Ämne: Ökning av energiförbrukning konta innetemperatur

[lubbis]

Hejsan

Är det någon som kan räkna fram några närmrevärden om man höjer innetemperaturen från 20 -> 21 -> 22 och 23 grader?

[Ekke Boo]

Oberoende av VP eller inte, så har jag tidigare hört att varje grad +/- runt 20gr är värt 5%. Tänker man lite runt siffran känns den lite i överkant. Säkert finns det nån som räknat "matemagiskt" på detta 

[PerJ]

Många energirådgivare säger att varje grads ändring av innetemperaturen är ca 4-5% besparing av uppvärmningskostnaden.

Räknar man på bara uppvärmningen exklusive varmvattenberedningen och dessutom tar hänsyn till internvärmen i huset från lampor, kylskåp, människor etc så får man följande värden:

Relativ energiförbrukning, 20C innetemperatur är utgångsläget.

   Â                Start av värme utetemperatur         
Innetemp   Â    20C   Â     17C   Â     15C   Â      10C
20C   Â     100,0%   100,0%   100,0%   100,0%
21C   Â     106,8%   107,7%   108,4%   110,5%
22C   Â     113,6%   115,7%   117,1%   121,7%
23C   Â     120,5%   124,0%   126,1%   133,2%

Beräknad vid en årsmedeltemperatur på 6C.

Att för ett hus som behöver värmas från 15C utetemperatur öka innetemperaturen från 20 till 22 grader ökar uppvärmningsbehovet med 17%!

Vi vilken utetemperatur man måste starta värmen beror dels på husets isolering och hur mycket internvärme man har. Ju mer internvärme vid desto lägre utetemperatur behöver man starta värmesystemet vid.

Många välisolerade villor behöver inte nåt extra värmetillskott förrän man kommer ned i dygnesmedeltemepraturer på kanske 12-13 grader. I ett sånt hus så ökar värmeförbrukningen med ca 8-9% per grad för uppvärmning exkl tappvarmvatten.

Jag tror det är Bertil som ofta påpekar att man när man dimensionerar sin VP ska ta hänsyn till att man när det blir billigare vill ha högre inntetemperatur, att denna extra förbrukning ska tas med i kalkylen för att inte underdiemensionera.

PerJ

[lubbis]

Tackar för siffrorna.

Jag tror att det är exakt som du säger. Kan bara titta på min kalkyl där min 5 kW skulle räcka ner till -7 grader utan tillskot. Verkligheten är att tillskottet går in vid ca -2 grader. Jag tror att hela förklaringen ligger i skillanden mellan kalkylens +20 grader och min verkliga innetemperatur på +22 grader.

Jag tror det är Bertil som ofta påpekar att man när man dimensionerar sin VP ska ta hänsyn till att man när det blir billigare vill ha högre inntetemperatur, att denna extra förbrukning ska tas med i kalkylen för att inte underdiemensionera.

PerJ

[PerJ]

Nja,

De siffror som jag redovisade gällde förändringen på den årliga energiförbrukningen. Det ligger till grund för bla dimmensioneringen av borrhålet.

När det gäller effekten på VP så är skillnaden inte så stor beroende på innetemperaturen,

Höjningen av effektbehove per grad, beroende på DUT och internvärme:

   Start av värme Utetemperatur         
DUT   20   Â   17   Â    15   Â    10
-12   3,1%   3,4%   3,7%   4,5%
-16   2,8%   3,0%   3,2%   3,8%
-20   2,5%   2,7%   2,9%   3,3%

Bor man tex i Skåne och har dimensionerande utetemperatur på -12 C så ökar effektbehovet med 3-5% per grads höjning av innetemperaturen.

I ditt fall skulle de två extra graderna inne endast göra att tillskottet startar vid -5C istället för -7C.

Det jag däremot tror spelar större rolll är vid vilken utetemperatur man måste börja värma huset. Anger man en årlig energiförbrukning för dimensioneringen av anläggningen och installatören inte räknar med internvärmen så får man en för liten pump. Detta beror på att det är många fler timmar man ska värma om man behöver värma från 20 grader istället för tex 12 grader. Att värma upp till 20 grader behöver man göra under ca 8200 timmar per år, respektive 6100 timmar för att värma till 12 grader. (resten av värmen upp till rumstemperatur står internvärmen för) Alltså minskar det ralativa effektbehovet i ett dåligt isolerat hus, energiförbrukningen sprids ut på många fler timmar VP drift. Ett välisolerat hus med samma energiförbrukningen får då ett högre relativt effektbehov när det är kallt ute.

Gick det att förstå?

PerJ

[CarMan]

det blir ju ganska inviduelt, hur mycke en viss ökning gör, halt beroende på hur mycke pumpen klarar uten eltilskott, har man en något klarn pump så blir en grads höjning mer kostsam än för den som har en kraftig pump, dör kanske det knapt märks.

[Sfinx]

Är inte husets effektbehov ungefär linjärt beroende av temperaturskillnaden?
Om man då höjer innetemperaturen höjs också temperaturen som man måste börja värma huset vid. Om det förut varit 20 grader inne och man slagit på värmen vid 10 grader motsvara det att slå på värmen vid 15 grader om man höjer till 25 grader inne.
Många timmar blir det och många kwh.
Dessutom ökar man faktiskt tempskillnaden till DUT varför effektbehovet också ökar.
Har man 6000 kwh  hushållel har man med alla värmekällor inkl oss själva över 1kw på. Kanske uppemot 1.5 kw
Det går genom att mäta temperaturskillnaden mellan innetemp och den temp som man måste starta uppvärmninge grovt beräkna husets max effektbehov vid DUT.
Det om man känner till den effekt som hushållsel, människor och annat tillför huset.
Är det säg 20 inne ute och 12 grader ute imed 1.5 kw i baseffekt, innan VP går igång borde en DUT på -20 motsvara 40/(20-12) x 1.5 kw = 7.5 kw. ex varmvatten.
Går VP igång redan vid 15 grader blir maxeffekten 40/(20-15) x 1.5 kw=12 kw

Och också tvärt om, en 6 kw skulle i första fallet räcka till -12  ºC.
20- 6/1.5 x8 =-12
Medan en 6kw i andra fallet skulle klara sig till +/-0
20-6/1.5 x 5 = 0

Det stämmer också väl med dina siffror PerJ

När det gäller effekten på VP så är skillnaden inte så stor beroende på innetemperaturen,

Höjningen av effektbehove per grad, beroende på DUT och internvärme:

   Start av värme Utetemperatur         
DUT   20      17       15       10
-12   3,1%   3,4%   3,7%   4,5%
-16   2,8%   3,0%   3,2%   3,8%
-20   2,5%   2,7%   2,9%   3,3%

Varje grad temphöjning vid 40 grader mellan DUT och starttemp är just det 2.5% eller 1/40
Och vid 30 grader mellan DUT och starttemp är det 3.3% eller 1/30.
Dvs rent linjärt samband.

Men nu hamnade jag visst på effektberäkning iställer för energiberäkning

[PerJ]

Sfinix,

HÃ¥ller med dig.

Den springande punkten är att TOTALA värmebehovet är i sort sett linjärt mot temperturskillnaden om man inte tar hänsyn till solinstrålningen. Likaså är värmebehovet från VP också i stort sett linjärt, MEN det många glömmer bort är att man har internvärmen när man räknar, man behöver inte värma huset upp till en utetemperatur som är lika med önskad innetemperatur.

I välisolerade hus så kommer man att få en för liten effekt på VP om man räknar på verkligt energiförbrukning (tex oljeförbrukning). Detta beror på att uppvärmningssässongen är kortare tidsmässigt och den uppmätta förbrukningen ska produceras under kortare tid, för att få ut energimängden under den kortare tiden så blir effektenbehovet högre.

Tex har man en välisolerad kÃ¥k som behöver värme frÃ¥n tex 12 graders utetemperatur med en energiförbrukning av 25 000 kWh sÃ¥ fÃ¥r man en genomsnittlig effekt under uppvärmningssäsongen pÃ¥  25 000 / 6100 h = 4,1 kW, bor man i ett hus utan isolering som behöver värmas till 20C utetemperatur med samma energiförbrukning av 25 000 kWh sÃ¥ fÃ¥r man en genomsnittligt effektbehov av 25000/8200 = 3,0 kW.
Tittar man på toppeffekten som dessa hus kräver så kräver det oisolerade huset en toppeffekt på 8,0 kW medans det välisolerade huset med 25000 kWh/år energiförbrukning kräver 10,6 kW toppeffekt för att bli varmt. Givetvis är det välisolerade huset mycket större för att komma upp i samma energiförbrukning som det dåligt isolerade huset.

PerJ