Om KB-givaren visar +18 grader med VP i drift så har den antingen lossnat från röret eller visar fel.

Justering av kurvan ger väldigt liten påverkan på vbf om det är plusgrader ute, men stor påverkan när det sedan blir kallt ute, därför bör man inte justera på kurvan om innetempen misstämmer när det är varmt ute.

Allra bäst blir det om man när det är riktigt kallt (DUT) ute ställer parallell på 0 och justerar kurvan tills det blir lagom varmt inne.

Om man då noterar börvärdet vid t.ex. -20 grader, och det är 55 grader så kan man justera parallell OCH kurva när det blir varmare ute (om innetempen blir fel då) Se bifogad bild.

Om du har parallell 0 och kurva 9 och bra innetemp vid -20°C, men det blir två grader för varmt inne när det är +10°C ute så måste du minska 1-2 steg på parallellförskjutningen.
Som du ser i bilden så kommer det att påverka vbf med ca 2-3 grader vid +10°C, men med ca 7 grader vid -20°C.
Då du vet att du behöver ha 55 graders vbf vid -20°C så måste du alltså, om du minskar parallell med två steg, öka kurvan med ett steg för att det inte skall bli kallt inne när det blir kallt ute igen.


Jag kopierar in hela detta inlägg: http://www.varmepumpsforum.com/vpforum/index.php?topic=48516.msg486190#msg486190

Guiden fungerar även för jorvärmeanläggningar.
(Detta är ett första utkast, som lär rättas/kompletteras löpande)

Grattis till din nya värmepump!
Med hjälp av denna guide hoppas jag kunna hjälpa dig att optimera driften, och öka effektivitet och livslängd på din anläggning.

En jord/bervärmepump kan ju komma i många olika fabrikat och modeller, och denna guide kanske inte passar för riktigt alla installationer, men för de allra flesta så skall guiden kunna fungera.
Det finns några grundläggande saker som är viktiga för att få en bra funktion på denna typ av värmepump:

1. Tillräckligt stort "värmetag", alltså en tillräckligt djup borra (bergvärme) eller tillräckligt lång markkollektor (jordvärme), om du hittat denna artikel för att du skall trimma in din anläggning så¨finns troligen inte mycket att göra åt denna del av systemet, men det är och förblir en viktig del av helheten.

2. Ett värmeavgivande system som är tillräckligt väl dimensionerat för att vid låg temperatur på utgående värmevatten kunna värma huset - även vid DUT (årets kallaste dag), men brukar säga att det är önskvärt att det aldrig skall behövas mer än 55 grader för att värma huset.

3. En väl injusterad reglerdator.

4. Ett väl injusterat värmeavgivande system.

Denna guide är huvudsakligen skriven för de av er som inte har en arbetstank i systemet.

För att en värmepump skall fungera bra är flödet i radiator/golvvärmekretsen av största vikt, de flesta tillverkarna rekommenderar att skillnaden i temp, deltaT, mellan fram och returledning skall ligga i intervallet 5-10 grader, så jag brukar i mina råd rekommendera att man siktar på ca 7-8 graders detaT.
För att ställa in ett bra grundflöde i systemet så bör alla termostater stå fullt öppna, och flödet justeras sedan på cirkulationspumpen på ett sånt sätt att man får ett deltaT på 5-10 grader.
Vissa värmepumpar har justeringsmöjligheter på cirkpumpen i tre fasta lägen, och andra har steglöst inställbara cirkulationspumpar, vissa värmepumpar har t-o-m cirkpulationspumpar som själva säkerställer "rätt" deltaT, i denna guide utgår jag ifrån att cirkpumpen inte är självreglerande.

När du ställt in flödet så att deltaT ligger inom angivet intervall är det dags att börja justera in flödet över de individuella radiatorerna, om det behövs.
Här är det en stor fördel om du har tillgång till en IR-termometer, de kan köpas billigt på t.ex. Clas Ohlsson: http://www.clasohlson.com/se/IR-termometer/Pr362286000
För att få bra mätvärden med denna typ av termometer är det viktigt att du inte mäter på omålade metallrör, OM du vill mäta på rör, sätt först en bit tejp på rörledningen för att få bra mätvärden.
DeltaT skall helst vara 5-10 grader över varje enskild radiator (när kompressorn är i drift), och på de flesta moderna radiatorer, och på alla golvvärmesystem, finns det justeringsmöjligheter. På radiatorerna sitter det ofta en grundflödesjustering dold bakom termostaten, du måste alltså demontera termostaten för att kunna justera grundflödet.
På golvvärmefördelarnas returledning finns som regel en trimventil som man kan justera på.
Speciellt viktigt är det att strypa flödet på radiatorer med väldigt låg deltaT, då detta "kortsluter" systemet och för varmt vatten går tillbaks till värmepumpen, vilket i sin tur gör att du måste köra "för låga" flöden på andra radiatorer eller golvvärmeslingor för att kompensera för detta.
Onödigt låga flöden gör att värmepumpen tvingas producera onödigt varmt vatten för att värma huset, och onödigt varmt vatten kostar, räkna med ca 3% högre driftskostnad för varje grad varmare vatten som värmepumpen producerar. Lägsta möjliga temp är viktigt!
När alla grundflöden är justerade så kan det bli för kallt i vissa rum, och för varmt i andra... nu gäller det att strypa en aning på radiatorer eller golvvärmeslingor i rum som är för varma, och öka flödet en aning över radiatorer och golvvärmeslingor i rum som är för kalla, när alla justeringar är genomförda skall du ha önskad temp i alla rum, och en deltaT på 5-10 grader mellan fram och returledning på värmepumpen.

Om du efter justering av flödet har för varmt eller för kallt i huset så skall kurva och parallellförskjutning justeras.

Kurvan är den styrning som ser till att värmepumpen producerar varmare vatten ju kallare det blir ute.
Parallellförskjutning är den styrning som ser till att du kan justera hela kurvan upp/ned om du har en temperatur som är för hög eller för låg oavsett utetemperatur.

Jag brukar rekommendera att man justerar inomhustemperaturen på parallellförskjutningen om det är 0 grader eller varmare utomhus, och om det är -5 grader eller kallare utomhus så justerar man på kurvan.
Ex.
Om det är +5 grader ute, och du har 2 grader för kallt inne, justera "parallell" med +2 till 3 grader.
Om det är +5 grader ute, och du har 2 grader för varmt inne, justera "parallell" med -2 till 3 grader.
Om det är -10 grader ute, och du har 2 grader för kallt inne, öka värdet på kurvan med 1-2 steg.
Om det är -10 grader ute, och du har 2 grader för varmt inne, minska värdet på kurvan med 1-2 steg.
Vänta ca 1 dygn innan ytterligare justeringar görs.

När temperaturen varierat mellan plus och minusgrader några gånger har de flesta hittat en kurva och en parallellförskjutning som ger bra innetemp oavsett av utetemp.

När du hittat rätt inställningar för flöde, kurva och parallellförskjutning så kan du titta på inställningarna för start/stopp av kompressorn, här styr olika tillverkare på olika sätt, men generellt sett skall du eftersträva att ställa styrningen på ett sådant sätt att kompressorn inte under några omständigheter startar mer än max 30 gånger/dygn.
Husets värmetröghet gör att det är onödigt, och onödiga start och stopp sliter på kompressorn, kontaktorer, mjukstartselektronik samt mekaniska detaljer i anslutning till kompressorn.
Dessutom har värmepumpen dålig verkningsgrad just i start och stopp-ögonblicket, och en tid därefter.

På Nibe kan man justera antalet starter genom att justera värdet för gradminuter.
På IVT och CTC genom att justera värdet för kopplingsdifferens/hysteres
På Thermia justera man värdet för integral/gradminuter Läs mer om Thermia här: http://www.varmepumpsforum.com/vpforum/index.php?topic=2682.0

När du justerat antalet start/stopp så kan du, om behov finns, strypa in en eller ett fåtal av rumstermostaterna så att de vid övertemp som beror på t.ex. solinstrålning, matlagning eller annat, kan strypa bort flöde.
Tänk dock på att varje termostat som stryper påverkar flödet och deltaT i radiatorkretsen, driften av värmepumpen blir inte lika effektiv, och det är osäkert på om det i slutändan ger någon besparing. Jag brukar säga att det är i princip gratis att vädra de gånger man får för varmt i huset om man värmer med värmepump, detta av den enkla anledningen att rätt injustering, och stabila förutsättningar ger en optimal funktion på värmepumpen.

I extremfall, om man har alla termostater inställda på önskad rumstemp så kan t.o.m värmepumpens kompressor lösa ut p.g.a. högt tryck på kompressorns trycksida.
Detta sker när många eller alla termostater stryper bort flöde, och det som då händer är att flödet uteblir, och värmepumpens temperaturgivare inte registrerar den snabba temperaturökning som sker.

/Rickard

1. Kurvan säger inget om att reagera snabbt. Bara vilken temperatur på vattnet i radiatorerna huset behöver beroende på utetemperatur. Man ska ha så låg kurva som möjligt och rätt förskjutning för jämn innetemp oavsett utetemp.

Du behöver surfa reda på Installatörsmanualen till din värmepump och sedan ha en trevligt stund att studera den!   

Lägg också till i din signatur info om ditt hus och din värmepump, så blir det lättare att svara (utan att du behöver rabbla upp det i varje tråd).

Och välkommen sen med fler frågor!

Hejsan.
Nyligen börjat intresserat mig för bergvärmepumpen och dess inställningar och det var lite mer komplicerat än vad jag tänkt efter att ha pluggat detta forum, så jag har ett par frågor.

1. Värmekurvan; Är det här rätt tänkt? Jag bor i ett hus, i Stockholm, med många äldre fönster, på en blåsig höjd och ökade kurvan från 8 till 11 (-2) för att systemet ska reagera snabbar med fönstrena med de taskiga U-värdena.

2. Köldbärare; Beskriver detta värde verkningsgraden på systemet? Vid 0 grader ute var in +6 och ut +18 grader. Det här, enligt forat, ska ha ett delta T på ca 3 grader. Innebär det att jag skickar ut 18 gradigt vatten ner i slingan igen och hur får jag normalt delta T? (Polaren sa på fyllan att termometern som mäter köldbärare ut hade lossnat så den mäter innetemperaturen... ligger det nån sanning i detta?)

3. Hur vet man om man har ett kasst hål? Vad jag förstått gör man detta på köldbärar värdena? Men finns det några riktlinjer/normalvärden man ska sikta på, dvs vad är bra och dåligt? Jag har även förstått att ett borrhål har en livslängd, så när vet man att hålet blivit dags för nytt hål? (förövrigt, hur länge brukar ett hål vara tjänligt?)

Mvh
Smyg