0 medlemmar och 1 gäst tittar på detta ämne.
Har du möjlighet att anlägga jordvärme så är det enkelt, effektivt och relativt billigt.Sjövärme är krångligare, men visst funkar det.
...Slingorna kan inte ligga ihop, de behöver individuella vikter. ...
Du har naturligtvis din fulla rätt att tycka annorlunda, men jag kan inte låta bli att tycka att du söker möjligheter att utmana mer eller mindre allt jag skriver bara för att trigga en debatt.Detta är på ett sätt bra - man slipar sina argument, men för besökare eller nya medlemmar kan det kanske uppfattas lite märkligt att två personer kan ha så fundamentalt olika uppfattningar i på till synes rätt enkel fråga.
HEHE, du ger dig inte, men det köttbenet nappar jag inte på, låt nu tråden fortsätta on-topic.
Figurerna visar också att värmeledningsförmå-gan ökar vid fruset tillstånd om jorden är relativtvattenmättad. Vidare framgår att ett vattenmättatjordmaterial i fruset tillstånd kan leda värme upptill åtta gånger bättre än motsvarande ej frusnamaterial ovan grundvattenytan.
Konvektionen i en sjö är mer eller mindre obefintlig vintertid, vatten +4 grader är tyngst och sjunker ned till botten där det stannar.
Tyngder på kollektorn finns av en anledning, och anledningen är att det fryser is runt de allra flesta sjökollektorer, men visst, med en extrem överdimensionering kanske det går komma från, jag är dock mycket skeptisk till detta.
Varför inte hyra in en plog som drar ner kollektorn till sjön där TS lägger i en sådan här: http://comec.triodev.se/ ?
Visst, men inte så mycket som krävs för att det skall låta bli att frysa på kollektorn.Dessutom, konvektionen vintertid blir mycket liten då vattnet skiktar sig.Forskning visar i alla fall på det: http://school.chem.umu.se/Experiment/P152
men inte så mycket som krävs för att det skall låta bli att frysa på kollektorn.
Jag tittade på den där, jag tror den kräver strömmande vatten i en å eller så, annars fryser den på (Kan inte vara så många meter på den)
Men det är just därför det sitter en propp på den. För att förhindra påfrysning. Motsvarar 800 m konventionell kollektorslang på botten påstår dem.
Vet inte om någon nämnt det, men om slingan ligger på halva lutet bör det kalla vattnet som vp genererar i alla fall inte stanna mitt i lutet. Troligen, tack vare det blir det en rörelse i vattnet.
En propp? Du menar en propeller. Jo, hade glömt den! Mmmm, i mitt fall så skulle den vara lite för hög, jag har inte så djupt förrän kanske 30 m ut eller så. Men det vore kul om ngn kunde prova den!
Jag vidhåller ändå att markvärme som regel är mindre krångligt, men sjövärme kanske roligare som ett projekt, med ansökan om servitut, myndighetsansökningar, dykare och allt annat som det innebär.
Köldbärarspriten är lättare än vatten.Så vikter behövs oberoende av is eller inte.
Jag har haft stora problem att hitta källor till hur pass effektivt sjövärme är i förhållande till markvärme, hittar helt enkelt inget alls om det när jag söker.Så kom jag på att jag kan ju göra en kalkyl i Nibes dimensioneringsprogram, och det visar sig då att man klarar sig med avsevärt kortare kollektor i en sjövärmeanläggning om man stävar efter samma inkommande KB-medel.Så på den punkten ger jag er rätt, men, med den dimensioneringen (inkommande KB-medel +0.5 grader) så blir det alldeles säkert is på kollektorn, i vart fall i början av kollektorn, vilket gör vikterna helt nödvändiga. (Utgående KB är ca 3 grader kallare än inkommande)Om jag istället anger +3 grader som inkommande KB-medel, vilket borde betyda ca 0 grader på utgående KB, så blir resultatet nästan samma vad gäller kollektorns längd. (mer eller mindre beroende vilken jordart man väljer)Årsmedel-COP blir 0.2 högre för sjövärmealternativet tack vare den högre inkommande KB-temperaturen.I nibes program har jag utgått från ett energibehov på 25 000 kWh/år, och en 12 kW värmepump.Om vi utgår från att Nibes dimensioneringsprogram stämmer kan vi alltså slå fast att Sjövärme (om kollektorn har samma längd som i jordvärmealternativet) ger en årlig besparing som är ca 379 kWh större än för markvärmealternativet.Sjövärme är alltså effektivare.Jag vidhåller ändå att markvärme som regel är mindre krångligt, men sjövärme kanske roligare som ett projekt, med ansökan om servitut, myndighetsansökningar, dykare och allt annat som det innebär. Bäst och lindrigast vore enligt mig att göra som ErikB föreslår, gräv ned en jordvärmekollektor i strandkanten om det är möjligt, då får man det bästa av två världar, god tillgång på energi, liten risk för skador, och inget jobb med återställning av grönytor.
Att sjövärme och grundvattenvärme är så pass ovanligt som det är beror inte på att det är ineffektivt, tvärt om, det är effektivt.Min bild av det hela är helt enkelt att det är fler osäkerhetsfaktorer än i fallen med bergvärme och markvärme, och som ett svar på frågan: "vilka problem kan förväntas med sjö-eller jordvärme, kostnader, krångel, tillstånd" svarade jag därför som jag gjorde.
Ja ja, jag har förstårr att du försöker trigga mig i alla ämnen, du kan gärna sluta nu, jag såg det redan i ditt första inlägg men valde att inte svara.Sånt där kallas trollande.
Tack för det klargörandet Cougar.Hur mycket kostar vikterna till 300 meter kollektor?
Snälla Rickard, man måste väl få framföra en avvikande inställning utan att bli kallad för troll?
till sprit ca 3000 kr, pottaska ca hälften.Dom går ju att tillverka själv om man har tid
Tja, jag anser fortfarande inte att jag varit ute och cyklat när det gäller trådstartarens fråga, vilket som var mer eller mindre krångligt.INGENTING är krångligt om allt flyter på bra, och det var ju även det jag menade med hela min debatt, hade dina påståenden fått stå oemotsagda hade trådstartaren kunnat förledas att tro att sjövärme var enkelt, tvärt emot vad t.ex. Cougars (Som faktiskt jobbar med sånt här) erfarenhet gör gällande.Sjövärme är säkert bra, på rätt ställe, och om ärendet handläggs av rätt tjänstemän, och om man får servitut att lägga slangen i sjön, men frågan som ställdes var inte om det var möjligt, utan vad som var krångligast.I så pass ospecifika frågor som denna anser jag inte att man kan anföra en enstaka positiv erfarenhet som sanningen, utan man får se mer generellt på det hela, och rent generellt så är det ofta krångligt att få tillstånd att förlägga sjövärme - fåtalet anläggningar tyder också på det, men naturligtvis, till syvende och sist är det upp till de som läser att avgöra vem som tillfört debatten mest.I övrigt väljer jag att inte kommentera, låt oss försöka hålla debatten till ämnet.Däremot kan jag meddela att jag kört för fort mellan fartkameror idag, så man har tjänat en hacka.
Det blir ju inga 20 grader på botten ens på sommarn i de flesta sjöar.Och för övrigt är det inte stor skillnad på markvärme och sjövärme i det fallet heller, t.o.m i Piteå kommer jag upp till +12-14 grader i slutet av sommarn, i marken, trots att vi värmer vår pool hela sommarn (ca 80 kWh/dygn) med värmepumpen.Hos brorsan som inte värmer pool blir det som regel 15-18 grader varmt i marken, eller rättare sagt på inkommande KB.
Fasen, där hade jag kunnat spara pengar!Hmm, vad är pottaska egentligen? Kan kommunen har synpunkter på den som de inte kan ha på etanol kanske?
pottaska=Kaliumkarbonat, det är troligare att du får tillstånd med pottaska än med etanol eller glykol.pottaska har ingen eller ringa känd påverkan på miljön till skillnad från etanol och glykol.
En Nibe värmepump (av min årsmodell i alla fall) stannar om KB-in går över 20 grader.Se där, ytterligare en risk med sjövärme. Visst är det bra med varm brine på sommaren, men eenrgiuttaget under den period på året när vattnet är varmt begränsar sig tyvärr i normalfallet till ca 1500-2500 kWh, så utslaget över året har det ingen större betydelse om det är +8 (berg) + 15 (mark) eller +20 (sjö)Sjövärme är aningen effektivare än bergvärme och markvärme, men som regel krångligare att få tillstånd, jag tycker att det är en rätt bra sammanfattning.
Inte ansöka det är en anmälan att man tar energi ur berget man gör så man kan inte bli stoppad.
Hmm, är det dyrare än sprit, eller varför använder man det inte överallt?Men även etanol sägs väl ha "ingen eller ringa känd påverkan på miljön"?
Gällande kommunernas inställning till sjövärme kontra bergvärme så har vi gällande tillståndsfrågan i denna tråd endast hört mina och cougars erfarenheter. har cougar haft kontakt med särskilt kitsliga kommuner, eller är det en allmän erfarenhet som Rickard påstår?
Själva grunden till min uppfattning i denna fråga är att det är svårt att veta vad som gäller, känns som att det är beroende på vilken person man stöter på när man ansöker, och det gör att många väljer något annat som "brukar vara mindre krångligt", eller rättare sagt, de väljer något som är vanligt, bara för att slippa köra igång hela den Kommunala tjänstemannakvarnen för att få lägga ned en kollektor i en sjö.I de kommuner där de är vana att handlägga dessa ansökningar, och där man har en generellt positiv inställning till värmepumpar är det kanske inga problem alls.
Brukar du skicka ansökan Cougar, inte villaägarna?
Jag har från tid till annan förmånen att ha kontakt med handläggare från ett flertal kommuner som handlägger värmepumpsanmälningar- och ansökningar. Både på miljökontor och byggkontor. Ett par påpekanden;* Det är inte alls som smurfen säger, om du borrat och kommunen inte accepterat din anmälan så kan du åka på miljösanktionsavgifter. Efter din anmälan så kommer ändå ett beslut från kommunen. * Det är andra parametrar som kontrolleras om det är sjövärme istället för mark/bergvärme av naturliga orsaker. Att få tillstånd till värmepump (annat än luft) är i princip omöjligt när det är vattenskyddsområden, men är lite beroende på hur långt från vattentäkten man bor. Pottaska ger pluspoäng men är inte avgörande. Det är en hel bibel med parametrar som kontrolleras.... Några skillnader i handläggning ska inte förekomma vid jämförbara ärenden. Man är, till min förvåning, väldigt överens när olika ärenden diskuteras...