0 medlemmar och 1 gäst tittar på detta ämne.
kan någon förklara detta?det tog 1:10 min att värma vattnet från 20 °C till 50 °C och det tog 1:25 att värma från 50 °C till 100 °C om det är linjärt så likadant när tankarna i pumparna värmer så går sista delen av uppvärmningen fortare.om jag kommer ihåg det rätt så när det blir varmare så blir det mer mellanrum mellan molekylerna och då borde väl rimligtvis energin ha lättare att ta sig igenom kanske borde lyssnat lite mer i plugget
Fenomen som inte kan förklaras beror oftast på felaktiga slutsatser utifrån givna fakta.Ni påstår ju de fakto att man i en anläggning med 100% effekttäckning och arbetstank för en högre genomsnittlig temp på inkommande brine om man värmer intermittent jämför med om man värmer kontinuerligt, eller med en mindre maskin som kräver fler drifttimmar och kortare stilleståndstid.Jag argumenterar emot detta baserat på fakta som säger att:1. Vid höga effektuttag så krävs höga flöden i kollektorn (Hög drivström cirkpump) om inte övergångsförlusterna i kollektor/vatten/berg skall bli stora, vilket resulterar i låg brinetemp och högt deltaT på KB.2. Jag hävdar även att värmetransporten i berget borde vara högre om man har en kontinuerlig temperatursänkning på borrhålet än om man bara sänker temperaturen intermittent, alltså: ju större temperaturskillnad mellan kollektor och berg desto större värmetransport = högre temp på berget närmast borran, med den lösning som ni argumenterar för får man långa perioder där det nästan inte är någon skillnad på bergets temperatur och på den stillastående Köldbäraren, vilket innebär att ingen eller väldigt liten värmetransport sker i berget.Har man en mindre värmepump, eller en inverter, så får man längre driftstider, och en jämnare tillförsel av värme från berget, det borde resultera i att borrans snitttemperatur blir högre, och att SCP blir högre om allt annat är lika.Det som kan göra att det är bättre med intermittent drift skulle kunna vara den kostnad som finns för att driva cirkpumpen på en mindre värmepump eller en inverter.Men än en gång, när man slår ihop alla fördelar och nackdelar så antar jag att skillnaderna är marginella, så små att man kan lämna dem därhän.Nu talar jag alltså om en anläggning där man har samma energibehov, samma system, kollektorlängd/borrdjup.Talar vi om det faktum att alla tillverkare anser att man kan klara sig med en kortare borra till en inverter så har jag svårt att förstå hur de kommit fram till detta, visst, det är ytterst få dagar kompressorn behöver gå med full effekt, men det är ändå primärt det årliga energiuttaget som avgör en borras medeltemperatur, så KB-in medel borde bli lägre om man borrar grundare och har en kortare kollektor oavsett om man har inverter eller ej.Min teorier över varför inverters trots allt har högre scop än on/off bygger ju på att man har samma borrdjup oavsett värmepumpstyp...De vid låglast kraftigt "överdimensionerade värmeväxlarna" kompenserar för den större energimängd som åtgår för att driva cirkpumpen på kalla sidan dygnet runt även vid låga effektbehov.
En sak som jag undrat över länge men aldrig kommit ihåg att fråga.Hur lång tid tar det för en on/off maskin att ge full effekt dvs innan den är varm och ger full effekt (givetsvis i förhållande till brinen den får.)Ger den fullt blås på 30 sek eller 5 min?
Skillnaden mellan de nya invertrarna och en gammal 1245 är ganska liten och bör till viss del kunna bero på att utvecklingen går framåt oberoende av teknik.
Undrar om det var Roland? som testade det där förra året.Det går relativt fort för en värmepump att ge full effekt, sekunder inte minuter om jag inte minns fel.
Fenomen som inte kan förklaras beror oftast på felaktiga slutsatser utifrån givna fakta.Ni påstår ju de fakto att man i en anläggning med 100% effekttäckning och arbetstank för en högre genomsnittlig temp på inkommande brine om man värmer intermittent jämför med om man värmer kontinuerligt, eller med en mindre maskin som kräver fler drifttimmar och kortare stilleståndstid.Jag argumenterar emot detta baserat på fakta som säger att:1. Vid höga effektuttag så krävs höga flöden i kollektorn (Hög drivström cirkpump) om inte övergångsförlusterna i kollektor/vatten/berg skall bli stora, vilket resulterar i låg brinetemp och högt deltaT på KB.
2. Jag hävdar även att värmetransporten i berget borde vara högre om man har en kontinuerlig temperatursänkning på borrhålet än om man bara sänker temperaturen intermittent, alltså: ju större temperaturskillnad mellan kollektor och berg desto större värmetransport = högre temp på berget närmast borran, med den lösning som ni argumenterar för får man långa perioder där det nästan inte är någon skillnad på bergets temperatur och på den stillastående Köldbäraren, vilket innebär att ingen eller väldigt liten värmetransport sker i berget.
Har man en mindre värmepump, eller en inverter, så får man längre driftstider, och en jämnare tillförsel av värme från berget, det borde resultera i att borrans snitttemperatur blir högre, och att SCP blir högre om allt annat är lika.
Stämmer verkligen det?Jag var visserligen rätt sömnig under mina skolår, men jag tycker mig ana ett svagt minne här...enligt en fysik-frågelåda:"uppvärmningen av 1 liter vatten är linjär under hela uppvärmningen förutsatt att effekten är oförändrad och den omgivande temperaturen är den samma som vattnet under hela uppvärmningscykeln. däremot, i ett verkligt test, ökar värmeförlusterna mot omgivningen ju varmare vattnet blir och uppvärmning tar således längre tid ju varmare vattnet blir"Roland, vad säger du?
Talar vi om det faktum att alla tillverkare anser att man kan klara sig med en kortare borra till en inverter så har jag svårt att förstå hur de kommit fram till detta, visst, det är ytterst få dagar kompressorn behöver gå med full effekt, men det är ändå primärt det årliga energiuttaget som avgör en borras medeltemperatur, så KB-in medel borde bli lägre om man borrar grundare och har en kortare kollektor oavsett om man har inverter eller ej.
gäster: 456
dolda: 0
användare: 5
