skall du ha en 9:a eller så accepterar du att värmen inte räcker till när det är som kallast ute eller låter elpatronen ta de sista procenten och uppnår inte 100%.
Skrivet av: ME
« skrivet: 26 april 2004, 12:13:22 »

Japp måste hålla med Rickard här....  

Bra skrivet, PerF.

 
Skrivet av: PerF
« skrivet: 26 april 2004, 12:02:51 »

Bra skrivet, håller med! ;D

Man bugar!  ;D
Skrivet av: admin
« skrivet: 26 april 2004, 11:49:06 »

Bra skrivet, håller med! ;D
Skrivet av: PerF
« skrivet: 26 april 2004, 11:18:31 »

SVEP (http://www.svepinfo.se/dbcontent.php?action=a&PHPSESSID=916a005f58310c26de32599987b7607e) skriver 1999-11-18:
Citera
Året består av 8760 timmar, varav cirka 200 timmar kan räknas som kalla och att då dimensionera en värmepump som har en energitäckningsgrad över 93% är att göra en felbedömning. Effekten blir då att kompressorn kommer att få en ojämn drift vilket på sikt gör att ett kompressorhaveri kommer att ske.

En del inägg i detta forum hävdar att andelen tillskottsvärme skall vara mycket liten

Har värmepumparna utvecklats så att högre  energitäckningsgrad  än 93 % år tekniskt försvarbart och ekonomiskt  sunt ?

Låt oss göra en enkel liten kalkyl. Vi tänker oss ett hus i Stockholmsområdet och vi har ett energibehov som motsvarar en 5kW pump. För att få ungefär 93% energitäckning så ska huset ha ett energibehov på 27MWh/år. Samma pump kommer i ett hus med 23MWh behov att ge 100% energitäckning. För att få 100% i det första huset så behöver vi en 6kW pump. Beakta också att med 5kW pumpen behöver vi ca 1800kWh tillskottsel. På 10 år gör det med dagens elpris 10000-12000kr!

Om man nu tittar på driftstiden för 5 och 6kWh pumpen i det första huset så skiljer det 6%, dvs 6kW pumpen behöver gå 6% mindre. Så det kan alltså inte vara driftstidsslitage man talar om. Kvar har vi då antalet start och stopp då (suck). Antag att vi vid en viss utetemperatur har maximalt antal start och stopp och på 5kW får en start per timme, dvs 24 per dygn. För enkelhetens skull räknar vi med 30min uppvärmning och 30min avkylning per cykel. Då 6kW pumpen är 20% kraftigare så antar vi att uppvärminingstiden minskar med 6 min (för enkelhetens skull). Det gör att vi har 6*24 minuter att fylla upp, vilket gör 144 minuter, eller 2,6 starter till per dygn.

Så resonemanget från SVEP verkar vara rena nyset i mina öron! Det är nog större risk att radiatorsystem med små vattenvolymer påverkar pumpens livslängd negativt. Som exempel kan jag ta min egen installation, en 10kW pump som täcker 98% av energibehovet. Som mest får jag 12 starter per dygn, mycket beroende på den stora vattenvolym radiatorsystemet har.

Nu finns det lyckligtvis en enkel lösning för den som är orolig att antalet starter ska knäcka pumpen. Öka vattenvolymen med 20%. Då ökar gångtiderna tillräckligt samtidigt som trögheten i systemet bara ökar marginellt.

Nu ska väl tilläggas att tok-överdimensioneringar självklart kan leda till problem och haverier men då talar vi om kanske 150-200%! Men så länge man håller sig inom rimliga gränser runt 100% så anser i alla fall jag att man inte behöver oroa sig.
Skrivet av: Norrlänningen
« skrivet: 26 april 2004, 09:43:19 »

Jag tror nog att rekomendationernas övre gräns (ca 70%av effektbehovet) är rätt ok, men jag tror också att man, för att tänka framåt bör "överdimensionera" borrhålet så att man slipper borra nytt/komplettera då man byter pump. Jag tror inte rekomendationerna håller om man inte har en intresserad installatör eller bemödar sig om att lära sig styren själv, i mitt fall så hade "installatören" (läs försäljaren) ganska spännande kommentarer kring mina frågor om inställningar. Svaret blev "man ska nog inte peta så mycket i menyerna, det mesta fungerar med fabriksinställningen". Tur jag inte lyssnade allt för hårt på´n. Men det är egentligen själva f*n att det ska vara så svårt att få bra råd och god hjälp av installatörer som begriper vad de pratar om, så mycket snömos och dumheter som jag mötte innan min installation har jag aldrig råkat ut för, ändå klargjorde jag att vad jag var ute efter var den smidigaste och bästa lösningen, inte den billigaste möjliagaste anläggningen, fick till slut napp, men de tog sådana överpriser att jag vände mig till den "näst intressantaste" installatören och ställde krav på vad jag ville ha, fick kriga lite, men det var det värt.
Skrivet av: admin
« skrivet: 26 april 2004, 08:40:13 »

Det har jag ingen uppfattning om, bakgrunden till att jag i vissa fall rekomenderar "stora" värmepumpar är följande:
  • Gällande "statliga" rekomendation är ca 50% av max effektbehov, jag anser att man kan spara in så mycket på att dimensionera större än så, att man "kan ta" en något kortare livslängd utan att det blir en sämre affär - totalt sett.
  • Den rekomendation som finns kan vara rätt, om man inte (som installatör eller ägare) bemödar sig att ställa in reglerdatorerna så som de bör. När jag själv optimerade reglerdatorns parametrar så minskade antalet start/stopp/dygn från ca 22 till ca 12/dygn. Detta talar för att mina justeringar av reglerdatorn har gjort mer för livslängden än om jag skulle ha valt en något mindre pump.
  • Framtida Värmepumpar kommer säkert att ha varvtalsstyrda kompressorer, vilka tillåter (nära) 100% energitäckning - om man redan idag dimensionerar KB-kretsen för 100% så behöver man inte utöka den när den nuvarande värmepumpen har tjänat ut. Därför rekomenderar jag att man i var fall dimensionerar KB-kretsen för 100% energitäckningsgrad.
Vem som har rätt är upp till var och en att bedöma, jag anser att de rekomendationer som finns är ett resultat av VVS-branschens lobbyverksamhet - och skall se ser till så att även dåligt injusterade anläggningar skall fungera bra.
Skrivet av: Sarastro
« skrivet: 26 april 2004, 03:29:07 »

SVEP (http://www.svepinfo.se/dbcontent.php?action=a&PHPSESSID=916a005f58310c26de32599987b7607e) skriver 1999-11-18:
Citera
Året består av 8760 timmar, varav cirka 200 timmar kan räknas som kalla och att då dimensionera en värmepump som har en energitäckningsgrad över 93% är att göra en felbedömning. Effekten blir då att kompressorn kommer att få en ojämn drift vilket på sikt gör att ett kompressorhaveri kommer att ske.

En del inägg i detta forum hävdar att andelen tillskottsvärme skall vara mycket liten

Har värmepumparna utvecklats så att högre  energitäckningsgrad  än 93 % år tekniskt försvarbart och ekonomiskt  sunt ?

Annonser

Right Block

Vibrationsdämpare
Besök vår webshop, klicka här!
Energioffert.se
Energibutiken.se smarta varor på nätet, leverans till dörren
luftvärmepumpar, tillbehör, installationsmaterial, vi har allt!
Annonspriser

Online just nu!

Ad
Energibutiken.se smarta varor på nätet, leverans till dörren
Besök oss idag
Annonsera i Värmepumpsforum, klicka här för att ställa e-postfråga och få mer info.
140x140vpforum-11.gif
kontakta oss för pris!