Ämne: Utbyte av gammal bvp

[TheDog]

Efter att ha läst många intressanta trådar så inser jag hur mycket kunskap som finns samlad i detta forum och tänkte försöka åtnjuta lite av den.

Läget är följande, jag har en gammal bvp (Thorvent c:a 8kW från 1998) med två korta borrhål på 70 resp 65 meter som jag tänkt byta. Förbrukningen för värme och varmvatten är c:a 11 000 kWh/år med bvp och jag uppskattar att det är 26 000 - 28 000 kWh/år utan bvp.

Jag har själv klurat på två olika lösningar där era synpunkter och förbättringar är varmt välkomna. Jag känner tyvärr att jag måste ha bestämt mig för en av lösningarna innan jag begär in offerter.

Alternativ 1:
Jag behåller de två parallellkopplade hålen som de är idag och köper varvtalsstyrd av bvp Daikin EGSQH10S18AA9W eller Nibe F1255-16 med förhoppningen att de klarar att leverera energibehovet.
+ Billigare totalkostnad
+ Enklare installation
+ Modernare bvp

Alternativ 2:
Jag gräver ner 200 m ytjordvärme som jag kopplar i serie före de parallellkopplade borrhålen och köper en on/off bvp Nibe F1245-8, Nibe F1226-8 eller Thermia Diplomat Optimum G3,10.
+ Bättre verkningsgrad
+ Enklare (robustare?) komponenter

Skamligt nog har jag ingen uppföljning av returtemperaturen från borrhålen idag.

Vilket alternativ är bättre och vilken värmepump är att föredra eller finns det något annat jag bör göra?

/Tacksam

[Smurfen.]

Var i landet ligger huset ? Hur stort är huset ? Är 11000 kwh endast till värme eller är det total förbrukning.

[TheDog]

Huset ligger 3 mil innanför Skellefteå och de 11 000 kWh/år är för värme och varmvatten med gamla värmepumpen.

[HÃ¥kke]

Bytte ut min gamla Thorvent 10kW (frÃ¥n 1994) för 6 Ã¥r sedan. Det man skall vara observant pÃ¥ är att Thorvent har en rejäl 3 fas brinepump ( 350-400 W) med högt flöde som i mitt fall gav ett brine delta pÃ¥ c 2 grader.  Antar även att din Thorvent likt min gamla vp arbetat med fast kondensering vilket innebär mindre belastning av borrhÃ¥let jämfört dagens vp med flytande kondensering.   

Jag chansade och behöll mitt gamla borrhÃ¥l med okänt djup (enl förre ägaren 160, eller 180 m djup ) och det har funkat bra trots att det nÃ¥n vinter gÃ¥tt ner till -2 brine in och - 5 brine ut, men det är ju 40 mil längre söderut.   

Jag tror inte du klarar dig med nuvarande borrhål även om de seriekopplas.

[Sanntos]

Alternativ 1:
Jag behåller de två parallellkopplade hålen som de är idag och köper varvtalsstyrd av bvp Daikin EGSQH10S18AA9W eller Nibe F1255-16 med förhoppningen att de klarar att leverera energibehovet.
+ Billigare totalkostnad
+ Enklare installation
+ Modernare bvp

Alternativ 2:
Jag gräver ner 200 m ytjordvärme som jag kopplar i serie före de parallellkopplade borrhålen och köper en on/off bvp Nibe F1245-8, Nibe F1226-8 eller Thermia Diplomat Optimum G3,10.
+ Bättre verkningsgrad
+ Enklare (robustare?) komponenter

Det verkar som om du dels väljer mellan varvtalsstyrd och on/off, dels mellan att bara fortsätta använda de tvÃ¥ borrhÃ¥len mot att  lägga till en slinga jordvärme. Kan du förklara hur du sedan kopplat ihop alternativen, om du förstÃ¥r vad jag menar. AlltsÃ¥ varför inte t ex ett alternativ med on/off och utan slinga? Eller varvtalsstyrd med slinga...

[Smurfen.]

Jag tror det vore ett klokt val att gräva ner nÃ¥gra hundra meter jordvärme vilket alternativ du än väljer men hängde inte med riktigt pÃ¥ alt 2 Thermia 10 kw eller Nibe 8 kw varför en mindre Nibe vp 

[Olle61]

Om huset har mekanisk frånluftsventilation så kan man värma brine med frånluft (Frånluftsmodul)
Kan vara ett alternativ till 200 m slang.
Det beror ju också på hur rädd man är om sin trädgård och hur lättgrävt det är. Här är det berg i dagen och massvis med sten i marken...

[TheDog]

Tack för allas engagemang.

Jag ska svar på några frågor samt komplettera information nu när jag har bättre utrustning.

Huset är en enplansvilla byggd 1983 med en värmepump installerad 1998. Elförbrukningen är 21 000 kWh/år varav 11 000 kWh/år används för värme och varmvatten (övriga 10 000 kWh/år är hushållsel). Utifrån förra ägarens totalförbrukning så är min gissning att jag idag har ett COP på 2,5 vilket skulle ge en förbrukning på 28 000 kWh/år för värme och varmvatten utan värmepump.

Anledningen till de två alternativen är att jag inte tror mig kunna räkna hem en varvtalsstyrd pump så jag såg det endast som ett alternativ om man tror det finns en rimlig chans att dagens borrhål kan räcka.

När det gäller on/off-pumparna så är det ett skrivfel av mig, det ska vara 8 kW även på Thermian (tack för rättelsen).

Idag är borrhålen parallellkopplade och vid grävning var min plan att koppla markslingan i serie före med de två parallellkopplade borrhålen. Är det ett bra alternativ?
Jag har mekanisk frånluft så idén med återvinning därifrån är kan vara mycket intressant. Vad kostar en sådan lösning på ett ungefär?

Att jag är lite avvaktande när det gäller t.ex varvtalsstyrning beror pÃ¥ att jag tror att det kostar mer än det smakar och att pengarna gör bättre nytta i andra delar av installationen. Jag är dock teknikintresserad sÃ¥ jag vill gärna fÃ¥ argument som visar att jag har fel.  

[Olle61]

http://www.nibe.se/Produkter/Tillbehor/NIBE-FLM/
http://doc.ivt.se/download.asp?pt=se&fn=Pr_bl_VBX-2.pdf

Totalpriset beror nog mycket på om man kan placera den nära värmepumpen och slippa för långa rör, både för brine och ventilation.

Bättre beg:
http://www.blocket.se/sodermanland/Franluftsvarmepump_Nibe_flm_30_60965044.htm?ca=17&w=3&last=1

Den återvinner ju värmen i frånluften även när kompressorn står stilla, värmen leds ner i berget.

[Smurfen.]

Jag har en liknande återvinning och den har höjt min temp ca 1,5 grader men min borra var inte underdimensionerad så den bör ge lite till mot en kall borra men jag tror nog jag skulle gräva om det går istället om vent är bra i dag.

[TheDog]

Tack för hjälpen.

Jag kommer att gräva en markvärmeslinga på 200 m samt köpa den billigaste värmepumpen (av känt fabrikat) i storleken 8 kW. Jag kommer också att väga in varmvatten-kapaciteten då detta utnyttjas flitigt av idrottande ungdomar.

Jag kommer också att minnas möjligheten med återvinning av frånluft för ev. framtida användning.