|
|
Ämnessammanfattning
Skrivet av: Raptor
« skrivet: 05 februari 2012, 21:02:37 »
Om du vill testa vilket delta du skulle kunna ha över pumpen så kan du slå av den och låta radiatorsystemet "tömma" acken på värme. När hela tanken håller din normala returtemp så slår du på pumpen. Om du nu ställer in flödet över VP till det flöde som du ska ha så kommer du se hur mycket pumpen kan höja tempen vid det flödet och lätt räkna ut vilken effekt du har. Det finns inget självändamål i att sänka returen om pumpen ändå inte klarar av att höja den mer än tex 3K.
Om du hade haft problem med hög retur och VP-stopp pga det, så hade det funnits vinster i att få skiktningen så optimal som möjligt men nu ser jag inte någon vinning i det.
Andra kanske har en annan syn på detta?
/Raptor
Skrivet av: Kjell-g
« skrivet: 05 februari 2012, 20:03:51 »
ja den ligger där omkring
Vill inte ge upp ännu. Har för lågt delta ut till VP:n. Flödeshastigheten är 1.1m/sek in i ackumulatortanken och flöde är 1200l/h. Kan man tänka sig att koppla in en extern tank på 100-150liter och koppla returledningar från VP:n och radiatorerna till denna och sedan koppla tanken med en 2" ledning till ackumulatortanken. Skulle då sänka hastigheten till 0,17m/sek och därmed inte vispa runt vattnet i ackumulatortanken. Skulle detta hjälpa till att få ett högre delta till VP:n
Skrivet av: Smurfen.
« skrivet: 05 februari 2012, 10:19:37 »
Ut från vp.
Skrivet av: Kjell-g
« skrivet: 05 februari 2012, 10:17:40 »
ja den ligger där omkring
Vilken framledningstemperatur menas när det står: +7 och 35graders framledningstemperatur Är det temperaturen ut från VP eller temperaturen ut till radiatorerna???
Skrivet av: David Rinnan
« skrivet: 04 februari 2012, 10:02:27 »
ja den ligger där omkring
Skrivet av: Kjell-g
« skrivet: 04 februari 2012, 09:39:31 »
jag hade ganska kass skiktning i min tank. Så jag blev av installatören ombedd att testa ett högre delta över värmepumpen, vilket ju också innebär ett lägre flöde. Effekten är den samma men den totala verkningsgraden i värmesystemet i sin helhet blir bättre. Jag la mig på ett delta på 8.5k vilket i mitt fall innebär ca 0.5lps.
Avgiven effekt har av naturliga skäl inte förändrats nämnvärt.
Enligt formeln Delta x flöde x 4,18 Då är din uteffekt 8.5 x 0,5 x 4,18 =17.7kw eller???
Skrivet av: David Rinnan
« skrivet: 04 februari 2012, 09:33:42 »
jag hade ganska kass skiktning i min tank. Så jag blev av installatören ombedd att testa ett högre delta över värmepumpen, vilket ju också innebär ett lägre flöde. Effekten är den samma men den totala verkningsgraden i värmesystemet i sin helhet blir bättre. Jag la mig på ett delta på 8.5k vilket i mitt fall innebär ca 0.5lps.
Avgiven effekt har av naturliga skäl inte förändrats nämnvärt.
Skrivet av: Kjell-g
« skrivet: 04 februari 2012, 08:45:49 »
du verkar ju ha ett väldigt variabelt delta med anledning av en väldigt variabel effekt.
Du vill hitta ett flöde som fungera i alla möjliga fall. Utan att vara helt kasst.
Du kan få bättre drift, lägre kurvor, bättre skiktning genom att optimera ditt flöde. Men det kommer ju inte ge några jätteskillnader i effekt om du tror det.
Ger maskinen 2kw så gör den. Ger den 4 så gör den. Visst skulle vi kunna tänka oss några decimaler hit och dit. Men du kommer inte få några dubbleringar av effekten för att du ändrar flödet och därmed deltat. I så fall har du missförstått något.
Tänk snarare (grovt nu, ok) att effekten vid en viss ute-temperatur och en viss framledningstemperatur är konstant. Med flödet kan du påverka deltat, men du kommer inte påverka effekten nämnvärt. Ok?
Däremot kan du påverka hur tanken laddas. och hur maskinen regleras, säg om du har gradminuter som räknar på framledning, som ett exempel. få starter, många starter, tight eller slappt kring bör - you name it. Men vi snackar överkurs nu 
Dom vill ha 1200l/h och du tycker det pajar skiktningen i tanken. Ok lets increase the delta... Det kommer inte förstöra direkt och du får bättre funktion totalt sett. men du kommer högst sannolikt inte få så mycket mer effekt för den sakens skull ETt halverat flöde fungerar nog lika bra säker. Speciellt vid dessa temperaturer.
Är du med på hur jag m
Testade att spetsa tanken med el, 9kw och körde upp övre halvan till 58grader och nedre var bara 40grader. Under den tid som skiktningen bibehålldes så fungerade VP. Men om man skickar in 1200/h och tar ut lika mycket så upphör skiktningen ganska fort i en tank på 300l, byter vattnet 4 gåger i timmen i tanken. Skulle vilja lura systemet på något sätt så skikningen bibehålles. Vet att det finnacar med plåtar invändigt i tanken för att få bättre skiktning
Skrivet av: David Rinnan
« skrivet: 03 februari 2012, 22:48:21 »
du verkar ju ha ett väldigt variabelt delta med anledning av en väldigt variabel effekt. Du vill hitta ett flöde som fungera i alla möjliga fall. Utan att vara helt kasst. Du kan få bättre drift, lägre kurvor, bättre skiktning genom att optimera ditt flöde. Men det kommer ju inte ge några jätteskillnader i effekt om du tror det. Ger maskinen 2kw så gör den. Ger den 4 så gör den. Visst skulle vi kunna tänka oss några decimaler hit och dit. Men du kommer inte få några dubbleringar av effekten för att du ändrar flödet och därmed deltat. I så fall har du missförstått något. Tänk snarare (grovt nu, ok) att effekten vid en viss ute-temperatur och en viss framledningstemperatur är konstant. Med flödet kan du påverka deltat, men du kommer inte påverka effekten nämnvärt. Ok? Däremot kan du påverka hur tanken laddas. och hur maskinen regleras, säg om du har gradminuter som räknar på framledning, som ett exempel. få starter, många starter, tight eller slappt kring bör - you name it. Men vi snackar överkurs nu Dom vill ha 1200l/h och du tycker det pajar skiktningen i tanken. Ok lets increase the delta... Det kommer inte förstöra direkt och du får bättre funktion totalt sett. men du kommer högst sannolikt inte få så mycket mer effekt för den sakens skull. ETt halverat flöde fungerar nog lika bra säker. Speciellt vid dessa temperaturer. Är du med på hur jag menar?
Skrivet av: Kjell-g
« skrivet: 03 februari 2012, 19:43:23 »
Lägre hastighet, högre delta T = bättre skiktning.
Allt är en enda konspiratorisk spiral av fysikaliska lagar. 
Du har ju redan grova dimensioner så jag tror inte skiktningen kommer att ge dig mer effekt.
/Raptor
Kan man inte minska flödeshastigheten vid in och ut ur ackumulatortanken. Låt oss säga att vid diameter 20 så är flödeshastigheten 1.8m/sek vid 1,22m3/h Om returen går genom en extra tank med 2" anslutningar till ackumulatortanken då borde omrörningen i ackumulatortanken minska. CP sitter på returen och innebär att stigaren till ackumulatortanken har en hastighet på 1.8m/sek. (1" anslutning) Returens inflöde till ackumulatortanken borde minska till 0.17m/sek (teoretiskt värde vid diam 50mm) Cyklar jag fortfarande??
Skrivet av: Raptor
« skrivet: 03 februari 2012, 18:04:47 »
Lägre hastighet, högre delta T = bättre skiktning. Allt är en enda konspiratorisk spiral av fysikaliska lagar. Du har ju redan grova dimensioner så jag tror inte skiktningen kommer att ge dig mer effekt. /Raptor
Skrivet av: Mr Henke
« skrivet: 03 februari 2012, 17:36:15 »
Vill du ha högre delta får du fixa lägre flöde. Då får du oftast bättre skiktning om allt är rätt kopplat. Men du kommer ändå inte att få ut mer effekt. Inte märkbart i alla fall.
Skrivet av: Kjell-g
« skrivet: 03 februari 2012, 16:20:31 »
Helt rätt, inge cykel där!
Avgiven/tillförd=COP
/Raptor
Tackar alla inblandade parter och förstår mer nu. Då problemet är att fixa deltat och deltat beror väldigt mycket på skiktningen i acken. 300l ack från Strömsnäs pannan. Högt flöde så blir det ingen skiktning och vid lägre flöde så ökar delta och har bättre skiktning. Skulle behöva delta 6 och 0,22l/S och dåp skulle uteffekten bli 5.5 kw Hur fixar jag en bättre skiktning och därmed ett högre delta? 
Skrivet av: Raptor
« skrivet: 03 februari 2012, 16:08:55 »
Helt rätt.
Om tillförd effekt är lika med effekten du erhåller så måste detta vara att COP = 1
Eller är jag ute och cyklar?
Helt rätt, inge cykel där! Avgiven/tillförd=COP /Raptor
Skrivet av: Kjell-g
« skrivet: 03 februari 2012, 16:05:43 »
Jo, han antar att vid COP 1 får du bara kompressor effekten som tillförd värmeeffekt och då har du 1,71kW tillgänglig effekt som vid 0,15l/s ger 2,72 i delta T.
/Raptor
Helt rätt. Om tillförd effekt är lika med effekten du erhåller så måste detta vara att COP = 1 Eller är jag ute och cyklar?
Skrivet av: Raptor
« skrivet: 03 februari 2012, 15:39:46 »
COP har inget med flöde eller delta att göra.
Varför han skrev COP 1 vet jag inte.
Det var du själv som angav att flödet var 0,15l/s
Jo, han antar att vid COP 1 får du bara kompressor effekten som tillförd värmeeffekt och då har du 1,71kW tillgänglig effekt som vid 0,15l/s ger 2,72 i delta T. /Raptor
Skrivet av: GDS-Jan
« skrivet: 03 februari 2012, 15:29:09 »
Får inte ihop detta.
Hur får jag reda på att vid COP 1 att flödet är 0.15l/s.
COP har inget med flöde eller delta att göra. Varför han skrev COP 1 vet jag inte. Det var du själv som angav att flödet var 0,15l/s
Skrivet av: Raptor
« skrivet: 03 februari 2012, 15:22:43 »
Om vi antar att du har 0,15l/s nu och fortsätter ha det så är ju flödet också känt. Då är bara deta T okänd och den löser du ut ur ekvationen. Ändrar du flödet så ändrar du automatiskt på delta T också, så vid ett lägre flöde än 0,15 så har du ett högre delta.
/Raptor
Skrivet av: Kjell-g
« skrivet: 03 februari 2012, 14:50:12 »
flödet menar du är 550l/h och att detta är konstant. Då har vi som sagt två konstanter att jobba mot och behöver således bara deltat för att beräkna avgiven effekt.
Den ena konstanten är ditt flöde: 550L/h = 0,15l/s (liter per timma till liter per sekund)
Den andra konstanten är vattens värmeavgivning, har jag för mig det heter: 4.18 är detta värde.
Det tredje värdet, som då är variabelt, är deltat:
Så om vi tar ett delta som du vid ett tillfälle mäter upp till 4.5k så blir det
4.5k * 0,15lps * 4,18 = 2,82kw (så mycket avger din värmepump då)
Vi kan på förhand säga vad deltat kommer vara vid en given effekt.
Din kompressor vid COP 1
1.71kw / 0,15lps / 4,18 = 2,72k (delta)
Din värmepump vid den effekt som anges avges vid +7 ute och framledning på 35 grader:
7.1kw / 0,15lps / 4.18 = 11.3k (delta)
Vidare är det ju enkelt att utifrån detta räkna COP.
Om värmepumpen vid delta 4.5 ger 2,82kw och din kompressor drar 1.71kw Så går 1.71 i 2.82 = 1.65 gånger och det är då ditt COP.
David, Försöker räkna själv Du skriver att du kan på förhand säga vad delta kommer att vara vid given effekt: Kompressor vid COP 1 1.71kw/0,15l/s/4,18 = 2.72k (Delta) Var kommer 0,15l/s ifrån. 0.15l/s = 540l/h Får inte ihop detta. Hur får jag reda på att vid COP 1 att flödet är 0.15l/s. 1.71kw är känd förbrukning/h 4.18 är känd faktor. Kan du förklara närmare?
Skrivet av: Teltur
« skrivet: 03 februari 2012, 13:11:56 »
Ops , både jag och fläkten har missat den texten Läste bara "Typical applications are: - Ventilators" Det funkar i alla fall på fläkten som är en 1fas asynkronmotor med driftkondensator. Mvh Teltur
Skrivet av: GDS-Jan
« skrivet: 03 februari 2012, 12:32:56 »
En sådan här http://www.conrad.se/DIMMER,-VARVTALSREGULATOR-MAX.-230-VAC%2f2760-VA.htm?websale7=conrad-swe&pi=191343&ci=SHOP_AREA_17360_2407020
använder jag för att reglera fläkten (180W) på utedelen.
Trimmpotten är på 0.25W och 0-25k eller 0-250k minns inte riktigt just nu.
Det går kanske att sätta någon omvandlare i mellan som omvandlar 0-10V till resistans.
Mvh Teltur
Det står i instruktionerna att den inte är lämplig för asynkrona, synkrona och motorer med startkondensator. Endast för universalmotorer.
Skrivet av: Teltur
« skrivet: 03 februari 2012, 11:44:06 »
En sådan här http://www.conrad.se/DIMMER,-VARVTALSREGULATOR-MAX.-230-VAC%2f2760-VA.htm?websale7=conrad-swe&pi=191343&ci=SHOP_AREA_17360_2407020använder jag för att reglera fläkten (180W) på utedelen. Trimmpotten är på 0.25W och 0-25k eller 0-250k minns inte riktigt just nu. Det går kanske att sätta någon omvandlare i mellan som omvandlar 0-10V till resistans. Mvh Teltur
Skrivet av: purjo__
« skrivet: 03 februari 2012, 09:03:45 »
Frekvensomformaren har en stor fördel när man reglerar synkronmotorer: Varvtalet kan styras exakt mha frekvensen på matningsspänningen - I princip oberoende av belastningen på motorn.
Skall man styra nåt annat, T ex en lampa eller en elpatron, så är frekvensstyrningen helt verkningslös eftersom man inte reglerar spänningen (en lampa lyser lika bra med 230V/50Hz som 230V/75Hz).
Triac-/tyristorstyrningens fördel är att den reglerar spänningen så den funkar för att reglera alla andra typer av laster. Nackdelen när det gäller motorer (asynkrona) är att man inte kan styra varvtalet exakt eftersom det beror både på matningsspänningen och belastningen för tillfället (Iofs kan man ha en varvtalsmätare som återkopplar till till regulatorn, men då blir det lite mer komplicerat..). Men om motorn har en förutsägbar belastning (t ex en fläkt i ett system där inte flödesmotståndet ändras) så funkar det hyfsat ändå fär att ställa varvtalet. Visserligen måste man själv 'kalibera' regleringen genom att mäta vad olika matningsspänningar ger för varvtal, men sen borde det ju bli ungefär samma varje gång...
En annan för del med triac/tyristor är just att man inte varierar frekvensen, vilket kan vara bra för vissa typer av laster.
Skrivet av: Raptor
« skrivet: 03 februari 2012, 08:27:02 »
ja precis tanken var att steglöst kunna styra fläkthastigheten med hjälp av en yttre styrsignal på 0-10v eller 4-20mA.
nu hittade jag en massa reläer i lådan i garaget. så jag skulle ju ganska snabbt kunna koppla upp mig mha reläer mot trafon och styra på 3 eller 5 fasta spänningar. Men jag tror nog det får bli en hemmagjord triacstyr ändå. Om det är som purjo säger så borde ett sådant inte slita mer på fläkten i så fall än en trafo.
Det måste finnas någon nackdel med Triacen jämfört med frekvensomformare, annars skulle den användas oftare än vad den gör idag. Jag är inte så insatt i el eller styrteknik att jag kan peka på någon nackdel men den borde finnas där. Purjo kanske har nån input...? /Raptor
Skrivet av: purjo__
« skrivet: 02 februari 2012, 23:31:03 »
Tyristor:  Triac: 
Skrivet av: David Rinnan
« skrivet: 02 februari 2012, 21:45:16 »
ja precis tanken var att steglöst kunna styra fläkthastigheten med hjälp av en yttre styrsignal på 0-10v eller 4-20mA.
nu hittade jag en massa reläer i lådan i garaget. så jag skulle ju ganska snabbt kunna koppla upp mig mha reläer mot trafon och styra på 3 eller 5 fasta spänningar. Men jag tror nog det får bli en hemmagjord triacstyr ändå. Om det är som purjo säger så borde ett sådant inte slita mer på fläkten i så fall än en trafo.
Skrivet av: Raptor
« skrivet: 02 februari 2012, 21:25:26 »
Det är nog därför jag trott att det varit en frekvensare... Tack för upplysningen!
Som sagt, det är inget som används frekvent som styrning till ventilation av det slag jag pysslar med.
/Raptor
Skrivet av: purjo__
« skrivet: 02 februari 2012, 21:22:05 »
Jag känner igen begreppet men hade för mig att det var en jäkligt enkel frekvensare.
Kan direkt säga att jag inte köpt eller sett en triac i en ventilationeanläggning under de år jag varit i branchen. Antingen sätter man trafo, tyristor eller frekvensare eller så sätter man en EC-motor och styr den med en extern 0-10v eller vad man nu önskar.
Vad skulle fördelen med en triac vara framför en trafo? Att man kan köra in 0-10V insignal och styra spänningen?
Jag känner mig helt plötsligt som en amatör i min egen bransch, haha!
En triac är helt enkelt två matchade tyristorer vända åt varsitt håll med en gemensam gate. Oftast vill man ju ha två tyristorer så att man kan reglera både den positiva och den negativa delen av växelspänningskurvan. Fördelen framför en trafo är, just som du säger, att man kan reglera utspänningen steglöst.
Skrivet av: Raptor
« skrivet: 02 februari 2012, 21:07:54 »
Triacstyrning är ju inte samma sak som frekvensstyrning. Med triacen behåller man 50Hz, men sänker effektivvärdet på spänningen - Precis samma sak som en trafo gör...
Jag känner igen begreppet men hade för mig att det var en jäkligt enkel frekvensare. Kan direkt säga att jag inte köpt eller sett en triac i en ventilationeanläggning under de år jag varit i branchen. Antingen sätter man trafo, tyristor eller frekvensare eller så sätter man en EC-motor och styr den med en extern 0-10v eller vad man nu önskar. Vad skulle fördelen med en triac vara framför en trafo? Att man kan köra in 0-10V insignal och styra spänningen? Jag känner mig helt plötsligt som en amatör i min egen bransch, haha! Jag har en 2läges brytare mot en 5stegs trafo. Det är inte så svårt att öppna locket på trafon. Stänga av strömmen. Flytta från 120v till 160v. Sätta tillbaks locket. Sätta på strömen. Klart.
Men det är inte riktigt det jag tänkte mig med ett externt styr. Men visst som pratas om i den tråden (fläktar 2.0) så är ju ett alternativ att dra alla 5 spänningar via externt kontrollerade reläer så att jag kan växla mellan 5 lägen.
120 140 160 180 220.
Det kommer vara behovs (co2 och sommar temp/vädring/svalka) samt kalenderstyrt (sovdags osv). Jag menar en 5-stegstrafo där du kan ställa två lägen med fem steg... Om du är ute efter något hemmasnickrat "outside of the box"-grej så ska du inte fråga nån som mig. Varför skulle vi hålla på med nåt som inte enkelt funkar ihop med det vi använder daglig dags? EC motorer styr du med extern 0-10 v så det är det man använder oftast de senaste 5 åren. Ska man ha höga verkningsgrader på fläkten vid ett relativt jämnt varvtal kan man köra frekvensare och ändå ha hög totalverkningsgrad. Jag kan kanske skaka fram ett par frekvensare till ett skapligt pris. /Raptor
Skrivet av: David Rinnan
« skrivet: 02 februari 2012, 15:04:28 »
Ja, jag gör ju det...luftaffärer. Sticker emellan med lite energi och vvs-projekt ibland.
Till frågan.
Inte ofta man sätter frekvensare på gamla fläktar. Inte billigt och oftast små förtjänster = lång payoff.
Driftpunkten blir betydligt sämre och verkningsgradern på motorn sjunker. Ska du varvtalsstyra mycket så ska du ha EC-motorer som bibehåller sin verkningsgrad. Nu innebär ju det också en viss kostnad
Ska du styra mot tryck eller tillufttemp eller CO2?
Varför inte 2-läges 5-stegstrafo?
/Raptor
Jag har en 2läges brytare mot en 5stegs trafo. Det är inte så svårt att öppna locket på trafon. Stänga av strömmen. Flytta från 120v till 160v. Sätta tillbaks locket. Sätta på strömen. Klart. Men det är inte riktigt det jag tänkte mig med ett externt styr. Men visst som pratas om i den tråden (fläktar 2.0) så är ju ett alternativ att dra alla 5 spänningar via externt kontrollerade reläer så att jag kan växla mellan 5 lägen. 120 140 160 180 220. Det kommer vara behovs (co2 och sommar temp/vädring/svalka) samt kalenderstyrt (sovdags osv).
Skrivet av: purjo__
« skrivet: 02 februari 2012, 13:41:35 »
Triacstyrning är ju inte samma sak som frekvensstyrning. Med triacen behåller man 50Hz, men sänker effektivvärdet på spänningen - Precis samma sak som en trafo gör...
Skrivet av: Raptor
« skrivet: 02 februari 2012, 12:58:02 »
precis raptor det gör du
så du kanske kan rekommendera en bra triac eller liknande som gör att jag kan varvtalsstyra mina 1-fas 220v fläktar med hjälp av en extern styrsignal typ 4-10ma eller 0-10v 
som inte kostar skjortan så slipper jag sitta o löda hela nätterna
Ja, jag gör ju det...luftaffärer. Sticker emellan med lite energi och vvs-projekt ibland. Till frågan. Inte ofta man sätter frekvensare på gamla fläktar. Inte billigt och oftast små förtjänster = lång payoff. Driftpunkten blir betydligt sämre och verkningsgradern på motorn sjunker. Ska du varvtalsstyra mycket så ska du ha EC-motorer som bibehåller sin verkningsgrad. Nu innebär ju det också en viss kostnad Ska du styra mot tryck eller tillufttemp eller CO2? Varför inte 2-läges 5-stegstrafo? /Raptor
Skrivet av: Mr Henke
« skrivet: 02 februari 2012, 09:25:29 »
Det är en on/off maskin.
Skall kolla om någon i min närhet kan mäta utgående köldmediaröret och i övrigt kolla pumpen.
Som jag skrivit tidigare så är en Klamstrup Multical401 inmonterad och de värde som jag angivit är inga ögonblicks värde utan värden över en längre tid.
Skulle vara väldigt förvånad om de värden som angivs i datablad är 50%fel.
Men det värden som finns i databladet är väl inte vid en minus och 42 i framledning? Står där inget så är det säkerligen vid 7 plusgrader och 35 i framledning. Effekten sjunker ju kallare det blir ute och ju högre framledning du tvingas ha. Det är inget konstigt med det. Så fungerar alla luft/vatten värmepumpar. Sen sjunker det olika beroende på hur bra värmepump man har.
Skrivet av: David Rinnan
« skrivet: 02 februari 2012, 09:13:26 »
nej det va snarare en fråga om det var vätsketempen som raptor for efter.
Skrivet av: Kjell-g
« skrivet: 02 februari 2012, 09:07:18 »
vätsketemp?
Tackar för all kunskap ni delar med er. Jag är en vanlig villaägare med lite kunskap inom VVS och visste inget om VP för 14 dagar sedan. Kanske jag inte förstår era inlägg helt och hållet då era inlägg är tekniska termer inom värmepumpar. Vilken vätske temp frågar du efter.
Skrivet av: David Rinnan
« skrivet: 02 februari 2012, 07:42:42 »
precis raptor det gör du så du kanske kan rekommendera en bra triac eller liknande som gör att jag kan varvtalsstyra mina 1-fas 220v fläktar med hjälp av en extern styrsignal typ 4-10ma eller 0-10v som inte kostar skjortan så slipper jag sitta o löda hela nätterna
Skrivet av: Raptor
« skrivet: 02 februari 2012, 07:38:19 »
Förklarade jag inte
Raptor har fel. Kompressorn ha ett varmt och ett kallt rör, Varmt är kondenseringen kan vi säga men mäter man denna får man bara hetgastempen som är typ 30k varmare efter kond kommer vätska som rinnan säger. Trycket är det som spelar roll.
Det kalla röret är suget, suggastempen kan man mäta här men det är förångningstrycket som är viktigt.
Mittåt! Jag har fel!  Mitt i min barnrums-renovering satte jag mig i en minut och skrev, det bör man inte göra. Å andra sidan är det inte så konstigt när jag bara syssslar med luft hela dagarna /Raptor
Skrivet av: David Rinnan
« skrivet: 01 februari 2012, 22:58:55 »
haha vart man mäter vet ja inte för det är så jävla fullt i maskinhelvetet att jag inte ser vad det är...
Men min vätsketemp mäts med anliggningsgivare och den är mer eller mindre samma som VBretur.
Tryckgasen eller hetgasen vad man nu vill kalla den är vid normala framledningstemperaturer. Säg 30-40 grader. då är hetgasen ca 30 grader över framledningen. När jag gör 64 grader då ligger hetgasen 40 grader över.
Min kondenseringstemperatur mäts med tryckgivare och omvandlas enligt en kurva till temperatur och den är mer eller mindre samma som framledningstemperaturen.
JAg har även förångningstryck/temp men vet inte vad jag ska använda det till just nu. Tror jag behöver kombinera det med suggastemp för att få fram något vettigt.
Skrivet av: ORAKLET
« skrivet: 01 februari 2012, 22:26:18 »
Förklarade jag inte Raptor har fel. Kompressorn ha ett varmt och ett kallt rör, Varmt är kondenseringen kan vi säga men mäter man denna får man bara hetgastempen som är typ 30k varmare efter kond kommer vätska som rinnan säger. Trycket är det som spelar roll. Det kalla röret är suget, suggastempen kan man mäta här men det är förångningstrycket som är viktigt.
Skrivet av: Teltur
« skrivet: 01 februari 2012, 22:20:48 »
Ok , men raptor skriver "Testa att mäta utgående kölmedierör från kondensorn (det svalare). Den tempen skall vara lika som utgående vattentemp." Det tolkar jag som vätsketempen skall vara lika med vattentempen ut från kondensorn. Medan du skriver "vätsketemp ska va i linje med VB retur" vilket jag tolkar som vätsketempen skall vara lika med vattentempen in till kondensorn. Har jag missuppfattat något eller vilket är det som gäller  Mvh Teltur
Skrivet av: David Rinnan
« skrivet: 01 februari 2012, 22:01:48 »
ok vätsketemp ska va i linje med VB retur.
Kondenseringstryck representerat i temperatur ska vara i linje med eller gärna lägre än VP framledning.
Skrivet av: Teltur
« skrivet: 01 februari 2012, 21:54:02 »
Tack David
Ja ,så heter det , temperaturen på "utgående kölmedierör från kondensorn" .
Mvh Teltur
Skrivet av: David Rinnan
« skrivet: 01 februari 2012, 21:44:09 »
Ursäkta så mycket men om man mäter efter kondensorn innan exp ventilen
så mäter man väl inte suggastempen.Mäter man inte suggastempen efter förångaren in till kompressorn på en pump i vämeläge?
Mvh Teltur
vätsketemp?
Skrivet av: Kjell-g
« skrivet: 01 februari 2012, 21:24:39 »
Testa att mäta utgående kölmedierör från kondensorn (det svalare). Den tempen skall vara lika som utgående vattentemp. Då har du optimalt flöde.
Som jag skrev i mitt första inlägg tror jag att du har ett mätfel vid ändrat flöde och att den tyvärr inte ger mer än de effekter du snittar.
Vore kul att veta om det är en inverter eller en on/off. Då skulle angiven upptagen effekt i så fall vara nominell vilket i sin tor gör att vi inte kan säga något om COP pga variabel upptagen effekt.
/Raptor
Det är en on/off maskin. Skall kolla om någon i min närhet kan mäta utgående köldmediaröret och i övrigt kolla pumpen. Som jag skrivit tidigare så är en Klamstrup Multical401 inmonterad och de värde som jag angivit är inga ögonblicks värde utan värden över en längre tid. Skulle vara väldigt förvånad om de värden som angivs i datablad är 50%fel.
Skrivet av: Teltur
« skrivet: 01 februari 2012, 21:23:53 »
Ursäkta så mycket men om man mäter efter kondensorn innan exp ventilen
så mäter man väl inte suggastempen.Mäter man inte suggastempen efter förångaren in till kompressorn på en pump i vämeläge?
Mvh Teltur
Skrivet av: ORAKLET
« skrivet: 01 februari 2012, 21:10:20 »
Nästan rätt Raptor, kondenseringsTRYCKET ger tempen. Mäter man det varma röret får man hetgastemp, och mäter man det kalla får man suggastemp. Hetgasen brukar vara typ 30k över kondenseringen. 
Skrivet av: Raptor
« skrivet: 01 februari 2012, 20:57:10 »
Testa att mäta utgående kölmedierör från kondensorn (det svalare). Den tempen skall vara lika som utgående vattentemp. Då har du optimalt flöde.
Som jag skrev i mitt första inlägg tror jag att du har ett mätfel vid ändrat flöde och att den tyvärr inte ger mer än de effekter du snittar.
Vore kul att veta om det är en inverter eller en on/off. Då skulle angiven upptagen effekt i så fall vara nominell vilket i sin tor gör att vi inte kan säga något om COP pga variabel upptagen effekt.
/Raptor
Skrivet av: David Rinnan
« skrivet: 01 februari 2012, 20:50:58 »
ja så är det nog. Det kan ju vara något fel på maskinen eller så har dom ett datablad som ljuger.
Visar databladet på effektavgivelser vid minusgrader?
Skrivet av: Mr Henke
« skrivet: 01 februari 2012, 20:50:22 »
Du kan ju se momentan effekt på din värmemätare. Då borde du ju se att effekten inte ändrar sig direkt pga ändrade flöde. Det är ju klart att om du tittar precis när du ändrar hastighet på cp så visar den ju fel. Du får ju vänta några min med att läsa av efter du ändrat flödet. Jag är inte förvånad att den inte ger mer effekt vid -1 och 42 i framledning. Har någon sagt till dig att ut effekten är konstant oavsett ute temp och framledning? Inte ovanligt att en billigare värmepump ger hälften vid en minus jämfört med som står i produktbladet.
Skrivet av: Teltur
« skrivet: 01 februari 2012, 20:07:23 »
Om du mäter allt rätt (flöde ,  , effekt) så är det tyvärr så. Mvh Teltur
|
|
|
gäster: 344
dolda: 0
användare: 10
