33:or är ju inget självändamål i sig, vi har mest 22:or i vårt hus och behöver aldrig köra ut mer än 44 grader (vid ca -32 grader ute).
Rätt radiator på rätt plats. 

Problemet på radiator sidan är nog inte främst kostnaden tjocka dubbla raddar kostar inte så mycket mera men vissa vill inte ha för stora radiatorer av nån konstig anledning.

Skulle jag bygga nytt radsystem idag, i ett hus jag tänker bo i själv, så hade jag enbart byggt med trippelpanel, alt golvvärme och/eller fläktkonvektorer. På 50+år i untnyttjandetid så betalar investeringen tillbaka sig flera gånger om. Billigaelement.se tex har riktigt bra priser på 3-panelsraddar.

Om du lyckas sänka framledningen med 10 grader i luft vatten alternativet så lämnar den bättre cop vid varmare än ca -5 grader om bergvärmen har 0 grader in vid samma framledning bättre cop från ca +5 grader ute om avfrostning ingår i luft vatten siffrorna I de flesta fall är det svårt att sänka framledningen så mycket men det är inte omöjligt. Undrar vad man får betala för en F2120 installerad med innedel tycker den verkar ganska dyr men har bra siffror.

Siffrorna är med avfrostning. F.ö. sker avfrostning över 0C "passivt", dvs fläkten varvar upp något och smälter av frost under full värmedrift genom värmen i överskottsluften. Smart trick när man har helt elektronisk styrning med magnetventiler istället för bulbreglering av expventilen. Tråget värms av gasen (helgjuten aluminium under hela förångaren) och även invertern kyls av köldmediet och kommer kylprocessen tillgodo. Bla därför man fått så bra scop-värden.

Prisjakt visar siffror på 25% lägre än listpris på tex vvsbutiken, 57.600 för 16kW. Vet inte vad installation kostar men eftersom man inte är i kylkretsen o pillar så får man ju installera själv (ex el).

Sen kan jag tycka att man ofta glömmer bort radiatorsidan när man jagar pengar. 20k mer där kan göra väldigt mycket mer där än 20k mer på VPn.

Gällande Luft/Vatten kan man säkert ta i hur mycket som helst och ändå stå med 3 kW ut från maskinen i -20 och resten på spets. Så frågan om L/V verkar för mig betydligt mer fokuserad kring att täcka 70% av årsenergibehovet och att den kompletterande pannan ska säkra effektbehovet vid DUT!? Detta för att göra investeringen så lönsam så möjligt IOM att maskinerna verkar pila iväg i pris snabbare än BVP gör när man tar nästa storlek. Spontant kändes det ju rätt att titta på 17/20kWarna men då fick man ju en prisbild som var nära nog en installation av en hel BVP-anläggning.

Kan tycka att det är en lite väl pessimistisk syn på en modern LVVP. Ta tex nya Nibe F2120 16kW. Vid -20C ute trycker den fram 9,5kW vid 55C framledning med COP 2 samt 8,5kW med COP 2,7 vid 35C fram. Dessutom upp till 63C fram och retur på 55C vid -20C, riktigt skapligt skulle jag säga. Naturligtvis får en BVP bättre COP vid -20C, men 8-10mån om året så ligger man ju klart över -20.

Om man i jämförelse med BVP lägger samma summa pengar på VP + radiatorsystem, så tror jag att du kommer få betydligt bättre driftsekonomi med LVVP pga att en större del av budgeten hamnar på radiatorsystemet och en relativ "överdimentionering" där kan göra stor skillnad på din faktiska COP.

Vårt hus är byggt 74 med samma byggnorm som ditt borde vara byggt efter.
Vår 7 kW värmepump värmer huset ned till ca -28 grader utetemp, det blir ca 40 W/m2 och då är allt i markplan.
Räknar man att du har 60 W/m i effektbehov uppe och 40 W/m2 nere så blir det runt 12 kW toppeffektbehov för dig.

@Smurfen - det är just det jag inte riktigt förstår om jag har eller inte. Har försökt klura ut hur jag ska få reda på "rätt" dimensionering för kåken länge.

@Jiri - har hittat olika beräkningsverktyg online för att beräkna behoven men det är stört omöjligt när man inte själv byggt huset och då inte har koll på u-värden för material som använts etc. Andra sidor pratar om olika effektbehov baserat på antal ytterväggar osv. Inte helt enkelt att hitta något som stämmer.

Så länge el radiatorerna orkar värma huset är dom inte underdimensionerade i alla fall men dom kan säkert vara överdimensionerade.

@Smurfen - det är just det jag inte riktigt förstår om jag har eller inte. Har försökt klura ut hur jag ska få reda på "rätt" dimensionering för kåken länge.

@Jiri - har hittat olika beräkningsverktyg online för att beräkna behoven men det är stört omöjligt när man inte själv byggt huset och då inte har koll på u-värden för material som använts etc. Andra sidor pratar om olika effektbehov baserat på antal ytterväggar osv. Inte helt enkelt att hitta något som stämmer.

Resonemang är någorlunda enkelt att förstå. Ju mindre tillförd uppvärmnings energi desto billigare el.räkningar som i sin tur är direkt beroende av framledningstemperatur, med andra ord effektiva radiatorer.
Med 50W/m2 ?självklart att det fungerar, du lär inte bli nöjd med besparingen och investering(helt underdimensionerat),men själva lockelse ligger i billigare VP.
Det finns faktiskt schablon för beräkning av energibehov för ditt hus och det är 60W/m2 + 20%. 

Egentligen spelar det inte så stor roll om du kör med program(lite noggrannare, med alla parametrar inmatade) eller schablonmässigt beräkning, bara du gör likadant för varje rum vad det gäller radiator effekt och råkar du överdimensionera så är det bara fördel.
Kanske du borde lägga dig på 70W/m2? Uppvärmt yta 244m2,nuvarande 15kW installerat effekt + LLVP- upplevs kalt? Byggår 1978,två glas fönster, sämre isolering ungefär vad som rekommenderas.
Rördragnig bra tänkt med rätta ventiler.
Själva VP, i ditt fall skulle jag välja BVP utan tvekan. Du lär behöva lite större LVVP med kostnad därefter och dras med förknippade begränsningar av det.
Med vänlig hälsning Jiri
 

Det lär bli en hel del radiatorer. Med våra 210m2 blev det 17st Thermopanel. Verkligt uppvärmningsbehov vid DUT-9kW, installerat  radiator effekt 12kW, så lite överdimensionerad.
Nu har du olika fabrikat på element. Tex: Thermopanel TP 33 600x1200 avgiven effekt 55/45-1585W.Sen kan man kanske installera 2st mindre. Du kan inte gå under med uppvärmnings behov för varje rum, då lär du få problem. Fördel med TP-lätt att ändra till ett-tvårörssystem och koppel inbyggt.
Jiri

Kom ihåg stt värmen stiger uppåt så du behöver mindre effekt uppe än nere

@lunk Umeå - Jo jag tyckte att jag förstod lite hur ni hade löst det hemomvid. Om det går att få VV till både diskmaskin och 5 pers utan att planera innan så kanske det går att övertyga om att en knapptryckning innan bad går att leva med.

@ Smurfen - Jo några bitar papper och lite träspån finns det nog kvar. Skämt å sido. Det jag tycker är klurigt är hur jag ska få ur rätt effekt i rum där platsen för en radiator är liten. Exempel - ett hörnrum, övre plan, med balkongdörr, fönster och 16kvm (yttervägg om 8,2 lpm och således ca 38,5 kubik). Där finns utrymme om 1,28x0,78 att sätta en radiator på. Lenhovdas program tycker att jag borde ha 1430W med de förutsättningarna. Kollar jag datat på Korad VK radiatorstorlek 1100x500 kan det avge ca 1053W vid 55/45 o för ett 1100x600 kan jag få ca 1200W vid 22 grader. Är enda lösningen att leva med undertemp?

@ Jiri - Att leja ut allt verkar ligga på ca 5-6000/radiator för konverteringen och BVP inkl hål verkar hamna på 125-140kkr, LVVP verkar man kunna göra för under 90 om man gör mkt själv. Ska jag ge mig in på det hade jag tänkt mig att förlägga rörstammar i källarplan/souteräng och dra stick upp genom bjälklaget till övervåningarna för att minska synliga rör. Lödning har jag aldrig gjort så jag hade väl tänkt mig presskopplingar. Sedan kanske det finns ett billigare och bättre sätt och jag är idel öra o tacksam för alla inspel. Vill gärna göra det men just konverteringen är oproportionellt dyr i relation till resten. Visst avskrivningstiden ska väl räknas på 40 år men då har jag med största sannolikhet flyttat till hem

Jo blir det så blir det nytt. Dock vet jag att frugan kommer vilja ha fortsatt minst 22-23 grader inne och när jag tittar på 33or så verkar till och med de ha svårt att nå effektbehovet kontra de mått jag kan få till men nu är jag ju rudis på det där med att räkna effektbehov kontra över och undervåning etc så jag kan nog ha fel på det. Ska jag konvertera vill jag nog dra själv men behöver klura hur jag kan få hjälp med att få dimensioneringen rätt.

Har läst ett antal trådar om både CTC och Bosch som är de två alternativ jag ser om jag skulle gå med LVVP men har svårt att hitta en lösning som ger mig samma bekvämlighet som med direktelen och VVB.

Jag vet att här kommer det inte funka att gå och trycka på en knapp 30-60 minuter innan dusch/bad vilket verkar vara ett måste för alla som har värmepump.

Således var min fundering att låta (säkert emot alla spartips) i så fall köra VP till värme och förvärmning av VV och sedan behålla den 3 år gamla VVBn på 300 liter för att toppa. Slipper legionellakörningar men missar säkert något annat.

Är det någon som plitat ihop en installationsguide för LVVP? Kräver ju ingen kyltekniker vad det verkar utan mer en VVSare och elektriker.

Med 33or bör det inte vara några problem med framledningen om huset är isolerat alltså 

Jo blir det så blir det nytt. Dock vet jag att frugan kommer vilja ha fortsatt minst 22-23 grader inne och när jag tittar på 33or så verkar till och med de ha svårt att nå effektbehovet kontra de mått jag kan få till men nu är jag ju rudis på det där med att räkna effektbehov kontra över och undervåning etc så jag kan nog ha fel på det. Ska jag konvertera vill jag nog dra själv men behöver klura hur jag kan få hjälp med att få dimensioneringen rätt.

Har läst ett antal trådar om både CTC och Bosch som är de två alternativ jag ser om jag skulle gå med LVVP men har svårt att hitta en lösning som ger mig samma bekvämlighet som med direktelen och VVB.

Jag vet att här kommer det inte funka att gå och trycka på en knapp 30-60 minuter innan dusch/bad vilket verkar vara ett måste för alla som har värmepump.

Således var min fundering att låta (säkert emot alla spartips) i så fall köra VP till värme och förvärmning av VV och sedan behålla den 3 år gamla VVBn på 300 liter för att toppa. Slipper legionellakörningar men missar säkert något annat.

Är det någon som plitat ihop en installationsguide för LVVP? Kräver ju ingen kyltekniker vad det verkar utan mer en VVSare och elektriker.

Med andra ord så ska man helst ha golvvärme och i andra hand trippelraddar och avsluta med en fläktkonvektor så man kan få ner returtempen tillräckligt för att kunna köra vidare med pumpen.

Det beror delvis också på vilket system man har, dvs hur värme och vv hänger ihop. Hos mig är det samma tank så tanktempen måste även vara tillräckligt hög för rimligt med vv. Olika fabrikat har olika lösningar. En del kör LVVP enbart för värme och har en vanlig VVB för vv.

Men som du säger, alla nyare LVVP kan leverera rejält varmt vatten även när det är kallt, typ 55 vid -20. Skulle jag välja idag så skulle jag göra som sist: CTCs nyaste. Den jag har är inte perfekt och vi behöver egentligen större raddar i köket, men den är lätt att förstå, enkel robust teknik, enkel programmering, ganska lätt att felsöka och reparera den dag det behövs. Och den har sparat mycket el i förhållande till vad den kostade.

Du har helt rätt.
Den stora skillnaden är ju att för en BVP så är själva energikällan, berggrundens temperatur, i stort sett konstant, så då behöver man bara räkna på husets behov. För LVVP så varierar luftens energiinnehåll med både temperatur och luftfuktighet (och om man finlirar, även med luftcirkulation kring pumpen, dvs vind), och tyvärr samvarierar den inverterat mot husets behov, så ju mer värme huset behöver, desto mindre ger en LVVP. Så det blir som du skriver en balans mellan priset på pumpen, avskrivnings-/återbetalningstiden och total kostnad för elspets. En av svårigheterna ligger i att bestämma hur lång tid man ska räkna på.

Så det enda som funkar är nåt slags tumregler, typ 70% av max behov, och så får man se hur det blir.

En annan komplikation är att det inte är givet att man kan räkna rakt av på VPns effekt. I mitt fall kan exv VPn rent teoretisk jobba ner till -20 och fortfarande ha cop på ca 2. Men vid -20 kan den bara leverera vatten som är 46-47 grader nånting, och mitt hus behöver uppåt 60 grader då. Samtidigt är den tekniska konstruktionen sådan att systemet kan inte ta de 47 graderna och sen höja sista biten med elspets för att på det viset klara värmen, utan i det läget så stannar VPn därför att returen från radiatorerna är för varm för VPn. Så jag kan bara köra VP ner till -10 pga hur radiatorsystemet är dimensionerat och värmesystemets olika parametrar och konstruktion.

 

hur hittar man rätt pumpeffekt för att få pris/prestanda (läs så lite spets som möjligt)

Så lite spets som möjligt får du med så stor pump som möjligt. Svårare är det inte.

Fast du menar väl egentligen hur du ska få lägsta kostnad totalt sett, dvs med även pumpens pris inräknat och avskrivet/avbetalat på nån viss tid? Priset stiger ju normalt sett med effekten. Och då blir det genast mer komplicerat eftersom då handlar det också om hur lång tid du slår ut installationskostnaden på.

Ska installationskostnaden slås ut på systemets hela livslängd ("system", eftersom det väl förmodligen handlar om mer än bara en LVVP, exv styrning, tank, osv) och hur lång är i såna fall den, eller på nån "rimligt" lång tid som verkar vettig, eller på en tid som motsvarar systemets break-even, dvs när motsvarar den ackumulerade besparingen den totala installationskostnaden, och ska du räkna med ränta eller inte?

Där har du några inledande principer att fundera över. Den tekniska sidan är ofta lättare att ge definitiva svar på än den ekonomiska, eftersom ekonomi i mångt och mycket handlar om värderingar. Har du pengar eller måste du låna? Vad har pengarna för alternativ användning? Konsumtion eller annan investering? Hur ser hushållsekonomin ut idag och om 8-10 år? När har du störst behov av pengar, idag eller om 8-10 år? Osv.

Hej!
Av olika skäl så har jag funderat på frågan om konvertering igen. Bergvärme är säkert en bra idé men med mer effektiva L/V maskiner så tänkte jag ställa frågan om hur man dimensionerar en L/V rätt i förhållande till husets behov. visst blir det en elpanna som får skjuta till mer när det blir kallare men hur hittar man rätt pumpeffekt för att få pris/prestanda (läs så lite spets som möjligt) och hur kombinerar man det med rätt panna?