Ämne: Nibe loopar "avstängd <-> full värme" vid minus 15-20 grader

[stefan_o]

Har en Nibe frånlufts vp installerad 1994 som fungerar bra då yttertemp är varmare än minus 15-20 grader.
Vid låg ytter temp krävs hög framtemp till radioatorererna i vårt sutterränghus.

Cykelbeskrivning
-låg yttertemp -> hög framtemp säg 55-60 grader
-kompressor och elpatron jobbar
-rätt framtemp uppnås -> elpatron stängs av
-logiken verkar tänka en sekund och sedan stängs även kompressorn av
-under ca 20 minuter sjunker temperaturen i pannan och i huset
-kompressorn sparkar igång, elpatron kopplas in
-när beräknad framtemp uppnås kopplas elpatron bort
-vp tänker lite och kompressorn stängs av
så håller det på om och om igen

Varför?
En teori som jag hört är att om returvatten temperaturen är för hög kan detta inträffa.

Har kontrollberäknad värmebehov i huset och matchat mot installerade radiatorer.
Enstaka rum har någon procent för liten kapacitet. Överväger att byta radiatorer men är tveksam idag

Kan en farbriks inställning på kv 0,65 av radiatorerna göra att vattnet rusar igenom radiatorerna får fort och att vattnet då inte hinner kylas ned? Jag har funderat på att undersöka vilka kv-värden som radiatorerna har och jämföra med VVS ritningens värden.

Alla tips är välkomna,
energiförbrukningen då det är -15 -20 grader är extremt hög vilket jag kopplar ihop med "värmepumpens loop beteende"

Stefan_O

[Bertil]

energiförbrukningen då det är -15 -20 grader är extremt hög vilket jag kopplar ihop med "värmepumpens loop beteende"

Klart det blir hög förbrukning det blir ju i princip en elpanna ...

Försök mät framleddingstempen och returtempen vid skaplig kyla... då får du en hint kring vilken cirkulation du har...
normalt är inte högt flöde nån nackdel... som man kan tro...
Ex. lÃ¥gt flöde (riktigt lÃ¥gt) dÃ¥ värmer ju endast en  del av radiatorn (nedre delen halt kall) dÃ¥ krävs det ju "ändÃ¥" högre temp för att värme huset...

[stefan_o]

För att mäta framtemp-returtemp måste jag vänta på vinterväder i Gbg...

Medans jag väntar på att kunna bekräfta ovanstående vill jag undersöka andra möjligheter oxå.
Obalans mellan suttervåning(källare) och övervåning, det blir alltid lita varmare uppe 1-2 grader.
Kan detta bero på att radiatorerna inte har rätt kv-värde (misstänker att de aldrig har justerats enligt VVS ritningen).
2-rörs system, thermopanel radiatorer och tror termostaten hette NTDS.... (1988).
Alternativt skall jag montera en kran för att minska på flödet till kretsen på övre plan?

/stefan_o

[Bertil]

Bäst är att strypa varje radiator individuellt, finns ingen sån möjlighet antingen på stigen (vid termostaten) eller på returen??
har du verkligen två olika slingor jag tror inte det???

[stefan_o]

Jag är en glad amatör, kanske använde jag ett reserverat ord, dessutom räknade jag fel.
Från VP delas FRAM vattnet upp på:
-rör till övervåning
-rör till Dusch/hall källare (sutterängskällare)
-rör till källaren

Okej, jag skall skruva enligt tips, vet dock inte hur graderingen/skalan ser ut på ventilen på Thermopanels radiator från 1988.

[Bertil]

Inte sÃ¥ här antar jag  :-[

http://www.thermopanel.se/pc/frameset.html

[art vandelay]

svaret är ganska enkelt, du skrev själv att du ahde en framledningstemperatur på 55-60grader, vilket innebär att dkondenseringstemper turen bör ligga mellan 60 -70 grader och där vill man inte att kompressorn ska jobba längre av diverse skäl som jag inte orkar gå in på, och högtryckspressotaten kommer att bryta om inte styrningen gör det innan, så det är inget fel på din maskin, den klarar helt enkelt inte av de höga temperaturer som ditt hus behöver vid riktigt låga utetemperaturer.

[heat_is_on]

Hej Stefan!
Avser att installera bergvärme inom ett år och funderar inför detta bl.a. på det problem som du beskriver.

Vad du vill (förmodar jag) är att när det är kallt ute ska värmepumpen gå kontinuerligt och under begränsade tidsintervall ska elpatron sparka igång och höja stigartemperaturen så att innetemperaturen inte sjunker.

Jag är tacksam om någon som har mer kunskap än jag kan kommentera det jag skriver nedan.

Så här uppfattar jag (som amatör) problemet:
Vid en given utetemperatur ska vattnet ut från pannan eller värmepumpen ha en viss temperatur för att du ska få, säg, 20 grader inne.
Antag att det är -20 grader ute. Då behöver mitt hus
58 grader ut frÃ¥n pannan. Min ena granne, som har ett bättre isolerat hus behöver bara 48 grader ut frÃ¥n pannan. Min andra granne, vars hus är identiskt med mitt, utom att han ökat ut med radiatorer, behöver  bara 51 grader ut frÃ¥n pannan.
Variablerna, som påverkar vilken stigartemperatur som, behövs vid en given utetemperatur är främst:
- Husets isolering
- Radiatorkapacitet
Om huset är tillräckligt bra isolerat och har tillräcklig radiatorkapacitet då räcker det med bara värmepump.

En värmepump kan inte värma vattnet mer än till säg 55 grader.

Om du måste ha en högre temperatur ut från pannan för att hålla huset varmt (t.ex. 20 inne) så måste du värma mer än vad värmepumpen klarar, t.ex. med en elpatron, som värmer vattnet som kommer ut från värmepumpen, någon eller några grader till, innan det går vidare till radiatorerna runt om i huset. Om elpatronen sitter före värmepumpen, då slår värmepumpen ifrån genast när temperaturen överstiger vad som är max in i värmepumpen, säg 55.
Om elpatronen sitter efter värmepumpen är det bättre, men kanske inte helt bra. Efter någon tid (5-30 minuter) har vattnet från elementen som kommer in i värmepumpen ändå blivit så varmt att värmepumpen slår ifrån.

Beakta att det kommer från en amatör, men här är mina råd:
1) Försäkra dig om att elpatronen sitter efter värmepumpen men innan radiatorerna.
2) Se om du kan begränsa effekten i elpatronen så att den inte genast stänger av värmepumpen från uppvärmningen - ja helst inte alls.
3) Se över om du kan förbättra isolering till rimlig kostnad.
4) Utöka elementkapaciteten, om det kan göras till rimlig kostnad (jag har t.ex. två radiatorer som sitter under två små fönster som jag funderar på att dubblera).
5) Om din ventilation innefattar till-luft (det gör min) så tror jag att något som motsvarar en betydande ökning av elementkapaciteten kan uppnäs genom att elementvattnet får passera genom ett speciellt utformat element, som värmer upp till-luften.

Som alltid måste ju kostnad vägas mot förväntat resultat...

Med önskan om god värmeekonomi...

Bo/heat_is_on

[Marre]

Art vandeley har rätt ,  En nibe 310 vilket jag tror att du har klarar endast lÃ¥gtempsystem 55/45 Sedan kliver kompressordriften ur vid en framledning av ca 55grader.
Sedan får elpannan klara sig själv men det finns troligtvis en max framledning i styrdatorn för elpannan o den borde i alla fall kliva ur senare än kompressorn.
Kolla att shuntventilen är fullt öppen innan avslag av elp. o kompressor sker. Det som verkar skumt är att elpannan kliver ur före kompressorn.

[stefan_o]

Många bra ideer/förslag.
 Nibe 301 ser ut som den gör (placering av elpatron) och den agerar säkert helt rätt om returvattnet är för varmt.

Eftersom vattenradiatorerna är dimensionerade för CTC 103-9 som tillskottsvärme har de troligen idag får låg kapacitet.
Skall jämföra egna radiatorer, grannens, beräkna mha Thermopanels papperslathund, beräkna mha Purmomasters program.
Första grov jämförelse pekar på underdimensionering...

tackar för inläggen
Stefan_o