0 medlemmar och 1 gäst tittar på detta ämne.
Eftersom jag tillhör den unika och exklusiva skaran på detta forum som kör med eltillskott lite nu och då tänkte jag här ta upp några fenomen som jag noterat.När eltillskottet går i på min Nibe 1215-7 Fighter kan jag notera förljande:1. Ljudnivån på pumpen minskar tydligt. När eltillskottet går i blir ljudet från kompressorn väldigt lågt och "fint" i klangen. Den liksom bara surrar. Utan eltillskott är ljudet mer av brummande karaktär (men inte missljud!).2. KB temperaturen ändras. Innan eltillskott ligger den på 0/-3. När tillskottet varit i en stund blir det 0/-2.3. Eftersom jag inte har separat elmätare på pumpen räknar jag ut systemets elåtgång med hjälp av VP driftstimmar och TS-timmar. Kvar upp till mätarens värde är då hushållselen. Jag använder 2,22 som värde för pumpen och 6 som värde för varje TS timme. Men när det är kallare och TS gått så blir hushållselens värde lägre än annars! Det finns fyra alternativa förklaringar till detta. Den första är att det hela är ett sammanträffande helt utan praktiskt förklaring (inte otroligt eftersom det inte är SÅ mycket det skiljer). Det andra är att vi faktiskt gör av med mindre HH el när det är kallt (ytterst osannolikt). Det tredje alternativet är att systemet drar mindre än 6 kw per TS på räknaren (inte så troligt). Det fjärde är att pumpen faktiskt drar mindre än 2,22 när TS går in (och det är väl detta som känns mest troligt).Någon som har några teorier kring dessa fenomen?
Eftersom jag tillhör den unika och exklusiva skaran på detta forum som kör med eltillskott lite nu och då tänkte jag här ta upp några fenomen som jag noterat.När eltillskottet går i på min Nibe 1215-7 Fighter kan jag notera förljande:1. Ljudnivån på pumpen minskar tydligt. När eltillskottet går i blir ljudet från kompressorn väldigt lågt och "fint" i klangen. Den liksom bara surrar. Utan eltillskott är ljudet mer av brummande karaktär (men inte missljud!).
2. KB temperaturen ändras. Innan eltillskott ligger den på 0/-3. När tillskottet varit i en stund blir det 0/-2.
3. Eftersom jag inte har separat elmätare på pumpen räknar jag ut systemets elåtgång med hjälp av VP driftstimmar och TS-timmar. Kvar upp till mätarens värde är då hushållselen. Jag använder 2,22 som värde för pumpen och 6 som värde för varje TS timme. Men när det är kallare och TS gått så blir hushållselens värde lägre än annars! Det finns fyra alternativa förklaringar till detta. Den första är att det hela är ett sammanträffande helt utan praktiskt förklaring (inte otroligt eftersom det inte är SÅ mycket det skiljer). Det andra är att vi faktiskt gör av med mindre HH el när det är kallt (ytterst osannolikt). Det tredje alternativet är att systemet drar mindre än 6 kw per TS på räknaren (inte så troligt). Det fjärde är att pumpen faktiskt drar mindre än 2,22 när TS går in (och det är väl detta som känns mest troligt).
Citat från: Rippe skrivet 15 mars 2005, 08:48:27Eftersom jag tillhör den unika och exklusiva skaran på detta forum som kör med eltillskott lite nu och då tänkte jag här ta upp några fenomen som jag noterat.När eltillskottet går i på min Nibe 1215-7 Fighter kan jag notera förljande:1. Ljudnivån på pumpen minskar tydligt. När eltillskottet går i blir ljudet från kompressorn väldigt lågt och "fint" i klangen. Den liksom bara surrar. Utan eltillskott är ljudet mer av brummande karaktär (men inte missljud!).2. KB temperaturen ändras. Innan eltillskott ligger den på 0/-3. När tillskottet varit i en stund blir det 0/-2.3. Eftersom jag inte har separat elmätare på pumpen räknar jag ut systemets elåtgång med hjälp av VP driftstimmar och TS-timmar. Kvar upp till mätarens värde är då hushållselen. Jag använder 2,22 som värde för pumpen och 6 som värde för varje TS timme. Men när det är kallare och TS gått så blir hushållselens värde lägre än annars! Det finns fyra alternativa förklaringar till detta. Den första är att det hela är ett sammanträffande helt utan praktiskt förklaring (inte otroligt eftersom det inte är SÅ mycket det skiljer). Det andra är att vi faktiskt gör av med mindre HH el när det är kallt (ytterst osannolikt). Det tredje alternativet är att systemet drar mindre än 6 kw per TS på räknaren (inte så troligt). Det fjärde är att pumpen faktiskt drar mindre än 2,22 när TS går in (och det är väl detta som känns mest troligt).Någon som har några teorier kring dessa fenomen? Rickard förklara detta då. Kompressorn går hårdare utan TS?Janne
Avgiven/Tillförd effekt* vid 0/35 °C ** 8,8/1,9Avgiven/Tillförd effekt* vid 0/50 °C ** 7,1/2,2Att den skulle dra mindre el när tillskottet går till kan alltså inte stämma, när framledningstempen stiger (som den gör när eltillskottet går till) så skall den börja dra mer effekt.Skulle tro mer på att elpatronen inte går in med 6 kW i första steget (det gör den inte) och att timräknaren inte tar hänsyn till eltillskottets mindre steg.
Citat från: Rippe skrivet 15 mars 2005, 08:48:27Eftersom jag tillhör den unika och exklusiva skaran på detta forum som kör med eltillskott lite nu och då tänkte jag här ta upp några fenomen som jag noterat.När eltillskottet går i på min Nibe 1215-7 Fighter kan jag notera förljande:1. Ljudnivån på pumpen minskar tydligt. När eltillskottet går i blir ljudet från kompressorn väldigt lågt och "fint" i klangen. Den liksom bara surrar. Utan eltillskott är ljudet mer av brummande karaktär (men inte missljud!).Har ingen vettig förklaring.
Jag tror din VP drar lite mindre effekt än 2.22 totalt sett. Ju kallare det är ute, ju mer går VP och ju större blir felet.
1. Med högre framledningstemperatur drar den mer= Rätt. MEN det gäller väl när den producerat framledningetemperaturen "på egen hand". Nu är det ju en extern värmekälla som hjälpt upp framledningstemperaturen. Vad är det som säger att det blir samma sak?
Jag tror ej på er. Om kompressorn ej behöver arbeta så hårt konstaterat av mig och Rippe så går den mjukare och drar mindre ström.NI hänger hela tider er upp på högre framledningstemp.Vi säger i stället vid samma framledningstemp. TS till eller från. Med TS till går kompressorn mjukare har hjälp av el att köra upp temp?Detta är frågan?JANNE
Vet inte, men skulle tro att det beror på att trycket blir högre, med högre tryck så minskar gasflödet genom kompressorn. Vid varje kolvrörelse går mindre mängd gas ut genom ventilerna varför en lägre ljudnivå uppstår. (ventilerna öppnar inte lika mycket)
Om kompressorn ej behöver arbeta så hårt konstaterat av mig och Rippe så går den mjukare och drar mindre ström.NI hänger hela tider er upp på högre framledningstemp.
Citera1. Med högre framledningstemperatur drar den mer= Rätt. MEN det gäller väl när den producerat framledningetemperaturen "pÃ¥ egen hand". Nu är det ju en extern värmekälla som hjälpt upp framledningstemperaturen. Vad är det som säger att det blir samma sak?Vid elpatrondrift höjs även returtempen eller hur!?Höjs returtempen dÃ¥ höjs tempen pÃ¥ stigen direkt efter kompressorn, dÃ¥ drar kompressorn mera ström ( dÃ¥ blir det mindre hushÃ¥llsel) den ger mindre uteffekt samtidigt som den tar mindre gradtisvärme ur borran!!!Det förklarar väl rubbet, glasklart hoppas jag!Â
NÄ, det där blev väl inte rätt! Om den framräknade hushållselen är mindre än normalt när TS går så tyder väl det på att något i VP-systemet drar mindre än beräknat. Antingen drar VP mindre än 2,22 kw per timme på räknaren eller så drar TS mindre än 6 kw per timme på räknaren.
Obs Jag sa också samma framledningstemp, elen hjälper till vid värmebehov till radiatornElektroniken håller tempen. Samma retur från radiatorkretsen.
Citat från: Carl N skrivet 15 mars 2005, 09:27:15Jag tror din VP drar lite mindre effekt än 2.22 totalt sett. Ju kallare det är ute, ju mer går VP och ju större blir felet.Jag skulle gissa på att det är så att 2.22 är en rimligt bra snitt-siffra (inklusive KB -cirk) när TS inte är i (man får ju lita på angivna värden). Men frågan är som sagt om VP verkligen drar så mycket när TS går?
CiteraNÄ, det där blev väl inte rätt! Om den framräknade hushållselen är mindre än normalt när TS går så tyder väl det på att något i VP-systemet drar mindre än beräknat. Antingen drar VP mindre än 2,22 kw per timme på räknaren eller så drar TS mindre än 6 kw per timme på räknaren.´Fel jo ja tackar jag...Om hushållselen blir mindre än normalt beror ju det på att vp drar mera än beräknat..Du kan ju inte ändra siffrorna dom står ju där rdan, tro det eller ej dom stämmer.....
Citat från: Rippe skrivet 15 mars 2005, 09:58:50Citat från: Carl N skrivet 15 mars 2005, 09:27:15Jag tror din VP drar lite mindre effekt än 2.22 totalt sett. Ju kallare det är ute, ju mer går VP och ju större blir felet.Jag skulle gissa på att det är så att 2.22 är en rimligt bra snitt-siffra (inklusive KB -cirk) när TS inte är i (man får ju lita på angivna värden). Men frågan är som sagt om VP verkligen drar så mycket när TS går?Om man analyserar ditt första inlägg på denna länken:http://www.varmepumpsforum.com/vpforum/index.php/topic,2447.30.htmlSå får jag hushållselen att bli (411+424+416)x4 ca 5000 kWhMedan du skriver att hushållselen var 6000 kWh innan VP installationen.Om jag då räknar baklänges så borde månadsförbrukningen ligga på ca 500 kWh hushållsel vilket under denna 3-månadersperiod ger följande ekvation för bestämmning av effektförbrukning VP: (512+536+525)xVP+(14+2+12)x6+500x3=1220+411+1202+424+1237+416VP=2,06 kWDetta är vad jag tror att din VP drar inkl cirkpumpar utan tillskott. (Beror sen också på framledningstemp så detta är ett medelvärde)
Gällande elförbrukning är det bara att ställa sig vid elmätaren när tillskottet går in. Det är en grym skillnad på elsnurran om man säger så. Hushållselen är ju som den är. Man tvättar, damsuger mm som vanligt, det har väl inget med VP:n att göra??
det du missar är att en VP ALLTID jobbar på sitt max (intermittent drift).Så även om du hjälper kompressorn så avger den sitt absolut yttersta.Sitt yttersta vid en högre systemtemp anges TYDLIGT i upptagen/avgiven effekt vid olika driftstemperaturer!!!Glasklart inget lustigt med det!!!Det är ju därför vi tjatar hela tiden om hög temp in från borran och låg temp på framledningen.Även din luft vatten funkar lika kolla i ditt effektdiagram där ser du att upptagen effekt ökar kraftigt med ökad framledninstemp....  Du har väl också försökt minska systemtempen med golvvärme och konvektorer för lågtempdrift...
JAG har inte sett några kurvor som visar vad som händer med VP när den får hjälp av TS. Hur kan ni vara så säkra på att VP jobbar exakt på samma sätt med eller utan hjälp av TS? Rent logiskt så BORDE det väl ändå vara så att vilken maskin som helst jobbar mindre när den får hjälp av en annan maskin? Men ni menar alltså att VP inte är så logisk utan den ger sitt max ändå?
CiteraJAG har inte sett några kurvor som visar vad som händer med VP när den får hjälp av TS. Hur kan ni vara så säkra på att VP jobbar exakt på samma sätt med eller utan hjälp av TS? Rent logiskt så BORDE det väl ändå vara så att vilken maskin som helst jobbar mindre när den får hjälp av en annan maskin? Men ni menar alltså att VP inte är så logisk utan den ger sitt max ändå?Just det kanske inte logiskt, det finns ingen gas, bara på eller av ALLTID full gas!!!!!Men jag tror att även ex från janne om bilen haltar....Om en bil toppar 150 kanske den då drar 1,5 l/mil. detta på full gas.Hur mycket drar den om den bogseras upp till 200 km/t fortfarande med FULL gas.Car Man kanske har testat.. men logiskt den jobbar med full gas trots hjälp (precis som en VP) med ett mycket högre varvtal då drar den mera soppa!Inget lustigt med det...Men om bilen skulle bogseras i 150 knyck på halv gas då drar den naturligtvis mindre än med samma fart och FULL gas! (men så jobbar inte en VP)Hade vi tittat på en inverter pump som fått hjälp av tex stödeldning, då blir det annat.... då varvar den ju ned!!
3. Eftersom jag inte har separat elmätare på pumpen räknar jag ut systemets elåtgång med hjälp av VP driftstimmar och TS-timmar. Kvar upp till mätarens värde är då hushållselen. Jag använder 2,22 som värde för pumpen och 6 som värde för varje TS timme. Men när det är kallare och TS gått så blir hushållselens värde lägre än annars! Det finns fyra alternativa förklaringar till detta. Den första är att det hela är ett sammanträffande helt utan praktiskt förklaring (inte otroligt eftersom det inte är SÅ mycket det skiljer). Det andra är att vi faktiskt gör av med mindre HH el när det är kallt (ytterst osannolikt). Det tredje alternativet är att systemet drar mindre än 6 kw per TS på räknaren (inte så troligt). Det fjärde är att pumpen faktiskt drar mindre än 2,22 när TS går in (och det är väl detta som känns mest troligt).Någon som har några teorier kring dessa fenomen?
RippaHoppas vi är sams nuÂ
Skillnaden i förbrukning du ser är ca 6kWh... gör att man blir lite nyfiken på hur mycket tillskott (effekt) du egentligen haft, eller?
Hej! Skriver lite info som jag tror ger svaren på det noterade.Värmepumpar med inbyggd elpatron har en dold nackdel som tillverkarna döljer med sina reglersystem. Nämligen den att: När elpatronen går in sker en rockad i systemet på så sätt att VP:n, från att ha varit baslast, övergår till att bli tillsatseffekt och elpatronen blir baslasten!!!!!!!!!!! Detta gäller för övrigt alla vattenburna VP-system med någon typ av s.k. tillsatsvärme i systemet.Resultatet blir att den ökande fraledningstemperaturen (pga elpatronen) ger en högre returtemp tillbaka. Den högre returtemperaturen minskar delta-t över VP, detta i sin tur ger lägre effektuttag i VP-kreten vilket syns på den högre temperaturen på brinen efter VP. Summan blir lägre energiförbrukning hos VP. Detta förhållande var mycket mera synligt under den förra Vp-boomen i slutet på 70-talet då "tillsatseffekten" skedde genom en separat elkasset efter VP:n.Ett optimalt VP-system har ingen tillsatseffekt utan tillskottsvärmebehovet under kalla dagar produceras via direktel, vedkamin, pelletskamin eller likn.
Vi säger så här en liknelse.Vi har en gammal bil som knappt orkar upp för backen hemma.Vi tar en annan bil och kopplar den så att den drar samtidigt som den gamla biler kör.Då behöver den gamla ej arbeta så mycket och blir då mindre belastad.Den arbetar mjukare och drar mindre bensinJANNE
Den högre returtemperaturen minskar delta-t över VP, detta i sin tur ger lägre effektuttag i VP-kreten vilket syns på den högre temperaturen på brinen efter VP.
Delta-T över VP:ns kondensor (där din värme tas ut) bör vara stor för att du skall få ut mycket energi. Ett stort delta-T ger högre energiuttag ur kylmediet i kompressorkretsen, detta medför lägre temp på det kondenserade kylmediet före expansionsventilen och då även lägre temp i förångaren där du då också erhåller förbättrade egenskaper (högre delta-T, dock ett annat än det vi pratar om) för energiöverföringen (den energin som tas från ditt borrhål om du har bergvärme).Minskar delta-T:na över kondensor och förångare, minskar också VP:ns COP (den som alla VP-fabrikanter skryter över) och en låg COP förlänger återbetalningstiden på din investering (flera år i sämsta fall).
Du var funderande över begreppet baslast. Med baslast menar jag den del i värmeanläggningen som står för basproduktionen av energi till ditt hus.Varför det inte är lämpligt att få en elpatron som baslast är ju konstnaderna som det medför, el är ju dyrt idag. Vad som gör elpatronen förkastlig i VP:n är alltså detta.
Citat från: ngn skrivet 15 mars 2005, 13:51:26Den högre returtemperaturen minskar delta-t över VP, detta i sin tur ger lägre effektuttag i VP-kreten vilket syns på den högre temperaturen på brinen efter VP.Gör den? Effektuttaget i VP-kretsen minskar? Hur skulle den kunna göra det? Eller menar du att den minskar som ett resultat av att högre kondenseringstemperatur minskar pumpens uteffekt? Däremot minskar inte elförbrukningen. VP:n kommer att tillföra den effekt den producerar till vattnet genom att höja dess temperatur. Därefter kommer elpatronen att öka temperaturen genom att tillföra sin effekt. Därmed ökar returen osv fram tills dess vi överskrider max returtemp och får VP stopp eller radiatorkretsen avger hela TS och VP effekten. Finns som jag kan se det ingen teknisk grund för att kompressorn skulle bli mindre belastad för att TS går. Omöjligt för kompressorn att se det. Jfr med om vid stryper bort ett antal radiatorer så att returtemperaturen går upp på grund av det.
Vill inte blanda mig i den här tråden men..... .Alla vp som jag har lyssnat på låter "hårda och trötta" på högre temperaturer typ vid vv-laddning. Sen när dom växlar över på radd-sidan är det en fröjd för örat. Höga temperaturer=komp jobbar hårt, lägre temp=lättare gång.
Citat frÃ¥n: ngn skrivet 15 mars 2005, 14:38:15Delta-T över VP:ns kondensor (där din värme tas ut) bör vara stor för att du skall fÃ¥ ut mycket energi. Ett stort delta-T ger högre energiuttag ur kylmediet i kompressorkretsen, detta medför lägre temp pÃ¥ det kondenserade kylmediet före expansionsventilen och dÃ¥ även lägre temp i förÃ¥ngaren där du dÃ¥ ocksÃ¥ erhÃ¥ller förbättrade egenskaper (högre delta-T, dock ett annat än det vi pratar om) för energiöverföringen (den energin som tas frÃ¥n ditt borrhÃ¥l om du har bergvärme).Minskar delta-T:na över kondensor och förÃ¥ngare, minskar ocksÃ¥ VP:ns COP (den som alla VP-fabrikanter skryter över) och en lÃ¥g COP förlänger Ã¥terbetalningstiden pÃ¥ din investering (flera Ã¥r i sämsta fall). Kan du utveckla det där litegrand? Jag anser att du är ute och cycklar. Varför? Tempdiffen är en funktion av flödet och avgiven effekt. För att öka delta-t mÃ¥ste flödet minskas. Som du beskriver det tolkar jag det som att du menar att energiuttaget ur kondensorn skulle variera med delta-T.Â
Ska forska lite i det här. b00kMen att ljudet ändras pga att Ep startar låter märkligt såvidare vi inte snackar om temperaturer runt 50 grader.
Jag testar i kväll med oförändrat flöde och TS till/från.Mäter stömmen över kompr kabeln.Med flex anl som jag har kan jag göra denna test utan problem.Inga el eller program Blockeringar Verifiering kommer i morgon eller i kväll.Janne
Citat från: SILVER skrivet 15 mars 2005, 15:49:24Ska forska lite i det här. b00kMen att ljudet ändras pga att Ep startar låter märkligt såvidare vi inte snackar om temperaturer runt 50 grader.Jo, men visst kan det vara uppe närmare 50 grader på VBF. Men vad menar du händer då?
Citat från: Rippe skrivet 15 mars 2005, 16:19:30Citat från: SILVER skrivet 15 mars 2005, 15:49:24Ska forska lite i det här. b00kMen att ljudet ändras pga att Ep startar låter märkligt såvidare vi inte snackar om temperaturer runt 50 grader.Jo, men visst kan det vara uppe närmare 50 grader på VBF. Men vad menar du händer då?Vid ca 50 grader drar komp mer och ger mindre effekt än vid ca 35 grader= vid ca 50 grader komp jobbar hårdare "högt tryck i komp system" och låter mer.
Själv lutar jag åt att VP-kompressor drar mindre ström OCH ger lägre uteffekt när TS går. Det bara känns så. SORRY!Spännande fortsättning.......
Citat från: Rippe skrivet 15 mars 2005, 15:19:17Själv lutar jag åt att VP-kompressor drar mindre ström OCH ger lägre uteffekt när TS går. Det bara känns så. SORRY!Spännande fortsättning.......Jag tillåter mej betvivla starkt att så är fallet. Men för att avgöra det hela så måste du nog ordna så att du kan mäta strömförbrukningen för tillskottet då det går in. Just nu är den parametern ganska osäker då du bara har TS-tiden * trolig effekt att gå efter.
Minskat delta-T över kondensorn ger lägre energiutbyte
JUST DET! Men ÄNDA tills att TS går i! Då helt plötsligt märker man hur ljudet i kompressorn går ner och blir mer vilsamt. Och det är just det som hela denna tråd handlar om. När VP-kompressorn själv jobbar med hög temp så låter den mer och drar mer ström. Men när TS hoppar i känns det som om VP "avlastas" och både låter mindre och drar mindre ström. Men kan det vara så? OCH vad innebär det i så fall rent praktiskt? DET är DET som är frågan!
Alltså och lite diff ger kondensorn ej full effekt. Kond kräver viss difftemp för att ge värme till det strömmande vattnet. Vad kondensorn kan avge är konstruerat och beräknat avprovat av NIBE i provbänk.
Citat från: ngn skrivet 15 mars 2005, 15:25:56Minskat delta-T över kondensorn ger lägre energiutbyteStopp ett tag! Redan här är det något som är snett. Varför skulle enegriutbytet bli lägre med ett minskat delta T? Den avgivna effekten (i kW) avgörs av flödet(l/s)*4.18*deltaT. Om vi tar ett köldmedia utan glide (för att slippa ta hänsyn till det) så kommer den avgivna effekten att vara densamma oavsett deltaT och en ändring av deltaT kommer att kräva en ändring av flödet. Men avgiven effekt är ändå vad den är givet KB-in/VB-ut.
Citat från: PerF skrivet 15 mars 2005, 17:46:54Citat från: ngn skrivet 15 mars 2005, 15:25:56Minskat delta-T över kondensorn ger lägre energiutbyteStopp ett tag! Redan här är det något som är snett. Varför skulle enegriutbytet bli lägre med ett minskat delta T? Den avgivna effekten (i kW) avgörs av flödet(l/s)*4.18*deltaT. Om vi tar ett köldmedia utan glide (för att slippa ta hänsyn till det) så kommer den avgivna effekten att vara densamma oavsett deltaT och en ändring av deltaT kommer att kräva en ändring av flödet. Men avgiven effekt är ändå vad den är givet KB-in/VB-ut.Ett tips i all välmening. Skaffa Matts Bäckströms "Kylteknikern 1 och 2", de betraktas som kylteknikernas bibel, trots att de är skrivna i ett annat decennium.
Har en fråga hur är kondensorn konstruerad för berg/mark VP? (Ej samma som min L/V VP)Janne
Citat från: ngn skrivet 15 mars 2005, 19:55:13Citat från: PerF skrivet 15 mars 2005, 17:46:54Citat från: ngn skrivet 15 mars 2005, 15:25:56Minskat delta-T över kondensorn ger lägre energiutbyteStopp ett tag! Redan här är det något som är snett. Varför skulle enegriutbytet bli lägre med ett minskat delta T? Den avgivna effekten (i kW) avgörs av flödet(l/s)*4.18*deltaT. Om vi tar ett köldmedia utan glide (för att slippa ta hänsyn till det) så kommer den avgivna effekten att vara densamma oavsett deltaT och en ändring av deltaT kommer att kräva en ändring av flödet. Men avgiven effekt är ändå vad den är givet KB-in/VB-ut.Ett tips i all välmening. Skaffa Matts Bäckströms "Kylteknikern 1 och 2", de betraktas som kylteknikernas bibel, trots att de är skrivna i ett annat decennium.Mja... jag tror inte att kylteknik är nödvändigt att tillämpa för att klara ut det här. Förmodligen snackar vi förbi varandra. Om vi bortser från egenskaperna i själva pumpen utan ser den som en maskin som bara helt enkelt matar in exvis 10kW i växlaren. Hur menar du då att deltaT påverkar energiutbytet i växlaren? Bortsett från eventuella strömmningsförluster vid stora avvikelser från nominellt flöde.I ärlighetens namn så förstår jag nog hur du egentligen menar men det sätt du formulerar det på gör att det för mej ser helknäppt ut.
Värmeväxlare finns i olika utföranden, de mest använda är medströms- eller motströmsväxlare. Skillnaden är som namnet visar, medierna rör sig åt samma håll eller åt motsatt håll. För vardera av medierna som skall växla värme (energi) mellan varandra uppstår en skillnad mellan inloppstemperaturen och utloppstemperaturen i värmeväxlaren. Det medium som avger värme får ett negativt delta-T och det medium som tar upp värme får analogt, ett positivt delta-T. Ju större temperaturdifferansen (det delta-T som jag uppfattar att du menar) mellan de båda medierna är, desto större effekt kan föras över i värmeväxlaren. Dessutom skiljer det mellan gaser och vätskor, vätskorna innehåller mycket mera energi per volymsenhet och har bättre kontakt med värmeväxlarens ytor och medger alltså ett större energiutbyte per ytenhet värmeväxlare.
Tillsatsvärme i form av elpatron i en sluten krets ger ökad returtemp till värmeväxlaren och därmed försämrad värmeöverföring. Jag ser fram emot Janne El-Energis framtida tester. Att energibehovet ökade i dagens test är helt rätt, ökad kylmedietemp=ökat systemtryck i kondensorn=ökad belastning och detta ger ökad strömförbrukning hos kompressorns elmotor.
Ojojoj vilken kul diskussion! Jag vill bara slänga in NIBES effekttabell i denna diskussion, den visar tydligt att högre konsenseringstemp ger högre effektförbrukning på kompressorn, om sen den högre kondenseringstempen beror av TS eller inte kan ju inte kompressorn känna av. Men jag har en teori, när temperaturen på VB ökar så minskar avgiven effekt => delta VB minskar under 5 grader i kondensorn (detta ser man inte eftersom elpatron ligger före tempmätaren VB-f och höjer tempen några grader till). Då får man ofullständig kondensering vilken medför att trycket i förångaren ökar vilket ger lägre effektförbrukning på kompressorn.Rippe, om du vill kan du testa att tillfälligt stänga av elpatron när VB kommit upp i riktigt hög temp och se vad delta VB stannar på efter ett par minuter med elpatron avstängd. Är det under 5 grader så har du för högt VB-flöde.
Jag skall försöka förklara enkelt. Titta på den interna VP-kretsen enbart. Din kompressors elenergiförbrukning kommer din värmeanläggning tillgodo. Minskat delta-T över kondensorn ger lägre energiutbyte och högre kondensattemperatur som i sin tur leder till lägre energiutbyte i förångaren genom högre kondensat/gastemperatur i förångaren vilket leder till att trycket i kretsen ökar. PÅ BÅDE HÖGTRYCKSSIDAN OCH LÅGTRYCKSSIDAN. Detta ger ett lägre effektbehov för kompressorn att komprimera gasen från förångaren (minskad tryckskillnad mellan hög- och lågtryckssida) En elmotor drar energi efter belastning, skulle den inte vara försedd med överströmsskydd brann den upp vid för hög belastning. Likväl som den drar lägre effekt om belastningen minskar (lägre energiuttag)
Din beräkning har ett inbyggt felantagande. kompressorns energiförbrukning är inte en konstant, den varierar hela tiden när Vp:n går. Med TS till minskar den i tiden, det är den "minskning" av hushållselen du noterar. Eller med andra ord, Din VP får försämrad verkningsgrad när TS är till, och en del av den gratisenergi som VP förut hämtat från KB kommer nu på elräkningnen. Antag att din hushållselsförbrukning var 10 kWh under din mätperiod, då blev kompressorns genomsnittliga energiförbrukning (80-10 -(5*6))/20=2.00. Antag att din anläggning utan TS har ett genomsnittligt COP=3 och kompressorn drar dina 2.22 kW, då producerade den under dygnet 20*2,2*2=88 kWh gratis från Brinekretsen. Med TS har pumpen producerat 20*2*2= 80 kWh under samma tid. Skillnaden mellan 88 och 80 indikerar den försämrade verkningsgraden när TS är till, alltså 8/5= 1.6 kWh mindre "gratisenergi" per timme TS till. OBS! att detta är bara ett antagande till hjälp för att förstå vad som händer. studs
Pumpen hade gått 20 timmar och TS 5 timmar.
CiteraPumpen hade gått 20 timmar och TS 5 timmar.Det är inte acceptabelt, du har förbättringspotential! Varför ska du ha tillskottstimmar när pumpen "bara" gått 20 timmar! Om du når 24 t VP då blir det max 1 timme tillskott!!Fördröj tillslaget för tillskottet!Thermia har valt -600 som start av tillskott jag har höjt det till -1500 NIBE som har exakt likadan styr har valt -300 för start av tillskott vilket är påtok för lite!Nån säger kanske att -1500 är för mycket?Ex. en 3 grader lägre framledning anses ge en grads lägre rumstemp, men det tar ca ett dygn innan tempen stabiliserar sig!3 grader*60 *24T = 4300 gradminutes underskott på ett dygn ger ca 1 grad kallare inne!!Testa med en rejäl höjning minst -600!!Kom med i klubben fördröj tillskottet så VP får jobba, det kostar ju bara en tredjedel mot elpatrondrift!Ang ljudet min Thermia byter "ton" när den växlar från vv till värme och systemtempen sjunker. Men jag kan inte säga om ljudet ökar eller minkar men den spinner på ett annat sätt!!
Så här ligger det till: I mina trakter råder just nu stark kyla på natten och betydligt varmare på dagen. Det kan vara -20 på kvällen/natten och sedan blir det -3 på dagen. Dessutom strålar värmen in på dagen. Därför går det inte att få pumpen att INTE stanna på dagen. Det bara blir så. Och på natten krävs tillskott för att den ska klara av det hela.
Din beräkning har ett inbyggt felantagande. kompressorns energiförbrukning är inte en konstant, den varierar hela tiden när Vp:n går.
Förslaget med tillskottstermostat gillar jag, den kan dock ställas så att tillskott bara tillåts om det blir 0.5 grader kallare än önskat i huset.
Köp en rumsgivare, låt den kompensera 6 grader/grad över/undertemp.Eller stäng av tillskottet. Det har jag...Förslaget med tillskottstermostat gillar jag, den kan dock ställas så att tillskott bara tillåts om det blir 0.5 grader kallare än önskat i huset.Lite sämre komfort kan man ju ta för att spara tillskott!
OCH då får man åka med TS hela vägen upp igen (se annan tråd) (skit styrning ).Kvarstår är då att helt koppla bort TS som du, Carl, mfl gjort. Och,ja, man kanske skulle prova det!
SOLEN KOMMER OCH DET VÅRAS OCH DÄRMED UPPHÖR LOGGNING LÄSNING AV FORUM ETCSkall vi delge varandra motorcyckel bilder? (Olika strapatser med biken etc)
Vi ser alla emot en varm och god sommar med mycket bad och familje liv men sen till hösten kör man igång för fullt med loggningar av värme vv och el. Men innan sommarn kommer går vi mot en välkommen vår som gör att våra vårkänslor börjar frodas så vi kanske glömmer den kalla vintern
Köp en rumsgivare, låt den kompensera 6 grader/grad över/undertemp.Eller stäng av tillskottet. Det har jag...
1. Se bara till att lampan pÃ¥ VV blinkar, dÃ¥ är legionella inkopplat och startar i intervall mot vad du satt den (14 Dagar stand. inst.).2. Är lampan för TS släckt sÃ¥ ska den väl ändÃ¥ gÃ¥ in om det blir kris (VPumpen lägger av). Men jag har inte testat det.Â
Min brinepump pajade efter bara 2 månadres drift naturligtvis då jag var bortrest.Då gick elpatronen in automatiskt!Men hur det fubkar påN NIBE?? Men på Min Thermia kan man inte stänga av elpatronen, då funkar inte heller Legionellafunktionen.Jag stänger av tillfälligt vid svinkyla! men INTE om jag reser bort.
Hmmm... Inte läge att testa direkt. Jag kommer att koppla in TS om jag reser bort, för säkerhets skull.Men legionellaskyddet funkar, jag har sett det med egna ögon.
Nu har jag kört utan TS några nätter och det går ju otroligt bra. Nu får man ju mycket hjälp av solen på dagarna och dessutom har det inte varit SVIN-kallt på natten utan bara kallt, men jag hade fått TS om jag inte slagit av det, det framgår av gradminuterräknaren på morgonen.Får väl se hur man gör till nästa höst/vinter, men jag kommer noga köra utan TS påkopplad så långt det går... Med Nibes system med gradminuter/TS så känns det bästa alternativet att ha TS bortkopplat helt.Det här med TS när man är bortrest är ju lite dubbelbottnat. Om man har det inkopplat kan man få massa "onödiga" TS timmar som man ändå inte fick "glädjen" av eftersom man inte var hemma. Samtidigt är det ju en risk om pumpen ger upp. Och samtidigt för tredje gången så lär det mest troliga felet kunna vara strömavbrott och då fungerar ju ingenting......Ja, tål att suga på............
Höj starten för vv-laddning, då blir det inte så långa avbrott i radd-laddningen.
På sommaren kan man sänka vv-starten för att inte få så många starter. Hur lågt är beroende på vv-åtgång.På vintern tycker jag att man kan höja starten för att förhindra långa vv-laddningar. Radd-systemet slipper svalna av för mycket
På sommaren kan man sänka vv-starten för att inte få så många starter. Hur lågt är beroende på vv-åtgång.På vintern tycker jag att man kan höja starten för att förhindra långa vv-laddningar. Radd-systemet slipper svalna av för mycket. På det sättet kan kanske kompressorn hålla ner gradminuterna så att Ts slipper gå in. Sen att antalet vv-laddningar ökar spelar ingen roll då kompressorn direkt växlar över till radd-systemet utan att stanna.Ursäktar för mina korta komentarer. (tror ju att ni vet vad jag menar) Ska försöka att skärpa mig på den fronten.....