Ad
CitCop - Värmepumpar med installation i hela Sverige
Besök oss idag
Annonsera i Värmepumpsforum, klicka här för att ställa e-postfråga och få mer info.
140x140vpforum-11.gif
kontakta oss för pris!

Författare Ämne: Omvandla energibehov till effektbehov?  (läst 17314 gÃ¥nger)

0 medlemmar och 1 gäst tittar på detta ämne.

Utloggad Mats Bengtsson

  • Expert pÃ¥ värmepump
  • ****
  • Antal inlägg: 467
  • Karma +0/-0
    • Mats Bengtssons home
SV: Omvandla energibehov till effektbehov?
« Svar #15 skrivet: 22 februari 2008, 20:03:05 »


SMHI däremot hade ett antal fördefinierade värden för april till oktober, med andra gränser än 17 (10-13 grader). De går också att efterlikna, faktiskt exakt, men jag måste säga att jag är ganska tveksam till dem. De borde bero på mängden sol, inte vara fast definierade, dessutom borde de inte komma med samma värde och samtidigt i hela landet. Norraste norrland och södra skåne har inte vår eller höst vare sig lika länge, eller lika intensivt, och droppet från mars till april likväl som oktober till November borde rimligen vara mer successivt.


Jag tycker SMHI:s gränser verkar stämma bra. Jag brukar använda det som IVT kallar sommaravstängning som kan ställas in ner till 10 grader utetemperatur. Det fungerar som sÃ¥ att  under den inställda temperaturen gÃ¥r inte pumpen. De temperaturer som man hamnar pÃ¥ vÃ¥r och höst för att fÃ¥ vettig inomhustemperatur tycker jag stämmer väldigt bra med SMHI:s värden trots att de förmodligen räknar med uppvärmning av flerfamiljshus. Men visst, är det mulet flera dagar i rad fungerar det inte.

Nu när har jag installerat inomhusgivare vet jag inte hur  det kommer att fungera med eller om jag ens behöver använda sommaravstängningen.

Nej, tyvärr, där kan jag inte hålla med dig, eller SMHI. Om jag tittar i loggen från uppvärmningen av mitt hus, som håller en ganska konstant inomhustemperatur på 20.8 så har jag inget problem med att hitta dagar i exempelvis maj/juni där temperaturen varit över 10 grader i snitt, och där värmen har behövts. Jag tror, att hur gärna du än vill försvara SMHIs graddagar skulle du kunna titta runt på loggarna hos folk som visar sina loggar över uppvärmningen, och hitta många som tillför värme vid de dagar som SMHIs graddagar betraktar som behovsfria. Du kommer också att kunna hitta att vissa sådana dagar behöver de mycket mer effekt än andra sådana dagar (då påverkan är från solen, inte från medeltemperaturen).

Jag håller med om att värmebehovet minskar på sommaren, men inte så grovt som SMHIs graddagar gör gällande. Då är det bättre att göra en procentuell minskning av behovet, eller om man har data till det göra en minskning baserat på soltimmar/soleffekt. Det finns stora systematiska minus med det sättet SMHI hanterar graddagar på:

1. Borträkningen av graddagar som blir följden av SMHIs regel för borttag minskar det totala antalet graddagar som i verkligheten finns över ett år. Om man kompenserar så att snittförbrukningen för huset slås ut över dessa färre graddagar, kommer den förväntade effektbehovskurvan att få en lutning som systematiskt beräknas som brantare än den är. Det kommer att leda till att det effektbehov man får fram för DUT beräknas till större än det i verkligheten är. Detta kan förklara varför personer med stor erfarenhet som Rickard hävdar att man inte skall dimensionera efter DUT, utan en procentandel av det värde man får fram.
2. Då gränserna för SMHIs borträkning är fasta och oberoende av ort kommer de att leda till systematiskt större felkalkyler i vissa ändar av landet än i andra ändar. Detta inses då till exempel norra delarna ofta i april är under 12 grader, och då kommer att räknas som ett värmebehov från snittemperaturen till 17 grader, medan de södra delarna de gånger de är under gränsen kommer att få en trappstegseffekt och få graddagarna reducerade i stora steg. Detta då SMHI upp till 12 grader räknar hela temperaturskillnaden till 17 grader, men från 12 grader räknar med noll. Detta borde leda till att i vissa ändar av landet fungera kalkylen mycket sämre än i andra delar av landet.
3. SMHIS kalkyl som innehåller fasta gränser som är oberoende av husets isoleringsnivå, uppvärmningskurva, solyta, ... gör att den som skulle vilja göra rätt kalyler inte kan utgå från SMHIs siffror, då redan temperaturdata innehåller gjorda antaganden om andra effekter, inbakade i temperaturdatat, till exempel hur husets värmebehov kommer att påverkas av andra faktorer än temperaturen.
4. Om någon skulle försöka använda SMHIs graddagar per månad för att studera nyttan av olika pumptyper och eftersom luft/luft och luft/vatten har en COP som ökar med utetemperaturen, medan bergvärme har en COP som är stabil, kommer SMHIs kalkyl, även om man kompenserar så att det totala effektbehovet stämmer över ett år, eller till och med om man kompenserar så att husets effektkurva stämmer, att systematiskt få fram en större fördel för en bergvärmepump än vad som är verkligheten. Detta då man systematiskt kalkylmässigt flyttar värmebehov från dagar luft/luft och luft/vatten har en bra COP till dagar då de har en dålig COP.

--- Mats ----

Utloggad Roland

  • Guldmedlem
  • Dignitär inom värmepump
  • ******
  • Antal inlägg: 9733
  • Karma +19/-4
SV: Omvandla energibehov till effektbehov?
« Svar #16 skrivet: 24 februari 2008, 10:18:48 »

Nej, tyvärr, där kan jag inte hålla med dig, eller SMHI. Om jag tittar i loggen från uppvärmningen av mitt hus, som håller en ganska konstant inomhustemperatur på 20.8 så har jag inget problem med att hitta dagar i exempelvis maj/juni där temperaturen varit över 10 grader i snitt, och där värmen har behövts. Jag tror, att hur gärna du än vill försvara SMHIs graddagar skulle du kunna titta runt på loggarna hos folk som visar sina loggar över uppvärmningen, och hitta många som tillför värme vid de dagar som SMHIs graddagar betraktar som behovsfria. Du kommer också att kunna hitta att vissa sådana dagar behöver de mycket mer effekt än andra sådana dagar (då påverkan är från solen, inte från medeltemperaturen).

Jag håller med om att värmebehovet minskar på sommaren, men inte så grovt som SMHIs graddagar gör gällande. Då är det bättre att göra en procentuell minskning av behovet, eller om man har data till det göra en minskning baserat på soltimmar/soleffekt. Det finns stora systematiska minus med det sättet SMHI hanterar graddagar på:

1. Borträkningen av graddagar som blir följden av SMHIs regel för borttag minskar det totala antalet graddagar som i verkligheten finns över ett år. Om man kompenserar så att snittförbrukningen för huset slås ut över dessa färre graddagar, kommer den förväntade effektbehovskurvan att få en lutning som systematiskt beräknas som brantare än den är. Det kommer att leda till att det effektbehov man får fram för DUT beräknas till större än det i verkligheten är. Detta kan förklara varför personer med stor erfarenhet som Rickard hävdar att man inte skall dimensionera efter DUT, utan en procentandel av det värde man får fram.
2. Då gränserna för SMHIs borträkning är fasta och oberoende av ort kommer de att leda till systematiskt större felkalkyler i vissa ändar av landet än i andra ändar. Detta inses då till exempel norra delarna ofta i april är under 12 grader, och då kommer att räknas som ett värmebehov från snittemperaturen till 17 grader, medan de södra delarna de gånger de är under gränsen kommer att få en trappstegseffekt och få graddagarna reducerade i stora steg. Detta då SMHI upp till 12 grader räknar hela temperaturskillnaden till 17 grader, men från 12 grader räknar med noll. Detta borde leda till att i vissa ändar av landet fungera kalkylen mycket sämre än i andra delar av landet.
3. SMHIS kalkyl som innehåller fasta gränser som är oberoende av husets isoleringsnivå, uppvärmningskurva, solyta, ... gör att den som skulle vilja göra rätt kalyler inte kan utgå från SMHIs siffror, då redan temperaturdata innehåller gjorda antaganden om andra effekter, inbakade i temperaturdatat, till exempel hur husets värmebehov kommer att påverkas av andra faktorer än temperaturen.
4. Om någon skulle försöka använda SMHIs graddagar per månad för att studera nyttan av olika pumptyper och eftersom luft/luft och luft/vatten har en COP som ökar med utetemperaturen, medan bergvärme har en COP som är stabil, kommer SMHIs kalkyl, även om man kompenserar så att det totala effektbehovet stämmer över ett år, eller till och med om man kompenserar så att husets effektkurva stämmer, att systematiskt få fram en större fördel för en bergvärmepump än vad som är verkligheten. Detta då man systematiskt kalkylmässigt flyttar värmebehov från dagar luft/luft och luft/vatten har en bra COP till dagar då de har en dålig COP.

--- Mats ----


Jag tycker du har missuppfattat syftet med SMHI:s graddagar. Det är inte avsett för uppföljning dag för dag utan månads- eller årsvis. Den kortaste tid som SMHI ger graddagar för är kalendermånader. För det ändamålet fungerar det så pass bra att det uppenbarligen används i branschen, bla. så är SCB:s statistik över energiförbrukning för uppvärmning graddagskorrigerad. Det är ingen perfekt metod men den är tillräckligt bra och det räcker. Det gör inget om det blir fel enstaka dagar om felen över en längre tid tar ut varandra i tillräckligt stor utsträckning. SMHI har bättre korrigeringmetoder som tar med mer parametrar men de måste man betala för, t.ex. SMHI Energiindex

http://www.smhi.se/cmp/jsp/polopoly.jsp?d=5574&l=sv

För mitt hus stämmer värmebehovet per grad beräknat från SMHI:s graddagsvärden och värmeförbrukning mycket bra med vad jag har beräknat från värmepumpens effekt, det skiljer ungefär 5 % vilket är bättre överenstämmelse än jag tycker det borde kunna bli men det kan vara slumpen.

1. Invändningen att SMHI:s regel för borttag minskar antalet graddagar förstÃ¥r jag inte. Det verkar ligga ett tankefel bakom resonomanget. Syftet är ju inte att beräkna antalet graddagar som sÃ¥dant utan ett antal graddagar som är relevant för en byggnads uppvärmningsbehov. Och dÃ¥ mÃ¥ste man ta hänsyn till värmen frÃ¥n solen pÃ¥ nÃ¥got sätt. Effektbehovet vid DUT blir inte fel av den anledningen. Anledningen till att man inte dimensionerar för 100 % effektbehov vid DUT har inget med graddagarna att göra utan det beror pÃ¥ att det inte är lönsamt att dimensionera för ett effektbehov som sällan inträffar. 

2. Invändning nr 2 förstår jag inte heller, är temperaturen under 12 grader i april räknas ju graddagarna på samma sätt oavsett var i Sverige man är.

3. Rätt självklart att man måste utgå från ett normalhus och värdena inte kan stämma för hustyper som avviker för mycket från normalhuset. Det är inte konstigare än att antalet graddagar som anges för en ort inte gäller för alla lägen inom orten. Det finns lokal köldhål och varma lägen men vill man följa upp värmeförbrukningen är differenserna det viktiga. De som vill finlira får köpa SMHI:s Energiindex.

4. Graddagskorrigering för pumpens elförbrukning fungerar naturligtvis inte oavsett vilken typ av värmepump det gäller då förbrukningen är olinjär i förhållande till utetemperaturen. Metoden fungerar inte rakt av för hus som värms med el- eller oljepannor heller (framför allt inte de senare) vilket är lätt att inse. Men syftet med korrigeringen är att normalisera byggnadens värmebehov, inte beräkna hur mycket primärenergi som krävs för att täcka det behovet. Vad gäller det senare måste man ta hänsyn till varmvattenbehov och tomgångsförluster.
5 kW IVT C5 med 118 m aktivt hål (Cirka 0 grader på KBin på senvintern) i Danderyd som värmer 118 dåligt isolerade m2 i ett plan. Genomsnitt/år maj 2002 till maj 2013: 4095 driftimmar/år, 790 kWh/år tillsatsel. Pumpen klarar ca -3 utan tillsatsel.

Utloggad Mats Bengtsson

  • Expert pÃ¥ värmepump
  • ****
  • Antal inlägg: 467
  • Karma +0/-0
    • Mats Bengtssons home
SV: Omvandla energibehov till effektbehov?
« Svar #17 skrivet: 24 februari 2008, 15:37:54 »
Jag tycker du har missuppfattat syftet med SMHI:s graddagar. Det är inte avsett för uppföljning dag för dag utan månads- eller årsvis. Den kortaste tid som SMHI ger graddagar för är kalendermånader. För det ändamålet fungerar det så pass bra att det uppenbarligen används i branschen, bla. så är SCB:s statistik över energiförbrukning för uppvärmning graddagskorrigerad. Det är ingen perfekt metod men den är tillräckligt bra och det räcker. Det gör inget om det blir fel enstaka dagar om felen över en längre tid tar ut varandra i tillräckligt stor utsträckning. SMHI har bättre korrigeringmetoder som tar med mer parametrar men de måste man betala för, t.ex. SMHI Energiindex

http://www.smhi.se/cmp/jsp/polopoly.jsp?d=5574&l=sv

För mitt hus stämmer värmebehovet per grad beräknat från SMHI:s graddagsvärden och värmeförbrukning mycket bra med vad jag har beräknat från värmepumpens effekt, det skiljer ungefär 5 % vilket är bättre överenstämmelse än jag tycker det borde kunna bli men det kan vara slumpen.

1. Invändningen att SMHI:s regel för borttag minskar antalet graddagar förstÃ¥r jag inte. Det verkar ligga ett tankefel bakom resonomanget. Syftet är ju inte att beräkna antalet graddagar som sÃ¥dant utan ett antal graddagar som är relevant för en byggnads uppvärmningsbehov. Och dÃ¥ mÃ¥ste man ta hänsyn till värmen frÃ¥n solen pÃ¥ nÃ¥got sätt. Effektbehovet vid DUT blir inte fel av den anledningen. Anledningen till att man inte dimensionerar för 100 % effektbehov vid DUT har inget med graddagarna att göra utan det beror pÃ¥ att det inte är lönsamt att dimensionera för ett effektbehov som sällan inträffar. 

2. Invändning nr 2 förstår jag inte heller, är temperaturen under 12 grader i april räknas ju graddagarna på samma sätt oavsett var i Sverige man är.

3. Rätt självklart att man måste utgå från ett normalhus och värdena inte kan stämma för hustyper som avviker för mycket från normalhuset. Det är inte konstigare än att antalet graddagar som anges för en ort inte gäller för alla lägen inom orten. Det finns lokal köldhål och varma lägen men vill man följa upp värmeförbrukningen är differenserna det viktiga. De som vill finlira får köpa SMHI:s Energiindex.

4. Graddagskorrigering för pumpens elförbrukning fungerar naturligtvis inte oavsett vilken typ av värmepump det gäller då förbrukningen är olinjär i förhållande till utetemperaturen. Metoden fungerar inte rakt av för hus som värms med el- eller oljepannor heller (framför allt inte de senare) vilket är lätt att inse. Men syftet med korrigeringen är att normalisera byggnadens värmebehov, inte beräkna hur mycket primärenergi som krävs för att täcka det behovet. Vad gäller det senare måste man ta hänsyn till varmvattenbehov och tomgångsförluster.


Om vi använder någonting, till exempel SMHIs graddagar, för att dimensionera en värmepump, då är syftet att få så rätt dimensionering som möjligt, inklusive effekter från solen och olinjäriteter. Om syftet med graddagar från SMHI inte tillräckligt väl stöttar syftet vi har, skall vi inte använda dem, eller åtminstone måste vi komplettera dem. Det jag reagerar negativt över är att SMHIs regel för graddagar har ett inbyggt systematiskt fel, och att de är så skapade att de är svåra att komplettera med något annat (de väger redan i sig själva in de saker man annars vill komplettera med, på ett sätt som gör det svårt att lägga till kompletteringen i efterhand).

Du har rätt i att om de fungerar bra nog så är de bra nog, helt rätt blir det aldrig, och eftersom de har en tjänst där de räknar dag för dag har de ju placerat graddagarna som ett grovt instrument i en mix av tjänster där det finns bättre (och dyrare) alternativ. Därmed skulle vi kunna släppa det, speciellt som du hänvisade till något från SMHI som verkar ha precis vad jag efterlyste. Skulle vara mycket intresserad av att att få veta hur de kalkylerna görs.

Jag förklarar ändå gärna detaljena i mina punkter. Om man tittar på punkt 1, och räknar ut vad SMHIs regler tar bort från ett år för till exempel Köpenhamn, så ser man att de med sin metod tar bort runt 600 graddagar. Gör vi samma kalkyl för Kvikkjokk, ser vi att de tar bort ungefär 600 graddagar. Slutssatsen skulle kunna vara att solen värmer lika mycket i Köpenhamn som i Kvikkjokk. Avståndet från Köpenhamn till Kvikkjokk är ungefär som till Italien, så i princip riskerar solen genom regeln att värma ungefär lika mycket i Rom. Det känns för ologiskt för mig, och jag tror att kompensationen, om den gjorts med relativa reduktioner, hade gett betydligt mindre systematiskt fel redan i den grova metoden.

Punkt 2: Tittar vi dessutom på hur många dagar SMHI gör borttaget för, ser vi att borttaget görs för över 100 dagar i Köpenhamn, och runt 50 i Kvikkjokk. Det innebär att de kompenserar med ungefär dubbelt så mycket solvärme per "förbi gränsen" dag i Kvikkjokk som i Köpenhamn. Detta beror på stegeffekten i regeln så som den är beskriven i PDFen du länkade till. Det känns för mig väldigt ologiskt att de kallare ställena skall kompenseras med mer solvärmeffekt per dag förbi gränsen än de kallare. Även detta hade kunnat kompenseras för med en relativ reduktion som givit et tmindre systematiskt fel.

Punkt 3: Egentligen en följd av inledningen och vi verkar vara överens. Vi är båda överens om att SMHIs graddagar är ett grovt verktyg, och måste tas med försiktighet och en nypa salt, beroende på både hus och ort. Mitt tilläggsproblem är att deras regel inkluderar faktorer som gör den svår att komplettera, men som du säger, de har sitt energiindex, och som alla andra som säljer vill de se till att inte förstöra marknaden för sitt dyrare verktyg gneom att göra det billigare för träffsäkert.

punkt 4: Här verkar vi också vara överens. Min synpunkt var att så som regeln för graddagarna är konstruerade förstör de möjligheten att kompensera för olinjäriteterna, men som du påpekar så måste man ändå göra kalkylen dag för dag, temperatur för temperatur om detta skall bli rätt. Graddagar hade blivit för oanvändbara även om de använt en rimligare metod för kompensation, och den dyra versionen av tjänsten, energiindex, räknar dag för dag, kan till och med räkna timme för timme såg jag, vilket då passerar vad jag kan åstadkomma med hjälp av offentligt tillgängliga underlag.

--- Mats ---

Utloggad NiklasG

  • Kan värmepumpar
  • ***
  • Stad/land: Borlänge
  • Antal inlägg: 58
  • Karma +0/-0
  • Kön: Man
SV: Omvandla energibehov till effektbehov?
« Svar #18 skrivet: 28 mars 2008, 07:18:03 »

Jag har använt mig av följande formel (kommer inte ihåg var jag hittat den):

(Tinne-DUT)/(8760 x (Tgräns-Tmedel))=keffekt

för att sedan få toppeffekt:

Ptopp=keffekt x energibehov

Exempel:
Tinne = 20 C
DUT = -20 C
Tgräns = 16 C (Den temperatur där man måste börja värma huset. Lite olika beroende på hur mycket HHel och isolering man har.)
Tmedel = 5 C (Ã…rsmedeltemp)
energibehov 25000 kWh

keffekt=(20-(-20))/(8760 x (16-5)) = 0,000415

Ptopp = 0,000415 x 25000 = 10,4 kW

Verkar vara en bättre formel för beräkningar än den jag sett tidigare (Kvm yta X 50), eller 40 i södra sverige.....

Vad jag inte förstår är 8760. Varifrån kommer den siffran??
Enplans villa på 146 kvm i Dalarna, byggt 2008 med IVT 490 och golvvärme. Samt en Bodum Kakelugn på ca 2 ton
2 vuxna + 1 liten tjej.
----------
Isolering:
Vägg: 230mm glasfiber. Golv: 300mm cellplast. Tak: 500mm glasfiber. fönster: U-värde 0,9.

Utloggad Ville Vessla

  • Dignitär inom värmepump
  • *****
  • Antal inlägg: 1124
  • Karma +0/-0
  • Kön: Man
SV: Omvandla energibehov till effektbehov?
« Svar #19 skrivet: 28 mars 2008, 07:57:24 »
8760=antal timmar på ett icke skottår
Nibe 1115-5, Borö 500/250FR, 1 1/2 plan timmerhus 170kvm från ca 1900 beläget i Jämtland. Pannrum urgrävt i berget.

Utloggad Gano

  • Guldmedlem
  • Dignitär inom värmepump
  • ******
  • Stad/land: Hammarö
  • Antal inlägg: 2046
  • Karma +10/-3
  • Kön: Man
SV: Omvandla energibehov till effektbehov?
« Svar #20 skrivet: 28 mars 2008, 08:39:09 »
Hej

Vad komplicerat det blev....räkna ut husets förlustfaktor istället?

Ett hus i den storleken byggt 1980 med 3-glasfönster har en förlustfaktor på ca 125 W per grad. Börja räkna vid +16. Eftersom jag bor i ett hus byggt -79 som är nästan exakt lika stort så vet jag på ett ungefär....

Vid -20 så blir det 36 X 125 = 4500 W.

Det går att räkna baklänges via värmeförbrukningen också. Ortsfaktorn i mälardalen är 103-105. Har man t ex 14000 i ren värmedel så dividerar man med 103 och får: förlustfaktor 133-136 W/grad.

Man brukar räkna varmvatten 1000 kWh per person plus 1000 i värmeförluster från vvb. Lika mycket till i hushållsel. Ta totalförbrukningen och dra bort.

MVH/Gano
2 luft/luftvärmepumpar, Daikin N35 Siesta (-17) och Hitachi RAK25 (-04). Kör aldrig elvärme, har monterat ner 7 radiatorer. 8 kvm Lesol 3 AR Lazerplate solfångare värmer varmvatten (-05). 125 kvm direktelshus från 1979, tilläggsisolerat och fönster med argon/lågenergiglas. F-ventilation. 3 som bor hemma, 1 tonåring. Småförbrukare, ca 9500 kWh/år. Braskamin installerad 2010. Körde ett stenhårt sparrace för några år sedan, är för bekväm numera.

Utloggad Ville Vessla

  • Dignitär inom värmepump
  • *****
  • Antal inlägg: 1124
  • Karma +0/-0
  • Kön: Man
SV: Omvandla energibehov till effektbehov?
« Svar #21 skrivet: 28 mars 2008, 09:37:54 »
Går det räkna watt/grad som en konstant rakt av oavsett utetemperatur?
Marken värmer ju när det är kallt och kyler när det är varmare så wattbehovet/grad bör väl minska ju kallare det är.
Nibe 1115-5, Borö 500/250FR, 1 1/2 plan timmerhus 170kvm från ca 1900 beläget i Jämtland. Pannrum urgrävt i berget.

Utloggad Gano

  • Guldmedlem
  • Dignitär inom värmepump
  • ******
  • Stad/land: Hammarö
  • Antal inlägg: 2046
  • Karma +10/-3
  • Kön: Man
SV: Omvandla energibehov till effektbehov?
« Svar #22 skrivet: 28 mars 2008, 10:39:02 »
Går det räkna watt/grad som en konstant rakt av oavsett utetemperatur?
Marken värmer ju när det är kallt och kyler när det är varmare så wattbehovet/grad bör väl minska ju kallare det är.

Jo, ska man vara riktigt noggrann så är det nog så. Men hus byggda 1980 har underisolerad bottenplatta (markskivor) och skillnaden mellan innertemp och marktemp är relativt liten, så jag har bortsett från detta.

Men tittar man på hus med källare eller suterränghus så ser man att det har större inverkan. Det är ingen slump att hus med hel källare fick lägst kWh/kvm/år i en anna tråd här på forumet.

Men som ren orientering räcker en rak värmekurva ganska bra, eller hur ?

MVH/Gano
2 luft/luftvärmepumpar, Daikin N35 Siesta (-17) och Hitachi RAK25 (-04). Kör aldrig elvärme, har monterat ner 7 radiatorer. 8 kvm Lesol 3 AR Lazerplate solfångare värmer varmvatten (-05). 125 kvm direktelshus från 1979, tilläggsisolerat och fönster med argon/lågenergiglas. F-ventilation. 3 som bor hemma, 1 tonåring. Småförbrukare, ca 9500 kWh/år. Braskamin installerad 2010. Körde ett stenhårt sparrace för några år sedan, är för bekväm numera.

Utloggad NiklasG

  • Kan värmepumpar
  • ***
  • Stad/land: Borlänge
  • Antal inlägg: 58
  • Karma +0/-0
  • Kön: Man
SV: Omvandla energibehov till effektbehov?
« Svar #23 skrivet: 28 mars 2008, 12:25:47 »
Hej.

Tack Gano. En enkel och objektspecifik formel...

Men hur ska jag då räkna på mitt ännu obyggda hus?
Enligt energideklarationen som husleverantören gett oss så står värmen för ca 11000 Kwh (vv och hh satte de in schblonvärden för: 5000Kwh + 5000Kwh). Huset ska stå i Borlänge.

11000 / ortsfaktor = förlustfaktor x antal grader
Ger exempelvis:
11000 / 110 = 100 x 36 = 3600W

I sÃ¥ fall lÃ¥ter det ju jättebra!!!!!!  Thumbsup
Enplans villa på 146 kvm i Dalarna, byggt 2008 med IVT 490 och golvvärme. Samt en Bodum Kakelugn på ca 2 ton
2 vuxna + 1 liten tjej.
----------
Isolering:
Vägg: 230mm glasfiber. Golv: 300mm cellplast. Tak: 500mm glasfiber. fönster: U-värde 0,9.

Utloggad Gano

  • Guldmedlem
  • Dignitär inom värmepump
  • ******
  • Stad/land: Hammarö
  • Antal inlägg: 2046
  • Karma +10/-3
  • Kön: Man
SV: Omvandla energibehov till effektbehov?
« Svar #24 skrivet: 28 mars 2008, 13:29:14 »
Hej.

Tack Gano. En enkel och objektspecifik formel...

Men hur ska jag då räkna på mitt ännu obyggda hus?
Enligt energideklarationen som husleverantören gett oss så står värmen för ca 11000 Kwh (vv och hh satte de in schblonvärden för: 5000Kwh + 5000Kwh). Huset ska stå i Borlänge.

11000 / ortsfaktor = förlustfaktor x antal grader
Ger exempelvis:
11000 / 110 = 100 x 36 = 3600W

I sÃ¥ fall lÃ¥ter det ju jättebra!!!!!!  Thumbsup

Hej

Jo, det blir nog ungefär så som du räknade ut. Hittade inte ortsfaktorn för Borlänge, men för Falun är det 121.

Utgående från firmans uppskattning på 11000 kWh så blir effektbehovet vid -20 ca 3,3 kW om man räknar med +16 som brytpunkt. 91 W/K antyder ett välisolerat eller litet hus.

MVH/Gano
2 luft/luftvärmepumpar, Daikin N35 Siesta (-17) och Hitachi RAK25 (-04). Kör aldrig elvärme, har monterat ner 7 radiatorer. 8 kvm Lesol 3 AR Lazerplate solfångare värmer varmvatten (-05). 125 kvm direktelshus från 1979, tilläggsisolerat och fönster med argon/lågenergiglas. F-ventilation. 3 som bor hemma, 1 tonåring. Småförbrukare, ca 9500 kWh/år. Braskamin installerad 2010. Körde ett stenhårt sparrace för några år sedan, är för bekväm numera.

Utloggad NiklasG

  • Kan värmepumpar
  • ***
  • Stad/land: Borlänge
  • Antal inlägg: 58
  • Karma +0/-0
  • Kön: Man
SV: Omvandla energibehov till effektbehov?
« Svar #25 skrivet: 28 mars 2008, 14:28:20 »
Hej igen

Det är ett 1 plans hus på 146 kvm, så jag får väl anta att det är ganaska välisorerat. Vi har visserligen lagt extra pengar på att välja de bästa fönstren vi kunde hitta (Elit Extrem 0,9) antar att dessa hjälper till lite.

/Niklas
Enplans villa på 146 kvm i Dalarna, byggt 2008 med IVT 490 och golvvärme. Samt en Bodum Kakelugn på ca 2 ton
2 vuxna + 1 liten tjej.
----------
Isolering:
Vägg: 230mm glasfiber. Golv: 300mm cellplast. Tak: 500mm glasfiber. fönster: U-värde 0,9.

Utloggad Gano

  • Guldmedlem
  • Dignitär inom värmepump
  • ******
  • Stad/land: Hammarö
  • Antal inlägg: 2046
  • Karma +10/-3
  • Kön: Man
SV: Omvandla energibehov till effektbehov?
« Svar #26 skrivet: 28 mars 2008, 15:05:08 »
Hej igen

Det är ett 1 plans hus på 146 kvm, så jag får väl anta att det är ganaska välisorerat. Vi har visserligen lagt extra pengar på att välja de bästa fönstren vi kunde hitta (Elit Extrem 0,9) antar att dessa hjälper till lite.

/Niklas

Jodå, det hjälper med bra fönster. Har du 15 kvadrat fönsteryta och du väljer mellan fönster på U=2,0 kontra 1,0 så gör det faktiskt 15 enheter på W/K-värdet.

MVH/Gano
2 luft/luftvärmepumpar, Daikin N35 Siesta (-17) och Hitachi RAK25 (-04). Kör aldrig elvärme, har monterat ner 7 radiatorer. 8 kvm Lesol 3 AR Lazerplate solfångare värmer varmvatten (-05). 125 kvm direktelshus från 1979, tilläggsisolerat och fönster med argon/lågenergiglas. F-ventilation. 3 som bor hemma, 1 tonåring. Småförbrukare, ca 9500 kWh/år. Braskamin installerad 2010. Körde ett stenhårt sparrace för några år sedan, är för bekväm numera.

Utloggad Mats Bengtsson

  • Expert pÃ¥ värmepump
  • ****
  • Antal inlägg: 467
  • Karma +0/-0
    • Mats Bengtssons home
SV: Omvandla energibehov till effektbehov?
« Svar #27 skrivet: 28 mars 2008, 21:08:19 »
Hej

Vad komplicerat det blev....räkna ut husets förlustfaktor istället?

Ett hus i den storleken byggt 1980 med 3-glasfönster har en förlustfaktor på ca 125 W per grad. Börja räkna vid +16. Eftersom jag bor i ett hus byggt -79 som är nästan exakt lika stort så vet jag på ett ungefär....

Vid -20 så blir det 36 X 125 = 4500 W.

Det går att räkna baklänges via värmeförbrukningen också. Ortsfaktorn i mälardalen är 103-105. Har man t ex 14000 i ren värmedel så dividerar man med 103 och får: förlustfaktor 133-136 W/grad.

Man brukar räkna varmvatten 1000 kWh per person plus 1000 i värmeförluster från vvb. Lika mycket till i hushållsel. Ta totalförbrukningen och dra bort.

MVH/Gano

Den första formeln är mycket baserad på nyckeltal. Dessutom en tro på att hus med samma storlek från samma tid har ungefär samma förbrukning. Har man inget annat att gå på så är man ju tvungen att gissa, då är detta en lika bra metod för gissning som någon annan, men man skall vara medveten om att det kan skilja väldigt mycket från hus till hus, och väldigt mycket från årtionde till årtionde.

Den andra formeln är mycket tryggare att utgå ifrån. Den förutsätter man har tillgång till förbrukningsuppgifter och temperaturuppgifter från en jämförbar ort, men har man det kommer den fram till mycket pålitliga siffror. Det är den formeln som används på http://www.mibnet.se/house/heating/TemperatureBasedHeatInvestmentCalculationForm.php och ligger bakom diagrammet som där visas över husets energibehov (med skillnaden att man får välja om man vill utgå från att huset klarar sig utan extern värme från 16 grader eller någon annan temperatur).

--- Mats ---

nibe, ctc, baxi, golvvärme, solenergi Mer än 20 års erfarenhet av värmepumpar
 


Annonser

Right Block

Vibrationsdämpare
Besök vår webshop, klicka här!
Energioffert.se
Energibutiken.se smarta varor på nätet, leverans till dörren
luftvärmepumpar, tillbehör, installationsmaterial, vi har allt!
Annonspriser

Online just nu!

Ad
CitCop - Värmepumpar med installation i hela Sverige
Besök oss idag
Annonsera i Värmepumpsforum, klicka här för att ställa e-postfråga och få mer info.
140x140vpforum-11.gif
kontakta oss för pris!