- Ska värmepumpen gå länge och mindre frekvent!....Varför? ..Hur?
Ja - Det finns problem med många start och stopp.
Precis som i en bilmotor så kommer oljan vid stoppen i viss utsträckning att rinna av de ytor som skall smörjas vilket ger ett visst slitage vid start.
Under vissa driftsbetingelser (korta gångtider) kommer köldmedium och smörjmedel att blandas vilket medför sämre smörjning. Om jag förstått det hela rätt så separeras kölmedium och smörjoljan under långa arbetspass, vilket talar för att det är bättre med få start/stopp och därmed längre gångtider.
Kondenserad (kan uppstå under vissa förutsättningar) köldmedia som passerar ventiler/scrollar (vätskeslag) ger även det i viss mån en risk för skador/slitage av kompressorns delar, detta oavstt om det är en kolv eller scroll.
Kolvkompressorns ventiler utsätts för större krafter än normalt och scrollens rörliga del lyfter vilket kan påverka tätningsytorna när den "landar" igen.
Varje elmotor har en väldigt hög startström - ca 10-40 ggr den nominella, vilket belastar motorns lindningar. De åldras av att upphettas... förr eller senare tar de slut.
Detta är vad jag kommit fram till under mina efterforskningar i ämnet.
Är kompressorn och maskinen i övrigt optimerad med det köldmedium och det smörjmedel som används så minskar/försvinner dessa risker, men vem här vågar säga vilken/vilka tillverkare som lyckats med detta till 100%.
Alla dessa risker är naturligtvis inte av avgörande betydelse, detta förstår man när man lär sig hur många värmepumpar som är helt fel injusterade runt om i landet.
- Ska värmepumpen arbeta med låg radiatortemp!.....Varför? ..Hur?
Ja det skall dom.
Vid låga radiatortemperaturer (framledningstemp) behöver kompressorn utföra mindre arbete för att lyfta temperaturen. Kompressorn går lättare och köldmediets flöde i systemet ökar vilket gör att mer värme kan överföras från kalla till varma sidan. I och med det ökade vätske/gas-flödet så stiger även uteffekten, sammantaget gör detta så att värmefaktorn COP stiger markant vid låga framledningstemperaturer.
Detsamma gäller om man har hög temp på kalla sidan (Köldbärarsidan) det är med andra ord inte enbart framledningstemperaturen som avgör uteffekt och COP utan skillnaden mellan kalla och varma sidans temperaturer. Ju mindre lyft av tempen som krävs desto högre COP.
Hur uppnår man då låga framledningstemperaturer.
Jo det finns igentligen bara 3 sätt..
1. Man ser till att ha så stor värmeavgivande yta som möjligt, t.ex. golvvärme eller radiatorer med stor värmeavgivande yta. Ett annat alternativ kan vara att komplettera befintliga system som har liten värmeavgivande yta med fläktradiatorer. En fläktradiator gör av med stora mångder värme/ytenhet, just tack vare att en stor mängd luft hjälper till att transportera bort värmen från de värmeavgivande ytorna till rummet.
2. Man sätter in en värmepump som endast står för en mindre del av effektbehovet, den kommer ändå att stå för en stor del av energibehovet. Detta p.g.a. att det under större delen av året inte finns så stort effektbehov. En klent dimensionerad värmepump kommer inte att ge så höga framledningstemperaturer p.g.a. den låga uteffekten. Därmed kommer COP att bli bra, den får dock låg COP (och den kan t.o.m. stoppa) i samband med stäng kyla när eltillskott krävs. Elpatronerna kommer då att pressa upp framledningstemperaturen så högt att COP försämras. I ett klent dimensionerat radiatorsystem kan det t.o.m. krävas så stort tillskott att returtempen blir för hög för att värmepumpen skall kunna gå (normalt vid 50-60 gr). Den slår då av och elpatronerna får stå för hela uppvärmningen.
Mitt råd är därför att komplettera klent dimensionerade radiatorkretsar med antingen fläktradiatorer eller genom att byta ut några strategiskt viktiga radiatorer till konventionella men effektivare radiatorer.
3. Varvtalsstyrd kompressor, en sådan arbetar inte med högre framledningstemp än vad som för tillfället krävs, det ger då alltid högsta möjliga verkningsgrad. En varvtalsstyrd kompressor/värmepump kan även dimensioneras för att täcka hela eller närapå hela effektbehovet vilket medför färre eller inga tillskottstimmar.
Med andra ord är varvtalssyrda värmepumpar det som kommer - jag kan inte tänka mig annat, jag fattar inte varför de inte redan finns
.
(Warmitek har en variant med 2 små kompressorer som används i förhållande till det behov som finns, det torde vara så nära man idag kommer en varvtalsstyrd värmepump. Den har dock andra brister, t.ex. finns den inte med integrerad vv-beredare. Den har även en krånglig reglerdator (men kompetent) som kan göra det svårt att justera in den optimalt, både för proffsen och för fastighetsägaren själv. )
- Ska värmepumpen ha en bra årsvärmefaktor!..................Hur?
Ja, självklart skall det eftersträvas.
Bra årsvärmefaktor uppnås genom höga inkommande köldbärartemperaturer, d.v.s ordentligt tilltagna kollektorer, detta i samband med effektiva radiatorer/golvvärmesystem som är dimensionerade för att arbeta med låga framledningstemperaturer.
Helst skall värmepumpen aldrig behöva arbeta med mer än 35-45 graders framledningstemperaturer utom vid varmvattentillverkning.
Varmvattentillverkningens start bör ställas ned så långt som möjligt. Den personliga uppfattningen om när man anser sig ha tillräcklig varmvattenkomfort får bestämma startpunkten. Själv har jag sommartid lägre startpunkt än vintertid, detta p.g.a värmepumpens relativt många långa driftsperioder. Den funktion för toppning av varmvatten som finns ser till att värma varmvatten i direkt anslutning till värmetillverkningens slut.
Ex.
Värmepumpen har värmt radiatorkretsen och skall stanna, den kollar då av vilket startvärdet för varmvattentillverkningen är. I ex. säger vi att startvärdet är ställt till 40 grader, om varmvattentempen då ligger inom intervallet 40 - 42 grader kommer värmepumpen direkt att växla över till varmvattenberedning i stället för att stanna och invänta att varmvattentempen skall sjunka de sista två graderna. Sommartid ställer jag ned startvärdet för varmvattentillverkning så att antalet start och stopp skall bli så få som möjligt.
Alltså, Hög inkommande KB.
LÃ¥ga framledningstemperaturer.
Låg varmvattenförbrukning.
Det är nyckeln till en hög årsmedelverkningsgrad.
Nu orkar jag inte mer för tillfället :-[
, har du frågor eller vill ha förtydliganden så fråga på!
gäster: 350
dolda: 0
användare: 12
