Ämne: VVS för nybörjare

[villvetamer]

Det är noterat.
Tack för det snabba svaret Kocken!

[bopakoster]

Samma tema men lite andra siffror?
Min huvudsäkring är 20A. Värmepumpen är 8kW med en elpatron på, jag vet inte säkert men jag tror 6kW med möjlighet att manuellt ställa om till 9kW om VP inte funkar. Vid DUT så går VP och elpatron kan gå in med 6kW totalt 6+8/2=10kW. (COP2)
Finns det plats för att sänka huvudsäkringen?

[purjo__]

Självklart skall man säkra upp för scenariot att kompressorn stannar och man behöver köra enbart elpatron. Dock kanske man inte behöver räkna med full komfort om VP'n skulle rasa vinterns kallaste dag? Effektvakt är nog ett av de bästa tillbehören som finns...
Jag kör själv med 16A huvudsäkringar och effektvakt och då har jag en VP som är konstruerad för att stanna och lämna över till elpatronen när det är som kallast ute (luft/vatten)...

[svenske kocken]

Visst kan det fungera med 16 A i huvudsäkring, det handlar mer om "komfort" och bekymmersfrihet. En annan sak som brukar komma om man "ligger pÃ¥ gränsen" är att det blir varmt i säkringshÃ¥llarna och med tiden oxideringar och dÃ¥lig kontakt med avbrända trÃ¥dar som följd, samt bränd isolering pÃ¥ trÃ¥darna. En 16 A smältsäkring tÃ¥l rätt mycket överlast men det kan bli mycket hett, lätt över hundra grader i säkringshÃ¥llaren. Och när det brinner sönder är det helt säkert Ã¥rets kallaste dag och kanske inte sÃ¥ säkert att nÃ¥n elektriker direkt längtar efter att frysa fingrarna av sig. 

[purjo__]

Elektrikern kan ju alltid värma fingrarna pÃ¥ säkringarna... 
 

[svenske kocken]

Oftast hinner dom kallna innan man kommer dit (om man överhuvud taget åker). I dag, då jag inte måste, är jag högst tveksam om jag skulle åka. Varför ska jag lida bara för att någon obekant är snål

[purjo__]

Snål och snål... Jag ser det mer som en utmaning.

[Josth]

Helt klart en utmaning att köra ett hus med 16A huvudsäkringar om det är ett elbaserat uppvärmningssystem. Tur att moderna effektvakter är fasindividuella för minska påverkan på värmekomforten.

Det jag funderar på är problemet med selektiviteten i säkringarna, t.ex. om man är borta och det blir fel/kortslutning i någon grupp med 16A-säkring(ar) och då vill man inte att resten också blir helt eller delvis strömlöst. Med 20A huvudsäkringar och max 16A gruppsäkringar borde marginalerna vara betydligt bättre. Vid längre bortavaro brukar jag ställa fram två extra värmefläktar som startar om inomhustempen faller under ca 12-14 grader om det skulle bli fel på ordinarie uppvärmningen.

[svenske kocken]

Problemet med selektiviteten brukar vara att man har både smältsäkringar ( i mätarskåp) och automater ( i gruppcentraler) i sin anläggning. Vid en kortslutning så kan en 10 A automat tåla lika mycket eller mer än en 20 A smältsäkring. För dom fungerar lite olika, automater tål relativt liten överlast men relativt höga kortslutningsströmmar och det är tvärt om med smältsäkringar som klarar rätt höga överbelastningar men brinner av vid relativt låga kortsluningsströmmar.

[villvetamer]

Slänger in en annan fråga på temat el/effekt:

Hur fungerar det egentligen med effektvakten i värmepumpar?
Enligt BBRs krav finns ett effektkrav. Kolla sidan 157 i följande rapport: https://rinfo.boverket.se/BBR%5CPDF%5CBFS2014-3-BBR-21.pdf

Anta att vi bor i norra sverige (klimatzon I) och har en frånlufts VP.
Huset är på 170m2 och vårt effektbehov DUT är 11kW. Enligt BBR-kravet får max effekt då för uppvärmning vara 5,5kW + 0,035(Atemp - 130) dvs. totalt 6,9kW. Om vi antar att COP är 2 vid DUT (rimligt?) och att VPns kompressor då klarar leverera 6kW utan tillsatsenergi. För att klara hela behovet behövs då 5kW i el-patron effekt. Hela effektbehovet blir då 5kW (patron) + 6kW/2 (VP) = 8kW.

Innebär effektvakt att VPn bara använder maximalt inställt värde dvs. 6,9kW? och att de sista 1,1kW måste vi tillföra på något annat sätt? Ex. braskamin eller liknande?

[erp]

Strömkännarna i centralen känner av strömuttaget på faserna och om uttaget blir för stort, kopplar effektvakten i pannan ner elpatronens effektuttag i steg om 1,5kW.
Så funkar min anläggning. Effektvakten finns i elpannan, inte i värmepumpen.

[villvetamer]

Erp: Varför kopplar den i steg och inte minskar effektlasten direkt till max tillåten nivå?
(eller iaf det närmaste den kan komma den nivån som är tillåten med hänsyn tagen till att patronens effekt är jämna heltal).

[erp]

Elpatronen är konstruerad så att den kopplas in i steg om 1,5kW, 0 - 1,5 - 3,0 - 4,5 - 6,0 - 7,5 - 9,0 och kan bara kopplas ner på samma sätt, men den kopplas ju inte ner mer än vad som krävs för att klara säkringarna.

[Smurfen.]

Slänger in en annan fråga på temat el/effekt:

Hur fungerar det egentligen med effektvakten i värmepumpar?
Enligt BBRs krav finns ett effektkrav. Kolla sidan 157 i följande rapport: https://rinfo.boverket.se/BBR%5CPDF%5CBFS2014-3-BBR-21.pdf

Anta att vi bor i norra sverige (klimatzon I) och har en frånlufts VP.
Huset är på 170m2 och vårt effektbehov DUT är 11kW. Enligt BBR-kravet får max effekt då för uppvärmning vara 5,5kW + 0,035(Atemp - 130) dvs. totalt 6,9kW. Om vi antar att COP är 2 vid DUT (rimligt?) och att VPns kompressor då klarar leverera 6kW utan tillsatsenergi. För att klara hela behovet behövs då 5kW i el-patron effekt. Hela effektbehovet blir då 5kW (patron) + 6kW/2 (VP) = 8kW.

Innebär effektvakt att VPn bara använder maximalt inställt värde dvs. 6,9kW? och att de sista 1,1kW måste vi tillföra på något annat sätt? Ex. braskamin eller liknande?

På tex Nibe så spärras max installerad el effekt enligt BBR vid installationen och man har 7 dagar på sig att ändra den sen måste man byta styrkort om man vill ändra max effekt. Så det har inte med effekt vakten att göra utan den är separat.

[villvetamer]

OK. Då börjar bilden klarna!
Tack för svaret smurfen och erp!

Har en annan fråga jag grubblar på:
Hur hänger egentligen flytande kondensering ihop med inverterstyrning dvs. vad innebär dessa?
Man hör ju ofta uttrycket "flytande kondensering" här på forumet samt numer börjar det bli vanligare med inverterstyrda VPs.

Om jag förstått saken rätt så innebär flytande kondensering att kondenseringstemperaturen höjs/sänks utifrån rådande värmebehov i huset. Om det blir kallt ute så kommer VPn:s värmekurva vilja skicka iväg högre temp på framledningen. Då jobbar väl kompressorn hårdare och höjer trycket på hetgassidan vilket ger högre kondenseringstemp, vilket innebär högre entalip (log p-h diagram) och således mer värme som kan överföras till radiatorvattnet i förångaren. Stämmer detta?

Vad handlar dÃ¥ inverterstyrning om? Är det bara sättet hur den flytande kondenseringen sker? dvs. med hjälp av en varvtalsstyrd kompressor eller nÃ¥got annat sätt?